klimatskärm Flashcards
(31 cards)
Vilka byggnadsdelar ingår i en byggnads klimatskärm?
Klimatskärmen är samlingsnamnet för de byggnadselement som håller kylan ute och värmen inne i en byggnad och alltså ofta för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden, d.v.s. gränsar mot mark eller mot uteluften. Det inbegriper exempelvis ytterväggar, källarväggar, tak, golv, grund, fönster och ytterdörrar. Det är alltså på klimatskärmen som BBR ställer krav på högsta tillåtna genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Um.
Beskriv vilka krav som ställs på byggnadsdelar som ingår i klimatskärmen.
Byggnadsdelar i klimatskärmen eller klimatskärmen i sin helhet ska kunna:
● Bära upp laster
● Värmeisolera
● Skydda mot regn och vind
Sammanfatta klimatskärmens huvuduppgifter i en byggnad?
Klimatskärmen har som uppgift att bära upp laster. Även att fungera som: Fuktskydd, Nederbördsskydd, Vindskydd, Luftläckageskydd, Värmeskydd, Tjälskydd, Bullerskydd, Isolering - Värme, brand och ljud, Energieffektivitet, Radonskydd.
En byggnads klimatskärm kan vara av typen homogen konstruktion eller flerskiktskonstruktion. Beskriv skillnaden mellan dessa och väg in eventuella brister som kan uppstå.
Flerskiktskontruktion - Där olika skikt svarar för olika funktioner. Varje funktion optimeras med hänsyn till sina krav. Denna konstruktion är med komplicerad och kräver mer av utförandet. Finns tre skikt av särskild intresse:
● Luftspärren - svarar för huvudsakliga lufttätheten och skyddar mot luftströmning genom väggen.
● Vindskyddet - skyddar mot att luftrörelser i luftspalten tar sig in i det isolerande utrymmet. Kan även bidra till tätheten mot luftströmning genom väggen.
● Den yttre luftspalten - som påverkar lufttrycksförhållandena och luftrörelserna. Alla skikt måste vara rätt komponerade.
Homogen konstruktion - Ett skikt svarar för alla olika funktioner, samma material fyller både den bärande och isolerande funktionen. Denna konstruktion anses enklare. Endast ett skikt ger inte samma möjlighet att optimera de olika funktionerna.
Vilka positiva effekter finns med ökade luftrörelser och god täthet?
Ökat luftutbyte/ökade luftrörelser och luftomsättning ger oftast bättre luftkvalitet men använder mer energi (om inte kall uteluft behöver utnyttjas för kylning). Energianvändningen ökar med luftomsättningen medan förbättring av luftkvaliteten minskar.
God täthet påverkar luftens strömningsmöjlighet och i och med god täthet minskas möjligheten för strömning vilket minskar risk för fukt mm och ökar isoleringsförmågan. Finns dels i själva byggnadsdelarna, klimatskärmen och byggnadens installationssystem.
Vilka negativa effekter finns med oönskade luftrörelser och otätheter?
Trycksättningen i byggnaden kan vara avgörande för att uppnå rätt klimat och undvika skador. Det är när kontrollen förloras över luftrörelserna som det blir problem och detta behöver då ofta åtgärdas genom att ändra tryckförhållanden och/eller tätheten. En otät klimatskärm gör ofta att luften rör sig in i isoleringen och minskar isoleringsförmågan.
En otät byggnad medför att luftutbytet/luftrörelserna ökar vilket bidrar till ventilationsförluster och ökad energianvändning. det medför också att värmeväxlingen på ventilationsluften inte fungerar helt då luften går genom otätheterna.
Kan luft röra sig i eller in/ut i isolering kommer energi att transporteras och värme förloras då isolering och isoleringsförmåga bygger på att luften i materialet står stilla för hög värmeisoleringsförmåga. då luftrörelse ökar kan luften bära fukt långa sträckor vilket kan bidra till fuktproblem. God lufttät ska enligt BBR minska risken för detta.
Klimatbelastningar delas upp i olika källor, nämn dessa och ge minst två exempel till varje källa.
- Fuktkällor - belastningar som har med vatten och vattenånga att göra, tex:
- Nederbörd, avser regn, snö eller hagel. Ofta i samband med vind.
- Lufttryck, avser vattenånga i inomhus- och utomhusluft.
- Markfukt, avser markvatten och vattenånga i marken. - Byggfukt, vatten och vattenånga som ska lämna byggmaterial.
- Läckage, avser otätheter i konstruktion som släpper igenom vatten eller luftfukt. - Värmekällor - belastningar som medför uppvärmning oavsett om det sker från särskilda värmealstrare eller genom värmeförluster från angränsande konstruktioner. tex:
- Uppvärmning från installationer, tex kaminer, radiatorer.
- Solstrålning, in i byggnaden och på klimatskärmens ytor.
- Värmetransporter, från angränsande byggnader eller rum.
- Värmeavgivning från apparater.
3. (Lufttryck - Luftrörelser) - Luftrörelser är en belastning i den mening att de orsakas av lufttryck från klimatet runt om och i en byggnad. Lufttryck uppstår och varierar med temperaturen, med vädret och dess vindar och med byggnadens ventilationssystem vilket samverkar till att bygga upp lufttryck och differenser över konstruktionerna.
På vilka sätt påverkar fukt en byggnads klimatskärm. Tänk på helheten.
Uppkomst av fukt
Fuktskador är den verkan av luftrörelserna som oftast blir mest dramatisk. För att minska risken för fuktskador ska klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. Ofta uppstår fukt genom att inneluftens fukt förs ut med den utgående ventilationsluften. Fukt är ofta förekommande på ventilerade vindar och krypgrunder. Här är luftmängder och täthet svåra att balansera i förhållande till klimatets lufttryck och temperatur. En åtgärd är att installera mekanisk ventilation som påskyndar luftrörelser.
Fukt påverkar en byggnads klimatskärm på så sätt att…… Det leder till mögel och röta. Detta kan leda till byggnadsskador och att materialens hållfasthet minskar.
Beskriv vad som menas med ”nederbördsskydd” för en byggnad.
Nederbördsskydd har som uppgift att skydda konstruktioner från yttre fuktpåfrestningar. Materialskikt på yttertak och ytterväggar som hindrar regn och snö från att tränga in i konstruktionen. Regn och snö skadar konstruktionen om inget skydd finns.
Varför påverkar slagregn klimatskärm mer jämfört med ”vanligt” regn?
Vanligt regn kommer uppifrån och fångas mestadels upp av taket, där det rinner ner genom dagvattenanläggningar. Detta gör att det inte blir någon större skada på huset.
Slagregn är oftast regn som förekommer med hård vind vilket gör att regnet istället slår i sidled vilket gör att vattnet skadar panelen och kan ta sig in i otätheter på byggnaden.
På vilka sätt sker energiläckage från en byggnads klimatskal. Tänk på helheten.
Luftrörelser!
Varför det är viktigt med vindskydd i byggnadens klimatskal och vad för viktig materialegenskap ska ett vindskydd ha? Beskriv.
Ett vindskydd är nödvändigt eftersom fasaden i många fall inte är lufttät, och placeras bakom fasaden. Vindskydd används för att förhindra vind från att blåsa igenom eller runt isoleringen. Vindskyddet ska inte fungera som en fuktspärr och hålla kvar fukt inuti klimatskärmen, utan ska vara vindtätt men vattenånga ska kunna passera igenom det. Vindskyddets resistans mot vattenånga ska vara fem gånger mindre än luft-/ångspärrens resistans. Ett ordentligt vindskydd har en avgörande betydelse för hur energisnålt ett hus är.
För dimensionering av byggnadens klimatskärm kan man utgå från projektering av energianvändning och fuktsäkerhetsprojektering. Beskriv vad dessa dimensioneringsprinciper innebär och hur man går tillväga i dimensioneringsarbetet.
Dimensionering av energianvändning - För att göra energieffektiva byggnader krävs att man gör konstruktionsutformningar och material anpassade efter energiberäkningar för byggnadernas termiska egenskaper som värmeisolering och värmekapacitet.
Dimensionering av fuktsäkerhetsprojektering - Man vidtar åtgärder för att säkerställa att byggnader inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt vilket underlättas för att gränsdragningar kan göras med avseende på funktionskrav, val av material och konstruktionsutformning. Man använder sig av tidigare väl beprövade lösningar och granskar kritiskt nya lösningar med tanke på att man oftast har nyare material med andra egenskaper . Är det frågan om mer obeprövade lösningar måste man tillgripa andra metoder och studera situationen mer i detalj.
Vatten (flytande) som berör en byggnad delas upp i två huvudområd. Nämn dessa huvudgrupper, beskriv skillnaden mellan dem och hur kan man leda bort dem?
Vatten och vattenånga?
En byggnad kan utsättas för vatten i form av nederbörd (regn, snö, hagel), grundvatten och läckage från ledningar. Även byggfukt, dvs. överskottsfukt från byggmaterial som måste torka ut. Byggnaden utsätts även för vattenånga från inneluften, dvs. från olika processer i byggnaden, från avdunstning. Man kan laveda vattenånga genom bra ventilation och bra isolering? Vatten genom avledning via dagvattenanläggningar, dränering, luftspalter i klimatskärmen där vattnet som kondenserar rinner ned? För att byggfukt inte ska tränga in i organiskt material måste man ha en bra syll och kapillärbrytande skikt.
Platta på mark är ett ganska vanligt sätt att använda som grund idag. I denna uppgift ska du rita en principskiss för en platta på mark, skriva ut de olika delarna som ingår och kortfattat beskriva delarnas funktion.
- (Geotextil) - Duk eller matta som används tex vid lera under grunden samt för att särskilja olika material från varandra. För att dräneringsskikt inte ska blanda sig med den befintliga jorden placeras den vattengenomsläppliga duken mellan dräneringsskiktet och den befintliga jorden.
- Dränerande och kapillärbrytande skikt ofta av singel eller makadam, med uppgift att avleda vatten från byggnaden. För att regnvatten och fritt vatten inte får sippra ner i grunden används dränering, och kapillärbrytningen för att vatten inte ska sugas upp i grunden. (Dräneringsskikt behöver inte vara kapillärbrytande).
- Dräneringsröret är beläget i det dränerande och kapillärbrytande skiktet med syftet att leda bort vatten från grunden.
- Markisolering och golvvärme, Markisolering består av värmeisolering mellan betongplattan och dränerande och kappilärbrytande skikt. (Placeras längs kanterna och under betongplattan och är ofta av cellplast, annars mineralull). Behövs främst i de yttre delarna för energihushållning och komfort, i mitten för att undvika fuktskador. Värmeisoleringen kan även användas som kapillärbrytande skikt.
- Tjälisolering används för att förhindra tjällyftning och köldbryggor. Tjälisolering hindrar kylan från att tränga ner i marken under byggnaden.
- Betongplatta är en grundplatta av armerad betong, vars storlek beror på laster.
Historia: I äldre konstruktioner göts betong (ibland även utan armering) direkt på krossad sten eller grus. Under 1960-talet började plattan anläggas på så kallad tvättad makadam eller annat kapillärbrytande skikt. Det förekom att trä göts in i betongen för att fästa golvreglar och väggsyllar i bland annat småhus. Den här konstruktionen har gett upphov till omfattande fuktskador med mögel och röta i undergolvet samt i ytter- eller innerväggars syll, skador som är svåra och kostsamma att åtgärda. En av orsakerna till att skador uppkom var att isoleringen lades ovanpå betongplattan. Fukt kondenserade genom kapillärkondensation mot betongplattan. Något skydd för att minska radon från underliggande mark eller material fanns ej eller var nästan obefintligt.
Idag: Den nuvarande fuktsäkra konstruktionen består av en grundbotten av bergkross och ett övre kapillärbrytande lager med tvättad makadam. På den underliggande packade fyllningen sätts en sockelprofil av cellplast och grundbotten beläggs oftast med cellplastskivor. Isoleringens minimumtjocklek är 250 till en total tjocklek av 350 millimeter, ibland upp mot 400 mm vid till exempel grunden vid byggande byggnader där man eftersträvar framtida energisparande åtgärder. För att förhindra framtida fukt eller radongas underifrån läggs ett eller två lager plastfolie eller radonduk över det nedersta cellplastskiktet, rörgenomföringar i plattan tätas mot luftgenomsläpp.
Frågan gäller nybyggnation. Beskriv varför man väljer att placera värmeisoleringen under betongen i en platta på mark och inte ovanför betongen.
Plattan utförs av armerad betong som gjuts på byggarbetsplatsen. Konstruktionen värmeisoleras på undersidan mot marken och längs kanterna. För att göra konstruktionen säker ur fuktsynpunkt bör värmeisoleringen placeras under plattan så att man får en “varm” grundplatta. Under golvbeläggningen läggs då en tunn isolering. Värmeisolering under plattan utgöras av mineralull eller cellplast, möjlighetvis kan lättklinker användas som dränerande, kapillärbrytande och värmeisolerande skikt. Isoleringen är av så kallad öppen typ, till exempel hård mineralullsskiva under plattan, som underlättar uttorkning av byggfukt. Relativt ångtät värmeisolering, till exempel cellplast, medför långsammare uttorkning av byggfukt. Underliggande värmeisolering av platta på mark kan kompletteras med tunn så kallad komfortisolering i golvet på betongplattans översida.
1 syll. 2. motverkar köldbrygga. 3 Armerad betongplatta. 4 Armerad betongbalk. 5 Tjälisolering. 6 Dräneringsrör. 7 Fiberduk. 8 Makadam. 9 Cellplastform. 10 Sylltätning. 11 Cellplast
Idag är det inte så vanligt att ett nyproducerat enfamiljshus har källare men däremot är det vanligt bland äldre hus. Rita en principskiss för en källargrund, skriva ut de olika delarna som ingår och övergripande beskriva delarnas funktion.
Skillnaden från äldre källargrund och dagens källargrund är att vi idag har ett kapillärbrytande skikt för att motverka fukt att komma upp i konstruktionen.
Bärande delarna består av tre väggar, hjärtvägg + källarväggar. Under dessa ligger kantförstyvad källarplatta. Längst Utanför ytterväggarna finns dränerande och kappilärbrytande skikt och utanför det ligger dränerande markisolering. Ovanpå bärande väggarna ligger bjälklag av konstruktionsvirke och syll och sylltätning finns.
Utifrån: Värmeisolering, Tätskikt, Betongvägg, fuktspärr, platsdistans, trälist som inte får ha kontakt med yttervägg, invändig beklädnad och slipad betongyta.
Under 1940- 1970-talet hade småhus ofta källare. En anledning var att utrymmet fungerade bra som förråd och att placera uppvärmningssystemet i. Om du bygger hus idag och väljer att använda källare, vad bör du då tänka på när det gäller energihushållning, ett bra skydd mot fukt och köldbryggor?
Utvändigt fuktskydd - Dräneringsledning och dagvattenledning läggs utanför källarytterväggarna. Helst bör de läggas under grundläggningsnivån.
Invändigt fuktskydd - Invändig värmeisolering av ytterväggar och golv i uppvärmda källare bör göras med stor försiktighet. Ångtäta skikt, plasttapet eller tät färg, bör inte användas på väggens insida. Golvet i en källargrund utförs på samma sätt som vid platta på mark.
Värmeisolering - bör utföras på utsidan av källarytterväggarna och under källargolvet. Även källargrunder för uppvärmda källarutrymmen värmeisoleras vanligen på detta sätt. Utvändig värmeisolering av grundkonstruktioner är att föredra från fuktsynpunkt. Den bärande konstruktionen kommer då på den varmare sidan vilket underlättar uttorkningen.
Skydd mot markradon - Lufttätt bjälklag och inbyggd trappa med dörr förbättrar radonskyddet. Källargolvet inkl genomföringar ska göras lufttäta. Man bör vara särskilt noggrann med fogar i murverk och hålkäl mellan platta och grundmur, särskilt om luftspaltbildande tätskikt används.
Utifrån bl.a. byggtekniska besiktningsprotokoll visar det sig att fuktproblem i krypgrunder ökar som bl.a. resulterar i mögeltillväxt. I vilken krypgrundsprincip gäller detta och beskriv varför denna krypgrundsprincip kan medföra fuktproblem.
Uteluftsventilerad krypgrund pga att ventilationen kan bli begränsad och inte tillräcklig.
Vilka huvuduppgifter har en yttervägg? Tänk på helheten.
Bära laster samt: ● Bärförmåga ● Värmeisolerande förmåga ● Motståndskraft mot väder och vind i form av regnskydd, vindskydd, ● Lufttäthet ● Fuktskydd ● Ljudisoleringsförmåga ● Brandskydda ● Utvändigt ytskikt ● Återvinning av byggmaterial. ● Även stor betydelse för arkitektur.
Regnskydd till en yttervägg kan antingen vara av enstegstätning eller tvåstegstätning. Beskriv skillnaden mellan dessa.
Enstegstätning innebär att regn och vindtätning ligger i samma skikt. Tryckdifferensen över väggen medför att vatten kan transporteras in i mycket fina sprickor och fogar. Vid enstegstätning måste fogar, skarvar och anslutningar utföras helt täta. Det är också viktigt att beakta rörelser som kan uppstå på grund av temperatur och fuktvariationer eller åldring.
Tvåstegstätning innebär att regnskydd och vindskydd skiljs åt. Fogar i regnkappan görs så stora att vattenfilm inte kan bildas över dem och utformas så att vatten inte kan rinna in bakom regnkappan. Bakom regnkappan finns ett luftrum som kan utgöras av en luftspalt eller en tryckkammare i anslutning till fogen. Eftersom tryckskillnaden över regnkappan i princip blir är obefintlig finns ingen drivkraft som kan föra in vatten i väggen.
En yttervägg kan antingen vara av principen: Träregelvägg, sandwichelement, homogen konstruktion eller stålregelvägg. Beskriv skillnaden mellan dessa och väg in såväl positiva som negativa egenskaper för var och en.
Träreglervägg: är den vanligaste stommen i väggar, såväl bärande som icke bärande, ytter- och innerväggar. Nutidens träregelvägg karaktiseras av många olika skikt som var för sig har olika uppgifter. Därigenom optimeras väggens funktioner men det medför också att väggen byggs upp genom många olika arbetsmoment vid flera olika tidpunkter. Avgörande för en lyckad yttervägg är att anslutningen mellan de olika skikten görs med stor noggrannhet. Väggens bärande del består av reglar i massivträ eller lättreglar, till exempel med liv i hård board eller konstruktionsboard. Mellanrummet mellan reglarna är ofta fyllt med värmeisoleringsmaterial - i ytterväggar alltid. På reglarnas insida monteras normalt ett tunt tätskikt och invändig beklädnad. Väggens utsida klimatskyddas med ett vindskydd av till exempel skivor. Ytterst monteras en panel av trä eller annan fasadbeklädnad. Med stigande krav på energihushållning och komfort stiger kraven på väggdelarnas tekniska egenskaper. Ökad värmeisolering, högre lufttäthet i väggkonstruktionen och dess anslutningsdetaljer ställer höga krav på detaljutformning och arbetsutförande.
Sandwichelement: Är en prefabrikerad materialkonstruktion med ytskikt av stålputs på en kärna av stenull och cellplast vilket är en mycket kostnadseffektiv fasad som främst används till industribyggnader, köpcentrum, idrottshallar mm. Elementen monteras på byggnadens bärande pelare, detta går fort och kan snabbt tas i bruk.
Homogen konstruktion: I en homogen eller massiv konstruktion fyller samma material både den bärande och isolerande funktionen. Exempel på det sistnämnda är timmerhus, moderna massivträhus, tegel- eller lättbetonghus.
Stålregelvägg: Består precis som träregelväggen av många olika skikt som svarar för olika funktioner. Till skillnad från träregelväggar innehåller stålregelväggar inget organiskt material och har låg vattenupptagning (Permaebilitet?). Montaget av en sådan här vägg går även snabbare. De olika skikten gör att väggens funktioner optimeras men samtidigt är det många arbetsmoment vid flera tidpunkter. Stålregelväggen är oftast inte bärande men kan utföras bärande för mindre byggnader.
När du ska sätta in ett fönster/dörr är det mycket att tänka på. Beskriv vad du bör tänka på vid monteringen så att fönstrets/dörrens funktion och klimatskalets funktion uppnås.
Att spara ett luftutrymme är viktigt för att kunna justera in fönstret, men kan skapa problem i form av köldbrygga. Det är viktigt att isolera karmen 0ch fukttäta för att minimera risken för köldbrygga och fukt. Man bör även tänka på fönstermått, fodringar och klassindelningar, brandkrav, ljudklass, lufttäthet, regntäthet, hållfasthet, kondens, värmemotstånd, beslagning, glaspartier och glasfasader.
Vanligt att dela in yttertak i 3 huvudprinciper. Nämn dessa och beskriv skillnaden
De flesta småhus är utförda med ett kallt tak, dvs. ett tak med värmeisolerat vindsbjälklag, ett uteluftsventilerat, kallt vindsutrymme och ett brant vattenavledande yttertak. Numera är alla tak välisolerade och ger mycket måttlig uppvärmning av takets utsida och därmed begränsad snöavsmältning. Idag kan de flesta tak betecknas som kalla och för att skilja taktyperna åt vore det bättre att tala om ventilerade och oventilerade tak.Förr visade snömängden på taket om taket var kallt eller varmt. På ett kallt tak över en väl ventilerad vind låg snön kvar medan den smälte på ett homogent relativt dåligt isolerat tak som hade ett kraftigt värmeflöde inifrån och ut.
Kalltak: Ventilerat!
• Ventileras under yttertaket vilket leder till att det blir kallt.
• Ventilationsluften ska föra med sig fuktig luft ut från utrymmet under tak.
• Ångtätt på insidan. I det kalla taket finns värmeisoleringen i bjälklaget under vindsutrymmet och värmeströmmen inifrån ventileras bort innan den når yttertaket vilket gör att yttertaket får ungefär samma temperatur som uteluften vilket medför att man inte får lika stora problem med snösmältning som vid ett varmt tak, ventilationen är även bra. Ventilationen gör att den fuktiga luften som kan finnas under yttertaket kan transporteras ut. Detta sker genom att luften som finns inne i takkonstruktionen är lite uppvärmd, och därför stiger uppåt, där den försvinner ut. Detta medför att det sugs in luft utifrån i nederkanterna på takkonstruktionen. Den torra uteluften ersätter den uppvärmda fuktiga inneluften. På detta sätt får man en cirkulation av luften, som tar med sig luftfukten som finns i inne i konstruktionen ut och ersätter den med torr luft.
Varmtak: Ingen ventilation!
• Utförande samma princip som yttervägg.
• Ångtätt på insidan. I det varma taket läggs
isoleringen i direkt anslutning till yttertaket, precis under tätskiktet, då ofta med begränsad eller ingen ventilation. På de varma taken kommer värmeströmmen inifrån byggnaden och stiger ut ur konstruktionen (yttertaket). En konsekvens av detta blir att yttertaket får något högre temperatur än uteluften. Detta kan medföra problem med snösmältning.
Andra viktiga delar är att det lätt bildas fukt i konstruktionen, samt att insidan på konstruktionen måste vara helt vattentät.
Parallelltak: Begränsad ventilation!
• Mellanform av kalltak-varmtak.
• Begränsad ventilation – utförandet bör utformas som varmtak.
• Ångtätt på insidan. Ett parallelltak är ett mellanting mellan ett kallt och ett varmt tak. Funktionen är ungefär densamma som för det varma taket, med skillnaden att likt det kalla taket finns det en större luftspalt, som bättre ventilerar ut fukten ur konstruktionen. Ett problem som kan uppkomma med denna typ av takkonstruktion är att under vintertid, när luften i den ventilerade luftspalten håller en ganska låg temperatur och en hög relativ ånghalt så har den inte tillräcklig kapacitet för att ta upp den fukt som kan finnas på undersidan av råsponten.
