Organisation och Ekonomi Flashcards
(42 cards)
Vilka är kollektivtrafikens aktörer? (8 exempel)
- Statliga organ: näringsdepartementet, länsstyrelser m.fl.
- Statliga verk: Trafikverket
- Trafikansvariga kollektivtrafikmyndigheter
- Trafikföretag/operatörer: MTS, Keolis, Nobina, m.fl.
- Trafikkonsulter: AFRY, Sweco, WSP, m.fl.
- Fordonstillverkare: Scania, Volvo, Alstrom m.fl.
- Konsumentorganisationer: resenärsforum
- Tidskrifter: Trafikforum
Vilka ersätter de tidigare trafikhuvudmännen?
Regionala kollektivtrafikmyndigheterna
När kom den nya kollektivtrafik lagen?
2012
Vad innebar den nya kollektivtrafiklagen (2012)?
- Regionala kollektivtrafikmyndigheterna ersätter de tidigare trafik huvudämnen.
- De regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska besluta om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt.
- Kollektivtrafikföretag får fritt etablera kommersiell kollektivtrafik i hela landet.
- Även kommersiella kollektivtrafikföretag måste lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation.
Vad ska de regionala kollektivtrafikmyndigheterna besluta om?
Regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt
Får det etableras kommersiell kollektivtrafik i Sverige?
Ja, andra kollektivtrafikföretag får fritt etablera kommersiell kollektivtrafik vart som helst i landet.
Vad har kommersiella kollektivföretag för skyldigheter?
De måste lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation
Vem är regional kollektivtragikmyndighet/huvudman i Stockholm?
Region Stockholm, men som delegerat ansvaret till Trafiknämnden.
Vem är beslutsfattare för kollektivtrafiken inom Region Stockholm?
Trafiknämnden har ansvar för kollektivtrafiken i Stockholms län, dvs:
- SL (tunnelbana, pendeltåg, buss, lokalbana och spårväg)
- Waxholmsbolaget (båt)
- Färdtjänsten
Vem är beställare av kollektivtrafik?
Trafiknämnden har delegerat ansvaret till trafikförvaltningen som handlägger, planerar övergripande, beställer och följer upp trafiken.
Vem är utförare av kollektivtrafiken?
Leverantören av trafiktjänster sköter trafikdriften och kundmöten.
Bland dessa ingår tex. MTR, Keolis och Nobina
Hur såg ansvarsfördelningen ut på 1900-talet?
Tåg-och busstrafik var i huvudsak reglerad. Det offentliga ägde och drev all kollektivtrafik:
- äger fordon
- planerar och informerar allmänheten
- finansierar och tar upp avgifter
- anställer förare och annan personal
Vilka olika grader av avreglering finns det?
- Helt reglerat system (offentlig styrning)
- Begränsad konkurrens:
-beställare definierar produkter som levereras av operatörer och det råder konkurrens om olika kontrakt. - Avreglerat system = fri marknad: operatörer får etablera sig fritt, de äger och driver olika trafik, konkurrens om kunder
Redogör de 6 stegen för upphandling av trafik (Region Stockholm)
- Utredning:
Här definieras innehåll i ett nytt avtal, avtalstid, ersättningsmodell, incitament, tar ca 3-4 år. - Beslut i Trafiknämnden:
Politiker fattar beslut om att inleda upphandlingen. - Underlag skrivs:
kravställningar, förutsättningar och villkor. - Första urval:
Prekvalificering av anbudsgivare utifrån grundläggande krav - Dokumentationen publiceras: skickas till kvalificerade anbudsgivare, möjlighet till frågor.
- Utvärdering av anbud:
Baserat på modellen angiven i underlaget, vinnare beslutas via tilldelnigsbeslut
Hur ser ett bruttokostnadskontrakt ut och vad är för-och nackdelarna?
Skatt → Beställare
Trafikanter (biljettintäkter) → Beställare
Beställare (kontrakterad summa) → Operatör
Beställaren får in skatter och biljettintäkterna från trafikanterna och betalar operatören med en kontrakterad summa, baserad delvis på biljettpriserna.
Nackdelen är att det är beställaren som lite bestämmer standarden och förhandlar om ny kontrakterad summa för att öka standarden. Operatören har inga egna incitament för att “göra ett bra jobb” eftersom de inte påverkas av biljettintäkterna (direkt). Här bärs intäktsrisken av beställaren. Däremot bärs den av båda vid bruttokontrakt med intäktsincitament.
Hur ser ett nettokostnadskontrakt ut och vad är för-och nackdelarna?
Skatt → Beställare (kontrakterad summa) → Operatör
Trafikanter (biljettintäkter) → Operatör
Beställaren får intäkter från skatter och betalar operatören med en kontrakterad summa. Dessutom får operatören biljettintäkter. Detta gör att operatören blir mer angelägen att resenärer ska välja att åka med dem och kan därför locka med reklam, högre standard. Detta förutsätter nästan att biljettpriserna är satta av beställaren för att motverka för höga priser på marknaden. Här bärs intäktsrisken av operatören. Däremot bärs den av båda vid nettokontrakt med delad intäktsrisk, dvs. avtal med produktivitets-och intäktsincitament.
Ge 7 exempel på produktivitets-och intäktsincitament.
- Antal passagerare
- Punktlighet
- Inställda turer
- Rätt fordon på linjen
- Städning
- Personalens uppförande
- Information
Vad är en vanlig följd av avreglering av busstrafik?
Utbudet minskar → Mindre biljettintäkter → Färre som reser → Mindre utbud
(Negativ spiral)
Vad är skillnaden mellan att det är konkurrens om spåren, och konkurrens på spåren?
Konkurrens OM spåren handlar om uppdraget att köra trafik.
Medan konkurrens PÅ spåret handlar om att det är flera som kör samma sträcka och de konkurrerar om resenärerna.
Det är Trafikverket som lägger plan för avgångar som operatörerna får konkurrera om.
Vem betalar vad inom kollektivtrafiken och varierar det på något sätt?
Finansieringen av kollektivtrafiken varierar mycket mellan lokal och regional nivå, samt kort-och långväga resor.
Om en operatör blir av med sitt kontrakt kan de sälja sina fordon till nästa operatör.
- Fordon: trafikföretagen, ej tunnelbanevagnar
- Lokaltrafik: upphandlas
- Bana: Trafikverket, regionala bidrag
- Vägnät: Trafikverket, kommunerna
- Regional trafikering: Upphandlas/förhandlas
- Långväga buss/tåg: kommersiell
Vilka argument finns det för offentligt köp/subventionering?
- Alla ska kunna ha möjlighet att förflytta sig utan bil. Det gäller barn, rörelsehindrade, äldre m.fl.
- Positiva externa effekter:
- Miljö (avgaser, CO2, bullar)
- Trafiksäkerhet
- Mohring-effekten (tätare trafik för alla. Fler resenärer till kollektivtrafiken så gynnas de befintliga resenärerna)
- Hälsa (ännu inte infört) - Bilägare betalar inte fulla kostnaden (i städer)
- Politiska överväganden (rättvisa, stad…)
Hur många procent av kollektivtrafiken finansieras av biljettintäkter i Stockholm?
ca 45 %
Hur många procent av kollektivtrafiken finansieras av biljettintäkter på Gotland?
Bara 10 % kommer från biljettintäkter resten subventionerat.
Vad ingår i samhällsekonomi? (6 faktorer)
Faktorer som drabbar resenärer direkt och externa kostnader, såsom miljöeffekter som man vill uttrycka i ekonomiska termer.
- Restidskostnader (åktid, väntetid, byta)
- Komfortkostnader
- Service-”vinster”
- Förseningskostnader
- Trafiksäkerhet och otrygghetskostnad
- Miljövinster, mm
