Kollektivtrafiksystem lång- & kortsiktig planering Flashcards
(47 cards)
Vilken kollektivtrafik är dyrare att investera i?
Mycket dyrare att investera i spårbunden kollektivtrafik jämfört med vägbunden. Det man tjänar är vinster i hastighet och kapacitet.
Spårtrafik klarar mycket mer kapacitet och köra med högre hastigheter än vad bussar klarar.
Vad står LRT, BRT och BHLS för?
LRT: Light Rail Transit (snabbspårväg)
BRT: Bus Rapid Transit
BHLS: Buses with High Level of Service
Förklara LRT. När är det vanligt/ vad passar det till?
LRT: Light Rail Transit
Stadsspårvägar, lätt-kollektivtrafik på spår.
Förklara BRT. När är det vanligt/ vad passar det till?
BRT- Buss rapid transit.
Vägburen kollektivtrafik, men görs så lik spårbunden som möjligt. Med långa fordon, separata körfält, hög turtäthet, undvika rödljus, speciella stationer typ som tågstationer, osv.
Handlar sin biljett innan påstigning så det ska gå fortare, slipper biljetthantering på bussen.
Mer vanligt i Sydamerika och Sydostasien. Jakarta, Colombia och Brasilien.
Förklara BHLS. När är det vanligt/ vad passar det till?
Busslinjer som inte riktigt kommer upp i BRT-standard (med höga krav på egen infrastruktur och stationskrav).
Får vissa fördelar/egenskaper som för BRT, men inte alla.
Ex. Malmö express.
Ange kapacitet för följande fordon.
Ange: antal vagnar, antal passagerare/vagn och (antal sittande).
Normalbuss (12m): ?
Boggibuss (15m): ?
Ledbuss (18m): ?
Dubbelledbuss (24m): ?
Spårvagn (4-axlig): ?
Spårvagn (8-axlig): ?
Tunnelbana (4-axlig): ?
Pendeltåg (vagnpar): ?
Normalbuss: 1 vagn, 80 passagerare, (30-50 sittande).
Boggibuss: 1 vagn, 100 passagerare, (50-65 sittande).
Ledbuss: 1 vagn, 110-120 passagerare, (50-75 sittande).
Dubbelledbuss: 1 vagn, 150-200 passagerare.
Spårvagn (4-axlig): 1-3 vagnar, 80-120 passagerare, (30-60 sittande).
Spårvagn (8-axlig): 1-2 vagnar, 160-250 passagerare, (60-120 sittande).
Tunnelbana: 2-10 vagnar, 150 passagerare, (40-60 sittande).
Pendeltåg: 1-4 vagnar, 300 passagerare, (180-200 sittande).
Ev mer lättläst:
Normalbuss: 1, 80, (30-50).
Boggibuss: 1, 100, (50-65).
Ledbuss: 1, 110-120, (50-75).
Dubbelledbuss: 1, 150-200.
Spårvagn (4-axlig): 1-3, 80-120, (30-60).
Spårvagn (8-axlig): 1-2, 160-250, (60-120).
Tunnelbana: 2-10, 150, (40-60).
Pendeltåg: 1-4, 300, (180-200).
Ungefär hur mycket kapacitet per timme tar:
Normalbussar i stadstrafik: ?
Spårvagn: ?
Light rail: ?
BRT (upp till 25m): ?
Lokaltåg: ?
TUB: ?
Normalbussar i stadstrafik: <1500/h
Spårvagn: < 2500/h
Light rail: < 5000/h
BRT (upp till 25m): < 20.000/h
Lokaltåg: 30.000/h
TUB: < 30-40.000/h
Vilken typ av buss klarar kurvor bäst?
Ledbuss, tack vare vecket i mitten.
Nämn 4 st tillgänglighetsanpassningar/handikappreducering man kan införa.
- Lågt golv. (Hela bussen behöver inte ha lågt golv. Räcker mer en viss yta och sen kan det vara en platå inne i bussen).
- Lågt insteg.
- Nigning. (Bussen kan sänka sig och sen höjas vid körning).
- Kontrastfärger.
Kan göras mycket för att Tillgänglighetsanpassa fordon, för tex barnvagn, rullstol, synskadade.
Hjulen och hjulhusen, motorndrivnastysem osv tar plats. Blir ett pussel att få till ett lågt golv + allt annat som måste finnas i bussen.
Namnge kollektivtrafiken olika planerings nivåer, 4 st.
- Strategisk.
- Taktisk.
- Operativ.
- Realtid.
Tänk: STOR
Förklara kollektivtrafikplaneringens STRATEGISKA nivå.
Ange: beslutshorisont, geografiska skala och planeringsfrågor.
Behandlar hel stadsdel eller region. Hur utformar vi vårt kollektivtrafik nätverk? Vilka linjer ska vi ha? Hur ska dom dras? Vilka linjer ska vara spårlinjer/busslinjer? Vill ha kontinuitet - ska ligga kvar på lång sikt.
Beslutshorisont: År.
Geografisk skala: Städer eller regioner.
Planeringsfrågor: Nätverksdesign.
Förklara kollektivtrafikplaneringens TAKTISKA nivå.
Ange: beslutshorisont, geografiska skala och planeringsfrågor.
Planerar typiskt sätt 1 ggr per år. Kan vara för en hel stad eller mindre områden.
Beslutshorisont: Säsong.
Geografisk skala: Städer eller distrikt.
Planeringsfrågor: Turtäthet och tidtabeller.
Förklara kollektivtrafikplaneringens OPERATIV nivå.
Ange: beslutshorisont, geografiska skala och planeringsfrågor.
Planeringen sker hos de som kör trafiken. Personal och fordons schema. Var ska dom jobba, när ska dom jobba? Vilka kör när?
Beslutshorisont: Vecka.
Geografisk skala: Distrikt.
Planeringsfrågor: Fordons- och personalschema.
Förklara kollektivtrafikplaneringens REALTID nivå.
Ange: beslutshorisont, geografiska skala och planeringsfrågor.
Ska ha omedelbar effekt.
Ex:
Snökao - Viktigt med bra info till resenärerna. Är bussen i tid?
Kan styra - om ett fordon går sönder måste ett nytt beställas direkt.
Försenad buss - kanske ska vända och köra tillbaka direkt ist för att köra klart sin tur för att ta igen tid.
Beslutshorisont: Omedelbar.
Geografisk skala: Linjer eller hållplatser.
Planeringsfrågor: Styrning, resenärsinformation.
Nämn några (6 st) planeringsriktlinjer och handböcker som kan vara behjälpliga vid kollektivtrafikplanering.
- KolTRAST
- RiPLAN
- RiGata (- Buss)
- RiStation
- RiTerminal
- ASEK
(Alla Ri-Nånting är riktlinjer.)
I region Stockholm vem är det som ansvarar för stomnätets linjesträckningar?
Trafikförvaltningen ansvarar för stomnätets linjesträckning.
Vem är det som ansvarar för planeringsansvaret för övrig busstrafik i region Stockholm, i allt större utsträckning?
Trafikutövaren. Krav att följa RiPlan.
Operatörerna har mer ansvar för andra linjer än Stomlinjer och kan komma med förslag om att ändra en linjesträckning, osv.
Hur ser Planeringsprocessen generellt ut för kollektivtrafik?
Många planeringsprocesser pågår samtidigt, många aktörer och nivåer samtidigt.
- Identifiera mål och problem.
Vad man vill uppnå med planeringen. Strategidokument. Regionalutvecklingsplan osv. Vilka problem man vill lösa. - Förbereda planeringsdata.
Planera den data man behöver. Resvaneundersökningar. Var kollektivtrafikresandet är högt och lågt. - Föreslå olika alternativ och lösningar.
För att ta itu med problemet och hur de ska finansieras. Vill väga ihop nyttor och kostnader. - Planera linjenätet, placering av hållplatser, terminaler och fordonstyp.
- Ekonomiska prognoser och lönsamhetsberäkningar.
Finns olika taktiska och operativa osv som nämndes innan . - Taktisk/Operativ planering.
Tex fordons och personalschema.
Nämn 3 st viktiga planeringsunderlag vid/för planering av kollektivtrafik.
- Resvaneundersökningar
- Trafikprognoser (hur, vart, vilja, typ av färdmedel och vägval)
- Valmodeller (utifrån skattade värderingar avrestid, bytestid, kostnad, mm)
Vad för trafik ingår i Stomtrafiken? Vad innebär Stomtrafik?
- Stomtrafik omfattar spårtrafik och stombussar. (Blåbussar/stombussar, pendeltåg, tunnelbana, lokalbana/tvärbara, spårväg)
- Radiella och tvärgående linjer. Binder samman kärnorna.
- Ska vara Tydlig, Pålitlig, Stabil, Hög Turtäthet och Snabb.
Varför görs en samhällsekonomisk kalkyl?
Görs för att uppnå målet om ett för samhället effektivt användande av pengar.
När anses en åtgärd vara lönsam för samhället?
En åtgärd anses vara lönsam om summan av samhällsekonomiska intäkter (nuvärdet) överstiger kostnaderna.
Nämn olika parter vid en samhällsekonomisk kalkyl. (3 st)
- Producent (beställare/utförare)
- Konsument
- Staten
Nämn nån externalitet, som påverkar samhällsekonomiska kalkyler externt.
Tex: Buller och Utsläpp.
