Nervcellen Flashcards
Vad är ett annat ord för nervellen?
Neuron
Vad är en nervcell?
Nervceller är de funktionella enheter som bygger upp nervsystemet.
Nervsystemet består av ca 86 miljarder nervceller.
Nervsystemet består även av andra celler, ex gliaceller.
Vilka olika sorter av nervceller finns det? Varför finns det olika sorter?
Nervsystemet innehåller en mängd olika strukturer med vitt skilda uppgifter
Dessa specialiseringar gör att det ställs olika krav på olika delar av nervsystemet och att neuronen därför måste fungera olika beroende på vilken funktion de ska fylla
Därför har olika sorters nervceller utvecklats:
* Pyramidceller
* Interneuron
* Purkinjeceller
* Ganglionceller
* Spindleceller
Hur delas neurontyperna in i vårt nervsystem? Vad finns i hjärnan? Vad är det grunden för?
Neurontyperna i vårt nervsystem kan delas in i tre huvudtyper:
1. Sensoriska neuron (afferenta) - registrerar förändringar i olika delar av vår kropp
2. Motoriska neuron (efferenta) - initierar rörelser
3. Interneuron - sammanbinder neuron inom specifika områden i nervsystemet, kan exempelvis binda samman ett sensoriskt och ett motoriskt neuron
I hjärnan finns dels lokala interneuron som bildar kretsar med andra interneuron och analyserar olika typer av information och dels reläneuron som binder samman lokala kretsar i en del av hjärnan med lokala kretsar i en annan del av hjärnan.
→ Detta är grunden för att vi kan känna, tänka, besluta och kontrollera komplexa situationer.
Vad har nervcellen för funktion? Vilka huvuddelar har den?
Nervcellen är en celltyp som är specialiserad på att behandla information och förmedla information
→ kräver en viss struktur
Delas in i fyra huvuddelar: cellkroppen, dendriter, axon och axonterminaler
Kallas: Multipolärt neuron (vanligaste i nervsystemet)
Vad är cellkroppen?
- Innehåller cellkärnan och en mängd andra strukturer som är livsviktiga för cellen
- Cellkroppen kallas för triggerdelen och det betyder att det är här som den elektriska fortplantningen i cellen börjar
- Det är här vårt DNA finns.
- Här sker den största delen av cellens metabola processer, ex nya proteiner skapas här.
Vad är dendriter?
Dendriter sitter runt hela cellkroppen. Det är i första hand dendriterna som tar emot information från andra celler (ex annat neuron eller körtelcell).
Dendriterna är cellens mottagardel
Dendriterna tillsammans med cellkroppen utgör cellens receptiva del.
Dendriterna kan sitta runt hela cellkroppen, kan skicka ut åt ett eller flera håll
Vad är axon?
Från cellkroppen går axonet ut.
Axonet är cellens ledande del.
Dess viktigaste uppgifter är att skicka vidare information till en annan cell och att transportera olika näringsämnen och byggstenar som behövs i andra delar av neuronet.
Vad är axonterminalerna?
Längst ner på nervcellen hittar vi axonterminalerna
Axonterminalerna är neuronets sändardel
Överföringen från ett neuron till ett annat eller överföring från ett neuron till en annan typ av cell (ex muskelcell) sker vid axonterminalerna. Här släpps små signalämnen ut och de här signalämnena hittar sedan en annan cells dendriter och signalen kan på så sätt gå vidare. Området där ett neuron skickar över en signal till ett annat kallas synaps. Synapsen är alltså självaste kopplingen. Ett neuron kan bilda synapser mot flera olika neuron eller andra celler ute i kroppen
Vad finns det för olika typer av neuron? Vad har de för funktioner?
Unipolärt, Bipolärt, Multipolärt.
- Både det unipolära och det bipolära har de fyra huvuddelarna som det multipolära har.
För det unipolära neuronet är det endast en sak som går ut från cellkroppen och denna delas sedan upp för att bilda axon som antingen går till dendriterna eller till axonterminalerna.
Det unipolära neuronet har vi speciellt mycket av när det gäller känselceller, inte minst temperatur och beröring.
Det bipolära neuronet kopplar till en sensorisk cell (det blåa) och är speciellt viktig för våra sinnen, det sensoriska. Så de kan man hitta i bland annat örat och ögat.
Slutligen har vi det multipolära interneuronet som lokalt kopplar ihop delar, det inte har några axon utan endast en massa dendriter. (den kan ha axon också, ganska många har faktiskt det, men de kan vara väldigt små)
Vad är en nerv? Vart finns de?
En nerv består utav flera neuron som är sammanbuntade
Nerver finns nästan bara i det perifera nervsystemet eftersom de inte behövs i det centrala nervsystemet eftersom det rör sig om så korta avstånd vilket gör att neuronen inte måste skyddas på samma sätt.
Nerven består av varje enskild nervcell, som är sammanbuntade i samma paket.
I de riktigt stora nerverna ligger flera nervcellsbuntar ihopklumpade och omringade av ett membran (det gröna). I de stora nerverna finns även blodtillförsel (de blåa och röda prickarna)
Vilka delar består cellkroppen av?
Längst ut på nervcellen finns ett membran som består av ett dubbelt lager av fosfolipider, detta är en fettliknande molekyl som ser till att hela nervcellen behåller sin struktur.
Runt om hela membranet flyter proteiner omkring (det blåa) som har olika uppgifter, ex att föra in och ut ämnen ur cellen eller känna av vad som händer utanför cellen. En typ av protein är receptorerna som är en viktig del av cellen.
I mitten av cellkroppen finns kärnan (klumpen i mitten), den är rund eller oval och är även den omgiven av ett membran
Hur bildas proteinsyntes (processen)? Vad har de för funktion?
-Inne i cellkärnan finns kromosomerna som är uppbyggda av långa DNA-strängar, det är de som styr olika processer som föregår i cellen.
- När en del av DNA strängen aktiveras kan en del gener skrivas av (alltså kopieras antar jag).
- En sådan avskrift kallas mRNA och är en kopia av genen.
- mRNA tar sig ut från cellkärnan till en organell som kallas ribosom.
- Ribosomerna finns lite överallt i cellkroppen men många av dem sitter fast vid något som kallas det endoplasmatiska retiklet.
- Vid ribosomerna översätts den genetiska koden till aminosyror som bygger upp långa strängar av aminosyror som tillsist bildar proteiner.
Proteiner är de som behövs lite överallt i cellen, till exempel för att göra nya receptorer. Det kan också vara proteiner som används för att katalysera, dvs påskynda olika processer och se till att saker kan bildas inne i cellen.
Hur ser processen ut fram till golgiapparaten? Vad händer i golgiapparaten?
Cellkroppen
Ribosomerna ligger runt omkring i cellkroppen och fast på det endoplasmatiska retiklet.
Det endoplasmatiska retiklet gör både proteiner och lipider, lipider behövs när cellen ska bygga upp nya membran eller byta ut det gamla.
De proteiner som tillverkas i det endoplasmatiska retiklet transporteras sen till golgiapparaten där proteinerna modifieras och får en sorts etikett som talar om ifall de ska transporteras inom cellen eller ut ur cellen
Vad är lysosomen?
Cellkroppen
På grund av all den aktivitet som pågår i cellen så kommer cellernas delar att förverkas och behöva brytas ner och det görs av lysosomen. Den kan också bryta ner främmande ämnen som kommit in i cellen, till exempel bakterier. En del nedbrutna ämnen kan återanvändas men det som cellen inte kan använda transporteras ut ur cellen.
Vad är mitokondrier?
Cellkroppen
Mitokondrier är ovala och har ett dubbelt membran. Det inre membranet är veckat. Mitokondriens främsta uppgift är att producera energi som cellen behöver för att överleva. KÄRNKRAFTVERK.
Energin fås genom att mitokondrien bildar en speciell molekyl: ATP (adenosintrifosfat). Mitokondrien är också speciell på ett annat sätt, den innehåller, precis som cellkärnan, sitt eget DNA. DNAt som finns här är inte riktigt likadant som det i kärnan, det är uppbyggt i små runda ringar istället för långa strängar.
Vad är cytoplasma?
Organellerna i nervcell flyter runt i en vätska som kallas cytoplasma
Vad är mikrotubuli?
Vid axonet finns något som kallas mikrotubuli som är ett sorts skelett som gör att axonet kan bibehålla sin struktur. Också viktigt för cellens inre transport.Mikrotubuli går alltså genom hela axonet.
Det finns andra delar av cellskelettet som kallas för neurofilament och mikrofilament som är ännu mindre än mikrotubulin och håller de på plats.
Varför måste ämnen transporteras från cellkroppen till axonterminalerna? Hur sker denna transport?
Nästan alla viktiga ämnen i cellen produceras i cellkroppen eftersom det är där cellkärnan finns och de allra flesta organellerna. Hela cellen måste dock få ta del av ämnena och därför måste dessa transporteras hela vägen från cellkroppen till axonterminalerna.
Och det sker via axoplasmisk transport.
Små molekyler som heter kinesin, lila saker på bilden (ser ut som två ben o armar), kan bära olika ämnen och gå på mikrotubulina ända ner till cellens andra ände. Detta sker genom att de bär vesikel (den lilla röda ballongen på bilden), i vesikeln är olika ämnen paketerade (alltså de ämnen som transporteras och som behövs någon annanstans i cellen). Denna transport kallas för anterograd axoplasmisk transport. På detta vis kan ämnen transporteras med hög hastighet. Vissa ämnen behöver transporteras tillbaka från axonterminalerna, sker med molekyl som heter dynein, kallas för retrograd transport. Den retrograda transporten är långsammare än den anterograda.
Vad händer om det blir problem med mikrotubulina? Vilken sjukdom kan uppstå då? Vad är det som händer med mikrotubulina då?
Ibland kan det bli problem med mikrotubulina, om de ej kan hålla sin struktur som de ska. Sker bland annat vid Alzheimers sjukdom som är en av de vanligaste demenstyperna. Det är en degenerativ sjukdom där mer och mer av hjärnans nervceller bryts ner.
Mikrotubulina klarar inte av att hålla den långa strukturen genom axonet utan de bryts ned och trasslar ihop sig och bildar neurofibrillära nystan. Dessa nystan är ett kännetecken på Alzheimers sjukdom, ett annat kännetecken är att det bildas amyloida plack.
Vad är Gliaceller för något?
Stödjceller.
Dessa celler är mycket viktiga för neuronet eftersom neuronet inte är så bra på att lagra näringsämnen. Gliacellerna stöttar neuronet med både näring och syre, och de skyddar neuronen eftersom neuronen inte ersätts i så stor utsträckning om de dör.
Vad är astrocyten för något? Vad har den för uppgift? Varför är den viktig?
En slags gliacell (det lila på vänstra bilden), fysiskt stöd för neuronen genom att de greppar tag i olika nervceller (kan ses på vänstra bilden).
* Det gör att neuronen håller sig på plats så att de är på lagom avstånd från varandra.
* Hjälper till i städningsprocessen hjärnan, när neuronet kastar ut skräp städar astrocyten. Astrocyten sitter inte alltid fast som på bilden utan de kan glida runt i hjärnan och leta efter skräp.
- Hjälper också till att producera ämnen som neuronet behöver och ser till att omgivningen har rätt kemiska balans.
- Några av astrocytens armar kopplade till blodkärl (det röda i vänstra bilden) och det är för att astrocyten ska kunna ta upp näringsämnen från blodet (ex glukos) och föra över till neuronet. Glukos används av de flesta celler som huvudsaklig källa till energi. Men neuron föredrar nedbrytningsprodukten som kallas för mjölksyra/laktat. Astrocyten gör därför glukosen till laktat innan den överförs till neuronet, där den kan användas för att skapa energi av mitokondrien. Och det här gör att neuronet får tillgång till energikälla som är mycket snabbare att använda än glukos.
-
Viktigt, speciellt under hjärnans utveckling. Högre koncentrat i den unga hjärnan.
En del av glukosen som tas upp av astrocyten kan lagras som glykogen och användas senare när det behövs.
(Högra bilden är hur astrocyten ser ut på riktigt, det gröna är alltså astrocyten)
Vad finns det för myelinproducerade celler? Vad har de för uppgifter? Vad gör myelinet?
Två andra gliaceller: Oligodendrocyt och Schwanncell
- På bilden ser man hur oligodendrocyten (det gula lilla monstret) greppar tag om axonet på neuronen, lindar sig flera varv runt den. Myelinet är det blåa på bilden.
- Mellan varje myelinskida finns ett litet gap, kallas Ranviers nod (det lilla rosa på bilden).
I PNS finns Schwanncellen som gör samma sak, men de klarar bara av en myelinskida var. En cell ringlar sig runt axonet (rosa prick på bilden) och utgör myelinet kring nervcellen.
Myelinet gör att den elektriska signalen som skickas genom axonet kan transporteras mycket snabbare.
Då det inte finns astrocyter i PNS, har Schwanncellen fått överta vissa av astrocytens uppgifter.
Schwanncellen hjälper till med att avlägsna döda celler och visar vägen om neuron behöver sträcka ut sig åt ett nytt håll
Berätta om Membranpotential, Vilopotential och aktionspotential
- I och utanför cellen finns en mängd joner, förhållandet mellan jonerna gör att en potential, alltså en spänningsskillnad, uppstår.
- I normalläget, när det inte sker någon signal i neuronet, är membranpotentialen minus sjuttio millivolt. Betyder att det finns spänningsskillnad mellan insidan och utsidan på sjuttio millivolt. Kallas för cellens vilopotential.
- För att neuronet ska kunna skicka signal krävs det att en aktionspotential uppstår, och att membranpotentialen förändras. Om membranpotentialen blir ännu mer negativ kallas detta för hyperpolarisation. Men om membranpotentialen går åt det positiva hållet kallas det för en depolarisation.
Vad måste uppstå när cellen ska kommunicera? Berätta vad det är för något!
Då måste aktionspotential uppstå.
- Aktionspotentialen kallas det för när det sker en förändring av membranpotentialen, som är tillräckligt stor för att den ska nå ett tröskelvärde. En liten påverkan på potentialen räcker inte för att det ska ske någon förändring, utan förändringen måste upp till tröskelvärdet som ligger på minus sextio millivolt.
- Så sker det bara en liten förändring händer ingenting, men så fort vi når ovanför tröskelvärdet, sker stor förändring av potentialen.
- När vi når tröskelvärdet finns det** ingen väg tillbaka** utan då påbörjas aktionspotentialen, som då fortplantas längs hela neuronet dvs en elektrisk signal har initierats.
- När en aktionspotential uppstår blir membranet mer genomsläppligt för natrium, vilket innebär att även kalium påverkas. Det här gör att membranpotentialen ändras från minus sjuttio millivolt upp till plus fyrtio millivolt. Det blir mer positivt på insidan och negativt på utsidan. Det som sker då är en depolarisation.
Efter den starka depolarisationen (syns i bild till höger, blåa kurvan), så går potentialen tillbaka till sitt ursprungsvärde och under kort tid uppstår hyperpolarisation.
Vad handlar aktionspotentialens fortplantning om?
De elektriska signalerna kan ta sig fram mycket fortare i neuronet om det är myeliniserat. Det beror på att signalen kan hoppa/glida på myelinet. Istället för att natrium- och kaliumkanalerna ska öppnas längs hela axonet, så behöver de bara öppnas och stängas i Ranviers noder (se bild nedan). Den energi som krävs för att styra den här natrium-kalium pumpen är alltså mycket mindre i det myeliniserade axonet.
Vad används vid överföringen i celler? Vad är en synaps?
Vid överföringen används olika neurotransmittorer, eller signalämnen. De använder sig av olika receptorer, som gör att signalen får olika innebörd. Det ställe där en signal överförs från en cell till en annan kallas synaps.
Ett och samma neuron kan bilda flera olika synapser med annat neuron. Samtidigt kan ett neuron ta emot synapser från flera olika neuron (se bild, synapsen är alltså mellan axonterminaler, det blågröna, och dendriterna, det beigea).
Vilka delar finns i synapsen? Vilka funktioner har de?
Axonet kommer ned med mikrotubuli (de gula strängarna), den stora klumpen blått som är närmast dendriten är axonterminalen. I axonterminalen ser vi mitokondrier, som behövs här nere för att driva natrium/kalium-pumpen och ge energi till cellen. Dock inte lika många som i cellkroppen.
Vi ser också synaptiska vesiklar (de små lila pluttarna), små blåsor, där finns signalämnena eller neurotransmittorerna inpackade.
Under axonterminalen (den ljusbruna delen på bilden) ser vi nästa neurons dendrit. Det neuron som skickar signalen kallar vi för det presynaptiska neuronet. Medan det mottagande neuronet kallas för det postsynaptiska neuronet.
Det vita området mellan axonterminalen och den mottagande cellens dendrit kallas för synapsklyftan. Det avståndet är väldigt litet, ungefär 20 nanometer. Självaste kopplingen mellan två celler är synapsen.
Hur går singalen i synapsen?
En signal kommer uppifrån och när den elektriska impulsen når axonterminalerna så blir hela membranet depolariserat. Depolariseringen gör att de små neurotransmittorblåsorna dras ned till membranet (de små gröna pluttarna) och släpper ut sina signalämnen/neurotransmittorer i synapsklyftan. I den här processen hjälper kalciumjonen till. Det är inte alla neurotransmittorer som frisätts varje gång utan kan vara olika mängder. Neurotransmittorerna diffunderas sedan ut i synapsklyftan och tar sig till nästa cell där de fastnar på receptorer (se de små blå ovalerna).
Det finns olika receptorer för olika neurotransmittorer och de har lite olika uppdrag. När neurotransmittorerna har fastnat på receptorn aktiveras den och det får saker att hända inne i cellen. Det kan tex göra att en ny aktionspotential uppkommer och fortplantar sig i det postsynaptiska neuronet, eller så kan delar av DNA aktiveras så att nya proteiner bildas. Om den postsynaptiska cellen är en annan celltyp än neuron så kan den recitera till exempel i en muskelkontraktion eller utsöndring av hormoner från en körtel.
När precis lagom tid har gått måste signalen avbrytas. Om det tar för lång tid kan cellen ta skada, den kan bli överhettad och om det tar för kort tid hinner inget ske.
När signalen ska avbrytas kan det ske på olika sätt.
Antingen bryts transmittorn ner i en enzym, de nedbrutna delarna skickas sedan till en gliacell som tar hand om dem, det sker tex för neurotransmittorn acetylkolin.
Eller så kan** transmittorn transporteras bort utan att brytas ned**, det sker tex med glutamat. Transmittorn försvinner då in i gliacell som sedan skickar tillbaka den till neuronet, så att neurotransmittorn kan användas igen. I vissa fall sker transporten direkt in i neuronet utan att ta omvägen via gliacellen
Berätta om bilden!
De två grejerna där uppe är två presynaptiska neuron. De bildar alltså synapser med en och samma postsynaptiska neuron (den där nere). Om vi får en signal från det ena presynaptiska neuronet kommer neurotransmittorer släppas ut i synapsklyftan, diffundera ut, och sätta sig på receptorer på det postsynaptiska neuronet.
När det sker kan kanaler öppnas och vi får det här flödet av joner, in och ut ur cellen. Detta gör att en depolarisation uppstår. När detta sker i en liten del av cellen får vi en liten depolarisation som bara sprider sig lokalt runt receptorerna (se vänster bild nedan).
Men om det samtidigt kommer en annan signal från ett annat neuron och gör samma sak på en annan del av cellen kommer den också starta depolarisation, och dessa kan sprida sig längs hela cellkroppens membran ända ner dit axonet börjar (se höger bild nedan), detta område kallas för axon hillocks. Om vi i det här området (kallas axonkäglor eller axon hillocks) har nått upp till den här summerade depolarisationen så att vi når upp till tröskelvärdet minus sextio millivolt, då kan aktionspotentialen starta.
Vad är Ionotrop receptor?
Innehåller ett bindningsställe för en neurotransmittor samt en jonkanal. Så när neurotransmittorn binder till bindningsstället öppnas jonkanalen och jonerna kan åka in i cellen.
En ionotrop rceptor som har ett bindningsställe för neurotransmittorn acetylkolin hänger till exempel alltid samman med den jonkanal som släpper in natrium. Sedan finns det andra ionotropa receptorer som binder t.ex. glutamat.
Vad är metabotrop receptorn?
Lite mer komplicerad.
Har ett bindningsställe på receptorn, är inte direkt kopplad till en jonkanal utan till ett G-protein.
G-proteinet kan göra olika saker, antingen kan den koppla på jonkanalen som då inte har ett eget bindningsställe för en neurotransmittor och gör då så att kanalen kan öppnas och joner kan flöda in och ut eller så kan den starta andra intracellulära signalvägar som påverkar cellen på olika sätt, t.ex. så att nytt protein bildas.
