Obligationer och ränteplaceringar

Question 1

Förklara skillnaden mellan en aktie och obligation?

Answer 1

En aktie är en äganderätt i ett företag medans en obligation är ett lån till emittenten med ett förfallodatum. Lånet har en fast ränta och obligationens nominella belopp betalas tillbaka på förfallodagen.

Question 2

Varför är det bra att ha en del av portföljen i räntebärande sparande?

Answer 2

Därför räntor generellt har lägre risk än aktier och därmed drar ner den totala riskexponeringen samtidigt bibehålla en viss nivå på avkastningen.

Question 3

Varför är räntemarknaden (obligationsmarknaden) så viktig jämfört med de övriga finansiella marknaderna?

Answer 3

På räntemarknaderna ser man tydligt hur de dominerande marknadsaktörerna uttolkar ekonomins förväntade framtid. Eftersom avkastningen på olika finansiella tillgångarna hänger på de finansiella marknaderna, kommer ändrade villkor snabbt påverka t.ex. aktiemarknaden. Ex. när riksbanken höjer ränta kan leda till börsfall pga förväntad högre ränta i framtiden där med sämre vinstutveckling.

Question 4

Varför kan det vara mer förmånligt för ett företag att emittera obligationer istället för att emittera aktier?

Answer 4

Räntan man betalar ut för obligationerna är avdragsgill medans utdelning betalas för beskattade vinstmedel, vilket blir dyrare för företaget. Obligationer har inte heller en utspädningseffekt som aktier.

Question 5

Vad menas med löptid?

Answer 5

Tiden från ett räntepapper ges ut tills dagen den förfaller, dvs dagen då räntan återbetalas.

Question 6

Vad menas med nominellt belopp?

Answer 6

Det beloppet som betalas ut när lånet förfallit. Det vill säga summan som betalas ut till innehavaren vid förfallodagen.

Question 7

Vad menas med en kupongränta?

Answer 7

Det är obligationens direktavkastning. Det är den löpande räntan innehavaren av en obligation får för att låna ut pengarna. Kupongräntan är fast och bestäms vid emissionen av obligationen.

Question 8

Vad är en nollkupongare?

Answer 8

Det är ett diskonterat värdepapper som säljs till rabatterat pris och består helt av apprecierat värde under löptidens gång. Betalar ej ut kupongränta.

Question 9

Vad är det för skillnad på penningmarknad och obligationsmarknaden?

Answer 9

För penningmarknad gäller det ränteinstrument som har löptid(upplåning) upp till ett år, för obligationsmarknaden gäller det ränteinstrument som har löptid(upplåning) längre än ett år.

Question 10

Vad är en statsskuldsväxel?

Answer 10

Det är ett diskonteringspapper emitterat av staten. Med löptid upp till ett år.

Question 11

Vad är ett företags/bankscertificat?

Answer 11

Det är ett skuldebrev i form av diskonteringspapper emitterat av ett företag/bank. Löptiden är normalt upp till 1 år.

Question 12

Vad är ett Riksbankscertifikat?

Answer 12

Det är ett diskonteringspapper emitterat av Riksbanken i samband med att Riksbanken genomför en repa. Löptiden är normalt en vecka.

Question 13

Det är en realränteobligation?

Answer 13

Det är en inflationsskyddad obligation. Nominellt belopp och kupongränta är indexerade med KPI

Question 14

Vem emitterar realränteobligationer i Sverige?

Answer 14

Riksgälden åt svenska statens vägnar.

Question 15

Vad kännetecknar premieobligation som sparform?

Answer 15

De emitteras av Riksgälden och har därmed ingen kreditrisk. Räntan samlas i en pott och lottas ut i form av vinster. När löptiden är slut och premieobligationen förfaller får man tillbaka det nominella beloppet.

Question 16

Hur handlas premieobligationer på sekundärmarknaden?

Answer 16

De handlas via en börs precis som vilket annat värdepapper, alltså via något institut.

Question 17

Vad är ränterisk?

Answer 17

Risken att räntan stiger när man redan har investerat i ett räntepapper. Förändrad marknadsränta innebär förändrad obligationspris. Om räntan höjs går obligationen ner i värde.

Question 18

Hur mäts kreditrisk?

Answer 18

I första hand får man ett mått på kreditrisk med den ränteskillnad (spread) som finns mellan räntepapper som emitterats av företaget och räntepapper som har emitterats av staten. Skillnaden mellan dessa är kreditriskpremien. En emittents eller enskilda värdepappers risk kan även mätas med rating. För vissa värdepapper marknadsnoteras även konkursriskförsäkringar (CDS). Deras kurser ger direkt prissättning av risk.

Question 19

Hur sätts rating för ett företag, eller ett land som emitterar obligationer?

Answer 19

Utifrån en analys av företagets/landets totala skuldsättning, tillväxten till intäkter och vinster etc. Därefter avgörs hur sannolikt företaget/landet ska fullfölja sina åtaganden enligt obligationens villkor framförallt förmågan att återbetala det nominella beloppet på förfallodagen.

Question 20

Vad har ratingen för samband med räntan?

Answer 20

Sambandet ratingen(risknivån) och räntan är lägre risk ger lägre ränta och högre risk ger högre ränta.

Question 21

Vem bestämmer ratingen? Ratingen

Answer 21

Ratingen bestäms av ratinginstitut. S&P, Moodys, Fitch etc..

Question 22

Vad är de vanligaste ratingklasserna?

Answer 22

Man grader emittens investmentgrade i kombinationer av bokstäver och siffror.

Question 23

Vad är en högavkastande obligation?

Answer 23

Det är en skräpobligation med rating under investmentgrade. Hög ränta men också väldigt hög risk.

Question 24

Var handlas obligationer?

Answer 24

Dom handlas i SOX, samt NGM börsen.

Question 25

Vad är en primärmarknad för obligationer?

Answer 25

Det är den marknaden som förser emittenten med lånekapital.

Question 26

Vad är en Credit Default Swap?

Answer 26

En CDS är en försäkring mot emittentens eller obligationens kreditrisk i det fallet av en kredithändelse som leder till att emittenten inte kan fullfölja sitt åtagande. Innehavaren betalar då en premie löpande i utbyte mot att motparten tar kreditrisken. Prissättningen av en CDS återspeglar kontinuerligt marknadens värdering av kreditrisk.

Question 27

Vad är skillnaden på en obligations kupongränta och kupongsavskastning?

Answer 27

Kupongränta är fast och sätts när obligationen förändras. Eftersom obligationer sedan handlas på sekundärmarknaden kommer deras aktuella pris påverka vilken avkastning placeraren får från kupongräntan. Ex. När en obligation emitteras kostar den 1 Mkr och har en kupongränta på 5% dvs 50 000 kr per år. Efter ett år har marknadsräntan stigit kraftigt och obligationen kostar bara 0,9 Mkr i marknaden. Då är avkastningen från kupongen. 50000/900 000 = 5,6%.

Question 28

Vad finns det för samband mellan marknadsräntan och obligationens avkastning?

Answer 28

När marknadsräntorna stiger faller obligationskurserna så att avkastningen blir densamma som marknadsräntan. Dvs mot marknadsräntan.

Question 29

Vad finns det för samband mellan marknadsräntan och obligationens pris?

Answer 29

Om räntan går upp faller obligationens pris och räntan går ner stiger priset. Dvs motsatt håll.

Question 30

Vad menas med direktavkastning från ett räntepapper?

Answer 30

Direktavkastning är den avkastning man får från obligationens kupong.

Question 31

Hur stor är direktavkastningen från en nollkupongare med nominella beloppet 10000 kr och marknadsränta 4%?

Answer 31

En nollkupongare har ingen direktavkastning, dess avkastning består enbart av värdeökning.

Question 32

Beräkna marknadspriset på följande räntepapper: Nollkupongare, två års löptid, nominellt belopp 10 000kr, marknadsräntan 4%. beräkna sedan vad den kommer kommer att kosta efter 1 år. Dvs 1 års löptid kvar.

Answer 32

Marknadspris = 10000/1.04^2 = 10203

Efter 1 år = 10000/0,99 = 10101,01

Question 33

Beräkna marknadspriset på följande räntepapper: Nollkupongare, två års löptid, nominellt belopp 10 000kr, marknadsräntan minus 1%. beräkna sedan vad den kommer kommer att kosta efter 1 år. Dvs 1 års löptid kvar.

Answer 33

Marknadspris = 10000/0,99^2 = 9246

Efter 1 år = 10000/1.04 = 9615,38

Question 34

Du kommer att få 20000 kr per år under de närmaste tå åren. Vad är nuvärdet av dess pengar om du använder 5% ränta som diskonteringsränta.

Answer 34

Nuvärde = 20000/1.05 + 20000/1.05^2 = 37188,21

Question 35

Hur får man avkastning på en nollkupongare?

Answer 35

Genom värdeökning av obligationen fram till inlösendagen då emittenten betalar tillbaka det nominella beloppet till investeraren.

Question 36

Du funderar på att köpa en nollkupongare. Det nominella beloppet är 1 Mkr och har 48 dagars löptid till förfall. Marknadsräntan är 2%. Hur mycket bör du högst betala för denna nollkupongare?

Answer 36

10000/(1+(2/360))^48/360 0 997337

Question 37

Vilket är det viktigaste måttet på ränterisk och varför?

Answer 37

Durationen är det enda måttet på ränterisk som mäter framåt i tiden. Alla andra mått baseras på historiska data, det vill säga de mäter det som har varit.

Question 38

Vilken enhet mäts Duration?

Answer 38

År

Question 39

En nollkupongare har 2 års löptid. Räntan är 4.3%. Hur hög är durationen?

Answer 39

2 år, för nollkupongare är durationen alltid samma som obligationens löptid.

Question 40

Vilken har högst ränterisk, en nollkupongare med två års löptid eller en kupongobligation med 2 års löptid?

Answer 40

Kupong obligationen då delar av beloppet betalas in som kuponger innan förfallodagen dvs de är inte längre exponerade för ränterisken i obligationen, medans en nollkupongare betalas hela beloppet på förfallodagen.

Question 41

Du jämför två obligationer, en tioåring med 3% kupongränta och en tioåring med 4% ränta? Vilken av dom har högst risk?

Answer 41

Den med 3% har högre duration därmed högre ränterisk.

Question 42

Vad mäter den modifierade durationen?

Answer 42

Den mäter hur mycket 1% förändring i marknadsräntan påverkar ränteplaceringen.

Question 43

En räntefond har 4 års duration. Marknadsräntan är 10%. Hur mycket ändras fondens värde om räntan sänks med 1 %?

Answer 43

4/1.10 = 3,6%

Question 44

Varför tolkas goda nyheter som t.ex. sjunkande arbetslöshet ofta som dåliga nyheter av finansmarknaden?

Answer 44

Minskad arbetslöshet är indikation på högre produktivitet, högre produktion leder till högre priser som kan leda till överhettning av ekonomin. För att kyla av så höjer man ränta vilket är negativt för både obligationsmarknaden och aktiemarknaden.

Question 45

Vad kan du säga om ränterisken av att spara i räntefonder och obligationer?

Answer 45

Om jag inte behåller obligationen till förfall då har jag en ränterisk. Det har jag alltid i en räntefond, mer ju högre duration fonden har. Behåller jag däremot obligationen fram till inlösendagen vet jag exakt hur mycket räntan blir. Om jag skulle behöva sälja eller på något annat sätt realisera innehavet under löptiden har jag även i detta fall en ränterisk.

Question 46

Vad är en likviditetsrisk i samband med obligationshandel?

Answer 46

Likviditetsrisk är risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan avsevärd merkostnad. Likviditetsrisken kan minimeras genom att placera värdepapper som kan omsättas med kort varsel på en andrahandsmarknad, utan att prissättningen påverkas i större omfattning.

Question 47

Vad menas med effektiv årsränta?

Answer 47

Avkastningen i procent på det investerade beloppet med hänsyn till ränta på ränta-effekten.

Question 48

Vad är en fastränteplacering?

Answer 48

Fastränteplacering är en sparform som erbjuds av banker och är avsett för medel som skall placeras på i förväg bestämd tid och ränta. Placering sker i Bankkonto, med strikta villkor för hur uttag får göras under bindningstiden, vilket gör att framtida uttag blir oförmånliga avkastningsmässigt. Räntan är fast under hela bindningstiden.

Question 49

Vad menas med ett räntebevis?

Answer 49

Räntebevis emitteras av en bank och ger en hög ränta, beroende på vilket underliggande bolag som beviset är kopplat till, hög ränta innebär att banken bedömer högre risk i bolaget. Räntebeviset har ett nominellt belopp och en viss löptid.

Question 50

Vad menas med en grön obligation?

Answer 50

En grön obligation är ett räntebärandepapper med lång löptid där kapitalet som placeras i obligationen används till miljö och klimatrelaterade investeringar.

Question 51

Ge exempel på gröna projekt som finansieras av gröna obligationer!

Answer 51

Gröna projekt kännetecknas av att dom är hållbara. Det kan till exempel avse projekt som gör att vi får minskade utsläpp, att vi får renare transporter, att vi effektiviserar energianvändningen, att vi producerar energi på ett hållbart sätt.

Question 52

Vad är ett socialt utfallskontrakt (SIB)?

Answer 52

tt socialt utfallskontrakt (SIB) är en form av påverkarinvesteringar som syftar till att lösa någon form av socialt problem. En SIB har en bestämd löptid men ger ingen kupongränta, utan garanterar enbart återbetalning givet att i avtalet stipulerat socialt resultat uppfylls.

Question 53

Vilka tre aktörer möts i en SIB?

Answer 53

En aktör som äger ett socialt problem, men saknar resurser att lösa det. En aktör som avser lösa det sociala problemet, men som saknar de finansiella resurser som behövs. En aktör som är villig att finansiera verksamheten och samtidigt få en avkastning.

Question 54

Vad menas med gräsrotsfinansiering?

Answer 54

Med gräsrotsfinansiering förskotts finansieras ett projekt eller ett bolag med frivilla bidrag från privatpersoner. Insamlingen sker genom en kampanj på internet. Det är ett alternativ till traditionell finansiering via banker och marknader.

Question 55

Nämn några allvarliga problem med negativa räntor

Answer 55

Eroderar sparkapital istället för att bygga upp det. Ger felaktiga incitament vad gäller sparande. Det lönar sig inte att spara, men det lönar sig att låna, till och med i nominella termer. Alla som söker avkastning på sitt sparande pressas till att ta mera risk genom att exponera sig mer mot aktiemarknaden. Sänker avkastningen till långsiktigt sparande till pensioner. Riskerar att driva tillgångsbubblor på olika tillgångsmarknader. Om inflationen tar fart finns det risk att räntorna höjs kraftigt vilket riskerar att utlösa kraftiga omvärderingar.

Question 56

Hur får man real räntan?

Answer 56

Nominella räntan minus inflationen.