Kapitel 8 Flashcards
Förklara kalibrering och varför det är viktigt för ett företag.
Kalibrering sker genom att jämför metodens mätvärden med en noggrann referens; som en normal eller en annan mätmetod med helst tio gånger bättre noggrannhet.
Kalibrering har främst 3 syften:
1. Att uppskatta mätmetodens osäkerhet(noggranhet)
2. Att kompensera för systematiska avvikelser
3. Att kontinuerligt säkerställa mätmetodens tillförlitlighet
Förklara spårbarhet och varför det är viktigt för ett företag.
Spårbarhet -Innebär att man steg för steg skall kunna följa kalibreringen mot mätinstrument med stegrad noggrannhet hela vägen tillbaka till grundenheten och med redovisad osäkerhet i varje led.
Förklara vad dessa mått avser att mäta: Rz, Ra, Rp, Rv och Rt
Rz – Höjdskillnaden mellan den högsta toppen och den lägsta dalen inom undersökt referenslängd, Rz är medelvärdet över 5 referenslängder för att få ett mer exakt svar.
Ra – Medelytavvikelsen, det aritmetiska medelvärdet av de absoluta värdena av profilkurvans avvikelser från medellinjen inom referenslängden. Säger inget om topparna och dalarnas fördelning.
Rp – Maxilmala profiltopphöjden, medelvärdet av nivåskillnader mellan de högsta topparna och medellinjen för varje referenslängd.
Rv – Maximala profildjupet, medelvärdet av nivåskillnaderna mellan de lägsta dalarna och medellinjen för varje referenslängd.
Rt - Totalhöjden, är skillnaden mellan högsta toppen och lägsta dalen inom utvärderingslängden
Förklara skillnaden mellan direkt och indirekt mätning (jämförande), samt ge exempel på tillämpning
Direkt mätning är mätning mot en storhet t.ex. med en linjal, skujtmått eller ljusvåglängder,
Indirekt mätning även kallat jämförande mätning görs genom att man mäter avvikelsen mot en noggrann referens, på så sätt kan ett noggrant mätdon med litet mätområde användas.
Nämn användningsområden och ungefärlig osäkerhet(ibland även kallad noggrannhet i industrin) för följande mätdon:
skjutmått
bygemätskruv
Längdindikator
passbitar
Skjutmått – Kan användas för mätning av frånvända samt motvända ytor samt höjd- och djupmätning. Noggranhet 0,1 mm.
Bygelmätskruv– Jämför mätobjektets längd med mätskruvens stigning när den förs mot objektet. Noggranhet 0,01 mm
Längdindikatorer – Längdindikator med cirkelskala, Används oftas för indirekt mätning. Har en noggranhet på 0.01
Passbitar – Används som måttreferens vid indirekt mätning. Olika noggrannhetsgrader, 00, 0, 1, 2:. Noggranhet för t.ex en 25 mm lång passbit, grad 00: 0,1 μm, grad 0: 0,2 μm, grad 1: 0,4 μm, grad 2 0,8 μm
Mätosäkerhet
Det är viktigt att förstå att det inte bara är mätdonets egenskaper som avgör hur stort mätfel som erhålls, utan också mätobjektets egenskaper och den miljö som mätning sker i kommer att påverka resultatet.
Abbes komparatorprincip
Instrument för längdmätning skall konstrueras på sådant sätt, att den mätta sträckan är den rätlinjiga fortsättningen av mätskalan.
Taylors princip
om gåtolken passerar arbetsstycket, garanteras även att tillräckligt utrymme finns utefter hela utsträckningen när två detaljer monteras ihop.
Med stopptolken skall inte passage kunna ske någonstans, inte ens i en enstaka punkter.
Diskutera för-och nackdelar med stor och liten mätspetsradie!
Stor mätspetsradie
Fördelar: stor kontaktyta,liten kontaktdeformation
Nackdelar: Stort geometrifel
Liten mätspetsradie
Fördelar: Liten kontakt yta, litet geometrifel
Nackdelar: stor kontaktdeformation
Hur mätspetsens form anpassas till mätobjektets geometri
För att minimera de geometriberoende felen så är grundregeln ‘‘plan mot rund’’, dvs sfärisk mätspets mot plan yta eller plan mätspets mot sfärisk yta.
Ge exempel på fast och visande mätdon
Fasta mätdon: toleransring,passbitar med skänklar
Visande mätdon: skjutmått,universalmätare,bygelmätskruv
Vilka är de elementära längdmätfallen?
- Mätning mellan från-vända ytor.
- Mätning mellan motvända ytor
3.Mätning mellan likavända ytor
4.Mätning mellan centrumlinjer eller deras avstånd till yta
5.Mätning av vinklar mellan mot-och frånvända ytor.
Vad särskiljer form och ytstrukturegenskaper?
Form:syftar på kroppens makrogeometriska egenskaper
Yta: syftar på dess mikrogeometriska egenskaper
Vad skiljer form-och lägeegenskaper?
Formavvikelser: syftas i första hand egenskaper för ett enstaka element hos en detalj.
Lägeavvikelser: syftar på samverkande egenskaper mellan detaljens element eller mellan olika detaljers element
