Kapitel 5 Flashcards
Identifiera och ange namnen på följande bearbetningsmetoder:
Svarvning
Fräsning
Borrning
Slipning
Svarvning:Svarv, Arbetsstycket roterar och matningsrörelser av verktyg.
Fräsning:Fräsmaskin, Verktyget roterar.
Borrning:Borrmaskin, svarv spindel
upprymmning – Innebär upptagning av diametern på ett tidigare borrat hål samtidigt som justering av läge, rundhet, och rakhet sker.
Slipning: Slipmaskin planslipning: Slipar plant. rundslipning: Slipar runt.
Beskriv begreppet Skärhastighet
Är arbetstyckets (vid svarvning) eller verktygets (vid fräsning) periferihastighet.
Beskriv begreppet matning
f, är vid svarvning matningen av den axiella eller radiella verktygsförflyttningen per varv. Vid fräsning utför arbetstycket en rätlinjig eller roterande matningsrörelse.
Skärdjup
ap, är tjockleken på det materialskikt som verktyget avverkar, eller skillnaden mellan den obearbetade och bearbetade ytan.
Redogöra för deformationsförloppet i skärstället vid ortogonal bearbetning med text. Viktiga storheter är skjuvplan, skärkrafter, samt nominell- och verklig spåntjocklek.
För skärprocessen sker spånbildningsförloppet i tre deformationszoner.
I den första, skjuvplanet (1), skjuvdeformeras materialet längs gränslinjen mellan A och B.Materialet till höger om planet utgör den deformerade spånan med den verkliga spåntjockleken under det att materialet till vänster om skjuvplanet utgör den odeformerade spånan med en nominell spåntjocklek.
I den andra deformationszonnen (2), längs verktygets spånyta, utsätts spånan för ytterligare skjuvdeformation pga. friktionskrafter mellan spånets undre yta och verktyget. Kontakten mellan spåna och verktyg längs kontaktarean kan delas upp i tre områden där tre helt skilda förlopp sker: kletning, vidhäftning och friktion.
I den tredje deformationszonen (3) deformeras materialet av stora kompressiva spänningar.
Ange några vanliga verktygsmaterial, ge exempel på tillämpningar:
Snabbstål: Verktyg med höga hastigheter, pinnfräs, brotschar, borrar, gängtappar
Hårdmetall: Svarvning, vändskär, fräsning
Keramik: Bearbetning a gjutgärn samt finbearbetning (ersätter slipning)
Kubisk bornitrid (CBN): Bearbetning av stålgods, härdat stål, ythärdade komponenter mm.
Diamant: Vändskär.Verktygsmaterial om temperaturen ej blir alltför hög och då skärkrafterna är små och någorlunda jämna
Belagda skär-
TiN (Titannitrid): Skär - Minimal löseggsbildning Bearbetning av stål.
TiC (Titankarbid): Skär.Varmhårdhet,kemisk stabilitet vid höga temperaturer, hög slitstyrka, mycket god vidhäftning
Al2O3 (Aluminiumoxid): Skär – Bearbetning av gjutjärn och stål.
Förklara varför det är viktigt med god spånkontroll vid skärande bearbetning?
Spånstockning leder snabbt till verktygshaveri. Spån måste brytas och transporteras bort.
Ange skärvätskans tre uppgifter
Kyla ned, smörja och Transportera bort spånor.
Förklara begreppet skärbarhet, samt ge exempel på faktorer som påverkar skärbarheten
Anger den svårighetsgrad som en bearbetning erbjuder.
Faktorer som påverkar Skärbarheten:
*Hårdhet och hållfasthet
*Duktilitet
*Värmeledningsförmåga
*Deformationshårdnande
*Inneslutningar
*Friskärande tillsatser
*Materialets mikrostruktur
Förklara skillnaden mellan med- och motfräsning, inklusive krafter och inverkan på arbetsstycket
Motfräsning – är arbetsstyckets matningsriktning motsatt mot fräsens rotationsriktning i skärområdet.
Medfräsning – matas arbetsstycket i samma riktning som fräsens rotationsriktning i skärområdet.
Förklara hur en slipskiva är uppbyggd, samt beskriva rund- respektive planslipning med en figur
Rundslipning- Vid rundslipning med sidomatning matas arbetsstycket axiellt under slipningen. instickslipning eller sidomatning
Planslipning – används vid slipning av plana ytor. Man kan skilja mellan två principiellt olika metoder: planslipning med skivans perferi och planslipning med slipverktygets sida.
Redogöra för fas- och gropförslitning med text och figur, förklara orsaken till förslitningarna, samt ange hur bearbetningsresultatet påverkas av ett fasförslitet verktyg
Fasförslitning:abrasiv nötning av verktygets sida.(“längden”som slits bort från verktyget)
Låg matning eller förhöjd skärhastighet eller otillräcklig slitstyrka
Gropförslitning: Beror på diffusion på grund av hög skärtemperaturer på spånytan.
Förändrar eggens geometri och försämraar spånformning, skärkrafternas riktning och försvagar eggen.
Beräkna skärhastighet/varvtal och matning för en fräs- och borroperation
skärhastighet/matningshastighet(fräs och borrning)
vc=pinD/1000
Matning(fräs)
fz=f/z
matningshastighet(borr) fn=vf/n
