klimatskärm Flashcards
Vilka byggnadsdelar ingår i en byggnads klimatskärm?
Klimatskärmen är samlingsnamnet för de byggnadselement som håller kylan ute och värmen inne i en byggnad och alltså ofta för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden, d.v.s. gränsar mot mark eller mot uteluften. Det inbegriper exempelvis ytterväggar, källarväggar, tak, golv, grund, fönster och ytterdörrar. Det är alltså på klimatskärmen som BBR ställer krav på högsta tillåtna genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Um.
Beskriv vilka krav som ställs på byggnadsdelar som ingår i klimatskärmen.
Byggnadsdelar i klimatskärmen eller klimatskärmen i sin helhet ska kunna:
● Bära upp laster
● Värmeisolera
● Skydda mot regn och vind
Sammanfatta klimatskärmens huvuduppgifter i en byggnad?
Klimatskärmen har som uppgift att bära upp laster. Även att fungera som: Fuktskydd, Nederbördsskydd, Vindskydd, Luftläckageskydd, Värmeskydd, Tjälskydd, Bullerskydd, Isolering - Värme, brand och ljud, Energieffektivitet, Radonskydd.
En byggnads klimatskärm kan vara av typen homogen konstruktion eller flerskiktskonstruktion. Beskriv skillnaden mellan dessa och väg in eventuella brister som kan uppstå.
Flerskiktskontruktion - Där olika skikt svarar för olika funktioner. Varje funktion optimeras med hänsyn till sina krav. Denna konstruktion är med komplicerad och kräver mer av utförandet. Finns tre skikt av särskild intresse:
● Luftspärren - svarar för huvudsakliga lufttätheten och skyddar mot luftströmning genom väggen.
● Vindskyddet - skyddar mot att luftrörelser i luftspalten tar sig in i det isolerande utrymmet. Kan även bidra till tätheten mot luftströmning genom väggen.
● Den yttre luftspalten - som påverkar lufttrycksförhållandena och luftrörelserna. Alla skikt måste vara rätt komponerade.
Homogen konstruktion - Ett skikt svarar för alla olika funktioner, samma material fyller både den bärande och isolerande funktionen. Denna konstruktion anses enklare. Endast ett skikt ger inte samma möjlighet att optimera de olika funktionerna.
Vilka positiva effekter finns med ökade luftrörelser och god täthet?
Ökat luftutbyte/ökade luftrörelser och luftomsättning ger oftast bättre luftkvalitet men använder mer energi (om inte kall uteluft behöver utnyttjas för kylning). Energianvändningen ökar med luftomsättningen medan förbättring av luftkvaliteten minskar.
God täthet påverkar luftens strömningsmöjlighet och i och med god täthet minskas möjligheten för strömning vilket minskar risk för fukt mm och ökar isoleringsförmågan. Finns dels i själva byggnadsdelarna, klimatskärmen och byggnadens installationssystem.
Vilka negativa effekter finns med oönskade luftrörelser och otätheter?
Trycksättningen i byggnaden kan vara avgörande för att uppnå rätt klimat och undvika skador. Det är när kontrollen förloras över luftrörelserna som det blir problem och detta behöver då ofta åtgärdas genom att ändra tryckförhållanden och/eller tätheten. En otät klimatskärm gör ofta att luften rör sig in i isoleringen och minskar isoleringsförmågan.
En otät byggnad medför att luftutbytet/luftrörelserna ökar vilket bidrar till ventilationsförluster och ökad energianvändning. det medför också att värmeväxlingen på ventilationsluften inte fungerar helt då luften går genom otätheterna.
Kan luft röra sig i eller in/ut i isolering kommer energi att transporteras och värme förloras då isolering och isoleringsförmåga bygger på att luften i materialet står stilla för hög värmeisoleringsförmåga. då luftrörelse ökar kan luften bära fukt långa sträckor vilket kan bidra till fuktproblem. God lufttät ska enligt BBR minska risken för detta.
Klimatbelastningar delas upp i olika källor, nämn dessa och ge minst två exempel till varje källa.
- Fuktkällor - belastningar som har med vatten och vattenånga att göra, tex:
- Nederbörd, avser regn, snö eller hagel. Ofta i samband med vind.
- Lufttryck, avser vattenånga i inomhus- och utomhusluft.
- Markfukt, avser markvatten och vattenånga i marken. - Byggfukt, vatten och vattenånga som ska lämna byggmaterial.
- Läckage, avser otätheter i konstruktion som släpper igenom vatten eller luftfukt. - Värmekällor - belastningar som medför uppvärmning oavsett om det sker från särskilda värmealstrare eller genom värmeförluster från angränsande konstruktioner. tex:
- Uppvärmning från installationer, tex kaminer, radiatorer.
- Solstrålning, in i byggnaden och på klimatskärmens ytor.
- Värmetransporter, från angränsande byggnader eller rum.
- Värmeavgivning från apparater.
3. (Lufttryck - Luftrörelser) - Luftrörelser är en belastning i den mening att de orsakas av lufttryck från klimatet runt om och i en byggnad. Lufttryck uppstår och varierar med temperaturen, med vädret och dess vindar och med byggnadens ventilationssystem vilket samverkar till att bygga upp lufttryck och differenser över konstruktionerna.
På vilka sätt påverkar fukt en byggnads klimatskärm. Tänk på helheten.
Uppkomst av fukt
Fuktskador är den verkan av luftrörelserna som oftast blir mest dramatisk. För att minska risken för fuktskador ska klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. Ofta uppstår fukt genom att inneluftens fukt förs ut med den utgående ventilationsluften. Fukt är ofta förekommande på ventilerade vindar och krypgrunder. Här är luftmängder och täthet svåra att balansera i förhållande till klimatets lufttryck och temperatur. En åtgärd är att installera mekanisk ventilation som påskyndar luftrörelser.
Fukt påverkar en byggnads klimatskärm på så sätt att…… Det leder till mögel och röta. Detta kan leda till byggnadsskador och att materialens hållfasthet minskar.
Beskriv vad som menas med ”nederbördsskydd” för en byggnad.
Nederbördsskydd har som uppgift att skydda konstruktioner från yttre fuktpåfrestningar. Materialskikt på yttertak och ytterväggar som hindrar regn och snö från att tränga in i konstruktionen. Regn och snö skadar konstruktionen om inget skydd finns.
Varför påverkar slagregn klimatskärm mer jämfört med ”vanligt” regn?
Vanligt regn kommer uppifrån och fångas mestadels upp av taket, där det rinner ner genom dagvattenanläggningar. Detta gör att det inte blir någon större skada på huset.
Slagregn är oftast regn som förekommer med hård vind vilket gör att regnet istället slår i sidled vilket gör att vattnet skadar panelen och kan ta sig in i otätheter på byggnaden.
På vilka sätt sker energiläckage från en byggnads klimatskal. Tänk på helheten.
Luftrörelser!
Varför det är viktigt med vindskydd i byggnadens klimatskal och vad för viktig materialegenskap ska ett vindskydd ha? Beskriv.
Ett vindskydd är nödvändigt eftersom fasaden i många fall inte är lufttät, och placeras bakom fasaden. Vindskydd används för att förhindra vind från att blåsa igenom eller runt isoleringen. Vindskyddet ska inte fungera som en fuktspärr och hålla kvar fukt inuti klimatskärmen, utan ska vara vindtätt men vattenånga ska kunna passera igenom det. Vindskyddets resistans mot vattenånga ska vara fem gånger mindre än luft-/ångspärrens resistans. Ett ordentligt vindskydd har en avgörande betydelse för hur energisnålt ett hus är.
För dimensionering av byggnadens klimatskärm kan man utgå från projektering av energianvändning och fuktsäkerhetsprojektering. Beskriv vad dessa dimensioneringsprinciper innebär och hur man går tillväga i dimensioneringsarbetet.
Dimensionering av energianvändning - För att göra energieffektiva byggnader krävs att man gör konstruktionsutformningar och material anpassade efter energiberäkningar för byggnadernas termiska egenskaper som värmeisolering och värmekapacitet.
Dimensionering av fuktsäkerhetsprojektering - Man vidtar åtgärder för att säkerställa att byggnader inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt vilket underlättas för att gränsdragningar kan göras med avseende på funktionskrav, val av material och konstruktionsutformning. Man använder sig av tidigare väl beprövade lösningar och granskar kritiskt nya lösningar med tanke på att man oftast har nyare material med andra egenskaper . Är det frågan om mer obeprövade lösningar måste man tillgripa andra metoder och studera situationen mer i detalj.
Vatten (flytande) som berör en byggnad delas upp i två huvudområd. Nämn dessa huvudgrupper, beskriv skillnaden mellan dem och hur kan man leda bort dem?
Vatten och vattenånga?
En byggnad kan utsättas för vatten i form av nederbörd (regn, snö, hagel), grundvatten och läckage från ledningar. Även byggfukt, dvs. överskottsfukt från byggmaterial som måste torka ut. Byggnaden utsätts även för vattenånga från inneluften, dvs. från olika processer i byggnaden, från avdunstning. Man kan laveda vattenånga genom bra ventilation och bra isolering? Vatten genom avledning via dagvattenanläggningar, dränering, luftspalter i klimatskärmen där vattnet som kondenserar rinner ned? För att byggfukt inte ska tränga in i organiskt material måste man ha en bra syll och kapillärbrytande skikt.
Platta på mark är ett ganska vanligt sätt att använda som grund idag. I denna uppgift ska du rita en principskiss för en platta på mark, skriva ut de olika delarna som ingår och kortfattat beskriva delarnas funktion.
- (Geotextil) - Duk eller matta som används tex vid lera under grunden samt för att särskilja olika material från varandra. För att dräneringsskikt inte ska blanda sig med den befintliga jorden placeras den vattengenomsläppliga duken mellan dräneringsskiktet och den befintliga jorden.
- Dränerande och kapillärbrytande skikt ofta av singel eller makadam, med uppgift att avleda vatten från byggnaden. För att regnvatten och fritt vatten inte får sippra ner i grunden används dränering, och kapillärbrytningen för att vatten inte ska sugas upp i grunden. (Dräneringsskikt behöver inte vara kapillärbrytande).
- Dräneringsröret är beläget i det dränerande och kapillärbrytande skiktet med syftet att leda bort vatten från grunden.
- Markisolering och golvvärme, Markisolering består av värmeisolering mellan betongplattan och dränerande och kappilärbrytande skikt. (Placeras längs kanterna och under betongplattan och är ofta av cellplast, annars mineralull). Behövs främst i de yttre delarna för energihushållning och komfort, i mitten för att undvika fuktskador. Värmeisoleringen kan även användas som kapillärbrytande skikt.
- Tjälisolering används för att förhindra tjällyftning och köldbryggor. Tjälisolering hindrar kylan från att tränga ner i marken under byggnaden.
- Betongplatta är en grundplatta av armerad betong, vars storlek beror på laster.
Historia: I äldre konstruktioner göts betong (ibland även utan armering) direkt på krossad sten eller grus. Under 1960-talet började plattan anläggas på så kallad tvättad makadam eller annat kapillärbrytande skikt. Det förekom att trä göts in i betongen för att fästa golvreglar och väggsyllar i bland annat småhus. Den här konstruktionen har gett upphov till omfattande fuktskador med mögel och röta i undergolvet samt i ytter- eller innerväggars syll, skador som är svåra och kostsamma att åtgärda. En av orsakerna till att skador uppkom var att isoleringen lades ovanpå betongplattan. Fukt kondenserade genom kapillärkondensation mot betongplattan. Något skydd för att minska radon från underliggande mark eller material fanns ej eller var nästan obefintligt.
Idag: Den nuvarande fuktsäkra konstruktionen består av en grundbotten av bergkross och ett övre kapillärbrytande lager med tvättad makadam. På den underliggande packade fyllningen sätts en sockelprofil av cellplast och grundbotten beläggs oftast med cellplastskivor. Isoleringens minimumtjocklek är 250 till en total tjocklek av 350 millimeter, ibland upp mot 400 mm vid till exempel grunden vid byggande byggnader där man eftersträvar framtida energisparande åtgärder. För att förhindra framtida fukt eller radongas underifrån läggs ett eller två lager plastfolie eller radonduk över det nedersta cellplastskiktet, rörgenomföringar i plattan tätas mot luftgenomsläpp.
