Kapitel 6

Question 1

Förklara skillnaden mellan svetsning och lödning.

Answer 1

Vid svetsning består förbandet av material som genererats av att detaljerna vällts eller smälts ihop med eller utan tillförsel av ytterligare material.

Vid lödning består förbandet av det osmälta fogmaterialet samt det tillförda metalliska bindemedlet (lodet).

Question 2

Ge exempel på lod för hårdlödning
och mjuklödning.

Answer 2

De vanligaste loden för mjuklödning är legeringar mellan tenn och bly.

De vanligaste loden för hårdlödning är baserade på legeringar mellan koppar, zink och silver

Question 3

Ange vad flussmedel har för funktion.

Answer 3

Används för att ta bort oxid på ytan,består av syralösningar,salter eller hartzer.

Question 4

Redogör MIG

Answer 4

Elektroden tänder lågan. Smälter grundmaterialet och sprutar på tillsats materialet.

Question 5

Redogör MMA

Answer 5

Vid svetsning tänds en ljusbåge mellan elektroden och svetsfogen. Ljusbågen smälter elektroden varvid höljet bildar den skyddande slaggen.

Question 6

Redogör TIG

Answer 6

Elektroden används för att smälta, elektrodmaterial tillsätts eller inte(Wolfram).

Question 7

Redogör MAG

Answer 7

Elektroden tänder lågan. Smälter grund materialet och sprutar på tillsats materialet.

Question 8

Redogör Hårdlödning

Answer 8

Vid hårdlödning används lodmaterial som har högre smälttemperatur (Tm>450 grader) vilket ger förbandet en bättre hållfasthet.

Question 9

Redogör Mjuklödning

Answer 9

Sker ingen större påverkan av de material som skall fogas. Detta leder till att mikrostrukturen och därmed även förbandets mekaniska egenskaper helt styrs av valet av mjuklod

Question 10

Definiera Fog och Förband

Answer 10

Fog-de ytor som skall sättas ihop. Ex. en svetsfog är ej svetsad men förberedd för svetsning.

Förband-resultatet av sammanfogningen. Ex. ett svetsförband är resultatet efter svetsning.

Question 11

Fördelar/nackdelar med TIG svetsning

Answer 11

Fördelar: Bra koll på resultatet (ser om det är
bra). Passar de flesta material (särskilt Al och rostfritt stål) Lätt att automatisera.

Nackdelar: Kan ej användas utomhus. Avsevärt långsammare än MIG och MAG.
Höga krav på renhet och passformarna.

Question 12

Fördelar/nackdelar med MAG/MIG svetsning

Answer 12

Fördelar: Hög produktivitet. Enkel att automatisera. Kan användas för nästan alla material.

Nackdelar: Kan inte användas utomhus. Kvalitet lite svårare att kontrollera (i förhållande till TIG)

Question 13

Fördelar/nackdelar med MMA svetsning

Answer 13

Fördelar: Enkel utrustning och kan användas utomhus.
Relativt förlåtande vid orena fogar.
Flexibel

Nackdelar: Svår att automatisera.

Question 14

Fördelar/nackdelar med Lödning

Answer 14

Fördelar:
Är en väl lämpad förbindningsteknik för fogning av järnbas-, mot icke-järnbasmetaller samt vid fogning av metaller med mycket olika smälttemperaturer.

Question 15

Redogör för vanliga defekter vid lödning, samt vad som kan göras för att undvika dem.

Answer 15

Hålkälar kan bildas vid förbandet som orsakar spänningskoncentrationer för brott. Legeringssystemet är den faktor som dominerar mest för att undvika dem. Viktigt att rätt lodmaterial väljs.

Question 16

Redogör för vanliga svetsdefekter.

Answer 16

*Varmsprickor
*Smältgränssprickor
*Väteförsprödning
*Försprödning av svetsgods och värmepåverkade zon
*Återvärmningssprickor
*Skiktbristningar
*Åldringsförsprödning
*Metodikfel

Question 17

Redogör för Varmsprickor

Answer 17

Orsakas av segring och stelningskrympning

Question 18

Redogör för Smältgränssprickor

Answer 18

Är att en korngräns penetrerats, uppkommer därför gärna smältgränssprickor. Dessa kan uppkomma redan under svalnandet.

Question 19

Redogör för Väteförsprödning

Answer 19

Väteförsprödning uppkommer vanligen i temperaturer under 200 grader. De tre vanligaste uppkomsten av väteförsprödning är:
* Dragspänningar.
* Förekomster av väte.
* Stålets härdbarhet.

Question 20

Redogör för Försprödning av svetsgods och värmepåverkad zon

Answer 20

Denna orsakas primärt av att Nb-och V-innehållande föreningar löses upp i den värmepåverkade zonen, vilket leder till korntillväxt.

Question 21

Redogör för Återvärmningssprickor

Answer 21

Uppkommer vid värmebehandling eller vid förhöjd temperatur. Porositet och interkristallina sprickor bildas.

Question 22

Redogör för Skiktbristningar.

Answer 22

Uppstår när olika element segrar under gjutprocessen. Partiklarna deformeras lätt vid valsning och ger upphov till inneslutningar i plåten. Om en sådan inneslutning finns i anslutning till svetsförbandet kommer den att deformeras kraftigt under svalningsförloppet. Brottet ser ut som om ett plåtskikt lossnat.

Question 23

Redogör för Ålderingsförsprödning.

Answer 23

Åldring innebär att materialets egenskaper inte är konstant utan att sträckgränsen ökar med tiden till ett maximalt värde. Orsaken till detta är att alla tillverkningsprocesser alltid sker en bit från jämnvikt, ibland avsiktligt och ibland ofrivilligt.

Question 24

Redogör för Metodikfel

Answer 24

Är fel som orsakas av svetsaren gör fel eller att svetsningen sker med felaktiga parametrar i en automatiserade process.

Question 25

Vilka är de vanligaste metodikfelen, samt redogör samtliga fel.

Answer 25

*Kratersprickor – Uppkommer i slutet av en svetssträng och uppkommer på ett liknande sätt som en varmspricka.

*Porer – bildas vanligen på grund av gasutveckling, som beror på att elektroderna är fuktiga eller p.g.a att fogen inte är tillräckligt rengjord och kan innehålla rester som olja, färg eller fukt.

*Slagginneslutningar – Slaggränder uppkommer vanligen som stråk om rengöringen av en tidigare sträng varit otillräcklig vid ett flersträngsförfarande.

*Rotfel - Uppkommer om fogen varit för trång i botten så att genomsträngningen blivit otillräcklig.

*Bindfel- uppkommer då smältan flyter ut från området i direkt anslutning till ljusbågen.

*Smältdike – är en olämplig övergång mellan plåt och förband. Orsaken till dessa kan även vara felaktigt riktad ljusbåge eller för hög svetshastighet

Question 26

Genomföra en ”enkel” svetsbarhetsanalys med hjälp av ett Bailey-diagram, några viktiga begrepp är kolekvivalent, kombinerad godstjocklek och sträckenergi.

Answer 26

Sträckenergi: Tillförd energi per längd svetsförband [kJ/mm]. En liten sträckenergi gör materialet hårt och sprött. En hög sträckenergi gör materialet mjukt och mindre sprött. Det optimala valet är därför en kompromiss mellan hållfasthet och duktilitet.

Kombinerad godstjocklek: Kombinerad godstjocklek hos fogen är detsamma som avkylningen, d.v.s. den area över vilket värmeenergin transporteras iväg från svetsen.

Kolekvivalent: Ett sätt att representera ämnens inverkan på att bilda martensit.

Kolekvivalent formeln

Giltighetsområdet är att kolekvivalent är < 0.6. Ju lägre värde kolekvivalenten har, desto enklare är materialet att svetsa.

Elektrodvalet i kombination med kolekvivalenten ger enligt Bailey-diagrammet ett värde på nödvändig förvärmning för att undvika sprickbildning under svalningsförloppet.