Teori - Tentor Flashcards

1
Q

(i) Ange en metod som kan användas för att bestämma både molekylvikten och
gyrationsradien för polymerer i lösning! (1p)

A

(i) Ange en metod som kan användas för att bestämma både molekylvikten och
gyrationsradien för polymerer i lösning! (1p)
Svar: Statisk ljusspridning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

(ii) En förutsättning för att det ska bildas en gel är att polymerkoncentrationen är högre
än polymerens överlappskoncentration. Förklara varför! (2p)

A

(ii) En förutsättning för att det ska bildas en gel är att polymerkoncentrationen är högre
än polymerens överlappskoncentration. Förklara varför! (2p)
Svar: För att bilda ett intakt nätverk måste bindningar bildas mellan olika polymer. Det
kräver att nystanen överlappar, vilket sker om koncentrationen överstiger
överlappskoncentrationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

(ii) Ge en rimlig förklaring till varför enfasområdet är förhållandevis litet! (2p)

A

(ii) Ge en rimlig förklaring till varför enfasområdet är förhållandevis litet! (2p)

Svar: Dextran (DEX) och PEG är oladdade polymerer. Båda har mycket bra blandbarhet
med vatten (framgår av att enfasområdet sträcker sig långt “ner” längs respektive sida i
triangeln). Däremot är deras blandbarhet med varandra i närvaro av vatten begränsad,
vilket innebär att enfasområdet i diagrammet är litet. Den låga blandbarheten tyder på att
PEG-DEX växelverkan är mindre gynnsam än PEG-PEG och DEX-DEX kontakterna,
vilket är vanligt för två polymerer uppbyggda av olika molekylslag. Eftersom polymerer
bidrar förhållandevis lite till lösningar blandningsentropi leder den ogynnsamma
kontakten lätt till fasseparation, eftersom fasseparationen medför att kontakten mellan
dem minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

a) Upplösningshastigheten för tabletter av fasta läkemedel påverkas av ett antal faktorer.
Förutom tablettens vikt (och därmed substansmängden läkemedel den innehåller) är
följande faktorer av betydelse:
-Omröringshastigheten i vätskan
-Läkemedlets diffusionskoefficient i vätskan
-Tablettens form (tex. sfäriskt piller eller myntformad tablett)
-Läkemedlets löslighet i vätskan
Förklara hur var och en av dessa faktorer inverkar på upplösningshastigheten! Du kan
använda Ficks 1:a lag i din förklaring men svar av typen ”formeln visar att …” räcker
inte som förklaring. (4p)

A

a) Upplösningshastigheten för tabletter av fasta läkemedel påverkas av ett antal faktorer.
Förutom tablettens vikt (och därmed substansmängden läkemedel den innehåller) är
följande faktorer av betydelse:
-Omröringshastigheten i vätskan
-Läkemedlets diffusionskoefficient i vätskan
-Tablettens form (tex. sfäriskt piller eller myntformad tablett)
-Läkemedlets löslighet i vätskan
Förklara hur var och en av dessa faktorer inverkar på upplösningshastigheten! Du kan
använda Ficks 1:a lag i din förklaring men svar av typen ”formeln visar att …” räcker
inte som förklaring. (4p)
Svar: Omröringshastigheten i vätskan: Ökad hastighet förväntas öka
upplösningshastigheten eftersom hastigheten för masstransport av upplöst läkemedel från
tablettytan till bulkvätskan ökar. Det kan beskrivas som att tjockleken av stagnanta lagret
i vätskan i kontakt med tabletten minskar, vilket ökar koncentrationsgradienten i
stagnanta lagret.
Läkemedlets diffusionskoefficient i vätskan: Ökad diffusionskoefficient ökar
masstransporten genom stagnanta lagret och därmed upplösningshastigheten.
Tablettens form: Formen avgör tablettens kontaktyta med vätskan och hur ytan ändras
under upplösningen. Vid varje tidpunkt kan upplösningshastigheten antas vara
proportionell mot ytans area (Ficks 1:a lag). För tabletter med samma massa (innan
upplösningen börjar) är ytan större för en myntformad tablett än för ett sfäriskt piller. För
myntet minskar dessutom ytans area mindre än för pillret under större delen av
upplösningen. Upplösningshastigheten är därför hela tiden snabbast för myntet.
Läkemedlets löslighet i vätskan: Upplösningshastigheten ökar med ökad löslighet
eftersom koncentrationsgradienten i stagnanta lagret ökar (jmf. ovan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

a) Beskriv och förklara effekten av NaCl koncentrationen på den kolloidala
stabiliteten av AgNPs dispersioner. (2p)

A

a) Beskriv och förklara effekten av NaCl koncentrationen på den kolloidala
stabiliteten av AgNPs dispersioner. (2p)
Svar: Man ser i figuren att tillsatts av NaCl minskar den kolloidala stabiliteten. Den
hydrodynamiska radien ökar snabbare med högre NaCl koncentration, vad som tyder
på snabbare aggregering.
Anledningen till detta är att tillsatts av NaCl gör att den elektriskt dubbel lager
repulsionen minskar. Motjonerna kommer att ackumulera nära partiklarnas yta och ”skärma” deras laddningar. Debye längden minskar och styrkan och räckvidd av
repulsionen minskar. Det blir isf lättare för partiklarna att koagulera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

b) Med hjälp av figuren, uppskatta c.c.c (dvs. ”critical coagulation concentration”)
NaCl för systemet. Motivera ditt svar. (2p)

A

b) Med hjälp av figuren, uppskatta c.c.c (dvs. ”critical coagulation concentration”)
NaCl för systemet. Motivera ditt svar. (2p)
Svar: c.c.c. är koncentrationen NaCl där höjden av energi barriären som hindrar
kollisioner blir noll. Vid koncentrationer högre eller lika c.c.c kommer alla kollisioner
att leda till koagulering. C.c.c. ligger därför mellan 300 mM och 400 mM NaCl. Man
ser att högre koncentrationer NaCl resulterar inte i snabbare koagulering. Dvs. att
barriären som undviker koagulering är redan borta när koncentrationen NaCl är 400
mM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

c) Förväntar man sig att den kolloidala stabiliteten för negativt laddade AgNPs.
förbättras eller försämras om man upprepar experimenten vid pH = 6 istället än
pH = 8? (1p)

A

c) Förväntar man sig att den kolloidala stabiliteten för negativt laddade AgNPs.
förbättras eller försämras om man upprepar experimenten vid pH = 6 istället än
pH = 8? (1p)
Svar: försämras. Lägre pH kan leda till neutralisering av de negativt laddade
grupperna på ytan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

i. Förklara kort varför man kan få övermättade lösningar av ett ämne om ämnet
finfördelas till nanokristaller innan upplösning. (2p)

A

i. Förklara kort varför man kan få övermättade lösningar av ett ämne om ämnet
finfördelas till nanokristaller innan upplösning. (2p)
Svar: Nanokristaller har en stor area/volym förhållandet. Dvs att det finns en
stor ytnergi kostnad per mängd ämne när ämnet finfördelas till nanokristaller.
Tillsätter man ett lösningsmedel kan ytenergin minska om nanokristallerna
löser upp sig istället, även om detta innebär än kostnad i blandnings fri
energin. Man kan isf få en övermättad lösning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ii. Varför förändras jämviktskonstanten för bindningen till ytan när
saltkoncentrationen förändras? Förklara! (2p)

A

ii. Varför förändras jämviktskonstanten för bindningen till ytan när
saltkoncentrationen förändras? Förklara! (2p)
Svar: Blandningsentropi för motjoner minskar när joniska surfaktanter fördelar sig till
ytan (dvs att det finns en blandningsentropi kostnad). Blandningsentropi kostnaden
minskar om man har NaCl i lösningen och det blir därför mer gynnsam för surfaktanterna
att dela sig till ytan –> jämviktskonstant ökar. Ökar man salt koncentrationen, kommer
också jämviktskonstanten att öka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Man tillverkar en emulsion genom att kraftigt skaka en blandning som innehåller
5 g kaprylsyra, 5 g vatten och 1 g Aerosol OT. Vilken typ av emulsion förväntar
man sig erhålls? Motivera! (2p)

A

Man tillverkar en emulsion genom att kraftigt skaka en blandning som innehåller
5 g kaprylsyra, 5 g vatten och 1 g Aerosol OT. Vilken typ av emulsion förväntar
man sig erhålls? Motivera! (2p)
Svar: Man förväntar sig att få en W/O emulsion.
Motivering: Man börjar med en W/O mikroemulsion och överskott vatten. Genom
att tillföra energi man kan dispergera överskottet vatten. Att man hade en w/O
mikroemulsion för att börja med innebär att ytfilmen föredrar negativ kurvatur,
och det stabiliserar därför W/O emulsioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

e) Ett prov som innehåller 20% kaprylsyra består bara av en flytande kristallin fas.
Om man tillsätter tillräckligt med salt till provet, omvandlas det till ett en-fas prov
bestående av en W/O mikroemulsion. Förklara varför detta händer! (2p)

A

e) Ett prov som innehåller 20% kaprylsyra består bara av en flytande kristallin fas.
Om man tillsätter tillräckligt med salt till provet, omvandlas det till ett en-fas prov
bestående av en W/O mikroemulsion. Förklara varför detta händer! (2p)
Svar: Man börjar med en omvänd
hexagonal fas, mycket nära gränsen
där man börjar få L2. Tillsatts av salt
kommer att skärma repulsionen
mellan AOT huvudgrupperna. CPP
ökar och man får en L2 fas, dvs, en
W/O mikroemulsion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

a) Redogör för varför tillsatser av polymerer i allmänhet ökar vätskors viskositet mer än
tillsatser av lågmolekylära ämnen per gram tillsatt ämne! (3p)

A

a) Redogör för varför tillsatser av polymerer i allmänhet ökar vätskors viskositet mer än
tillsatser av lågmolekylära ämnen per gram tillsatt ämne! (3p)
Svar: I bra lösningsmedel bildar polymerer nystan som innehåller stor volymsandel
lösningsmedel  Stor volym per nystan. Ett nystan bidrar till viskositeten lika mycket
som en solid sfär med radien ≈ nystanets gyrationsradie. Viskositeten ökar med
volymsandelen nystan  Stor viskositetshöjning per gram polymer. (I en vätska som
rinner rör sig vätskeskikt med olika hastighet. Viskositeten uppkommer på grund av att
rörelseenergi överförs från skikt som rör sig snabbt till skikt som rör sig långsamt; det
finns en friktion mellan skikten. I gränsytan mellan ett polymernystan och det rena
lösningsmedlet uppstår på samma sätt friktion när lösningen rinner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

c) Vid bestämningar av gyrationsradien med statisk ljusspridning som i exemplet ovan,
utnyttjar man ljusspridningens vinkelberoende. Förklara varför gyrationsradien kan
bestämmas genom mätningar av hur intensiteten på det spridda ljuset ändras med
spridningsvinkeln! (2p)

A

c) Vid bestämningar av gyrationsradien med statisk ljusspridning som i exemplet ovan,
utnyttjar man ljusspridningens vinkelberoende. Förklara varför gyrationsradien kan
bestämmas genom mätningar av hur intensiteten på det spridda ljuset ändras med
spridningsvinkeln! (2p)
Svar: Laserljus är elektromagnetisk strålning med en viss våglängd. En komponent av
ljuset är ett oscillerande elektriskt fält. Ljusspridning uppstår när elektronerna i
molekylerna som bygger upp polymerkedjorna växelverkar med det elektromagnetiska
fältet. Ljuset sprids samtidigt från alla segment i polymerkedjan i alla riktningar.
Spridningens intensitet beror av vinkeln 𝜃 mellan laserstrålens riktning och det spridda
ljuset. Vid 𝜃=0 är fotonerna som sprids från olika punkter i ett polymernystan i fas
(konstruktiv interferens). Vid högre vinklar kommer de spridda fotonerna som färdats
olika sträckor (a och b i nedanstående figur) vara mer eller mindre ur fas, och när de
växelverkar med varandra uppstår destruktiv interferens. Det gör att intensiteten minskar.
Gyrationsradien är segmentens medelavstånd till nystanets tyngdpunkt. Med ökad
gyrationsradie ökar medelavståndet mellan olika spridningscentra i molekylen. Därmed
ökar också den destruktiva interferensen vi en given vinkel och intensiteten avtar
snabbare med ökad spridningsvinkel. Det finns ett direkt samband mellan intensitetens
vinkelberoende och gyrationsradien som kan utnyttjas för att bestämma gyrationsradien
från en plot av spridningsintensiteten mot spridningsvinkeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

d) Betrakta följande tre substanser:
A) En oladdad polymer uppbyggd av opolära segment
B) En polyelektrolyt
C) Ett polyelektrolytsalt bestående av en negativt laddad polyjon och en positivt
laddad polyjon.
Alla tre består av polymerkedjor med hög molekylvikt (>100000).
Vilken substans förväntas ha högst löslighet i vatten? Motivera ditt svar! Av svaret ska
det framgå, för var och en av substanserna, varför lösligheten förväntas vara låg eller hög.
(3p)

A

d) Betrakta följande tre substanser:
A) En oladdad polymer uppbyggd av opolära segment
B) En polyelektrolyt
C) Ett polyelektrolytsalt bestående av en negativt laddad polyjon och en positivt
laddad polyjon.
Alla tre består av polymerkedjor med hög molekylvikt (>100000).
Vilken substans förväntas ha högst löslighet i vatten? Motivera ditt svar! Av svaret ska
det framgå, för var och en av substanserna, varför lösligheten förväntas vara låg eller hög.
(3p)
Svar: Högst löslighet: Polyelektrolyten (B). I vatten dissocierar motjonerna från
polyjonladdningarna. Därmed ökar saltets bidrag till lösningens blandningsentropi
avsevärt, vilket medför att även en polyelektrolyt med hydrofob ryggrad kan lösa sig i
vatten.
Oladdade polymerer med hög molekylvikt (A) bidrar mycket mindre är lågmolekylära
ämnen till lösningars blandningsentropi per gram upplöst ämne, eftersom varje gram
upplöst polymer genererar endast ett litet antal upplösta molekyler (mindre antal sätt
att blanda molekylerna med vattenmolekylerna). Det innebär att intermolekylär
växelverkan med vatten får större betydelse för polymerer än lågmolekylära ämnen, och
medför att polymerer blir dåligt blandbara med vatten om de har opolär ryggrad.
Polyelektrolytsalt bestående av en negativt laddad polyjon och en positivt laddad polyjon
(C) har i allmänhet låg löslighet i vatten eftersom upplösta kedjor bidrar lite till
blandningsentropin (per gram) samtidigt som det oupplösta saltet stabiliseras av
coulombkrafterna mellan de motsatt laddade kedjorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Enligt figuren, vad kan man med störst sannolikhet förvänta sig från dispersionen? Välj
ett av följande alternativ och motivera ditt val! (2p)
i. Att partiklarna koagulerar omedelbart
ii. Att partiklarna flockulerar
iii. Att partiklarna håller sig dispergerad några timmar eller dagar
iv. Att partiklarna håller sig dispergerad flera månader/år

A

Enligt figuren, vad kan man med störst sannolikhet förvänta sig från dispersionen? Välj
ett av följande alternativ och motivera ditt val! (2p)
i. Att partiklarna koagulerar omedelbart
ii. Att partiklarna flockulerar
iii. Att partiklarna håller sig dispergerad några timmar eller dagar
iv. Att partiklarna håller sig dispergerad flera månader/år
Svar: Mest sannolikt är att partiklarna håller sig dispergerad en mycket lång tid (flera
år!). Höjden av energi barriären är över 500kbT, vad som betyder att andel av kollisioner
mellan partiklar som har tillräckligt hög energi för att leda till flockulering är 7.1X10-218.
Dvs. att även i ett extremt mycket koncentrerad dispersion kommer i princip ingen
kollision att ha tillräckligt med energi för att leda till koagulering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

i. En dispersion av negativt laddade kolloidala partiklar i vatten flockulerar när
man tillsätter små mängden av poly(diallyldimethylamonium) klorid (PDDA, en
polyelektrolyt med positivt laddade segment).

A

i. En dispersion av negativt laddade kolloidala partiklar i vatten flockulerar när
man tillsätter små mängden av poly(diallyldimethylamonium) klorid (PDDA, en
polyelektrolyt med positivt laddade segment).
Svar: Poly-jon bryggning. PDDA kommer att fungera som motjon för flera partiklar
samtidigt. Att separera partiklarna skulle innebära att PDDA konfigurationsentropi
minskar. Detta leder till flockulering.

17
Q

ii. Nanopartiklar av kiseldioxid (ett hydrofilt material) dispergerad i vatten har ett
mycket bra kolloidal stabilitet även vid höga salt koncentrationer. En mycket
stark repulsiv kraft som inte beskrivs av DLVO teorin uppstår när partiklarna
kommer för nära varandra.

A

ii. Nanopartiklar av kiseldioxid (ett hydrofilt material) dispergerad i vatten har ett
mycket bra kolloidal stabilitet även vid höga salt koncentrationer. En mycket
stark repulsiv kraft som inte beskrivs av DLVO teorin uppstår när partiklarna
kommer för nära varandra.
Svar: Hydratiseringskrafter. En möjlig förklaring till hur hydratiseringskrafter
uppstår är: att ta bort vatten från närheten av hydrofila ytor kräver mycket energi. En
stark repulsion uppstår istället. Finns dock alternativa förklaringar.

18
Q

iii. Den kolloidala stabiliteten för negativt laddade partiklar dispergerad i vatten kan
ofta förbättras om en bas tillsätts till dispersionen. Att tillsätta en syra kan
istället minska deras kolloidala stabilitet.

A

iii. Den kolloidala stabiliteten för negativt laddade partiklar dispergerad i vatten kan
ofta förbättras om en bas tillsätts till dispersionen. Att tillsätta en syra kan
istället minska deras kolloidala stabilitet.
Svar: DLVO krafter. Att förändra pH kan förändra ytladdningstätheten. För negativa
partiklar, kommer en ökning av pH att öka ytladdningstätheten och elektrisk dubbellager
repulsion. Att minska pH har den motsatta effekten.

19
Q

iii. Hur skulle ytspänningskurvan förändras om försöket med den laddade amfifilt
läkemedel upprepas i närvaro av 100 mM NaCl i lösningen? Motivera! (2p)

A

iii. Hur skulle ytspänningskurvan förändras om försöket med den laddade amfifilt
läkemedel upprepas i närvaro av 100 mM NaCl i lösningen? Motivera! (2p)
Svar: Flyttas åt vänster och nedåt. Tillsätta motjoner skärmer repulsionen mellan
huvudgrupperna och CMC minskar (kurvan flyttas ått vänster). Det blir lättare för
surfaktant molekyler att fördela sig till gränsytan (kurvan flyttas nedåt)

20
Q

c) Rangordna följande surfaktanter efter ökande CMC. Motivera ditt svar! (2p)
i. Natriumlaurylsulfat, en anjonisk surfaktant.
ii. Laurylglycerol, en neutral surfaktant
iii. Hexyltrimetylammonium bromid, en katjonisk surfaktant

A

c) Rangordna följande surfaktanter efter ökande CMC. Motivera ditt svar! (2p)
i. Natriumlaurylsulfat, en anjonisk surfaktant.
ii. Laurylglycerol, en neutral surfaktant
iii. Hexyltrimetylammonium bromid, en katjonisk surfaktant
Svar: Efter ökande CMC:
Laurylglycerol < natriumlaurylsulfat < hexyltriimethylammonium bromid.
Motivering:
CMC beror bl.a. på längden av kolkedjan och om huvudgruppen är laddad eller oladdad.
Natrium laurylsulfat och laurylglycerol har lika långa kolkedjor, men natrium laurylsulfat
är laddad och har därför högre CMC. Hexyltrimethylammonium bromid är också laddad,
och har en mycket kortare kolkedja en natriumlaurylsulfat. Den har därför högst CMC.

21
Q

a) Ange vilka faser på diagrammet som är flytande kristallina faser. Beskriv också
strukturen (aggregatform, rumslig ordning, osv) i dessa faser. Rita gärna figurer
för att illustrera din beskrivning! (3p)

A

a) Ange vilka faser på diagrammet som är flytande kristallina faser. Beskriv också
strukturen (aggregatform, rumslig ordning, osv) i dessa faser. Rita gärna figurer
för att illustrera din beskrivning! (3p)
Svar: Lamellära (D) och hexagonala faserna (E
och F) är flytande kristallina faser.
Lamellär fas: Surfaktant bilager som stackas på
varandra. Vatten finns mellan bilagerna.
Normal hexagonal:
Cylindriska aggregar (”stavar”) av surfaktant. Stavarna
packas ihop i ett hexagonal mönster. Vatten finns mellan
stavarna
Omvänd hexagonal:
Cylindriska rör fylld med vatten. Rören packas i ett
hexagonal mönster.

22
Q

i) Uppvisar PMMA och PS associativt eller segregativt fasbeteende i toluen? Redogör
även för skillnaden mellan associativ och segregativ fasseparation! (3p)

A

i) Uppvisar PMMA och PS associativt eller segregativt fasbeteende i toluen? Redogör
även för skillnaden mellan associativ och segregativ fasseparation! (3p)
b) (i) Segregativ fasseparation. Segregativ fasseparation uppkommer när polymererna
undviker kontakt med varandra i lösningsmedlet. Då delar provet upp sig i två faser där
den ena har högst koncentration av den ena polymeren och den andra högst koncentration
av den andra polymeren. Associativ fasseparation uppkommer när polymererna strävar
efter att öka kontakten med varandra. Då delar provet upp sig i två faser där den ena har
hög koncentration av båda polymererna och den andra har låg koncentration av båda
polymererna.

23
Q

iii. Experimenten visade att DLVO teorin fungerade bra för att förutsäga
beteendet av partiklar dispergerade i NaCl(aq), men inte för partiklar
dispergerad i SrSO4(aq). Ange en rimlig förklaring till detta. (2p)

A

iii. Experimenten visade att DLVO teorin fungerade bra för att förutsäga
beteendet av partiklar dispergerade i NaCl(aq), men inte för partiklar
dispergerad i SrSO4(aq). Ange en rimlig förklaring till detta. (2p)
Svar:
Multivalenta joner kan resultera i starka attraktiva jonkorrelations krafter, som
inte beskrivs av DLVO teorin.

24
Q

i. Förklara skillnaden mellan lösligheten för ämnet i pulverform och ämnet i
form av nanokristaller! Varför kan koncentrationen dexametason överstiga
lösligheten för ämnet när det finfördelas till nanokristaller? (2p)

A

i. Förklara skillnaden mellan lösligheten för ämnet i pulverform och ämnet i
form av nanokristaller! Varför kan koncentrationen dexametason överstiga
lösligheten för ämnet när det finfördelas till nanokristaller? (2p)
Svar: När man har nanokristaller blir förhållandet gränsyta/volym mycket större än om
man har pulver. Pga gränsytans mellanfasspänning har nanokristallerna mycket hög
gränsytenergi per volym. Fri energi kostnaden att ha en så stor gränsyta blir större än
kostnaden att övermätta lösningen. Lösligheten för nanokristaller kan därför överstiga
lösligheten för makroskopiska ämnet.

25
Q

i. Surfaktanterna som används är DDAO (dimethyl dodecylamine-N-oxide,
en neutral surfaktant), SDS (sodium dodecylsulfat, en anjonisk surfaktant)
och SOS (sodium octylsulfat, en enjonisk surfaktant). Ange vilken
surfaktant motsvarar vilken kurva (A, B eller C) i figuren. Motivera! (2p)

A

i. Surfaktanterna som används är DDAO (dimethyl dodecylamine-N-oxide,
en neutral surfaktant), SDS (sodium dodecylsulfat, en anjonisk surfaktant)
och SOS (sodium octylsulfat, en enjonisk surfaktant). Ange vilken
surfaktant motsvarar vilken kurva (A, B eller C) i figuren. Motivera! (2p)
Svar:
Man kan rangordna efter CMC (lägst A, högst C). Faktorer som påverkar
CMC är bl.a. kolkedjelängd (längre kolkedja, lägre CMC) och laddningar
(laddade surfaktanter, högre CMC än oladdade)
A –> DDAO: lång kolkedja, oladdad –> lägst CMC
B –> SDS: Samma kolkedja som DDAO, men den är laddad –> högre
CMC
C –> SOS: Laddad. Kortast kolkejda. –> högst CMC

26
Q

ii. Vilken surfaktant (A, B eller C) har lägst max-ytöverskott? Motivera! (2p)

A

ii. Vilken surfaktant (A, B eller C) har lägst max-ytöverskott? Motivera! (2p)
Svar: Sufaktant C (SOS). Ytöverskottet är proportionell till lutningen av kurvan.
Brantare kuva –> högre ytöverskott. Surfaktant C har minst brant kurva –> minst
ytöverskott (absoluta värdet för lutningen är mindre än hälften av lutningen vid de
två andra kurvorna).

27
Q

iii. Hur skulle CMC och max-ytöverskottet för surfaktanterna DDAO, SDS
och SOS påverkas om man skulle lösa upp dem i en 50 mM NaCl(aq)
lösning istället för rent vatten? Motivera! (2p)

A

iii. Hur skulle CMC och max-ytöverskottet för surfaktanterna DDAO, SDS
och SOS påverkas om man skulle lösa upp dem i en 50 mM NaCl(aq)
lösning istället för rent vatten? Motivera! (2p)
Svar:
DDAO: Ingen effekt (salt påverkar inte icke.-joniska surfaktanter)
SDS och SOS: CMC skulle minska och max-ytöverskottet skulle öka. Salt minskar
repulsionen mellan huvudgrupperna och det blir lättare att fördela surfaktant molekyler
till miceller eller till ytan. Blandningsentropi kostnaden för motjoner också minskar, och
det blir därför lättare för surfaktanterna att bilda miceller och att fördelas till gränsytan.

28
Q

b) I ett prov som innehåller 10% hexanol, 70% vatten och resten CTAB finns vid
jämvikt en lamellär fas. Om man tillsätter salt till provet, får man vid jämvikt två
faser: en lamellär fas och en L1 fas. Ge en rimlig förklaring till detta. (2p)

A

b) I ett prov som innehåller 10% hexanol, 70% vatten och resten CTAB finns vid
jämvikt en lamellär fas. Om man tillsätter salt till provet, får man vid jämvikt två
faser: en lamellär fas och en L1 fas. Ge en rimlig förklaring till detta. (2p)
Svar: Saltet gör att repulsionen mellan surfaktant bilager i den lamellära fasen
minskar. Bilagerna kommer att packas närmare till varandra. Vatten som fanns
mellan dem separeras i en egen (L1) fas).

29
Q

c) Vilken typ av (makro-) emulsion kan man förvänta sig om man gör en emulsion
av hexanol och vatten och använder CTAB som emulgator? Motivera! (2p)

A

c) Vilken typ av (makro-) emulsion kan man förvänta sig om man gör en emulsion
av hexanol och vatten och använder CTAB som emulgator? Motivera! (2p)
Svar:
OBS! Det finns argument som kan motivera både, en O/W eller W/O emulsion.
Så länge man argumenterar korrekt, kan varje svar för sig ge full poäng.
Argument för O/W: Man ser i diagrammet att CTAB är löslig i vatten och olöslig i
hexanol. Enligt Bancrofts regel borde vatten bli den kontinuerliga fasen och man
förväntar sig en O/W emulsion.
Argument för W/O: När man blandar CTAB med vatten och hexanol ser man att man kan
få en w/o mikroemulsion (L2 fasen). Blandningar som ger w/o mikroemulsioner brukar
ge också W/O makroemulsioner. Man kan därför förvänta sig också W/O (dvs. systemet
är ett undantag från Bancrofts regel)

30
Q

L1 Sfäriska miceller: CPP

A

Sfäriska miceller: CPP ≤ 1/3

31
Q

Normal kubisk micellär (I1, Q, V1, cub) CPP

A

CPP ≤ 1/3

32
Q

Normal hexagonal (H1, E, hex)
CPP

A

Normal hexagonal (H1, E, hex)

1/3 ≤ CPP ≤ 1/2

33
Q

Bikontinuerlig fas
Cub
CPP

A

Bikontinuerlig fas

1/2 ≤ CPP ≤ 1

34
Q

Omvända faser

CPP

A

Omvända faser

CPP > 1

35
Q

Lamillär CPP

A

1

36
Q
A