Marknad och värderingar Flashcards

(58 cards)

1
Q

Hur många av alla motordrivna resor i Sverige görs med kollektivtrafik idag?

Sverige: ?
Storstad: ?
Landsbygd: ?

A

Sverige: 31%
Storstad: 64 %
Landsbygd: 8%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur många resor görs per invånare och år i Stockholm?

A

356 resor per invånare och år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur många resor görs per invånare och år i Sverige?

A

160 resor per invånare och år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur många resor görs per invånare och dag i Stockholm?

A

1 resa per dag och person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Dela in marknaden efter avstånd och tid. Ange vilken kollektivtrafik som är mest lämplig på denna marknad.

Lokalmarknad:?
Regionalmarknad:?
Interregional marknad:?

A

Lokalmarknad <10 km, och resorna < 30 min. Här är gång, cykel, lokalbussar, tunnelbana, elsparkcykel, (bil) vanligast

Regional marknaden < 100 km, och < 1 h. Här är regionaltåg och regionalbussar vanligast. Bilen är också vanligt anternativ till kol.traf.

Interregional marknad >100 km och> 1 h. Här är tåget det vanligaste färdmedlet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med lokal marknad?

A

Avstånd < 10 km
Restid < 30 min

Gång/cykel/sparkcyklar är attraktiva.
Även lokalbussar (t-bana i Stockholm) och bilen.
Består av kortaste resorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med regional marknad?

A

Avstånd < 100 km
Restiden < 60 min

Bilen är ett vanligt färdmedel men även regionbussar/tåg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med interregional marknad?

A

Avstånd > 100 km
Restiden > 60 min.

Tågen är ett viktigt färdmedel och till viss del inrikesflyg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur delas marknaden in efter avstånd och tid?

A

Lokal marknad: <10 km , <30 min
Regional marknad: < 100km , <1h
Interregional marknad: > 100km , 1h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka resor gör dagligen?

A

Arbetsresor, resor till skola, tjänstresor, fritidsresor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka resor görs ej dagligen?

A

Tjänsteresor, fritidsresor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Dagliga resor; restyp, ärende, restid, avstånd och på vilken marknad?

A

Mest lokala och regionala resor, inom regionen.
Arbete, skola, service, tjänster och fritid.
Restid: max 1,5h.
Är vanligtvis 100 % lokala dvs kortare än 10 km. 40 % av resorna är regionala, dvs 100 km eller kortare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Icke-dagliga resor; restyp, ärende, restid, avstånd och på vilken marknad?

A

Tjänst-och fritidsresor över dagen, max 6 h. Brukar vanligtvis vara interregionala resor, längre än 100 km, 1 % av resorna är mindre än 100 km.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilket/vilka län har minst påstigningar per invånare, med buss?

A

Gotland: 15 påstigningar/invånare.

På Gotland ligger det kollektiva resandet lågt då det finns ont om busslinjer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilket/vilka län har mest påstigningar med buss?

A

Stockholm: 144 påstigningar/invånare.

Stockholm reser mer med kollektivtrafik än andra regioner. Stockholm har även de kortaste resorna i regionen pga tät bebyggelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilket/vilka län har längst medelreslängd?

A

Dalarna: ca 40 km.
Halland: ca 33 km.
pga långa avstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilket/vilka län har kortast reslängd?

A

Stockholm: ca 7 km

Stockholm reser mer med kollektivtrafik än andra regioner. Stockholm har även de kortaste resorna i regionen då vi har tät bebyggelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är medelreslängden och antal påstigningar per invånare i riket?

A

11 km och 79 påstigningar/invånare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Var fungerar kollektivtrafiken bäst?

A

Vid tät bebyggelse ex storstäder. Det är även en finansiell fråga, fler kan betala för kollektivtrafiken i storstäder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur mycket reser man i kollektivtrafiken efter pandemin?

A

Ca 85-90% av det man gjorde innan pandemin (eller 90-95%?!?).
Allt mer vanligt med distansarbete men även mer vanligt med distansundervisning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur mycket är kollektivandelarna per invånare och år för:
- Vanlig stad i världen, ex Zürich?
- Stockholm?
- Mindre svensk stad?

A

Zürich = 600 resor/år
Stockholm = 350 resor/år
mindre svensk stad = 100 resor/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ser bilresandet ut efter pandemin?

A

Under pandemin var bilresandet som förare oförändrad och har efter pandemin ökat lite. (?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ser resandet per trafikslag ut i Sverige över tiden?
- Kollektivtrafik?
- Järnväg?

A

Kollektivt rätt konstant.
Järnväg har ökat lite, på nationell nivå har järnvägens andel ökat.

Efter pandemin har det rasat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur har resandet per trafikslag i Sverige ändrats efter pandemin? Varför och på vilket sätt?
- Kollektivtrafik?
- Bilresor?
- Cykel?
- Gång?

A
  • Kollektivtrafik har tappat ordentligt, ca 50%. SthMan har förändrat sitt resande och man kommer nog inte att resa med kollektivt på samma sätt som tidigare.
  • Bilresor som förare oförändrat, viss tapp för bilpassagerare ca 30 %. Bilresor har redan kommit tillbaka och har kanske blivit högre än vad det var innan pandemin.
  • Cykel har gått upp 5-10 %(oförändrat).
  • Gång gått ner 40 %.

Hypoteser:
Mindre smittorisk i bil.
Jobbar mer hemma –> tar bilen de få gånger man åker in då bilen kan användas till så mkt annat än bara jobbpendling.

25
Hur förändrades kollektivresandet i Stockholm under pandemin?
När pandemin kom i mars 2020 --> rasade kollektivtrafikresandet från en dag till en annan rejält. Tappade ca 60 % i sthlm. Grafen fluktuerade ett tag, har gått långsamt uppåt, men är inte tillbaka ännu. Ser samma mönster även i andra länder, trots att Sverige endast hade rekommendationer. Buss siffrorna är inte pålitliga förrns sommaren 2021, efter införandet av plexiglas och betalautomater bak (?)
26
Vem fortsatte resa och vem slutade resa under pandemin?
De med låg medelinkomst fortsatte resa. De med hög inkomst och utbildning kunde jobba hemifrån och slutade därför att resa. Det kan tex bero på att jobb med högre lön kan göras hemifrån. Hög inkomst kan också innebära bättre tillgång till bil.
27
Hur fördelar sig färdmedelsandelarna ut för cyklister, som inte cyklar vintertid?
52% kollektivt 37% bil 11% gång 1% övrigt
28
Hur ser kollektivandelarna ut för olika sektorer? - Skola? - Arbete? - Tjänsteresa? - Fritid?
- Skola 76% - Arbete 43% - Tjänsteresa 25 % - Fritid 23%
29
Hur reser kvinnor och män till vardags?
Män reser mer med bil (43%). Kvinnor reser mer med kollektivtrafik och till fots, (bil 32%).
30
Vilket färdmedel är vanligast för tvärresor, under vardag och helg?
Bilen.
31
Vilka resenärer är beroende av kollektivtrafik (captive riders)?
Barn, skolelever, kvinnor, äldre.
32
Vad menas med “Captive riders”?
Resenärer som inte möjlighet att resa med annat alternativ. Dessa kommer resa kollektiv oavsett hur kollektivtrafiken ser ut, biljettpris, antal avgångar, osv. Är därmed också de som är mest utsatta för inställda avgångar och höjda biljettpriser.
33
Hur ser färdmedelsandelarna ut i Stockholm jämfört med andra svenska städer? (Bil, GCM, Koll)
- Stockholm har högst andel kollektivtrafik resor. Större stad, desto mer andel kollektivtrafikresor. - Bilandelarna är minst i Sthlm. Ju mindre stad desto mer bilanvändning. - GCM är på typ samma nivå i alla Sveriges städer.
34
Vilket färdmedel har störst andel inom: - Arbete? - Tjänsteresa? - Skola/utbildning? - Fritidsresa?
- Arbete: 43% Kollektivt - Tjänsteresa: 51% bil - Skola/utbildning: 76% kollektivt - Fritidsresa: 47 % bil
35
Vilket färdmedel är vanligast för tvärresor och fritidsresor?
Bilen
36
Vilket trafikslag upplevs vara mest otryggt?
Tunnelbana och tåg. Kvinnliga resenärer ger ett sämre betyg än män.
37
Vad missar man när man gör kundnöjdhets analyser?
Man missar icke-resenärers syn på kollektivtrafiken och orsaken varför de inte väljer att resa med kollektivtrafiken.
38
Hur väljer människor färdmedel? Vilka vetenskaper kommer teorierna ifrån?
Teorier från psykologi/beteendevetenskap och ekonomi.
39
Vad är “Theory of planned behavior”?
Man vill försöka förstå och förklara varför man ändrar sitt beteende och om det går att påverka samt styra till mera gynnsamma beteenden. Det är endast om avsikten finns för att vilja ändra sitt beteende som man faktiskt kan ändra beteendet. En psykologisk teori som kopplar övertygelser till beteende. Attityd, sociala normer och upplevd beteendekontroll tillsammans, formar en individs beteendeavsikt.
40
Vad är “kano-modellen”?
Det är en modell för att förstå externa kunders behov och är kopplat till kund-nöjdhet (kundtillfredsställelse) Innehåller tre faktorer (typer av behov): 1. Basbehov: Förväntade, ej uttalade. Behov som kunden förväntar sig. Grundläggande faktorer som man tycker måste finnas där för att använda tex ett färdmedel. Är då neutral om det fungerar bra, men om det fungerar dåligt blir man väldigt missnöjd. 2. Uttalande behov: Förväntade uttalande. Egenskaper som är mer linjära. Fungerar det bra är man nöjd, fungerar det dåligt är man missnöjd. Vänjer man sig med tex gratis kaffe så kan den bli till en faktor som man förväntar sig. Och får man inte det så blir man kanske väldigt missnöjd ist. 3. Outtalade behov: Omedvetna, ej uttalade. “Wow-egenskaper”. Överrasknings och glädje faktorer - som man blir positiv överraskad av om det bjuds på. Blir då inte missnöjd om det inte finns, men blir extra nöjd om det finns och erbjuds. Med tiden förändras personers förväntningar.
41
Vad är en ekonomisk teori? (nyttomaximering och val)
Försöker beskriva hur folk gör val. När en person har ett antal alternativ framför sig så väljer man det som ger mest nytta för individen. Man behöver göra undersökningar för att förstå resenärers preferenser och för att förstå vilka val de faktiskt gör.
42
Exempel på hur attityder kan påverkas:
Genom reklam och marknadsföring.
43
Ge exempel på 5 st olika typer av marknadsundersökningar som används inom kollektivtrafiken.
1. Resvanor 2. Attityder före resa 3. Perceptioner/kunskap om utbudet 4. Val och värderingar vid resor 5. Kundnöjdhet under/efter resa
44
Nämn 6 st olika sätt att samla in data på.
1. Intervjuer och fokusgrupper 2. Resevaneundersökning/ frågeformulär 3. Statistik från operatörer 4. Automatisk räkning i spärrar/fordon 5. Manuella räkningar 6. Biljett statistik (tex SL Access)
45
Vad menas med kvalitativa studier?
Samlar in data som beskriver ett ämne snarare än mäter det. Det kan vara åsikter, intryck och synpunkter. Kvalitativa data fås från fokusgrupper, frågar då mer öppna frågor om vad som är bra/ dåligt. Ger dig de detaljer och det djup som krävs för att förstå konsekvenserna fullt ut. De är ej så strukturerade. Man får en djupare förståelse av frågorna som ställs men svaret blir svårare att analysera.
46
Vad menas med Kvantitativa studier?
Utformat för att samla in kalla fakta. Kvantitativa data ger dig de siffror du behöver för att bevisa de generella slutsatserna. De är strukturerade och statistiska och hjälper dig att dra allmängiltiga slutsatser av materialet. Svar på skalor. Medelvärden.
47
Vad är RP (Revealed Preferences)?
Reella preferenser som bygger på konstaterade val. Observera individer i verkligheten. Kan dock vara svårt att se vilka dom andra alternativen var, som människan då inte valde.
48
Vad är SP (Stated Preferences)?
Bygger på uttalande eller påstådda val eller värderingar. Kan reglera mer vad vi frågar efter.
49
Vad är tidsvärde?
Värdet av restid. Restid är det viktigaste värdet när det gäller transport. Finns nationella riktningar om vilka värden man ska ha.
50
Hur värderas kollektivtrafik i kr? (Nämn några tidsvärden)
Kollektivtrafik <= 50 kr/h Regionalt ca 60 kr/h Långväga <80 kr/h Tjänstresenärer >300 kr/h
51
Vilket är det viktigaste värdet vi har på transporter?
Restid.
52
Hur värderas besväret för väntetid och byten? Hur länge kan man tänka sig att vänta vid en försening?
ca 5-10 min vid lokal bussresa ca 30 min vid långväga resa
53
Hur mycket minskar resandet per byte som görs?
20-25 % per byte.
54
Hur upplevs besväret av väntetid vid olika avgångsintervall?
Accepterar byten mer vid lokala resor. Ju kortare intervall mellan avgångarna upplevs restiden längre?????? Borde väl vara: Ju kortare avgångsintervall, desto mindre jobbigt upplevs väntetiden.
55
Vad innebär resemotstånd/generaliserad reskostnad?
Genom att sätta värden på vår tid, så kan vi slå ihop tid och tid till en generaliserad reskostnad. Som sen kan jämföras mellan olika färdmedel. Ex bil och buss. Buss: trängsel, väntan, åktid, pris Bil: kötid, kostnad Tåg: buller, benutrymme, servering
56
Hur värderas trängsel?
Ju mer trängsel desto högre upplevd ombordstid.
57
Kan vi förebygga försämrad framkomlighet för rörelsehindrade/handikapp med design?
Ja med tex. plana insteg
58
Vad kan buller leda till och vad bidrar till åksjuka?
buller → trötthet ojämn fart → åksjuka korglutning → åksjuka