Kognitiv kontroll Flashcards
Varför är kognitiv kontroll viktigt för psykologer?
Nedsatt förmåga till kognitiv kontroll är vanligt förekommande i en mängd i kliniska diagnoser, bland annat:
- Bipolaritet, ångest, missbruk
- ADHD
- Depression
- Inlärningssvårigheter (språk, matematik)
Kognitiv kontroll är en domän-generell kognitivia förmåga: förmåga eller funktion som i ett bredare perspektiv påverkar alla andra kognitiva processer och mekanismer. Denna förmåga slår mot alla andra typer av kognitiva förmågor.
Viktiga neurala regioner för kognitiv kontroll uppvisar ofta skillnad i patient- och kontrollgrupper. Reducerad gråsubstansvolym förknippas med diagnoser som:
- Schizofreni
- Bipolaritet
- Depression
- OCD
- Ångest
Vad är kognitiv kontroll?
Inte en enda förmåga, en samling olika processer som bidrar till att vi kan skapa eller upprätthålla ett mål i en uppgift.
- Bibehålla uppmärksamhet på någon eller något → Inhiberar irrelevant information.
- Skapa och upprätthålla mål som är relevanta för en given uppgift
- Utvärdera och uppdatera om vår strategi funkar med vår målbild.
- Styra och dirigera kognitiva resurser i linje med feedback och utvärdering
Ännu en defenition: Förmågan att flexiblet och adaptivt omfördela resurser för att möjliggöra urval av tankar och handlingar som motsvarar kontexspecifika mål och intentioner.
Uppmärksamma oss på relevanta stimuli
Orientera vår uppmärksamhet mot saker
Exekutiva förmågor som hjälper oss att bibehålla information och övergripande syn på vad vi får ut
→ Mycket input som vi kan fundera på och bearbeta vidare
Förmågan att flexibelt och adaptivt omfördela mentala resurser för att möjliggöra urval av tankar och handlingar som motsvarar kontext-specifika mål och intentioner
Hur skiljer sig kognitiv kontroll från exekutiva funktioner?
Omdebatterat, men viktiga konceptuella och neurokognitiva skillnader. (Exekutiva funktioner är en delmängd av kognitiv kontroll).
Exekutiva funktioner är tre förmågor
1. Shifting (växla uppmärksamhet mellan stimuli och uppgifter, byta strategier och förhålla oss till regler som förändras. T.ex. får kort med olika figurer och sortera på ett vis, sedan ändras reglerna och man växlar regelverk).
2. Updating (hur väl vi kan utvärdera och uppdatera information i arbetsminnet. Ta nya typer av beslut när ny input kommer till arbetsminnet. T.ex. letter memory task: kom alltid ihåg de tre senaste bokstäverna).
3. Inhibition (förmåga att inhibera/undvika irrelevant information/responser. T.ex. marshmallow testet)
→ räcker inte för att täcka in kognitiv kontroll.
Exekutiva funktioner kan ses som en delmängd av kognitiv kontroll.
Kognitiv kontroll handlar också om:
- Motivation och emotion (hur högt värderar vi att få fram ett specifikt mål)
- Representation av mål och kontext (vad har vi för verktyg eller strategier, begränsningar)
- Utvärdering av pågående prestation (vi har inte bara ett mål vi försöker uppnå, utan vi utvärderar om saker vi gör hjälper för att nå målet)
- Allokering/fördelning av uppmärksamhet (selektiv uppmärksamhet, vi uppmärksammar saker medvetet, jämför det med vad vi vill uppnå. När vi märker att vi inte har tillräckligt med kontroll)
- Stimulus-responsmappning (vi har vissa intuitiva mönster, t.ex. telefonen ringer och vår första repsons är att svara men denna förmåga hjälper oss att avgöra om det är nödvändigt eller inte.
Kognitiv kontroll är som en övervakningsmekanism: är vi på rätt väg, beter vi oss på rätt sätt…?
Exekutiva funktioner är en mer tillämpad del av kognitiv kontroll.
→ Kognitiv kontroll styr exekutiva funktioner.
Vardagsexempel: plocka upp mobil. Berätta om när man inte/när man använder kognitiv kontroll. Hur använder man kognitiv kontroll då?
- Plocka upp mobilen om inget störande finns/inget farligt föreligger. Full uppmärksamhet på mobilen. Inga krävande beslut måste tas. Lite kontroll → agera direkt på stimulus (vänster ex)
- Om man kör bil istället och hör hur bilen plingar → värdering utifrån tre kontrollsignaler. Behöver tillämpa kogntiv kontroll!
a. Sensorisk/motorisk kontroll: ta in info på skärmen och agera tbx. Första impuls: ta upp mobilen, plinget signalerar ju att nån vill komma i kontakt.
b. Kontextuella signaler. Signaler från omgivningen: person framför, kör bil, andra faktorer i omgivningen, “hm kanske inte så bra”
c. Episodisk kontroll → värdering, “hur stor vinst är det att jag får reda på informationen nu kontra köra på mannen”. Jag har sett olyckor tidigare när någon använder sin telefon i trafiken.
Utöver kontextuella signalerna mm så kan man visuelisera vad som kan komma att hända (semantiska scheman, erfarenheter) **sensomotorisk kontroll **→ kontroll över att/att inte direkt sträcka oss efter telefonen som plingar
Vilka är de grundläggande processerna i kognitiv kontroll?
- Komplex innebörd. När osäkerhet tillkommer så tillkommer en del processer inom beslutsfattande
- Integrerar information om situationen i sig (episod/tidigare erfarenhet, kontext, stimulus)
- Integrerar information om möjliga händelser, beslut och strategier
Väger samman denna information med målbild: behöver kontrollen ökas för att nå målet?
Exempel: “Välj typsnittets färg, inte ordet”. RED
- Målbild: svara rätt. Måste försöka förstå rent kontextuellt vad som efterfrågas
- Inhibera den spontana reaktioner att säga ordet som står skrivet.
- Många olika typer av information att ta hänsyn till
- Skapa helhetsrepresentation som beskriver hela läget → väga samman överordnade nivåer för att klara uppgiften korrekt.
-
Öka fokus mer och mer på den specifika uppgiften, fördelningen av kognitiva resurser. Behöver kontrollen ökas för att nå målet?
→ Heuristiker - har vi för att ta “good enough” beslut.
Fokuserar mest på frontalloben.
Vart i hjärnan aktiveras mest för kognitiv kontroll?
Frontopolar cortex: mest avancerade stadiet. Här integrear vi alla signaler + allt vårt strategiska slutsfattande som en helhets representation.
Ju längre bak i hjärnan desto mindre komplexa blir signalerna.
Neural gradient
Mer och mer komplexa representationer i den anteriora delen (främre delen), mindre ju längre bak vi flyttar oss .
Integrationen av all information finns längst fram. Episodisk information finns lite längre bak, kontext finns lite längre bak än det. Hela vägen bak finns stimulus (nära premotor cortex)
Alla operationer som sker sker i frontopolar cortex. Sammanvägning av allt. (bryts ner mer och mer ju längre bak man kommer, i de områdena så representerar bara olika delar av denna sammanvägning, t.ex. motoriskt “trycka på knappen”).
Vad gör laterala PFC (prefrontala cortex)? Hur påverkar top down och bottom up detta?
Representerar regler och instruktioner för arbetsminne och övriga exekutiva funktioner som vi förhåller oss till i alla våra motoriska handlingar, hur vi beter oss, vad vi säger i olika situationer mm.
Vid behov tillämpas dessa regler (episodiska, kontextuella) nedströms.
- Signalerar till sensoriska/basala mekanismer som t.ex. bearbetning av syn eller hörselintryck sker.
-
Instruktion om att bara lyssna efter en specifik röst → Laterala PFC signalerar nedåt.
Informationen vi tar in via syn eller hörsel har ju som mål att integreras i PFC och uppdaterar regler och “vad som gäller”, växelverkan, top down.
Top down påverkar vad vi ser.
Bottom up bygger upp vår “lagbok”, helhetsrepresentationer
→ samarbetar ihop
Vad finns det för typ av “regler” i långtidsminnet?
Representeras i termer av regler som har lagrats i långtidsminnet i temporalloben framför allt:
- Tillfälliga regler
- Långtidslagrade regler (använder oss av tidigare information och erfarenheter. Behöver jag öka eller minska kontrollen, har jag råkat ut för något liknande tidigare?)
- Motivation och emotion som viktar olika möjliga utfall och motiv, beroende på om det ger en bestraffning eller belöning
→ Allt hänger ihop i en kedja.
Berätta om hur kognitiv kontroll är hierarkisk
Stort kognitivt schema över likartade situationer
- Enkla beslut kräver endast sensorimotorisk kontroll (stimulus uppfats, ageras på)
- Ju mer komplex situationen blir och besluten blir desto mer måste man integrera information från olika håll, schematic control.
Strategi → beslut → handling
Kontextuell information (mål, uppgift, information, valmöjligheter…) kräver ytterligare kontroll.
Tolkas utifrån tidigare erfarenheter (episoder) uppfattningar, intentioner, tro, vilja
→ dvs. kognitiv schema.
Vilka delar bygger kognitiv kontroll på?
Beslutsfattandeprocesser
Kontroll bygger även (vid högre osäkerhet) på:
1. Strategi: t.ex. förenkling (föredra förväntat vinstmaximerande utfall, statistik)
2. Beslut: vägning av alternativ: vad för oss närmast målet? (vad ska vi fokusera på)
3. Handling: utförande av beslut
Hur fungerar kognitiv kontroll på en neural nivå?
Neural gradient: från mer till mindre komplexa processer rostral → caudal.
Frontalloben -** neural gradering** (gradient) (alla steg behöver inte användas, beror på komplexiteten, kedja)
Strategy control → decision control (tillämpa strategin på de beslutfattandes som finns) → response control (aktiviera eller inhibera en handling)
Vad finns det för kontrollmekanismer i frontalloben? Hur tänker man kring att knyta ett specifikt område till en specifik funktion?
Viktiga kontrollmekanismer i frontalloben
- Episodisk, kontextuell, sensorimotorisk, strategisk, beslutsfattande- och handlingskontroll
Men: hjärnan är inte ett fullständigt ”modulärt” system.
- Storskaliga interaktioner mellan funktionella nätverk viktiga för kognition
Svårt att knyta ett specifikt område till en specik funktion. Behöver kolla på korrelationen mellan områden och hur de interagerar med varandra.
Prefrontalcortex bearbetar ”färdigpaketerad” information från tidigare associationsområden (parietal- & temporalloben). Skapar en sammanhållen bild av våra upplevelser.
→ kallas Multimodal integrering
Interaktion mellan dessa områden är därför nödvändig för att uppmärksamma, urskilja och agera på information (från flera domäner/modaliteter).
Ventrala strömmen och dorsala strömmen
Primära områden - minsta beståndsdelarna bearbetas, minimala språkljuden som sätts ihop
Multimodala - små beståndsdelar sätts ihop i helhet, också typ det vi ser och hör i en helhet, slår ihop allt till en mening
Cortical Hubs - agerar på helheten, vi tolkar det och agerar, hel produkt som vi kan beskriva
Strömmar i hjärnan som tar vasal information och sätter ihop det till större enheter
Vad är frontoparietala nätverk?
Uppgiftsaktiva nätverket. Områdena är alla tillsammans aktiva och sammanlänkade. Nätverket är aktivt så fort vi gör något som är mentalt krävande. T.ex. lösa ett mattetal. Fördelar kognitiva resurser.
“Task-positive/attention network”, eller “central executive network”
Frontoparietala nätverk ingår i en konstellation av tre interagerande nätverk. Vilka?
- default mode network dagdrömmande, “vanligt” tillstånd? hjärnans baseline.
- salience network signalerar förekomsten av stimulus, externt (tex synen), och interna (uppmärksamma oss på tanke). Växla. Är som en medlare: hur ska resurser fördelas? Signalerar förekomsten av olika stimulin som kommer att vara relevanta. Utanför kroppen, innanför kroppen (emotionssignal)
- central-executive network
→ kan förklara mycket av hjärnas funktion med hjälp av dessa
Berätta om Salience network?
Uppmärksammar oss på relevanta stimuli
- Salience signalerar förekomsten av sinnesintryck och motivations-/emotionssignaler. Någon form av information eller kognition som man kan reagera på.
*
- Salience signalerar förekomsten av sinnesintryck och motivations-/emotionssignaler. Någon form av information eller kognition som man kan reagera på.
- Hjälper oss att välja ut de signaler som är relevanta och de stimuli vi uppmärksammar (mål eller beteendemässigt relevanta).
- Insula, prefrontalloben, SMG
- Bearbetar, bibehåller och uppmärksammar kognitivt komplex information
Salience network interagerar i sin tur med:
1. Basala ganglierna “filter” till arbetsminnet, väljer ut vad som hamnar där och inte (vad vill vi ska uppmärksammas?)
2. Limbiska systemet: reglerar affektivt värde och belöning.
Vad är frontoparietala nätverket?
Parietalloben (främst IPS) viktig för frivilligt riktad uppmärksamhet
- IPS integrerar även bottom-up och top-downsignaler i ”prioritetskarta” (helhetsrepresentation) → Möjliggör fokusförflyttning, val av handlingar.
Basala ganglierna och limbiska systemet signalerar – genom salience network –
bottom-up till IPS: Enskilda stimuli
IPS signalerar (med hjälp av PFC) topdown till salience network: Mål, planer, bakgrundskunskap
IPS integrerar båda ”strömmarna” till helhetsrepresentation som styr kontrollmekanismerna
Frontoparietala nätverket ingår i en
konstellation av tre interagerande nätverk, vilka?
- Salience: uppmärksammar oss på situationsrelevanta stimuli och möjliggör aktiveringen av frontoparietala nätverket. Bidrar till värdering och filtrering av situationsrelevanta stimuli.
- Frontoparietal: möjliggör fokus på specifik uppgift och information, problemlösning och jämförelse med målbild.
- Default Mode: bidrar till att integrera information från olika system och bidrar primärt med att hämta situations- och målrelevant information från långtidsminnet.
