NEFROLOGI OCH UROLOGI Flashcards
Vilka är de vanliga diagnostiska metoderna för urin?
- Kreatinin i plasma: mätning av njurfunktionen (glomerulus filtration). Ju lägre GFR är desto högre värde av kreatinin. Men värdet är även relaterat till muskelmassa pga att ämnet bildas i musklerna vid muskelarbete.
- Cystatin C: Protein som finns i alla kroppsceller med cellkärna. Det utsöndras till extracellulära rummet och elimineras med njurarna. Varken kön, ålder eller muskelmassa påverkar denna filtration.
- Beräkning av GFR: utförs med cleranceundersökning och används för att mäta hur snabbt en viss substans eliminieras (renas) från blodbanan via njurarna.
- Cr-EDTA & inhexolclearance: undersökningen utförs genom att en liten mängd av någon av dessa indikationer injiceras IV. Efter några timmar tas venprov. Tiden dokumenteras för att räkna snabbhet och effektivitet hos GFR.
Kreatininclearance: mäter GFR genom kreatininhalten i serum och dygnsmängd urin. Ger ett mer osäkert svar än de andra nämnda pga problem med urinsamlingen kan förekomma. - Blodets ureahalt: slutprodukten vid proteinnedbrytning som utsöndras via njurarna. Vid nedsatt GFR ansamlas urea i blodet.
Urinsediment: färskt urinprov som centrifugerats och granskas med mikroskop. Tar vis misstänkt inflammatorisk njursjukdom och avspeglar permabiliteten i glomerulus. Analyseras på röda- & vita blodkroppar, kristaller, salter & bakterier.
Urinmängd: vätskeintag, svettning, feber, sjukdomstillstånd. Speglar förhållande mellan blodvolym, urinvolym & njurfunktion.
Nämn några ämnen som kan detekteras med reagensstickor för urinanalys.
Blod, glukos, protein, bakterier, leukocyter, erytrocyter, njurepitelceller, kristaller, salter, tubulusepitel.
Urinsediment - leukocyter, erytrocyter, njurepitelceller, kristaller, salter, bakterier.
Tubulusskada - tubulusepitel
Blödning från njurar, uretärer eller blåsa (tumör) - erytrocyter
Urincytilogi - (tumör) celler med dysplastiskt utseende
Vilka blodanalyser kan användas för att bedöma njurfunktionen?
- Elektrolytstatus: kalium stiger vid njurinsufficiens och natrium förloras av nedsatt förmåga hos njurarna att koncentrera urinen.
- EPO: bestäms vid anemi och njurinsufficiens för att avgöra om anemin är primär el sekundär.
- PTH-halten: påvisa eventuell sekundär hyperparatyreoidism.
- Urat: urinsyra i blodet kan vara förhöjt vid njurinsufficiens.
Vad är skillnaden mellan serumkreatinin, cystatin C, urea och urat?
Serumkreatinin - nedbrytningsprodukt av muskelmetabolismen, markör för njurfunktion, ökar vid försämring av njurfunktion.
Cystatin C - är ett protein som filtreras fritt från blodet av njurarna och utsöndras i urinen. Nivåerna av cystatin C i blodet ökar när njurfunktionen minskar.
Urea - ett avfallsämne som bildas när kroppen bryter ner proteiner. Ureavärden i blodet kan också ge en uppfattning om njurfunktionen. Urea används för att monitorera förlopp hos patienter med klart nedsatt njurfunktion, som markör för att bedöma grad av uremi, dialysdos och dialyseffektivitet
Urat - nivå av urinsyra, hur kroppen hanterar balansen mellan produktion & nedbrytning av urinsyra. Hög nivå kan indikera på njursjukdom medan låg nivå kan indikera på brist funktion.
Vad är syftet med att använda 51Cr-EDTA i njurdiagnostik?
Talar om hur snabbt & effektivt glomerulus kan filtrera (rena) blodet från den injicerade substansen.
Vad är e-GFR och vad indikerar det om njurfunktionen?
Ett njurfunktionsprov som är beräknat utifrån kreatinin- och/eller cystanin C-värden. Tar hänsyn till ålder, kön, kroppsvikt, kroppsyta och etnicitet.
Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid akut njursvikt?
Försämrad njurfunktion drastiskt under timmar eller några dagar med snabbt sjunkande urinmängder och stigande kreatinin.
Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid kroniska njursvikt?
Bestående nedsättning av njurfunktionen. Förloppet utvecklas smygande av många år då funktionella nefron successivt upphör att fungera. Förlust av nefron sker vanligtvis så att pat knappt har några subjektiva besvär. När de sjuka nefronet slutar fungera kommer dom kvarvarande nefronen att växa till och försöka kompensera bortfallet. Detta leder till att tubulus och glomeruli förstoras (hypertrofi). Filtrationen ökar, därmed blodflödet likaså, afferent ateriol dilaterar som svar på detta. RAAS blir även aktiverat och kontraherar den efferenta arteriolen genom påverkan av angiotensin II. Kombinationen av dilaterad effekt på afferent arteriol och kontraktion av efferent arteriol leder till att filtrationstrycket i glomerulus ökar. I förlängningen av detta uppkommer kärlförändringar vilket leder till njurskada med ytterligare försämring av funktionen hos kvarvarande nefron.
Vad är etiologin bakom akut njursvikt?
- Prerenala orsaker: plötslig negativ inverkan på blodcirkulationen –> kraftigt minskat blodflöde till glomeruli. Kan uppkomma i samband med kraftigt blodtrycksfall (kardiogen chock, septisk chock).
- Chocknjure: snabbt insättande blodtrycksfall som minskar njurarnas genomblödning vilket medför syrebrist hos njurarna som kan skada njurvävnaden. I tubuli uppkommer en ischemisk skada som kan orsaka tubulär nekros. Om njurens blodcirkulation snabbt förbättras finns större chans till återhämtning av njurarna och tubulis funktion. Ju längre tid som hinner gå desto längre blir återhämtningen. I njurvävnaden sker skadan kan vara orsak av kontrastmedel, läkemedelsreaktioner (NSAIS), glomerulonefrit, vaskulit.
Vad är etiologin bakom kronisk njursvikt?
- Glomerulonefrit primär orsak, inflammation i glomerulus pga immunförsvar
- Diabetesnefronpati: sekundär orsak, förhöjda blodsockervärden som påverkar dom små kärlen i njurarna
Vilka symtom och tecken uppkommer vid akut njursvikt?
Prerental njursvikt: lågt blodtryck, yrsel och symtom av bakomliggande sjukdom ex. sepsis.
Renal njursvikt: Högt BT, övervätskning med svullnad & andfåddhet.
Vilka symtom & tecken uppkommer vid kronisk njursvikt?
- Uremiska toxiner: ansamlade ämnen
- Toxiner påverkar kroppens funktioner som leder till symtom.
- Trötthet
- Nedsatt aptit, viktnedgång & malnutrition.
- Illamående & kräkningar
- Mag- & tarmbesvär
- Klåda
- Hudförändringar
- Ödem & andfåddhet
- Blödningstendens
- Infektioner
- Myrkrypningar & muskelkramper
- Psykiska & kognitiva symtom
Vilken diagnostisering & behandling finns vid akut njursvikt?
Diagnos:
1. Prover: mätning av GFR/eGFR.
2. Radiologiska undersökningar: ultraljud, DT, MR.
3. Njurbiopsi
Behandling:
1. Behandling av metabola problem (acidos, hypertoni)
2. Vätskebehandling: diuretika
3. Följa vätskebalans
Vilken diagnostisering & behandling finns vid kronisk njursvikt?
Bromsa progress & lindra uremiska symtom
Förbereda dialys/transplantation – konservativ behandling
PD-dialys påsdialys/bukdialys: peritoneum uttnyttjas och dess kapillärer som filter för att rena blodet. Dialysvätska går in i buken och tappas ut via dränagepåse. Acess till bukhålan – PD-kateter för att tappa ur dialysvätska. Manuella byten av dialysvätska.
Vad menas med anuri?
Urinproduktion som understiger 50-100 ml/dygn.
Vad menas med oliguri?
Urinproduktion som är mindre än 400ml/dygn.
Vad menas med Peritonealdialys?
Peritoneum (bukhinnan) är rik på kapillärer vars tunna vägg av epitelceller på ett basalmembran kan fungera som ett dialysmembran. Man använder bukhålan som vätskereservoar och fyller med dialysvätska och skapar en osmotisk gradient beroende på koncentrationen.
Vad menas med hemodialys?
Maskin med ett konstgjort filter som renar blodet. Blodet förs från kroppen till dialysmaskinen genom ihåliga fibrer ‘‘dialysmembran’’ som tillåter passage av vatten och små lösta ämnen. Blodet renas genom motströmningsprincipen som innebär att blodet strömmar från ett håll samtidigt som dialysvätskan pumpas mot det motsatta hållet.
Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid Glomerulonefrit?
Är en njurinflammation som kännetecknas som ‘‘en tyst sjukdom’’ och upptäcks oftast i samband med ett allmänt blodprov eller urinprov.
Kan i mindre grad påverka njurfunktionen men kan dock utvecklas till bestående försämring av njurfunktionen. Det som sker är att den glomulära inflammationen (inflam. i kärlnystanet i nefronet). Processen ser ut såhär:
1. Akut inflammation i basalmembranets kapillära kärlväggar.
2. Immunsystemet är aktiverat med makrofager, Tc-celler & dendriter.
3. Antikroppar produceras & immunkomplex bildas.
4. Granulocyter & monocyter lockas till inflammationsområdet & sätter igång inflammationsprocessen.
5. Frisättning av cytokiner utsöndras som utövar toxisk skada på glomerulus basalmembran som leder till högre permeabilitet.
6. Detta tillåter större molekyler som proteiner och röda blodkroppar att läcka igenom till urinen vilket ger förekomst av proteinuri och hematuri.
Vad är etiologin bakom Glomerulonefrit?
Svår att påvisa men vanligast är en immunologisk reaktion m ökning av IgA-antikroppar som kan binda till glomerulus cellerna. Ibland kan det även bero på nefritogena bakterier (ex. steptikocker).
Vilka symtom & tecken uppkommer vid Glomerulonefrit?
- Cylindrar i urinsediment + kreatininstegring
- Hypertoni
- Ödem pga skadade blodkärl ej klarar av att behålla vätska
Vilken diagnostisering & behandling används vid Glomerulonefrit?
Undersökning av urinen, njurfunktionsprov, ultraljud, vävnadsprov av njuren (biopsi)
Vad är etiologin bakom cystit?
Orsakas av uropatogena bakterier som vanligen utgår från tarmens normalflorabakterier. Faktorer som påverkar benägenheten av sjukdom: kvinnor (kortare urinrör), nedsatt urinflöde (försämrat rening) & residualurin har stark infektionsbenägenhet (otillräcklig tömning).
Vilka symtom & tecken uppkommer vid cystit?
Infekterad slemhinna där de infekterade cellerna frisätter cytokiner som orsakar svullnad, rodnad & sveda. Täta trängningar, droppvis miktion & illaluktande urin.
Vilken diagnostisering & behandling används vid cystit?
Diagnos ställs när bakterier i urinen kan påvisas genom: Kemiska reagens-test &/eller granulocytesteras-test, även urinodling.
Behandling: antibiotika men vid mer komplexa uvi ges kombinationsbehandling m aminoglykosider.
Vad är etiologin bakom pyelonefrit?
Urinvägsinfektion som leder till inflammation i njurbäcken och njurvävnad. Vid pyelonefrit finns en tubuloinsterstitiell (omgivande utrymmet) inflammation som kan försämra njurfunktionen och utlösa tubulointersterstitiell nefrit och njursvikt.
Egna bakterier koloniseras i perineum och kommer upp i urinblåsan via urinröret. Infektionen kan därefter stiga vidare uppåt till njurbäckenet och njurarna.
