Kapitel 3 Flashcards

1
Q

Vilka är de fem huvudgrupperna man kan urskilja vid plastisk bearbetning.

A

1.Valsning
2.Smidning
3.Dragning
4.Extrusion
5.Plåtformning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är elastisk deformation?

A

Materialet minns sitt ursprungstillstånd och återtar detta vid avlastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är plastisk deformation?

A

Är när man utsätter ett material för en förlängning och man får då en kvarvande förlängning av materialet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Töjning

A

betyder således relativ längdändring av ett linjeelement när elementets längd görs oändligt liten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Spänning

A

De krafter som verkar på och i material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Midjebildning

A

Deformationen i samband med brottet brukar ofta karaktäriseras av midjebildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Brottspänning/brottgräns

A

Spänning som krävs för att få materialet att gå till brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Elasticitetsmodulen

A

Den initiala delen av kurvan, då materialet undergår elastisk deformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sträckgräns

A

Deformationen övergår från att vara elastisk till att bli plastisk vid en viss spänning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Deformationshårdnade

A

Deformationshårdnande innebär att ett materials hållfasthet/hårdhet ökar med ökad plastisk deformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Flytspänning

A

Spänning i det plastiska området.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Duktilitet

A

Materials förmåga att undergå plastisk deformation utan att spricka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dislokation

A

Är en linjeformad felbyggnad i kristallen t.ex. i form av ett extra atomplan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Rekristallisation

A

Är när ett kraftigt deformerat ämne återhämtar sig. Detta sker vanligvis vid höga temperaturer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Glödgning

A

Är en värmebehandling som gör att materialet återhämtar sig.Dislokationerna arrangerar om sig.Vid rekristalisation blir korngränserna rörliga och nya korn bildas. Dislokationstätheten återgår till ett värde motsvarande det som gälde före deformationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka är de Mekanismer som kan utnyttjas för att öka metalliska materials hållfasthet?

A
  • Minskad kornstorlek
  • Lösningshärdning
  • Flerfasstruktur
  • Utskiljningshärdning
  • Omvandlingshärdning
17
Q

Räcksmidning

A

Sker varmt, över materialets rekristallisationstemperatur, vilket betyder runt 1000 grader för stål.

Strävar man efter att så snabbt som möjligt komma ned i ämnestvärsnitt.

18
Q

Kallsmidning

A

Processen behandlas i propedeutiska avsnittet som visar bilden på typiska komponenter.
Denna Smidesteknik blir lönsam först vid stora kvantiteter dock till höga verktygskostnader.

19
Q

Produktegenskaper kallsmidda komponenter.

A

Kallsmidda komponenter – Högt materialutbyte då smidningen sker i slutna verktyg utan skägg.

Liten eller ingen efterföljande skärande bearbetning av komponenterna tack vare god dimensionstolerans och fina ytor

Hög hållfasthet hos kallsmidda komponenter tack vare deformationshårdnande.

20
Q

Beskriv processen under Valsning

A

Materialet dras in mellan två valsar via friktionsspänningar i kontaktytan mellan ämne/valsar.

21
Q

Beskriv processen med Reversibla valsverk

A

Vid reversibla valsverk förs bandet fram och tillbaka ett visst antal stick. I varje stick reduceras tjockleken till ett visst förutbestämt värde enligt ett stickschema

22
Q

Beskriv processen med Icke reversibla valsverk.

A

Innebär oftast att man ställt ett antal valsverk t.ex. 5 st efter varandra.

23
Q

Beskriv CVC-valsverk

A

CVC(Continuously Variable Crown). Är att arbetsvalsarna är slipade till flaskform och genom att skjuta dessa vinkelrätt i valsriktningen i motsatt riktning mot varandra ändras geometrin på valsgapet så att tvärprofil på tjockare band och planhet på tunnare band effektivt kan styras.

24
Q

Beskriv Dragning

A

Att man reducerar, ett vanligtvis cylindriskt ämne, genom att dra det genom en s.k. dragskiva.

25
Q

Beskriv Extrusion(strängpressning)

A

Metoden används för att framställa långa produkter med såväl enkla runda tvärsnitt som komplicerade profiler innefattar olika typer av balktvärsnitt.

26
Q

Produkter och produktegenskaper med Extrusion

A

Bygg och fordonsindustrin
En teknik som är tillämpbar för framställning av pulverbaserade produkter

27
Q

Processer som innefattar Formning av plåt

A

Formning av plåt innefattar processer som pressning, trycksvarvning,bockning och klippning.

28
Q

Vilka olika pressoperationer inkluderas?

A
  • Dragpressning
  • Sträckpressning
  • Sträckdragning
29
Q

Vad är sträckdragning?

A

Materialet spänds fast utmed ändarna med spännbackar och sträcks till begynnande plasticering. Därefter förs verktyget mot plåten så att den formas.

30
Q

Vad är Sträckpressning

A

I denna metod hålls plåten fast mellan tillhållare och dyna. Plåtmaterialet töjs då över dynan och ökar i hållfasthet via deformationshårdnandet.

31
Q

Vad är dragpressning?

A

Utgångs materialet är en cirkulär plåt. Plåten pressas med en dorn genom dynan.

32
Q

Beskriv processen för trycksvarning?

A

Formningen görs i en svar, varvid plåten succesivt formas mot ett verktyg.

33
Q

Beskriv processen vid bockning?

A

Sträcks materialet i ytterytan medan innerytan komprimeras.

34
Q

Vilka är de olika bockningsförfarande?

A
  • Fribockning
  • V-och U-bockning
  • Valsbockning
  • Rullformning
35
Q

Beskriv klippförlopp

A

Startar med plastisk deformation i form av en kraftigt lokaliserad skjuvning och avslutas med brott.

36
Q

Vilka olika processer kan man ursklija klippning?

A
  1. Klippning med saxskär,
  2. Klippning med roterade skär
  3. Klippning med stansverktyg.
37
Q

Kallbearbetning

A

Kalbearbetning görs nära rumstemperatur och ger snäva dimensionstoleranser och fina ytor hos produkten.

Man är dock begränsad av krafter och verktygsbelastningar och det faktum att materialet har en begränsad formbarhet i kallt tillstånd.

38
Q

Varmbearbetning

A

Varmbearbetning är när ämnes temperaturen är så hög att materialet blir mjukt och segt.Då kan man,till skilnad från kallbearbetning, forma ämnet med lägre kraft och större deformationer utan att materialet spricker.