Utvecklingspsykologi Flashcards
(210 cards)
1
Q
Beskriv hur utvecklingspsykologi ser på frågan varifrån våra egenskaper kommer ifrån.
A
Våra egenskaper påverkas av både arv och miljö:
Arv: vårt genetiska arv och de genetiska egenskaper vi ärver från våra föräldrar
Miljö: är individens omgivande miljö såsom familj, skola, kultur, livserfarenheter, socioekonomisk status och samhälle.
2
Q
Animistiskt tänkande
A
Animistiskt tänkande som ett stadium i barns tankeutveckling under det föroperantionella stadiet, bär barn föreställer sig att tingen liksom djur och människor kan reagera känslomässigt, ha vänliga och ovänliga avsikter. Man applicerar “liv” på objekt
3
Q
Vad lägger nativism respektive empirism betoning på inom utvecklnigspsykologin?
A
Inom utvecklingspsykologin lägger nativismen större betoning på medfödda faktorer som förklaring till mänsklig utveckling, medan empiricism lägger betoning på att det är våra erfarenheter och inlärning från den omgivande miljön som formar vår utveckling.
4
Q
A
5
Q
Nämn och beskriv kort de tre olika utvecklingsområden som utvecklingspsykologi intresserar sig för
A
De tre utvecklingsområdena som utvecklingspsykologi intresserar sig för är:
Fysisk/biologisk utveckling, det vill säga hur kroppen och dess funktioner förändras över tid. Det kan röra hormonella förändringar, motorisk utveckling, mognad av hjärnregioner eller kopplingar mellan olika hjärnregioner.
Kognitiv utveckling, det vill säga hur våra mentala processer och förmågor förändras över tid. Det kan röra utvecklingen av tankeförmåga, minne, språk, problemlösning och andra kognitiva funktioner från tidig barndom till vuxen ålder.
Socioemotionell utveckling, det vill säga hur individens sociala, emotionella och personlighetsmässiga egenskaper utvecklas och förändras över tid. Det inkluderar relationer med andra människor som till exempel relationen med barnets föräldrar, känslomässig utveckling, och anpassning till olika miljöer.
Utvecklingspsykologin intresserar sig för hur dessa tre områden påverkar varandra, hur de utvecklas inom samma område över tid och hur utveckling inom ett av dessa områden påverkar ett annat område över tid.
6
Q
Gradvis utveckling
A
Gradvis utveckling innebär att man ser utveckling som en kontinuerlig process där förändringar sker gradvis över tid. Till exempel språkutveckling hos barn, där barn lär sig nya ord och grammatiska strukturer och gradvis bygger upp mer komplexa meningar allt eftersom deras språkförmåga utvecklas.
7
Q
Stegvis utveckling
A
Stegvis utveckling innebär att man ser utveckling som steg där individerna går igenom olika distinkta utvecklingsstadier. Utvecklingen är inte jämn utan sker i specifika stadier där vissa färdigheter kan utvecklas dramatiskt; det sker genom plötsliga “hopp” i utvecklingen. Till exempel Piagets teori om kognitiv utveckling där barn går igenom olika stadier av kognitiv utveckling.
8
Q
Overlapping waves
A
Overlapping waves innebär att man ser utveckling som en komplex process där olika egenskaper och färdigheter utvecklas i olika takt och kan ha olika mönster och tidsramar, och över tid överlappas och integreras. Till exempel barns sociala förmågor eller emotionella reglering.
9
Q
För att förklara förändringar i barns beteende och kognition över tid använder sig utvecklingspsykologer av olika förklaringsnivåer.
Nämn fyra förklaringsnivåer, beskriv dem kort, och beskriv hur förklaringsnivåer förhåller sig till varandra generellt.
Avänd exemplet på när ett barn lär sig att gå
A
De fyra förklaringsmodellerna är -social förklaring
emotionell förklaring beteendeförklaring
biologisk förklaring
dessa exkluderar inte varandra utan de kan existera samtidigt!
Sociala förklaring: fokuserar på hur interaktioner, relationer och samhälleliga faktorer påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att
barnet vill delta i de vuxnas aktiviteter, att barnet söker kontakt.
Emotionell förklaring: fokuserar på hur känslor och emotionella reaktioner påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att barnet känner känslor av upphetsning, nyfikenhet och självständighet när de lär sig att gå.
Beteendeförklaring: fokuserar på hur konkreta beteenden och beteendemönster påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att barnet reagerar på positiv respons från föräldrar som till exempel leenden och uppmuntran om de går, och lär sig att det är något man ska göra för att belönas.
Biologisk förklaring: fokuserar på biologiska faktorer såsom genetiska anlag, hormoner och neurobiologi påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att barnets motoriska utveckling påverkas av hjärnans tillväxt.
10
Q
Kritisk period - ge även exempel
A
En kritisk period är en begränsad tidsperiod under utvecklingen när en organism är särskilt mottaglig för att lära sig eller utveckla en viss egenskap eller färdighet. Organismen är mest mottaglig för stimuli under denna period och hjärnan är plastisk i högre utsträckning, vilket möjliggör förändring och anpassning. Utvecklingen av språk hos människor är ett exempel på något som utvecklas under en kritisk period. Under ett barns första år är de särskilt mottagliga för att tillägna sig ett språk, och om barnet inte utsätts för språklig stimulans under denna period kan det leda till permanenta svårigheter att tillägna sig språk senare i livet. Flickan Genie är ett exempel på detta: hon växte upp i isolering och misshandel och blev isolerad. När hon upptäcktes som åttaåring hade hon i princip inget språk eller social interaktion. Hon missade den kritiska perioden för språkutvecklingen, vilket resulterade i permanenta svårigheter att lära sig språk.
11
Q
Sensitiv period
A
En sensitiv period är en tidsperiod när en organism är mer mottaglig än vanligt för att lära sig eller utveckla en viss egenskap eller färdighet. En sensitiv period är inte lika strikt begränsad som en kritisk period eftersom möjligheten att förvärva och utveckla egenskapen effektivt också finns senare i livet men att det kan kräva mer ansträngning än om man gör det under en sensitiv period. Ett exempel på något som utvecklas under en sensitiv period är våra sociala färdigheter. Vi är extra mottagliga för att lära oss sociala normer, empati och samarbetsförmåga under barndomen och tonår, och även om det är möjligt att lära sig senare i livet kräver det mer ansträngning än om det hade skett under den sensitiva perioden.
12
Q
Domain-general utveckling- ge exempel
A
Domain-general utveckling innebär att kunskaper och färdigheter som utvecklas är generella och kan appliceras på andra områden. Till exempel Piaget som ansåg att när ett barn utvecklar logiskt sätt att tänka på, påverkar det en rad olika områden som bl.a. kategorisering, nummer etc.
13
Q
Domain-specific utveckling
A
Domain-specific utveckling innebär att kunskaper och färdigheter som utvecklas är specifika för ett visst område, och kan överföras till andra områden i begränsad utsträckning. Till exempel att om ett barn lär sig matematik har det lite inflytande på andra områden eller domäner.
14
Q
Nämn en utvecklingspsykologisk teori som utgår från gradvis utveckling, och en teori som utgår från stegvis utveckling
A
Piagets utvecklingsteori utgår från en stegvis utveckling, där barn går igenom fyra distinkta utvecklingsstadier: sensomotoriska stadiet (0-2 år), för-operationellt stadie (2-7), konkret operationellt stadie (7-11 år) och formellt operationellt stadie (12-). Varje utvecklingsstadium kännetecknas av olika kognitiva förmågor och förståelsemönster.
Vygotskys utvecklingsteori utgår från en gradvis utveckling, där utvecklingen sker genom interaktion med sociala och kulturella kontexter, där lärandet drivs på i samspel med kompetenta, kunniga medlemmar av kontexten.
15
Q
The Maturational Theory (stöd och kritik)
A
The Maturational Theory menar att barns utveckling styrs av förprogrammerade biologiska processer som sker i en förbestämd ordning.
Utveckling sker alltså när på grund av att hjärnan och det centrala nervsystemet (CNS) mognar, vilket leder till att barnet lär sig olika förmågor i en särskild ordning; en biologisk tidtabell.
Mognadsprocessen styr utvecklingen inom olika områden som motorik, språk, kognition och emotionell utveckling.
Miljön anses inte vara en påverkande faktor på utvecklingen, utan en plats där dessa förprogrammerade mognadsprocesser äger rum.
The Maturation Theory stöds av att det har visat sig att vissa förmågor uppstår i en särskild ordning, och att barns utveckling tenderar att följa en allmän tidslinje i många olika kulturer och samhällen. Neurovetenskapliga studier har också visat på hur mognad av hjärnan och centrala nervsystemet påverkar barns motoriska, kognitiva och språkliga färdigheter.
Kritik mot The Maturational Theory är att den inte tar hänsyn till miljöfaktorer som påverkar barns utveckling. Idag betonar man mer på samspelet mellan miljö och arv; att båda dessa faktorer på ett komplicerat sätt påverkar barns utveckling.
16
Q
Beskriv kort principerna bakom information-processing-teorier och vad de används till
A
Information-processing-teorier betraktar hjärnan och dess kognitiva funktioner likt en dator, där information processas och bearbetas i olika steg:
Input: information, input, tas emot från omgivningen via sinnena, till exempel sensorisk information som ljus eller ljud, eller mer komplex stimuli som språk.
Bearbetning: information som tas emot bearbetas genom olika kognitiva processer såsom uppmärksamhet, minne och problemlösning. Informationen kan t.ex. kodas, lagras eller hämtas vid behov.
Output: bearbetad information leder till output, en respons, till omgivningen, till exempel någon form av reaktion eller beteende som svar på den inkommande inputen.
Information-processing-teorier används för att förstå hur människor tar emot och bearbeta information, och används inom utvecklingspsykologi för att undersöka hur kognitiva processer utvecklas över tid. De kan användas för att utforma strategier för inlärande och minnesfunktioner, till exempel.
17
Q
DNA
A
DNA är en lång molekylär kedja som bär på vår genetiska information. Den består av två långa kedjor som slingrar sig runt varandra i en dubbelhelixstruktur. Varje kedja är uppbyggd av nukleotider som innehåller fyra kvävebaser: adenin (A), cytosin ©, guanin (G) och tymin (T). Den exakta sekvensen av dessa kvävebaser utgör vår genetiska kod som bestämmer vår arvsmassa och styr vår utveckling och funktion, bl.a. kodar gener (sekvenser av DNA) för protein. DNA finns i cellkärnan, förvarat i 46 kromosomer
18
Q
Kromosom
A
Kromosomerna finns i cellkärnan och innehåller den genetiska informationen i form av DNA. Varje människa har 46 kromosomer, uppdelade i 23 par. Av dessa 23 par är 22 autosomer (icke-könsbestämda) medan det sista är könskromosomer som bestämmer individens kön. Hos kvinnor XX, och hos män XY.
19
Q
Gen
A
En gen är en sekvens av nukleotider i DNA-molekylen som kodar för ett visst protein, det vill säga instruktioner för cellen att producera olika proteiner eller fRNA-molekyl.
20
Q
Allel
A
Allel är en variant av en gen som finns på en specifik plats på en kromosom (locus). Varje individ har två uppsättningar av samma gen, en från varje förälder. En individ kan vara homozygot för en gen, vilket innebär att de har två identiska alleler för en viss gen, eller heterozygot, vilket innebär att de har två olika alleler för en viss gen.
Alleler kan påverka våra egenskaper och den fenotypiska variationen, och är grunden till genetisk variation. Alleler kan också vara upphov till genetiska sjukdomar.
21
Q
Mitos
A
Mitos är en typ av celldelning som resulterar i att en cell delar sig och bildar två identiska dotterceller. Under mitosen dupliceras cellens DNA och sedan fördelas de kopierade kromosomerna jämnt mellan de två dottercellerna. Det är den vanligaste typen av celldelning och resulterar i tillväxt, reparation och förnyelse av kroppens celler.
22
Q
Meios
A
Meois är en typ av celldelning som leder till bildandet av könsceller, och som halverar antalet kromosomer till 23 stycken. Varje könscell bär en unik uppsättning gener som möjliggör en genetisk variation hos avkomman.
23
Q
Vad menas med att ett anlag kan vara antingen dominant eller recessivt? Förklara med hjälp av begreppen homozygot, heterozygot, genotyp och fenotyp
A
Om en person har två identiska alleler för en viss gen, är den homozygot för den specifika genen. Detta kan antingen vara två dominanta anlag (homozygot dominant) eller två recessiva anlag (homozygot recessiv). Om en person har två olika alleler för en viss gen, en dominant och en recessiv, är den heterozygot för den specifika genen.
Om ett anlag (en allel) är dominant innebär det att det kommer att uttryckas (vara en del av fenotypen) om det finns minst en kopia i genotypen. Om ett anlag (en allel) är recessivt innebär det att det endast kommer att uttryckas (vara en del av fenotypen) om det finns två kopior av avlaget. Om organismen bär ett dominant anlag tillsammans med ett recessivt anlag, kommer det dominanta anlaget att maskera den recessiva egenskapen, och den recessiva egenskapen kommer inte att visas i organismens fenotyp.
En organisms genotyp är dess genetiska sammansättning, det vill säga kombinationen av anlag som den bär på. Det beskriver vilka anlag som finns på organismens kromosomer.En organisms fenotyp är dess observerbara egenskaper, det vill säga hur dess genotyp manifesterar sig i form av fysiska egenskaper eller beteenden.
24
Q
Homozygot
A
Om en person har två identiska alleler för en viss gen, är den homozygot för den specifika genen. Detta kan antingen vara två dominanta anlag (homozygot dominant) eller två recessiva anlag (homozygot recessiv).
25
Heterozygot
Om en person har två olika alleler för en viss gen, en dominant och en recessiv, är den heterozygot för den specifika genen.
26
Genotyp
En organisms genotyp är dess genetiska sammansättning, det vill säga kombinationen av anlag som den bär på. Det beskriver vilka anlag som finns på organismens kromosomer.
27
Fenotyp
En organisms fenotyp är dess observerbara egenskaper, det vill säga hur dess genotyp manifesterar sig i form av fysiska egenskaper eller beteenden.
28
Vilka olika sätt kan gener uttrycka sig ifall en person är heterozygot för en viss gen?
När en person är heterozygot för en viss gen, innebär det att personen bär två olika alleler för den specifika genen. Det finns flera sätt som dessa gener kan uttryckas på när en individ är heterozygot:
Dominant-recessivt förhållande: Om en person är heterozygot för en viss gen, det vill säga har två olika alleler för den specifika genen, kan de uttrycka sig genom ett dominant-recessivt förhållande. Det innebär att endast en av allelen kommer att uttryckas i fenotypen, och den andra allelen kommer att maskeras i genotypen och inte uttryckas i fenotypen. Till exempel om en person är heterozygot för ögonfärg, där brun är den dominanta allelen och blå är den recessiva allelen, kommer personen ha bruna ögon eftersom att den allelen dominerar över den recessiva blåögda allelen.
Kodominans: Ibland kan båda alleler uttryckas fullt ut i en fenotyp om ingen av dem varken är dominanta eller recessiva. Ett exempel är blodgrupp där AB-blodgruppen är ett resultat av en kodominans mellan A- och B-grupperna.
Intermediär dominans: Ibland dominerar ingen av de två allelerna över varandra och den heterozygota individen får en ny fenotyp, som är en blandning av de två homozygota fenotyperna. Till exempel så kan ett barn som har en förälder med mörk hud och en förälder med ljus hud få en hudfärg som är mittemellan; en ny fenotyp som är en blandning av föräldrarnas fenotyp.
29
Dominant-recessivt förhållande
Om en person är heterozygot för en viss gen, det vill säga har två olika alleler för den specifika genen, kan de uttrycka sig genom ett dominant-recessivt förhållande. Det innebär att endast en av allelen kommer att uttryckas i fenotypen, och den andra allelen kommer att maskeras i genotypen och inte uttryckas i fenotypen. Till exempel om en person är heterozygot för ögonfärg, där brun är den dominanta allelen och blå är den recessiva allelen, kommer personen ha bruna ögon eftersom att den allelen dominerar över den recessiva blåögda allelen.
30
Kodominans
Ibland kan båda alleler uttryckas fullt ut i en fenotyp om ingen av dem varken är dominanta eller recessiva. Ett exempel är blodgrupp där AB-blodgruppen är ett resultat av en kodominans mellan A- och B-grupperna.
31
Intermediär dominans
Ibland dominerar ingen av de två allelerna över varandra och den heterozygota individen får en ny fenotyp, som är en blandning av de två homozygota fenotyperna. Till exempel så kan ett barn som har en förälder med mörk hud och en förälder med ljus hud få en hudfärg som är mittemellan; en ny fenotyp som är en blandning av föräldrarnas fenotyp.
32
Beskriv genetik påverkar miljöns respons
Genetik påverkar miljöns respons
Evovativ korrelation: en individs ärftliga egenskaper påverkar hur andra människor i miljön reagerar eller agerar mot den individen. Individens genetiska egenskaper "framkallar" vissa reaktioner från omgivningingen
Ex: ett barn med en utåtriktad och vänlig personlighet bemöts ofta med positiva reaktioner från andra, vilket i sin tur förstärker och stärker barnets sociala färdigheter och utveckling.
Ett barn med en mer aggressiv eller ojämn personlighet kan dra fram negativa reaktioner eller konflikter från andra människor i sin miljö, vilket kan förvärra och förstärka deras beteendeproblem.
Aktiv korrelation: när individer väljer eller skapar miljöer som passar deras medfödda egenskaper och intressen.
Ex: när en person med en medfödd talang för musik aktivt väljer att ansluta sig till musikgrupper eller skapa musikrelaterade aktiviteter i sin miljö. Genom att göra detta skapar personen en miljö som är gynnsam för deras medfödda talang och förstärker sina musikaliska färdigheter.
Ett exempel på hur genetikens påverkar miljöns respons detta är passiv korrelation, som innebär att föräldrarnas genetik kan göra att de skapar en uppväxtmiljö för barnet som passar den
genetiska dispositionen. T.ex. kan föräldrar med genetiska anlag för lugn och intelligens skapa
en miljö hemma för barnet som är lugnt, tyst och ofta har högläsning. Detta gör att barnet
troligtvis kommer att utveckla ett gott ordförråd och ett tycke för lugna, tysta miljöer.
33
Beskriv hur miljön påverkar genetikens respons
Miljö påverkar hur genetisk information uttrycks, men också om det uttrycks. Miljöfaktorer, som föräldrars uppfostringsstil och familjemiljö, kan påverka hur gener uttrycks och formar barnets psykologiska utveckling.
Till exempel kan en kärleksfull och stödjande föräldrarelation främja positiv psykologisk utveckling och bidra till att barnets genetiska sårbarhet för vissa psykiska störningar mildras. Det har visat sig att flickor med frånvarande pappor samt konfliktfyllda familjesituationer får mens tidigare.
34
Evokativ korrelation
Evokativ korrelation uppstår när en individs ärftliga egenskaper påverkar hur andra människor i miljön reagerar eller agerar mot den individen. Med andra ord, individens genetiska egenskaper "framkallar" eller "drar fram" vissa reaktioner eller beteenden från människor i deras omgivning.
Ett exempel på evokativ korrelation är när ett barn med en utåtriktad och vänlig personlighet ofta bemöts med positiva reaktioner från andra, vilket i sin tur förstärker och stärker barnets sociala färdigheter och utveckling. På liknande sätt kan en individ med en mer aggressiv eller ojämn personlighet dra fram negativa reaktioner eller konflikter från andra människor i sin miljö, vilket kan förvärra och förstärka deras beteendeproblem.
35
Aktiv korrelation
Aktiv korrelation uppstår när individer väljer eller skapar miljöer som är i linje med deras egna genetiska predispositioner eller intressen. Med andra ord, individer söker aktivt ut eller skapar miljöer som passar deras medfödda egenskaper och intressen.
Ett exempel på aktiv korrelation är när en person med en medfödd talang för musik aktivt väljer att delta i musiklektioner, ansluta sig till musikgrupper eller skapa musikrelaterade aktiviteter i sin miljö. Genom att göra detta skapar personen en miljö som är gynnsam för deras medfödda talang och förstärker sina musikaliska färdigheter.
36
Passiv korrelation
Ett exempel på hur genetikens påverkar miljöns respons detta är passiv korrelation, som innebär att föräldrarnas genetik kan göra att de skapar en uppväxtmiljö för barnet som passar den
genetiska dispositionen. T.ex. kan föräldrar med genetiska anlag för lugn och intelligens skapa
en miljö hemma för barnet som är lugnt, tyst och ofta har högläsning. Detta gör att barnet
troligtvis kommer att utveckla ett gott ordförråd och ett tycke för lugna, tysta miljöer.
37
Beskriv vilka grundantaganden som finns inom tvillingstudier
Ett grundläggande antagande är att enäggstvillingar (monozygota) delar 100% av sina gener medan tvåäggstvillingar (dizygota) delar i genomsnitt 50% av sina gener, vilket är samma genetiska likhet som andra syskon. Genom att jämföra likheten i egenskaper mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar kan forskare avgöra om genetik eller miljö har större betydelse för en specifik egenskap.
Ett annat grundläggande antagande är att tvillingar, särskilt enäggstvillingar, växer upp i en relativt likartad miljö. Detta antagande gör det möjligt för forskare att undersöka hur likheter och skillnader i tvillingars egenskaper beror på genetiska faktorer snarare än miljöfaktorer.
38
Beskriv en genetisk avvikelser som kan ske i samband med celldelning
I samband med celldelning kan det resultera i en onormal mängd kromosomer på grund av en felaktig celldelning. Detta kan leda till exempelvis Downs syndrom, där en individ har en tredje kromosom i det 21a kromosomparet.
39
Beskriv fosterutvecklingen genom att namnge och förklara processerna inom dess olika perioder
Första celldelningen sker efter 2 timmar.
Dag 2: Delningen av det befruktade ägget har bildat en 8-cellig zygot.
Dag 4: Celldelningen har bildat en Morula, som består av 16 celler.
Dag 5: Blastocyst. Blastocysten fäster vid livmoderväggen (implantation) och de yttre och inre celler differentierar: yttre celler formar en placenta (moderkaka) och inre celler ger upphov till embryot.
Dag 16: Embryot genomgår gastrulation där de tre primära embryonala skikten (ektoderm, mesoderm och endoderm) bildas.
Ektoderm: nervsystemet, hud, hår, naglar
Mesoderm: muskler, skelett
Endoderm: mag-tarmkanalen, andningsorganen
Slutet av första trimestern: Neurulation sker: plattan veckar sig och neurala tuben bildas; ett förstadium till centrala nervsystemet (CNS). Stänger dag 28.
Vecka 4-8: Embryoperioden. Embryot växer mycket snabbt under denna period. Celler börjar differentiera till olika typer av celler. De grundläggande organen börjar bildas från de tre embryonala skikten: ektoderm, mesoderm och endoderm. Fram till vecka 6 är embryot okönat, men om Y-kromsom finns startar testikelutveckling och testosteronproduktion. Utveckling av ovarier och liknande hämmas.
Vecka 9 till födseln: Fetalperioden. Fostret fortsätter att växa, och organ fortsätter att mogna. Ansiktet tar form och fostret börjar få hjärtslag. Vid vecka 22 kan en del överleva med neonatal intensivvård. Vid vecka 28 är lungorna fullt utvecklade.
40
Zygot
Dag 2: Delningen av det befruktade ägget har bildat en 8-cellig zygot.
41
Morula
Dag 4: Celldelningen har bildat en Morula, som består av 16 celler.
42
Blastocyst
Dag 5: Blastocyst. Blastocysten fäster vid livmoderväggen (implantation) och de yttre och inre celler differentierar: yttre celler formar en placenta (moderkaka) och inre celler ger upphov till embryot.
43
Gastrulation
Dag 16: Embryot genomgår gastrulation där de tre primära embryonala skikten (ektoderm, mesoderm och endoderm) bildas.
44
Embryonala skikten
Bildas vid gastrulationen
Ektoderm: nervsystemet, hud, hår, naglar
Mesoderm: muskler, skelett
Endoderm: mag-tarmkanalen, andningsorganen
45
Ektoderm
nervsystemet, hud, hår, naglar
46
Mesoderm
muskler, skelett
47
Endoderm
mag-tarmkanalen, andningsorganen
48
Embryoperioden
Vecka 4-8: Embryoperioden. Embryot växer mycket snabbt under denna period. Celler börjar differentiera till olika typer av celler. De grundläggande organen börjar bildas från de tre embryonala skikten: ektoderm, mesoderm och endoderm. Fram till vecka 6 är embryot okönat, men om Y-kromsom finns startar testikelutveckling och testosteronproduktion. Utveckling av ovarier och liknande hämmas.
49
Fetalperioden
Vecka 9 till födseln: Fetalperioden. Fostret fortsätter att växa, och organ fortsätter att mogna. Ansiktet tar form och fostret börjar få hjärtslag. Vid vecka 22 kan en del överleva med neonatal intensivvård. Vid vecka 28 är lungorna fullt utvecklade.
50
Beskriv hur teratogener kan påverka fosterutvecklingen
Teratogener är ämnen eller faktorer som kan orsaka missbildningar eller avvikelser i fostrets utveckling om modern exponeras för dem under graviditeten. Det kan vara droger (både lagliga och olagliga), undernäring, föroreningar, virus som zikaviruset eller herpes, men också mammans ålder, diet och psykiska mående. Zikaviruset kan leda till att barnet föds med litet huvud, kokain kan också resultera i microcephaly, herpes kan resultera i olika neurologiska sjukdomar och blindhet,
De kan påverka fostret på olika sätt beroende på vilket
stadium då exponeringen inträffar: Timingen på när fostret exponeras för teratogener är viktig. Skador från alkohol till exempel är störst i sista trimestern. Olika organ har olika kritiska perioder i utvecklingen.
mängden av exponeringen: exponering av alkohol kan både leda till fetalt alkoholsyndrom som är den mest allvarliga sidan av spektrumet, och inkluderar specifika ansiktsdrag, tillväxthämning och avvikelser i centrala nervsystemet. Mindre allvarliga fall kan resultera i mindre uppenbara symptom än de visuella, men till olika former av beteendestörningar.
längden på exponeringen: undernäring är ett exempel på detta. Skador på ett barns intellektuella utveckling på grund av undernäring är mest trolig om undernäringen har varit allvarlig och långvarig.
samt individuella genetiska faktorer kan leda till sensitivitet eller resiliens mot teratogener.
Teratogener kan vara olika former av droger, olagliga och lagliga men också sjukdomar. De kan påverka fosterutvecklingen olika beroende på när de sker, och olika teratogener kan påverka fosterutvecklingen olika i olika stadier.
Ett exempel är alkohol, som kan leda till FAS - fetal alcohol syndrome som varierar i olika grad men kan i sin värsta grad leda till annorlunda utseende och nedsatta mentala förmågor. En annan teratogen är zikaviruset som kan leda till missbildningar.
51
Teratogener
Teratogener är ämnen eller faktorer som kan orsaka missbildningar eller avvikelser i fostrets utveckling om modern exponeras för dem under graviditeten. Det kan vara droger (både lagliga och olagliga), undernäring, föroreningar, virus som zikaviruset eller herpes, men också mammans ålder, diet och psykiska mående. Zikaviruset kan leda till att barnet föds med litet huvud, kokain kan också resultera i microcephaly, herpes kan resultera i olika neurologiska sjukdomar och blindhet,
52
Microcephaly
Onormalt liten huvudstorlek hos spädbarn och barn. Orsakerna till microcephaly kan vara varierande och inkluderar genetiska faktorer, infektioner under graviditeten (såsom Zika-virusinfektion), exponering för skadliga substanser under graviditeten såsom alkohol och kokain, missbildningar i hjärnan eller andra neurologiska sjukdomar.
53
FAS - fetal alcohol syndrome
Fetal Alcohol Syndrome (FAS) uppstår hos barn som utsätts för alkohol under fosterutvecklingen. Det kan resultera i en rad fysiska, mentala och beteendemässiga problem. inkluderar tillväxthämning, ansiktsmissbildningar, hjärnskador och utvecklingsförseningar. Barn som föds med FAS kan uppleva svårigheter med inlärning, minnesförlust, uppmärksamhetsproblem, beteendeproblem och sociala svårigheter.
54
Beskriv hur den tidiga utvecklingen hos hjärnan ser ut
Vecka 3: Neuralation sker: plattan veckar sig och neurala tuben bildas, som kommer att utvecklas till ryggmärgen och hjärnan och är grundläggande för bildandet av det centrala nervsystemet..
Vecka 4: Differentiering till tre distinkta hjärnregioner: framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan.
Hjärnstrukturer som är fundamentala för livet utvecklas först, som kroppstemperatur, puls och reflexer. Hjärnstrukturer som utvecklas senare inhiberar funktionen av de tidigare utvecklade strukturerna. T.ex. allt eftersom vi blir äldre så växer reflexerna bort och ersätts med frivilliga, viljestyrda rörelser.
Under utvecklingens gång “beskärs” hjärnan eftersom vi föds med fler nervceller än vad vi behöver. Överflödiga neurala förbindelser, synapser, trimmas genom synaptic pruning för att effektivisera hjärnan. Överflödiga synapser som inte är aktiva elimineras medan de som används regelbundet stärks och bevaras via kanalisering. Hastigheten för kommunikation mellan olika delar av hjärnan ökar: hos vuxna kan vissa kommunikationsvägar vara 100 gånger snabbare än en nyfödd. Det beror på att synapserna stärks genom inlärning och erfarenhet, samt att myeliniseringen av axoner ökar vilket ökar hastigheten för nervimpulserna längs axonerna.
55
Neuralation
Neuralation sker vecka 3. Plattan veckar sig och neurala tuben bildas, som kommer att utvecklas till ryggmärgen och hjärnan och är grundläggande för bildandet av det centrala nervsystemet.
56
Neurala tuben
Kommer att utvecklas till ryggmärgen och hjärnan och är grundläggande för bildandet av det centrala nervsystemet.
57
Synaptic pruning
Under utvecklingens gång “beskärs” hjärnan eftersom vi föds med fler nervceller än vad vi behöver. Överflödiga neurala förbindelser, synapser, trimmas genom synaptic pruning för att effektivisera hjärnan.
58
Kanalisering
Överflödiga synapser som inte är aktiva elimineras medan de som används regelbundet stärks och bevaras via kanalisering.
59
Varför är kommunikationsvägar i en vuxens hjärna fortare än i en nyfödds hjärna?
Hastigheten för kommunikation mellan olika delar av hjärnan ökar: hos vuxna kan vissa kommunikationsvägar vara 100 gånger snabbare än en nyfödd. Det beror på att synapserna stärks genom inlärning och erfarenhet, samt att myeliniseringen av axoner ökar vilket ökar hastigheten för nervimpulserna längs axonerna.
60
Deprivation
Deprivation innebär brist på stimulans eller erfarenhet under kritiska perioder av hjärnans utveckling, till exempel brist på sensorisk input eller social interaktion.
Ex: barn växer upp i isolering utan tillräcklig social interaktion eller stimulans från omgivningen vilket resulterar i fördröjd eller avvikande utveckling av sensoriska, kognitiva och känslomässiga funktioner.
Till exempel kan sensorisk deprivation under barndomen leda till permanenta brister i syn, hörsel eller andra sensoriska funktioner.
Experiment på råttor visar att råttor som inte får moderns omvårdnad gör att genen som modulerar stresshormon inte uttrycks.
61
Berikning
Berikning innebär att ge en miljö som är rik på stimulans, interaktioner och erfarenheter som främjar utveckling och tillväxt av hjärnan, till exempel en stimulerande för ett barn som erbjuder tillgång till leksaker, böcker, interaktiva lektioner och möjligheter till social interaktion och utforskning. Effekterna av berikning kan vara positiva och främja utvecklingen av hjärnan, t.ex. leda till förbättringar av kognitiva funktioner och ökad inlärningsförmåga.
Rikt med erfarenheter stödjer hjärnans utveckling. Det har visat sig att råttor som lär sig lösa problem har extra tillväxt av synapser i cerebellum, det vill säga fler kopplingar i hjärnan och de delar av hjärnan som hanterar rumslig orientering växer hos de som kör taxi i London.
62
Förklara översiktligt de tre olika “puberteterna” och deras respektive ingående processer
Första puberteten:
HPG-axeln aktiveras efter graviditetsvecka 6. Hypothalamus frisätter GnRH, som fungerar som en signal till hypofysen, som sedan frisätter FSH och LH. Detta gör att manliga och kvinnliga könsorgan utvecklas (beroende på vilka kromosomer vi har).
Andra puberteten (efter födseln):
HPG-axeln reaktiveras vilket medför testikelväxt och nedfall hos killarna och mognad av äggblåsor hos tjejer. Detta lägger grund för den senare puberteten.
Tredje puberteten:
Börjar återigen med aktivering av HPG-axeln som gör att hypothalamus frisätter GnRH som signalerar till hypofysen som frisätter FSH och LH. Detta stimulerar fortsatt tillväxt av ovarier och testiklar, leder till brösttillväxt och kroppsbehåring. Den slutgiltiga markören för puberteten är ejakulation och menstruation.
63
Första puberteten
Första puberteten:
HPG-axeln aktiveras efter graviditetsvecka 6. Hypothalamus frisätter GnRH, som fungerar som en signal till hypofysen, som sedan frisätter FSH och LH. Detta gör att manliga och kvinnliga könsorgan utvecklas (beroende på vilka kromosomer vi har).
64
Andra puberteten
Sker efter födseln. HPG-axeln reaktiveras vilket medför testikelväxt och nedfall hos killarna och mognad av äggblåsor hos tjejer. Detta lägger grund för den senare puberteten.
65
Tredje puberteten
Börjar återigen med aktivering av HPG-axeln som gör att hypothalamus frisätter GnRH som signalerar till hypofysen som frisätter FSH och LH. Detta stimulerar fortsatt tillväxt av ovarier och testiklar, leder till brösttillväxt och kroppsbehåring. Den slutgiltiga markören för puberteten är ejakulation och menstruation.
66
De tidiga luftteorierna
De tidiga luftteorierna menar att kroppens rörelser styrs av förprogrammerade strukturer i nervsystemet. Motorisk utveckling är resultatet av en neurologisk mognad som följer en genetiskt bestämd tidtabell.
Därmed har erfarenheten en begränsad betydelse, eftersom kroppens rörelser styrs av förprogrammerade strukturer i nervsystemet, vars mognad följer en genetiskt bestämd tidstabell.
Nya rörelser är resultatet av att hjärnan bygger nervstrukturer som styr utförandet av dem.
67
Markteorier
Markteorier menar att motorisk utveckling är ett resultat av samverkan mellan barnets egenskaper och den fysiska omgivningen. Markteorier inom motorisk utveckling fokuserar på hur barn lär sig motoriska färdigheter genom interaktion med sin omgivning.
68
Dynamiska system-teorin
Dynamiska system-teorin menar barns motoriska utveckling är resultatet av en komplex interaktion mellan flera faktorer, inklusive barnets egna kroppsegenskaper (till exempel neurologisk mognad, muskelstyrka), tidigare erfarenheter och den fysiska miljön.
Motorisk utveckling är ett icke-linjärt system, vilket innebär att förändringar inte sker i en rak linje utan i ett komplext mönster.
Dynamiska system-teorin betonar att motorisk utveckling är en kontinuerlig process
Teorin innebär att utvecklingen av motoriska färdigheter inte bara innebär kvantitativa förändringar (till exempel ökning av rörelse färdigheter), utan också kvalitativa förändringar där barnet genomgår övergångar mellan olika stadier av motorisk utveckling.
Dynamiska system-teorin föreslår att motorisk utveckling är självorganiserad: det bästa sättet att röra sig och agera utvecklas och bevaras över tid genom erfarenheter och interaktioner med omgivningen.
69
Neurongruppteorin
Neurongruppsteorin menar att hjärnan är organiserad i neurongrupper som formas av både evolution och beteende, som resulterar i en unik karta för varje hjärna.
Variation och variabilitet spelar avgörande roller i en typisk utveckling. Variation innebär att spädbarn har ett brett utbud av rörelser att välja mellan, medan variabilitet syftar på förmågan att välja den motoriska strategin som bäst passar situationen.
Den första fasen av variation innebär att barns tidigaste rörelser är generella motoriska mönster som är genetiskt bestämda. Genom att variera rörelserna väljs de mest ändamålsenliga, vilket är en förutsättning för motorisk utveckling. Faserna av selektion varierar för olika förmågor (t.ex. gripande, gång).
Under den sekundära variationsfasen innebär variationen i rörelserna en finare anpassning till olika omgivningar (t.ex. vissa sätt att krypa är mer effektiva). Mognad ensam leder inte till färdiga rörelser, utan bara till generella rörelsemönster som måste formas genom erfarenhet.
70
Embodied cognition-teorier
Embodied cognition-teorier vilar på flera grundantaganden.
Kroppen är grundläggande för kognition: Kroppen är inte endast en passiv mottagare av information utan den deltar aktivt i kognitiva processer. Med andra ord så formar våra kroppar och sensoriska erfarenheter vårt tänkande.
Sensorisk-motorisk koppling: Det finns en nära koppling mellan sensoriska upplevelser och motorisk aktivitet. Våra sensoriska upplevelser som syn, hörsel och känsel är nära kopplade till våra motoriska handlingar och rörelser.
Betydelsen av handling och interaktion: Handling och interaktion med omgivningen spelar en viktig del i kognitiva processer. Genom att interagera med vår omgivning skapar vi mening och förståelse.
Ett exempel på embodied cognition är när vi kastar en boll till någon annan. Vår kropp använder sin kunskap och erfarenhet för att förutsäga banan för bollen baserat på kraften och vinkeln i kastet. Genom att använda våra sensoriska upplevelser och motoriska färdigheter för att förutsäga banan för bollen, exemplifierar detta hur kroppen är integrerad med vårt tänkande och vår förmåga till prediktiv kontroll, vilket är en central aspekt av embodied cognition.
71
Reflex - ge exempel
En reflex är en snabb och automatisk respons på en viss stimulus som sker utan medvetet tänkande eller viljestyrd kontroll. Reflexer är vanligtvis medfödda och finns för att skydda kroppen eller underlätta överlevnad i olika situationer.
Några exempel på reflexer är knäreflexen (när en läkare använder en reflexhammare för att slå på knäet), ögonblinkningsreflex (en reflexmässig blinkning av ögonlocken för att skydda ögonen när något riskerar att träffa ögat eller om det plötsligt dyker upp något nära ögonen), sugreflex hos spädbarn (en automatisk sugreflex när ett spädbarn ammas eller får en napp i munnen, vilket hjälper barnet att få mat)
72
Varför definitionen av reflexer är relativt problematisk att använda?
Definitionen av reflexer är relativt problematisk att använda eftersom gränsen mellan reflexiva och viljestyrda beteenden kan vara suddig. Vissa handlingar som traditionellt har betraktats som reflexer kan faktiskt vara föremål för viss grad av viljestyrd kontroll eller kan förändras och moduleras genom inlärning och erfarenhet. Till exempel kan en person välja att undertrycka eller ändra en reflexmässig respons om det anses olämpligt eller omständligt i en given situation. Därför kan det vara svårt att strikt kategorisera vissa beteenden som enbart reflexer utan att ta hänsyn till individens medvetna och viljestyrda påverkan.
73
Grovmotorik - ge exempel
Grovmotorik refererar till stora och övergripande rörelser som involverar stora muskelgrupper och kroppens rörelser i sin helhet. Ett exempel på grovmotorik är när ett barn lär sig att gå. När ett spädbarn först börjar stå och sedan tar sina första steg, är detta en utveckling av grovmotoriken. Andra exempel på grovmotoriska färdigheter inkluderar hoppa, springa, klättra och kasta.
74
Finmotorik - ge exempel
Finmotorik hänvisar till små och precisionsbaserade rörelser som involverar användning av små muskelgrupper, vanligtvis i händer och fingrar, för att utföra noggranna och detaljerade uppgifter. Ett exempel på finmotorik är när ett barn lär sig att knyta skosnören. Det kräver fina, precisionsbaserade rörelser med fingrarna för att knyta en knut. Andra exempel på finmotoriska färdigheter inkluderar att skriva, rita, klippa med sax och använda bestick.
75
Beskriv utveckling av grovmotorik från födseln fram till förskoleålder
Grovmotorik:
Vid födseln har spädbarn begränsad muskelkontroll och är oförmögna att utföra grovmotoriska färdigheter som att sitta eller stå.
Under de första månaderna börjar de gradvis att stärka sina muskler och utveckla bättre kontroll över sina kroppsrörelser.
Mot sex månaders ålder kan de ofta sitta stadigt och mot nio till tolv månader börjar de vanligtvis att dra sig upp, krypa och stå.
Mot slutet av förskoleåldern är de vanligtvis kapabla att springa, hoppa, klättra och utföra andra avancerade grovmotoriska färdigheter.
76
Beskriv utveckling av finmotorik från födseln fram till förskoleålder
Finmotorik: Vid födseln har spädbarn oftast inte fullt utvecklad finmotorik och har begränsad kontroll över sina händer och fingrar.
Under de första månaderna övar de på att greppa objekt och utforska sin omgivning med sina händer.
Mot sex till tolv månader börjar de vanligtvis att utföra enklare finmotoriska uppgifter som att plocka upp små objekt mellan tummen och pekfingret (pincettgrepp).
Mot slutet av förskoleåldern har de ofta utvecklat mer precisionsbaserade finmotoriska färdigheter som skrivning, ritning och användning av verktyg och redskap.
77
Beskriv de nativistiska teorierna om kognitiv utveckling
Nativistiska teorin menar att barn är födda med vissa medfödda kognitiva strukturer och kunskaper som är nödvändiga för att förstå världen och för att lära sig och utvecklas.
En av de mest kända nativistiska teorierna är Noam Chomskys teori om universal grammar inom språkutvecklingen. Enligt Chomsky är barn födda med en inbyggd förmåga att förstå och producera språkets grammatik och struktur, vilket underlättar snabb och effektiv språkinlärning.
Elizabeth Spelkes core knowledge, är också ett exempel på en nativistisk teori. Core knowledge-teorin hävdar att spädbarn föds med vissa grundläggande, universella, medfödda specifika domäner av kunskaper som hjälper dem att förstå världen och anpassa sig till sin miljö. (föremål, rum, nummer, språk och sociala relationer). Core knowledge-teorin ses som en form av nativistisk teori om kognitiv utveckling eftersom den betonar existensen av medfödda kärnkunskaper som är fundamentala för barns tidiga förståelse av världen.
78
Beskriv de evolutionpsykologiska teorierna om kognitiv utveckling
Evolutionära psykologiska teorier betonar hur evolutionen har format våra mentala förmågor och kognitiva mekanismer för att möta de utmaningar och krav som våra förfäder mötte under evolutionära perioder. Teorier inom detta område fokuserar ofta på hur människans evolutionära historia har format specifika mentala förmågor, såsom sociala färdigheter, altruism, problemlösning och språkutveckling.
79
Core Knowledge-teori
Spelkes Core Knowledge-teori menar att spädbarn föds med inneboende, domän-specifika kunskaper och kognitiva förmågor. Dessa kunskaper och kognitiva förmågor hjälper barnet att förstå och navigera sig i världen från en mycket tidig ålder. Core knowledge är grunden för barnets senare kognitiva utveckling. Domäner inom core knowledge-teorin är specifika kunskapsområden som barn föds med en grundläggande förståelse för.
80
Förklara vad “domäner” är och vilka som finns
Domäner inom core knowledge-teorin är specifika kunskapsområden som barn föds med en grundläggande förståelse för. Spelke betonar fem olika domäner:
Nummer: grundläggande förståelsen för antal, kvantitet och matematiska relationer (är grunden för matematik.)
Objekt: Vår förmåga att förstå objekt och hur de interagerar med varandra, till exempel att kunna skilja på dem samt att förstå att de existerar även fast de inte finns framför oss just nu.
Actions: Vår förmåga att förstå och tolka handlingar och rörelser, till exempel orsakssamband mellan handlingar och dess konsekvenser.
Space (rumslig förmåga): Förmåga att ha en rumslig förståelse och kunna navigera rumsligt, till exempel att uppfatta avstånd och ytor.
Social partner: Förstå och navigera i sociala relationer och interaktioner, att kunna läsa av andras känslor.
Denna kunskap är alltså inte inlärd utan medfödd och biologiskt förankrad, och genom interaktion med omgivning bygger barnet på den grundläggande core-kunskapen.
81
Piagets utvecklingsteori
Piagets utvecklingsteori är konstruktivistisk: Piaget menar att barnet spelar en aktiv roll i sin egen utveckling och konstruerar sin kunskap genom att integrera med sin omgivning. Stegvis byggs en mer komplex förståelse av världen, som barnet själv är med och skapar.
Barnets kognition utvecklas i relation till hennes ålder och erfarenheter. Piaget menar att barnets kunskap är organiserad i scheman som utvecklas till allt mer komplexa strukturer när barn integrerar ny kunskap till dem. För att förstå en ny upplevelse, menar Piaget att barn assimilierar den; de applicerar deras redan existerande scheman (kunskap) på den nya upplevelsen. När det inte går att assimilera så ackommoderar barnet; de modifierar det existerande schemat för att förstå den nya situationen.
Enligt Piagets utvecklingsteori genomgår barnet fyra huvudstadier av kognitiv utveckling (stegvis utveckling; utvecklingen är inte jämn utan sker i distinkta stadier).
82
Scheman (ge exempel)
Scheman är mentala strukturer eller mönster av kunskap. Scheman utvecklas och förändras över tid genom interaktioner och erfarenheter med omvärlden. De representerar individers mentala organisation av kunskap och hjälper till att skapa förväntningar och förutsägelser om världen.
Exempel på scheman kan vara kategorier av objekt (som djur, fordon), sociala roller eller rutiner (som hur man borstar tänderna).
83
Assimilation
Assimilation är processen genom vilken individen anpassar ny information eller erfarenhet till sina befintliga scheman eller mentala strukturer.
Det innebär att integrera ny information i befintliga tankemönster eller att tolka nya erfarenheter på ett sätt som är konsistent med ens existerande kunskap.
Till exempel, om ett barn har ett schema för hundar och sedan ser en katt för första gången, kan de assimilera katten till sitt hundschema genom att kalla den för "hund".
84
Ackommodation
Ackommodation är processen där individen justerar eller modifierar sina befintliga scheman för att passa in eller anpassa sig till ny information eller erfarenhet som inte kan förklaras av befintliga tankemönster.
Det innebär att omforma eller ändra sina mentala strukturer för att bättre passa den nya informationen eller situationen.
Till exempel, om ett barn upptäcker att inte alla fyrbenta djur är hundar (som en katt), måste de ackommodera sitt hundschema genom att skapa ett nytt schema för katter för att integrera denna nya information.
Ackommodation är en viktig process för att utveckla och förbättra förståelsen av världen.
85
Piagets fyra huvudstadier av kognitiv utveckling
Sensomotoriska stadiet (0-2) år: Under det sensomotoriska stadiet utforskar barnet världen genom sina sinnen och motoriska färdigheter. Till exempel kan ett spädbarn undersöka en leksak genom att röra, smaka, känna och klämma på den samt stoppa den i munnen. De utvecklar också förmågan till object permanency, vilket innebär att de förstår att objekt fortsätter att existera även när de inte är synliga.
preoperationella stadiet (2-6/7 år): Under det preoperationella stadiet utvecklar barnet förmågan att använda symboliskt språk och tänkande, till exempel kan de leka “på låtsas” och till exempel föreställa sig att en pinne är ett trollspö. De saknar ännu förmågan att till logiskt tänkande. De är egocentriska ännu under denna period och har svårigheter att ta hänsyn till andras perspektiv.
Konkreta operationernas stadium (6/7-11 år): Under konkreta operationernas stadium utvecklar barnet förmågan till konkret och logiskt tänkande, men har svårigheter att tänka abstrakt utan kan endast tillämpa färdigheter på konkreta situationer. Till exempel kan barnet lösa situationer som att dela godis jämnt mellan vänner, och de kan förstå att två glas som är olika höga/smala ändå kan innehålla lika mycket vätska.
Formella operationernas stadium (12-år): Under formella operationernas stadium utvecklar barn förmågan att tänka abstrakt och resonera om hypotetiska situationer. De kan använda logik och abstrakt tänkande för att lösa problem. Till exempel kan barnet resonera om möjliga lösningar på globala problem, såsom klimatförändringar. Alla människor når inte detta stadium.
86
Sensomotoriska stadiet
Sensomotoriska stadiet (0-2) år: Under det sensomotoriska stadiet utforskar barnet världen genom sina sinnen och motoriska färdigheter. Till exempel kan ett spädbarn undersöka en leksak genom att röra, smaka, känna och klämma på den samt stoppa den i munnen. De utvecklar också förmågan till object permanency, vilket innebär att de förstår att objekt fortsätter att existera även när de inte är synliga.
87
Preoperationella stadiet
Preoperationella stadiet(2-7 år): Under det preoperationella stadiet utvecklar barnet förmågan att använda symboliskt språk och tänkande, till exempel kan de leka “på låtsas” och till exempel föreställa sig att en pinne är ett trollspö. De saknar ännu förmågan att till logiskt tänkande. De är egocentriska ännu under denna period och har svårigheter att ta hänsyn till andras perspektiv.
88
Konkreta operationernas stadium
Konkreta operationernas stadium (7-11 år): Under konkreta operationernas stadium utvecklar barnet förmågan till konkret och logiskt tänkande, men har svårigheter att tänka abstrakt utan kan endast tillämpa färdigheter på konkreta situationer. Till exempel kan barnet lösa situationer som att dela godis jämnt mellan vänner, och de kan förstå att två glas som är olika höga/smala ändå kan innehålla lika mycket vätska.
89
Formella operationernas stadium
Formella operationernas stadium (12-år): Under formella operationernas stadium utvecklar barn förmågan att tänka abstrakt och resonera om hypotetiska situationer. De kan använda logik och abstrakt tänkande för att lösa problem. Till exempel kan barnet resonera om möjliga lösningar på globala problem, såsom klimatförändringar. Alla människor når inte detta stadium.
90
Vad är styrkor med Piagets teori?
Betonar barnets aktiva roll i sin egen utveckling: Piagets utvecklingsteori framhäver barnet som aktiva deltagare i sin egen utveckling; att barnet själv är med och aktivt konstruerar sin utveckling genom interaktion med den fysiska och sociala miljön
Inspiration till forskning om barns kognitiva utveckling: Piagets utvecklingsteori har inspirerat en mängd forskning om barns kognitiva utveckling och har legat till grund till en mängd nya studier.
91
Vad är svagheter med Piagets teori?
Kronologin: Kronologin är fel kring olika saker: senare forskning inom neurovetenskap och kognitiv psykologi lyft fram att barn kan ha vissa förmågor tidigare än vad Piaget föreslog och att Piaget underskattat barns kognitiva förmågor. Till exempel barns förmåga till abstrakt tänkande och logiska resonemang.
Brist på kulturellt perspektiv: Teorin har även en brist på kulturellt perspektiv, och därmed vara av mindre relevans för icke-västerländska barn eftersom olika kulturer har olika erfarenheter och kontexter för lärande.
Strikta utvecklingsstadier: De strikta åldersgränserna för varje stadium är också en svaghet, vilket inte tar hänsyn till barns utvecklingsmässiga variation. Eftersom teorin följer fasta, stegvisa, universella stadier tar det inte hänsyn till de barn som visar färdigheter som inte passar in i dessa stadier, och som går igenom dem i annan takt eller ordning än vad som Piaget föreslår.
Lite fokus på socialt samspel: Piaget fokuserade mest på individens kognitiva utveckling, och tog inte hänsyn till den sociala och kulturella kontexten för lärande.
92
Vygotskys utvecklingsteori
Vygotskys utvecklingsteori fokuserar på den sociala och kulturella kontextens roll i barns kognitiva utveckling. Vygotskys utvecklingsteori menar att lärande och kognitiv utveckling påverkas av interaktioner med andra människor och kulturella verktyg, och inte endast är resultatet av biologiska faktorer eller individens egna insatser. Teorin placerar barnet i en social kontext
Ett centralt begrepp inom teorin är zone of proximal development (ZPD) som innebär skillnaden mellan vad ett barn kan göra självständigt på egen hand, och vad barnet kan uppnå med hjälp eller stöd från en mer kunnig, kompetent individ som exempelvis en förälder, lärare eller en jämnårig. Genom att arbeta inom ZPD kan barnet förbättra sin förmåga att utföra uppgifter på egen hand när de får stöd för att utveckla nya kunskaper. ZPD betonar med andra ord vikten av socialt samspel och lärande i sammanhang där en mer kunnig individ hjälper en mindre kunnig individ.
Vygotsky betonade också användningen av kulturella verktyg, såsom språk, symboler och sociala interaktioner, för att underlätta kognitiv utveckling och som leder till kvalitativa förändringar mellan elementära mentala förmågor och högre mentala förmågor. T.ex. egocentric speech som Vygotsky anser är en viktig del av barns kognitiva utveckling. Han anser att egocentriskt tal hjälper barnet att planera, lösa problem och reglera sina egna tankar och handlingar.
93
Zone of proximal development (ZPD)
Ett centralt begrepp inom teorin är zone of proximal development (ZPD) som innebär skillnaden mellan vad ett barn kan göra självständigt på egen hand, och vad barnet kan uppnå med hjälp eller stöd från en mer kunnig, kompetent individ som exempelvis en förälder, lärare eller en jämnårig. Genom att arbeta inom ZPD kan barnet förbättra sin förmåga att utföra uppgifter på egen hand när de får stöd för att utveckla nya kunskaper. ZPD betonar med andra ord vikten av socialt samspel och lärande i sammanhang där en mer kunnig individ hjälper en mindre kunnig individ.
94
Styrkor med Vygotskys utvecklnigsteori
Betoning på socialt samspel och kulturell kontext: Vygotskys utvecklingsteori betonar hur viktig det sociala samspelet och den kulturella kontexten är för lärande
Betoning betydelsen av språk: Språket spelar en central roll i utvecklingen av barns intellektuella förmågor och abstrakta tänkande enligt teorin.
Scaffolding: ZPD har inspirerat konceptet “scaffolding” där en mer erfaren individ (vanligtvis en lärare) ger stöd och vägledning till en mindre erfaren individ (barnet) och där läraren justerar mängden, typen och nivån av stöd efter barnets förmågor. Genom att anpassa stödet efter barnets förmågor kan elevens förmåga att klara uppgifter på egen hand gradvis öka.
95
Svagheter med Vygotskys utvecklingsteori
Överdriver vikten av socialt samspel
Kulturellt perspektiv endast från det sovjetiska samhället, bortser andra samhällen
Ger ingen åldersmässig ram där utveckling sker
Begränsat fokus på individuell variation
96
Scaffolding
ZPD har inspirerat konceptet “scaffolding” där en mer erfaren individ (vanligtvis en lärare) ger stöd och vägledning till en mindre erfaren individ (barnet) och där läraren justerar mängden, typen och nivån av stöd efter barnets förmågor. Genom att anpassa stödet efter barnets förmågor kan elevens förmåga att klara uppgifter på egen hand gradvis öka.
97
Beskriv tre skillnader mellan Piagets och Vygotskys utvecklingsteorier
Syn på barns kognitiva utveckling:
Piaget betonar de interna processerna för kognitiv utveckling som assimilering och ackommodation, och ser utvecklingen som en serie av universella stadier som barn går igenom. Vygotsky fokuserar på det sociala och kulturella sammanhanget för lärande och utveckling. Ser kognitiv utveckling som resultatet av interaktioner mellan individen och dess sociala omgivning.
Syn på lärande och utveckling:
Piaget betonar barnets aktiva konstruktion av sin egen förståelse genom att utforska och interagera med sin miljö, medan Vygotsky betonar den centrala rollen som socialt samspel spelar i lärande och utveckling. Han ser lärandet som en social process där barnet lär sig genom samarbete och vägledning från mer erfarna individer.
Fokus på social interaktion och kulturellt inflytande:
Vygotskys teori betonar den centrala rollen av social interaktion och kulturellt inflytande i barns kognitiva utveckling - hur barn lär sig i samspel med mer kompetenta individer och genom deltagande i kulturella aktiviteter och traditioner, medan Piaget betonar barnets egen aktiva utforskning av världen: hur deras mentala schema och tankeprocesser utvecklas genom interaktion med miljön.
98
Bronfenbrenners bioekologiska modell
Bronfenbrenners bioekologiska modell beskriver hur olika nivåer av miljöer och sammanhang påverkar individens utveckling. Modellen betonar interaktioner och dynamiken mellan dessa olika nivåer för att förstå individens utveckling i dess helhet.
Modellen består av fyra huvudnivåer:
Mikrosystemet: Den närmaste och mest direkta miljön, och inkluderar personliga relationer och sociala sammanhang såsom familj, skolan, vänner och grannskapet.
Mesosystemet: Mesosystemet består av de interaktioner och relationer som sker mellan olika delar av mikrosystemet. Det kan till exempel vara relationen mellan familjen och skolan, eller mellan vänner och fritidsaktiviteter. Det är i detta system som olika delar av individens liv sammanflätas och påverkar varandra.
Exosystemet: Exosystemet består av miljöer och institutioner som indirekt påverkar individens utveckling, även om individen inte är direkt involverad i dem. Det kan inkludera föräldrarnas arbetsplats, politiska system, massmedia och samhällets sociala normer och värderingar.
Makrosystemet: Makrosystemet består av bredare samhällsstrukturer och kulturella värden som påverkar individens utveckling. Det inkluderar kulturella, religiösa, politiska och ekonomiska system och värderingar som påverkar individens liv och möjligheter.
Kronosystemet: tidsmässig dimension som överlappar alla dessa nivåer och refererar till förändringar och händelser över tid som kan påverka individens utveckling. Det kan inkludera förändringar i familjestrukturen, teknologiska framsteg, politiska förändringar och andra historiska händelser.
99
Mikrosystemet
Nivå i Bronfenbrenners bioekologiska modell. Den närmaste och mest direkta miljön, och inkluderar personliga relationer och sociala sammanhang såsom familj, skolan, vänner och grannskapet.
100
Mesosystemet
Nivå i Bronfenbrenners bioekologiska modell.Mesosystemet består av de interaktioner och relationer som sker mellan olika delar av mikrosystemet. Det kan till exempel vara relationen mellan familjen och skolan, eller mellan vänner och fritidsaktiviteter. Det är i detta system som olika delar av individens liv sammanflätas och påverkar varandra.
101
Exosystemet
Nivå i Bronfenbrenners bioekologiska modell.Exosystemet består av miljöer och institutioner som indirekt påverkar individens utveckling, även om individen inte är direkt involverad i dem. Det kan inkludera föräldrarnas arbetsplats, politiska system, massmedia och samhällets sociala normer och värderingar.
102
Makrosystemet
Nivå i Bronfenbrenners bioekologiska modell.Makrosystemet består av bredare samhällsstrukturer och kulturella värden som påverkar individens utveckling. Det inkluderar kulturella, religiösa, politiska och ekonomiska system och värderingar som påverkar individens liv och möjligheter.
103
Kronosystemet
Nivå i Bronfenbrenners bioekologiska modell. Tidsmässig dimension som överlappar alla dessa nivåer och refererar till förändringar och händelser över tid som kan påverka individens utveckling. Det kan inkludera förändringar i familjestrukturen, teknologiska framsteg, politiska förändringar och andra historiska händelser.
104
Neurokonstruktivism
Neurokonstruktivism integrerar principer från både konstruktivism (Piaget), det vill säga att barnet själv spelar en aktiv roll i sin utveckling - barnet konstruerar sin förståelse för världen - och från neurovetenskap. Grundtanken är att individens kognitiva utveckling är resultatet av samspel mellan biologiska processer såsom hjärnans utveckling och neurologisk mognad och påverkan från miljön, såsom erfarenheter och social interaktion.
Kärnprinciperna inkluderar:
Dynamisk interaktion: Utveckling ses som resultatet av kontinuerliga interaktioner mellan individens biologiska förutsättningar och dess omgivning.
Plasticitet: Hjärnan är formbar och förändras genom erfarenheter och inlärning under hela livet.
Hierarkisk organisation: Kognitiva funktioner är organiserade hierarkiskt och byggs gradvis upp över tid, med enklare färdigheter som grund för mer avancerade.
Individuell variation: Varje individ har unika biologiska och miljömässiga förutsättningar som påverkar deras utveckling på olika sätt.
105
Fonologi
Hur vi förstår eller uppfattar och uttalar språkljud eller fonem - språkets minsta betydelseskiljande enhet.
106
Semantik
Ords innebörd och mening. Hur ord kombineras för att förmedla ett bredare budskap.
107
Grammatik
Regler för hur språket är uppbyggt.
108
Pragmatik
Hur vi använder språket och tolkar den i olika situationer beroende på kontext och vem som använder språket. Samma uttryck kan ha olika betydelse beroende på var och när uttrycket används.
109
Beskriv översiktligt hur barn kommunicerar under pre-lingvistisk utveckling
Under pre-lingvistisk utveckling (när barnet inte kan prata, 0-12 månader oftast) kommunicerar barnet genom olika typer av skrik, som signalerar föräldrarna om olika typer av fysiska och psykiska behov. Till exempel att barnet är hungrigt, trött, i behov av närhet eller behöver byta blöja. En kommunikation mellan barn och förälder (eller annan anknytningsperson) finns alltså där redan innan barnet börjar prata.
Föräldern kan använda sig av child directed speech (CDS), som är ett sätt att prata med spädbarn och små barn på. Det är viktigt för barnets språkutveckling eftersom det fångar barnets intresse, underlättar förståelsen och skapar kontakt med barnet. Child directed speech karaktäriseras av korta och enkla meningar, enkla ord som vovve och fossing, ett högt tonläge med melodiska variationer och ett visst minspel.
Barnets pre-lingvistiska vokalisation börjar med jollerperioden som börjar vid cirka 1 månads ålder. Under denna period börjar barnet med gurglande eller vibrerande ljud, vokalkedjor eller “cooing”.
Från cirka 5-6 månader kommer CV-kedjor eller “babbling”. Barnet börjar med konsonant-vokal-ljud som dadadada. Alla barn jollrar (även döva) men för att jollrandet ska kunna utvecklas måste barnet få höra mänskligt språk.
Vid 3-4 månaders ålder börjar barnet ta ansats till socialt samspel och tar initiativ till att kommunicera, genom att fånga en vuxens blick.
Vid 6 månaders ålder börjar barnet gestikulera saker de vill förmedla.
Vid 10-12 månader börjar barnet försöka påverka andras uppmärksamhet genom två typer av gester:
Protodeklarativa gester: gester som används för att dela uppmärksamhet eller en upplevelse med någon. Till exempel pekar barnet på något och vill veta vad saken heter.
Protoimperativa gester: gester som används för att begära något, till exempel att barnet pekar efter en leksak på en hylla som barnet vill ha.
110
Child directed speech (CDS)
Föräldern kan använda sig av child directed speech (CDS), som är ett sätt att prata med spädbarn och små barn på. Det är viktigt för barnets språkutveckling eftersom det fångar barnets intresse, underlättar förståelsen och skapar kontakt med barnet. Child directed speech karaktäriseras av korta och enkla meningar, enkla ord som vovve och fossing, ett högt tonläge med melodiska variationer och ett visst minspel.
111
Jollerperioden
Barnets pre-lingvistiska vokalisation börjar med jollerperioden som börjar vid cirka 1 månads ålder. Under denna period börjar barnet med gurglande eller vibrerande ljud, vokalkedjor eller “cooing”.
Från cirka 5-6 månader kommer CV-kedjor eller “babbling”. Barnet börjar med konsonant-vokal-ljud som dadadada. Alla barn jollrar (även döva) men för att jollrandet ska kunna utvecklas måste barnet få höra mänskligt språk.
112
Cooing
Vid cirka 1 månads ålder börjar barnet med gurglande eller vibrerande ljud, vokalkedjor eller “cooing”.
113
Babbling
Från cirka 5-6 månader kommer CV-kedjor eller “babbling”. Barnet börjar med konsonant-vokal-ljud som dadadada
114
När börjar barnet försöka fånga blickar?
Vid 3-4 månaders ålder börjar barnet ta ansats till socialt samspel och tar initiativ till att kommunicera, genom att fånga en vuxens blick.
115
Protodeklarativa gester
Vid 10-12 månader börjar barnet försöka påverka andras uppmärksamhet genom protodeklarativa gester: gester som används för att dela uppmärksamhet eller en upplevelse med någon. Till exempel pekar barnet på något och vill veta vad saken heter.
116
protoimperativa gester
Vid 10-12 månader börjar barnet försöka påverka andras uppmärksamhet genom protoimperativa gester: gester som används för att begära något, till exempel att barnet pekar efter en leksak på en hylla som barnet vill ha.
117
Förklara varför det finns en diskrepans mellan språklig förståelse och språklig produktion, alltså varför ett barn förstår ord och språk innan det självt kan producera ord och språk
Barnet förstår ord och språk innan hon själv kan producera det, eftersom det krävs färre kognitiva resurser för förståelse (igenkännande) än för att prata (produktion). Att producera ljud kräver mer ansträngning, eftersom de måste kunna producera ljud vilket kräver motoriska och fonologiska färdigheter, förstå språkliga regler och grammatiska strukturer för att formulera meningsfulla ord och fraser, etc. vilket kräver utveckling av motoriska, kognitiva och kommunikativa färdigheter. Vissa barn kan vara reserverade vilket påverkar deras vilja att kommunicera verbalt.
118
Överextensioner - ge exempel
Överextensioner används under barnets språkutveckling (cirka 1-2 års ålder). Överextensioner är när barn använder ett ord på fler företeelser än vad som är korrekt. Till exempel att “hund” används på alla fyrbenta djur, så att de säger “hund” till en kattt.
Underextensioner är när de använder ett ord på färre företeelser än vad som är korrekt, till exempel att “bil” endast används på en leksaksbil och inte på en vanlig bil.
119
Underextensioner
Underextensioner används under barnets språkutveckling (cirka 1-2 års ålder).Underextensioner är när de använder ett ord på färre företeelser än vad som är korrekt, till exempel att “bil” endast används på en leksaksbil och inte på en vanlig bil.
120
Förklara tre faktorer som ligger bakom individuella skillnader i hur barn tillägnar sig språk
Det finns stora individuella skillnader i hur fort ett barn utvecklas språkmässigt.
Kön är en faktor som påverkar hur barn tillägnar språk. Flickor utvecklas fysiskt fortare än pojkar, vilket ger fysiska konsekvenser i munnen och svalget så att de generellt sätt ligger framför i språkutvecklingen.
Temperament påverkar ett barns språkutveckling, eftersom blyghet hämmar språkutvecklingen. Blyga barn får inte lika mycket uttalsträning som mer utåtriktade barn, eftersom de pratar mindre.
Socioekonomisk status påverkar ett barns språkutveckling, det vill säga föräldrarnas utbildningsnivå och medvetenhetsnivå. Föräldrar med hög socioekonomisk status är mer benägna att vara medveten om hur viktig stimulans är för barnets språkutveckling och därmed har mer högläsning hemma. Att läsa högt och prata mycket med barnet är jätteviktigt för språkutvecklingen, ju tidigare det börjar desto bättre. Om man ligger efter språkmässigt från början är det svårt att ta ikapp och gapet blir bara större och större. Det illustreras av the “word gap”: barn med hög socioekonomisk status kunde dubbelt så många ord som barn från lägsta nivån.
121
the “word gap”
Barn med hög socioekonomisk status har mycket större ordförråd än barn från låg socioekonomisk status. Gapet börjar tidigt och blir bara större och större.
122
Beskriv vad telegrafiskt tal är, och vilken nativistisk samt miljömässig förklaring finns
Telegrafiskt tal är “tvåordssatser” som används av barn i 1,5-årsåldern, som fokuserar på de två viktigaste orden i en sats och som sägs i rätt ordföljd. Den biologiska (nativistiska) förklaringen till detta är att barnets minneskapacitet inte räcker till för att komma ihåg så många ord som krävs för en fullständig mening, men bakom telegrafiskt tal finns samma grammatiska regler som hos vuxna. Den miljömässiga förklaringen menar att det inte har med kognition att göra, utan att barnet härmar och imiterar de viktigaste orden i de vuxnas yttranden.
123
Överreglering - ge exempel
Överreglering är en fas i barns språkutveckling när de övergeneraliserar en grammatisk regel som de har lärt sig. Till exempel att de säger “jag springde” istället för “jag sprang”. Man kan se att barn ofta klarar av rätt grammatisk form till en början, sedan börjar de säga fel när de experimenterar med grammatiska regler och övergeneraliserar dem. Till sist säger de rätt igen när de får feedback av vuxna och med tiden exponeras allt mer för språket..
124
Turtagning
Aspekt av den pragmatiska utvecklingen, dvs hur barn lär sig att använda språket för samtal
Turtagning innebär att man väntar på sin tur innan man pratar, att man håller ögonkontakt och att man inte endast svarar på frågor utan också tillför samtalet något nytt, exempelvis följdfrågor
125
Shading
Aspekt av den pragmatiska utvecklingen, dvs hur barn lär sig att använda språket för samtal
Shading innebär att man gradvis byter samtalsämne, snarare än abrupt.
126
Illocutionary intent
Aspekt av den pragmatiska utvecklingen, dvs hur barn lär sig att använda språket för samtal
Illocutionary intent innebär att man förstår det dolda budskapet i ett yttrande, trots att orden i sig inte stämmer överens med det. Det vill säga avsikten med yttrandet oavsett formuleringen.
127
Egocentrism
Egocentrism i barns språkutveckling handlar om ett barns tendens att endast se världen ur sin egen synvinkel, och svårigheten barnet har att ta hänsyn till andra människors perspektiv och känslor. Gradvis lär sig barnet att anpassa sig till andras perspektiv genom kommunikation och social interaktion.
128
Vad är behavioristisk språkteoris grundantaganden, stöd samt kritik
Behavioristisk språkteori förklarar språktillägnande med förstärkning och imitation. De understryker hur kritisk miljöpåverkan är för barns utveckling. Det vill säga operant betingning: beteenden förstärks eller släcks ut beroende på konsekvens. Korrekt användning av språket möts av positiva konsekvenser och därmed förstärks, medan inkorrekt användning möts av negativa konsekvenser och därmed släcks ut. Föräldrarna förstärker och belönar barnets beteende, språkljud och ord redan under jollerperioden (babble-luck). Imitation innebär att barnet imiterar de språk som talas i dess omgivning, och bygger på Albert Banduras Social Learning Theory som betonar vikten av imitation av andras beteenden för inlärning.
Självklart stödjer förstärkning och imitation ett barns språkutveckling, särskilt till en början. Till exempel så utvecklar barn som får mycket språklig stimulans i form av högläsning eller CDS (child directed speech) ett mycket större ordförråd.
Däremot kan en så enkel teori inte förklara att språk utvecklas i såpass hög hastighet som det görs. En 6-årings ordförråd ligger exempelvis på 10 000 ord, vilket inte kan förklaras med stimulus respons-kopplingar. Dessutom ser teorin barnet som en passiv individ som endast responderar på stimuli, vilket inte stämmer. Teorin kan heller inte förklara hur barn genererar nya grammatiska strukturer och syntaktiskt (regelbaserat) språk snarare än specifika meningar.
129
Vad är nativistisk språkteoris grundantaganden, stöd samt kritik
Nativistisk språkteori som representeras av Noam Chomsky menar att det finns en inre, medfödd språkförmåga hos människor. LAD - Language acquisition device, är en medfödd, universell modul med grammatiska regler som är gemensam för alla språk.
Universal grammar är en inbyggd del av hjärnan som möjliggör språklig inlärning. Alla mänskliga språk delar vissa gemensamma språkliga principer och mönster och universal grammar menar att barn föds med en medfödd förmåga att enligt dessa principer förstå och producera språk.
Innate constraints är implicit kunskap om de regler som tillåter en att skapa meningsfulla och grammatiskt korrekta satser i det naturliga språk man talar. Exempelvis kan små barn höra om något låter grammatiskt inkorrekt även om man inte kan förklara varför eller på vilket sätt.
Stöd för teorin är poverty of the stimulus argument, det vill säga att barn under några få år utan formell undervisning kan tillägna sig ett komplext regelbaserat språk. Det språk som barnet hör i sin omgivning kan inte enbart forma en grund för språkutveckling, eftersom det i för stor utsträckning inte är korrekt (avbrutna och inkorrekta meningar t.ex.). Fall som flickan Genie som växte upp helt i isolering utan språklig stimulans, visar att utan tillräcklig exponering under en sensitiv (alt kritisk period) för inlärning försenar utvecklingen kraftigt och kan t.o.m. ge bestående men.Trots insatser för att stödja hennes språkutveckling efter att hon upptäcktes vid 13 års ålder, kvarstod svårigheter med att uttrycka sig verbalt och att förstå grammatiska strukturer och hon nådde aldrig en fullständig återhämtning.
Kritik som framförts mot den nativistiska perioden är bl.a. att det är tveksamt om “universal grammar” finns. Att den bortser betydelsen av social interaktion och inlärningsmiljön för språkutvecklingen, att grammatik är medfött och inte utvecklas successivt samt att teorin inte är tillräckligt omfattande för att kunna förklara språkutvecklingen.
130
Innate constraints
Innate constraints är implicit kunskap om de regler som tillåter en att skapa meningsfulla och grammatiskt korrekta satser i det naturliga språk man talar. Exempelvis kan små barn höra om något låter grammatiskt inkorrekt även om man inte kan förklara varför eller på vilket sätt.
131
Poverty of the stimulus argument
Poverty of the stimulus argument, det vill säga att barn under några få år utan formell undervisning kan tillägna sig ett komplext regelbaserat språk. Det språk som barnet hör i sin omgivning kan inte enbart forma en grund för språkutveckling, eftersom det i för stor utsträckning inte är korrekt (avbrutna och inkorrekta meningar t.ex.). Fall som flickan Genie som växte upp helt i isolering utan språklig stimulans, visar att utan tillräcklig exponering under en sensitiv (alt kritisk period) för inlärning försenar utvecklingen kraftigt och kan t.o.m. ge bestående men.Trots insatser för att stödja hennes språkutveckling efter att hon upptäcktes vid 13 års ålder, kvarstod svårigheter med att uttrycka sig verbalt och att förstå grammatiska strukturer och hon nådde aldrig en fullständig återhämtning.
132
Förklara social interaktionsteori med avseende på språkutveckling
Social interaktionsteori innebär att ett barn som har vilja att kommunicera med andra och förstå dem, i kombination med en medfödd kapacitet, ligger till grund för god språkutveckling. Det krävs med andra ord ett aktivt barn som vill kommunicera för att språkutvecklingen ska kunna ske. Barn som inte vill kommunicera har sämre språkutveckling.
133
Vad är emotioner?
Emotioner är subjektiva reaktioner på stimuli och på omgivningen och involverar både kroppsliga och kognitiva processer. Fysiologiskt kan emotioner förändra hormonnivåer, muskelspänning, andningsmönster och hjärtfrekvens. De kan manifesteras utåt (både medvetet och omedvetet) genom ansiktsuttryck, kroppsspråk, rörelser och handlingar.
De signalerar hur vi värderar och vad vi tycker om viss information, emotioner ger oss information om människors tillstånd och skapar mening, emotioner motiverar oss, de riktar uppmärksamhet och förbereder för handling.
Emotioner är viktiga för vår överlevnad, både socialt och fysiskt, eftersom de hjälper oss att navigera genom att signalera händelser och utlösa beteenden som är anpassade efter våra mål. T.ex. så aktiverar rädsla vår fight-or-flight-respons när vi utsätts inför en fara eller hot, vilket förbereder oss på att snabbt kunna skydda oss själva och undvika en farlig situation. Kärlek och omsorg kan främja sociala band och samarbete, vilket är livsavgörande för människan. Det kan även ge skydd mot stress.
134
Vilka underkategorier kan emotioner delas in i?
Emotioner kan kategoriseras in i basemotioner och sekundära emotioner.
Basemotioner: Basemotioner är grundläggande och automatiska emotioner som visas redan under det första levnadsåret. De anses vara medfödda och delas av människor över hela världen. Dessa emotioner inkluderar glädje, sorg, ilska, rädsla, avsky och överraskning.
Sekundära emotioner: Sekundära emotioner är mer komplexa och är ofta en kombination av olika basemotioner. De kräver en självmedvetenhet och de handlar om att vara en individ i ett socialt sammanhang. Det kan inkludera känslor som stolthet, skuld, skam och avundsjuka. De visas från cirka 3 års ålder. De uppstår som ett resultat av socialt lärande, och kan variera mellan olika kulturer och samhällen beroende på kulturella normer.
135
Basemotioner
Basemotioner är grundläggande och automatiska emotioner som visas redan under det första levnadsåret. De anses vara medfödda och delas av människor över hela världen. Dessa emotioner inkluderar glädje, sorg, ilska, rädsla, avsky och överraskning.
136
Sekundära emotioner
Sekundära emotioner är mer komplexa och är ofta en kombination av olika basemotioner. De kräver en självmedvetenhet och de handlar om att vara en individ i ett socialt sammanhang. Det kan inkludera känslor som stolthet, skuld, skam och avundsjuka. De visas från cirka 3 års ålder. De uppstår som ett resultat av socialt lärande, och kan variera mellan olika kulturer och samhällen beroende på kulturella normer.
137
Vilka perspektiv finns det på emotioners funktion?
Genetic maturational view: Genetic maturational fokuserar på att emotioner har en biologisk grund och är medfödda, och över tid utvecklas de genom biologisk mognad. Vissa emotioner är alltså universella och gemensamma för alla, oavsett kultur och miljö. Exempelvis kan basemotioner som rädsla eller glädje anses vara medfödda och existera i alla kulturer på grund av dess evolutionära nytta.
Learning perspective: Learning perspective fokuserar på att emotioner formas genom social interaktion och inlärning. Vi lär oss att identifiera och uttrycka våra känslor genom att interagera med vår miljö och omgivning. Exempelvis kan barn lära sig att uttrycka vissa känslor genom att observera och imitera vuxnas beteenden, samt genom att få positiv feedback (förstärkning) för sina egna känslomässiga uttryck (operant betingning).
Funktionalistiska perspektivet: Det funktionalistiska perspektivet fokuserar på emotioners funktionella roll som de spelar i människors liv. Emotioner tjänar specifika syften och har funktioner som hjälper individen att hantera olika typer av situationer och utmaningar. Rädsla till exempel kan signalera om fara och aktivera vår fight-or-flight-respons, vilket hjälper oss att kunna undvika en farlig situation. Kärlek och omsorg hjälper oss att stärka sociala band och samarbete, vilket är viktigt för vår överlevnad.
138
Genetic maturational view
Genetic maturational fokuserar på att emotioner har en biologisk grund och är medfödda, och över tid utvecklas de genom biologisk mognad. Vissa emotioner är alltså universella och gemensamma för alla, oavsett kultur och miljö. Exempelvis kan basemotioner som rädsla eller glädje anses vara medfödda och existera i alla kulturer på grund av dess evolutionära nytta.
139
Learning perspective
Learning perspective fokuserar på att emotioner formas genom social interaktion och inlärning. Vi lär oss att identifiera och uttrycka våra känslor genom att interagera med vår miljö och omgivning. Exempelvis kan barn lära sig att uttrycka vissa känslor genom att observera och imitera vuxnas beteenden, samt genom att få positiv feedback (förstärkning) för sina egna känslomässiga uttryck (operant betingning).
140
Funktionalistiska perspektivet
Det funktionalistiska perspektivet fokuserar på emotioners funktionella roll som de spelar i människors liv. Emotioner tjänar specifika syften och har funktioner som hjälper individen att hantera olika typer av situationer och utmaningar. Rädsla till exempel kan signalera om fara och aktivera vår fight-or-flight-respons, vilket hjälper oss att kunna undvika en farlig situation. Kärlek och omsorg hjälper oss att stärka sociala band och samarbete, vilket är viktigt för vår överlevnad.
141
Beskriv fler aspekter av hur emotioner utvecklas
Emotioner utvecklas genom en komplex interaktion av biologiska, kognitiva, sociala och kulturella faktorer.
Biologisk grund: emotioner har en biologisk grund. Barn föds med grundläggande förmågor att uppleva och uttrycka emotioner som ilska, glädje och rädsla. När hjärnan och det centrala nervsystemet utvecklas och mognar, påverkar det ett barns förmåga att känna och reglera sina känslor.
Observationsinlärning (social och kulturell): Barn lär sig emotioner genom att observera föräldrar, vårdgivare och andra viktiga personer.
Socialt refererande: När vi är osäkra över hur vi ska reagera tittar vi på andra för att se hur man förväntas reagera, detta börjar vid 9 månaders ålder.
142
Observationsinlärning
Barn lär sig emotioner genom att observera föräldrar, vårdgivare och andra viktiga personer.
143
Socialt refererande
När vi är osäkra över hur vi ska reagera tittar vi på andra för att se hur man förväntas reagera, detta börjar vid 9 månaders ålder
144
Hur vi uttrycker och förstår känslor kan påverkas av vilka faktorer?
kön: flickor accepteras vara mer emotionellt expressiva och tillåts ha starka emotionella reaktioner (av vissa slag)
kultur: intensiteten i hur man uttrycker sina känslor är väldigt kulturbundet, hur man till exempel förväntas bete sig på en begravning.
språk:skiljer sig mellan språk i hur man uttrycker emotioner
temperament
personlighet
145
Paul Ekmans uppdelning av emotioner
Paul Ekmans menar att det finns sex grundläggande emotioner som är universella och delas med alla världen över: glädje, sorg, ilska, avsky, förvåning och rädsla. Dessa är enligt Paul Ekman medfödda och biologiskt förankrade, och uttrycks med specifika ansiktsuttryck och kroppsspråk som är universella för alla världens kulturer och samhällen.
146
Temperament
Temperament är individuella skillnader i emotionell reaktivitet och självreglering. Vi alla har samma uppsättning emotioner men det skiljer sig från person till person i vilken utsträckning vi uttrycker dem. Temperament är medfött men utvecklas i interaktion till miljön. Temperament håller sig relativt stabilt över tid.
147
Redogör tre modeller som behandlar temperament
Thomas & Chess temperamentsmodell:
Thomas och Chess temperamentsmodell kategoriserade in barn i tre temperament baserat på deras svar på stimuli:
Easy: lättanpassade, positivt humör och tydlig rytm
Difficult: negativt humör, tar tid att anpassa sig till nya situationer, oregelbunden rytm och lättfrustrerad
Slow to warm up: Mildare reaktioner både positivt och negativt, behöver mer tid för att vänja sig vid nya situationer
Mary Rothbarts temperamentsmodell:
Mary Rothbarts temperamentsmodell betonar tre övergripande dimensioner av temperament:
Emotionell reaktivitet: hur barnet tenderar att reagera med känslomässiga svar på stimuli: hur intensivt barnet uttrycker positiva eller negativa känslor. Barn med hög emotionell reaktivitet kan t.ex. visa starkare reaktioner på händelser
Självreglering: hur barnet kan reglera sina egna känslor, beteenden och uppmärksamhet. Barn med hög självreglering kan t.ex. hantera stress och frustration mer effektivt.
Extraversion/sociabilitet: om barnet söker eller undviker social interaktion. Barn som är högre i extraversion tenderar att söka fler interaktioner med andra och är mer utåtriktade och sociala.
Goodness of fit-modellen:
Goodness of fit-modellen beskriver vikten av hur det ska finnas en god överensstämmelse med barnets temperament och omgivande miljö, såsom föräldrar, vårdgivare och samhälle. Barnet visar mer positiv utveckling som att utveckla positiva relationer och hantering av stress, om barnets temperament har en god matchning med miljön. Om barnets temperament har en dålig matchning med miljön kan det resultera i konflikter, stress och beteendevårigheter och anpassningssvårigheter. Modellen betonar att det är viktigt för vårdgivare att anpassa sina interaktioner med barnet utefter barnets temperament och individuella behov för att främja en sund utveckling för barnet.
148
Thomas & Chess temperamentsmodell
Thomas och Chess temperamentsmodell kategoriserade in barn i tre temperament baserat på deras svar på stimuli:
Easy: lättanpassade, positivt humör och tydlig rytm
Difficult: negativt humör, tar tid att anpassa sig till nya situationer, oregelbunden rytm och lättfrustrerad
Slow to warm up: Mildare reaktioner både positivt och negativt, behöver mer tid för att vänja sig vid nya situationer
149
Mary Rothbarts temperamentsmodell
Mary Rothbarts temperamentsmodell betonar tre övergripande dimensioner av temperament:
Emotionell reaktivitet: hur barnet tenderar att reagera med känslomässiga svar på stimuli: hur intensivt barnet uttrycker positiva eller negativa känslor. Barn med hög emotionell reaktivitet kan t.ex. visa starkare reaktioner på händelser
Självreglering: hur barnet kan reglera sina egna känslor, beteenden och uppmärksamhet. Barn med hög självreglering kan t.ex. hantera stress och frustration mer effektivt.
Extraversion/sociabilitet: om barnet söker eller undviker social interaktion. Barn som är högre i extraversion tenderar att söka fler interaktioner med andra och är mer utåtriktade och sociala.
150
Goodness of fit-modellen
Goodness of fit-modellen beskriver vikten av hur det ska finnas en god överensstämmelse med barnets temperament och omgivande miljö, såsom föräldrar, vårdgivare och samhälle. Barnet visar mer positiv utveckling som att utveckla positiva relationer och hantering av stress, om barnets temperament har en god matchning med miljön. Om barnets temperament har en dålig matchning med miljön kan det resultera i konflikter, stre
151
Vad påverkar utvecklingen av individuella skillnader i emotionsreglering? Beskriv och diskutera tre väsentliga faktorer som påverkar utvecklingen
Tidig anknytning: Kvaliteten på föräldraskapet (eller anknytningspersonen) spelar viktig roll i hur barnets kan reglera sina emotioner. Lyhörda, stödjande och sensitiva anknytningspersoner skapar en trygg anknytning och en positiv miljö för känslomässig utveckling, vilket leder till bättre förmåga hos barnet att reglera sina känslor, eftersom de har lärt sig att förvänta sig tröst och stöd när de känner sig stressade eller oroliga.
Genetiska och biologiska faktorer: Individuella skillnader i emotionsreglering kan också vara delvis ärftliga, och vissa barn kan vara mer känslomässigt reaktiva eller ha svårigheter med att reglera sina känslor på grund av deras genetiska sammansättning. Neurologiska faktorer, såsom hjärnans utveckling och funktion, kan också påverka barnets förmåga att reglera sina känslor.
Miljömässiga och kulturella faktorer: Den miljö där barnet växer upp (familj, skola och kultur) kan påverka barnets förmåga att reglera sina känslor. Barn som lever i en stressfylld miljö, eller med trauma och dåliga förhållanden kan ha svårare att reglera sina känslor än de som lever i en mer stödjande och trygg miljö. Kulturella normer och förväntningar kring hur man förväntas uttrycka sina känslor på ett acceptabelt sätt kan påverka hur barn lär sig att hantera sina känslor.
152
Anknytning
Anknytning är det specifika och varaktiga band som existerar mellan ett barn och de personer som mest tar hand om barnet: anknytningspersonerna. Anknytning manifesteras genom att barnet söker fysisk närhet till sin anknytningsperson, protesterar vid separation från sin anknytningsperson och söker trygghet, tröst och beskydd från sin anknytningsperson. Detta band etableras successivt under första levnadsåret genom upprepad interaktion. Anknytning är inget som finns på plats från födseln och i början inte finns en preferens hos spädbarnet till särskilda individer, utan det finns endast en generell preferens för mänskliga röster och ansikten. Under det första levandsåret blir bebisar alltmer diskriminerande genom att le mer mot vårdsnasgivare samt utvecklar en rädsla för främlingar.
Anknytning handlar om att skapa ett känslomässigt band snarare än att enbart tillfredsställa fysiologiska behov. Detta har visats med hjälp av Harlows experiment med rhesusapor och dockor. Experimentet visade att rhesusaporna formade starkare anknytning till de mekaniska dockorna som gav komfort och trygghet än till aporna som gav mat men som inte gav komfort och trygghet. Därmed så visade det att anknytningen inte enbart baseras på tillgången till mat, utan också på behovet av närhet och emotionell kontakt.
153
Harlows experiment med rhesusapor och dockor
Harlows experiment med rhesusapor och dockor visade att rhesusaporna formade starkare anknytning till de mekaniska dockorna som gav komfort och trygghet än till aporna som gav mat men som inte gav komfort och trygghet. Därmed så visade det att anknytningen inte enbart baseras på tillgången till mat, utan också på behovet av närhet och emotionell kontakt.
154
Beskriv tre aspekter av interaktion som påverkar anknytningen
Leenden och kontingent respons: Innan barn lär sig att prata (under den pre-lingvistiska perioden) kommunicerar barn genom leenden, ögonkontakt och andra icke-verbala signaler. Det är viktigt att AP svarar på dessa signaler på ett lyhört och konsekvent sätt, med positiva och kärleksfulla reaktioner som till exempel leenden. Detta stärker anknytningen mellan barnet och AP.
Socialt refererande: Socialt refererande innebär att föräldrarna delar uppmärksamheten på ett föremål och händelse med barnet och tolkar dess betydelse för barnet. Socialt refererande ökar barnets sociala förmåga samt ger dem en känsla av samhörighet - båda viktiga för anknytningen.
Föräldrasensitivitet: Föräldrasensitivitet innebär förmågan att uppfatta, tolka och svara på barnets behov (både känslomässiga och fysiska) på ett lyhört och empatiskt sätt. Om AP är känslig för barnets signaler och behov skapar det en känsla av trygghet och tillit hos barnet, vilket leder till en starkare anknytning.
155
Leenden och kontingent respons
Innan barn lär sig att prata (under den pre-lingvistiska perioden) kommunicerar barn genom leenden, ögonkontakt och andra icke-verbala signaler. Det är viktigt att AP svarar på dessa signaler på ett lyhört och konsekvent sätt, med positiva och kärleksfulla reaktioner som till exempel leenden. Detta stärker anknytningen mellan barnet och AP.
156
Socialt refererande
Socialt refererande innebär att föräldrarna delar uppmärksamheten på ett föremål och händelse med barnet och tolkar dess betydelse för barnet. Socialt refererande ökar barnets sociala förmåga samt ger dem en känsla av samhörighet - båda viktiga för anknytningen.
157
Föräldrasensitivitet
Föräldrasensitivitet innebär förmågan att uppfatta, tolka och svara på barnets behov (både känslomässiga och fysiska) på ett lyhört och empatiskt sätt. Om AP är känslig för barnets signaler och behov skapar det en känsla av trygghet och tillit hos barnet, vilket leder till en starkare anknytning.
158
Redogör anknytningsteorin genom att förklara vad Bowlby ansåg var orsaken till anknytning
Bowlby ansåg att “attachment” (anknytning) (det specifika och känslomässiga bandet mellan förälder och barn) var biologiskt grundad och fokus låg på evolutionens roll för anknytningen. Det vill säga att anknytning är en process som utvecklas för att säkerhetsställa barnets överlevnad. Anknytning ger barnet en trygg bas att söka skydd hos när barnet känner sig hotat eller rädd, att barnet vågar utforska sin omgivning eftersom barnet känner sig tryggt vilket är viktigt för inlärningen samt att anknytningen lär barnet att reglera sina känslor och hantera stress och oro. Bowlby menade alltså att anknytningen mellan barnet och föräldrarna inte handlade om föda i första hand.
Detta har visats med hjälp av Harlows experiment med rhesusapor och dockor. Experimentet visade att rhesusaporna formade starkare anknytning till de mekaniska dockorna som gav komfort och trygghet än till aporna som gav mat men som inte gav komfort och trygghet. Därmed så visade det att anknytningen inte enbart baseras på tillgången till mat, utan också på behovet av närhet och emotionell kontakt. Anknytning handlar om att skapa ett känslomässigt band snarare än att enbart tillfredsställa fysiologiska behov.
159
Beskriv Ainsworth och Mains anknytningsstilar (med exempel på hur barn och förälder beter sig)
Ainsworth och Main identifierade olika anknytningsstilar baserat på hur barn betedde sig i “The Strange Situation procedure”. Dock är the strange situation inte ett verktyg för att utreda ett barns anknytningsstil eftersom ett barns reaktion kan bero på exempelvis dagsform, och är inte ett mått på individnivå eftersom det finns för stor variabilitet. Det är enbart effektivt för att visa på gruppskillnader.
Trygg anknytning: Barnet använder AP som trygg bas.
Barnet leker när föräldern är närvarande. När föräldern lämnar visar barnet mild oro. Vid återförening välkomnar barnet föräldern och söker tröst, samt återhämtar sig fort. Sedan börjar barnet leka igen. AP är uppmärksam på barnets behov och tillfredsställer det.
Otrygg-undvikande anknytning: Barnet minimerar den emotionella kontakten med AP.
Leker när AP är närvarande (ofta med låg kvalitet). Vid separation visar inte barnet oro eller upprördhet och när föräldern återvänder söker barnet inte tröst eller kontakt, utan kan undvika eller ignorera föräldern och istället fortsätta att leka. AP är distanserad mot barnet och blir irriterad vid närhet, samt visar en avsaknad av tröst gentemot barnet.
Otrygg-ambivalent anknytning: Barnet maximerar den emotionella reaktionen för att få en respons.
Innan separationen är barnet upptaget med föräldern. Vid separation blir barnet upprört, och vid återföreningen är barnet arg eller avvisande mot föräldern och låter sig inte bli tröstad. AP är inte förutsägbar och kan vara väldigt nära ibland, men ibland oinvolverad och irriterad.
Desorganiserad anknytning: Barnet saknar en sammanhållen strategi eller barnets strategi kollapsar under stress.
Alla barn kunde inte kategoriseras under de tre första kategorierna. Dessa barn visade ett desorienterat och desorganiserat beteende, det vill säga regelbundna och inkonsekventa beteenden och ibland tecken på rädsla och förvirring när de är runt sin AP. AP visar ett skrämt eller skrämmande beteende, vilket leder till att barnet inte vet hur hon ska reagera och kan visa en blandning av beteenden, till exempel närma sig sedan undvika AP. Detta anknytningsmönster prediceras ofta av trauma eller bristande omsorg (15% i lågriskgrupper - upp till 80% i sampel med vanvård). Dock behöver barn som visar desorganiserade beteenden i the strange situation inte betyda desorganiserad anknytning och inte heller vanvård.
160
Trygg anknytning
Barnet använder AP som trygg bas.
Barnet leker när föräldern är närvarande. När föräldern lämnar visar barnet mild oro. Vid återförening välkomnar barnet föräldern och söker tröst, samt återhämtar sig fort. Sedan börjar barnet leka igen. AP är uppmärksam på barnets behov och tillfredsställer det.
161
Otrygg-undvikande anknytning
Barnet minimerar den emotionella kontakten med AP.
Leker när AP är närvarande (ofta med låg kvalitet). Vid separation visar inte barnet oro eller upprördhet och när föräldern återvänder söker barnet inte tröst eller kontakt, utan kan undvika eller ignorera föräldern och istället fortsätta att leka. AP är distanserad mot barnet och blir irriterad vid närhet, samt visar en avsaknad av tröst gentemot barnet.
162
Otrygg-ambivalent anknytning
Barnet maximerar den emotionella reaktionen för att få en respons.
Innan separationen är barnet upptaget med föräldern. Vid separation blir barnet upprört, och vid återföreningen är barnet arg eller avvisande mot föräldern och låter sig inte bli tröstad. AP är inte förutsägbar och kan vara väldigt nära ibland, men ibland oinvolverad och irriterad.
163
Desorganiserad anknytning
Barnet saknar en sammanhållen strategi eller barnets strategi kollapsar under stress.
Alla barn kunde inte kategoriseras under de tre första kategorierna. Dessa barn visade ett desorienterat och desorganiserat beteende, det vill säga regelbundna och inkonsekventa beteenden och ibland tecken på rädsla och förvirring när de är runt sin AP. AP visar ett skrämt eller skrämmande beteende, vilket leder till att barnet inte vet hur hon ska reagera och kan visa en blandning av beteenden, till exempel närma sig sedan undvika AP. Detta anknytningsmönster prediceras ofta av trauma eller bristande omsorg (15% i lågriskgrupper - upp till 80% i sampel med vanvård). Dock behöver barn som visar desorganiserade beteenden i the strange situation inte betyda desorganiserad anknytning och inte heller vanvård.
164
Hur påverkar trygg anknytning senare utveckling?
Trygg anknytning relaterar till en positiv socioemotionell utveckling, som högre grad av social kompetens (hantera relationer, visa empati, konflikthantering), lägre grad av social ångest, mer populär bland kamrater och bättre på att identifiera och förstå emotioner vilket hjälper dem att hantera olika situationer.De blir mer benägna att ha en trygg anknytning med barn, att ha långvariga vänskaps- och kärleksrelationer samt ha vänskaper med andra med trygg anknytning.
165
Hur påverkar otrygg-undvikande anknytning senare utveckling?
Otrygg-undvikande anknytning relaterar till lägre social kompetens, barn med denna anknytning kan vara mindre benägna att söka stöd och interagera med andra på ett öppet sätt, vilket kan påverka deras förmåga att utveckla och upprätthålla relationer, samt kopplas till internaliserande beteendeproblem såsom ångest och depression.
166
Hur påverkar otrygg-ambivalent anknytning senare utveckling?
Otrygg-ambivalent anknytning relaterar till lägre social kompetens och kan ge svårigheter att hantera sina relationer genom att fokusera mer på att söka stöd från andra utan att själva erbjuda stöd tillbaka. Otrygg-ambivalent anknytning kopplas till externaliserande beteendeproblem, såsom aggressivitet och utåtriktat störande beteende.
167
Hur påverkar desorganiserad anknytning senare utveckling?
Desorganiserad anknytning relaterar till lägre social kompetens, dissociation (en känsla av avstånd från sina egna känslor eller upplevelser) och psykopatologi.(mentala hälsoproblem). Dessa barn kan ha svårt att reglera sina känslor och beteenden på ett adekvat sätt, vilket kan påverka deras förmåga att fungera väl i sociala sammanhang.
168
Beskriv översiktligt barns sociala utveckling innan och direkt efter födseln
Barnet har begränsad interaktion med omvärlden utanför livmodern under graviditeten, men dock påverkas barnets sociala utveckling av sinnesintryck och stimuli som når barnet genom mammans kropp. Det kan vara ljud, rörelser och beröring. Barnet kan reagera på dessa genom att röra sig. Barnet i livmodern kan även känna igen röster, framförallt mammans röst.
Direkt efter födseln börjar barnet interagera med sin omgivning mer aktivt. Nyfödda är väldigt intresserade av andras blickar. Nyfödda kan reagera på ljud och beröring genom att gråta, röra sig och fokusera på ansikten. De kan även visa preferenser för särskilda röster och ansikten, särskilt mammans röst och ansikte. Under denna tid utvecklar barnet även sin förmåga till att hålla ögonkontakt och känna igen ansiktsuttryck, vilket är viktiga tidiga sociala färdigheter. Barnet kan också reagera på tröst och omvårdnad genom att lugna ner sig när det hålls och trösta av en vårdgivare. Denna period av tidig social utveckling skapar grunden för senare sociala interaktioner och relationer.
169
Ge exempel på barns plasticitet när det kommer till att läsa av ansikten
Under andra halvan av första levnadsåret är det en sensitiv period. Vid 6 månader är nämligen barn lika bra på att känna igen apors ansikten som de är på att känna igen människors ansikten. Men med tiden smalnar förmågan av och vi blivit experter på att läsa av de ansikten vi ser ofta och regelbundet. Genom experiment har det visat sig att barn som under denna sensitiva period har fått träna på att läsa av apors ansikten, behåller en bättre förmåga att processa apors ansikten när de är äldre. Detta visar på plasticiteten i hjärnan. Detta visar också hur viktig social interaktion och stimulans är under denna period i synnerhet, för att i framtiden kunna läsa av människors ansiktsuttryck och tolka dem.
Plasticiteten i förmågan att läsa av ansikten visas också genom undersökningar på adopterade barn. Man blir bättre på att läsa av de ansikten som är i linje med den miljön de växte upp i. Personer med koreanskt ursprung som växte upp i Frankrike visade sig vara bättre på att känna igen europeiska ansikten än koreanska ansikten, man är alltså bättre på att känna igen och läsa av de ansikten man är van vid och det är dem som man blir expert på.
Det har även visat sig att delad föräldraledighet är kopplad till en bra ansiktsperception hos spädbarn, eftersom spädbarnet får fler personer att träna på att läsa av och tolka.
Dåligt föräldraskap kan också kopplas till förändringar i ansiktsperception: barn som vuxit upp i försummelse är till exempel bättre på att läsa av ledsna ansikten och barn som växt upp i ett våldsamt hem med mycket aggression är bättre på att läsa av arga ansikten. Barn med otrygg anknytning är sämre på att läsa av alla emotioner.
Det har även visat sig att flyktingbarns ansiktsperception kan kopplas till mammans mående: om mammans mående är dåligt har det en stark påverkan på barnens förmåga att läsa av ansiktsuttryck, och endast en liten förbättring i mammans mående kan ge stor förbättrad ansiktsperception.
170
Theory of Mind eller mentaliseringsförmåga
Theory of Mind (ToM), eller mentaliseringsförmåga, är förmågan att förstå, läsa av och resonera om andras perspektiv, det vill säga andra människors tankar, känslor och avsikter, samt förståelsen om att andra människor kan ha olika mentala tillstånd från ens egna. Mentaliseringsförmågan är dålig hos barn och utvecklas över lång tid genom hela livet från barndomen, och kan skilja sig mellan olika familjer och i olika kulturer. Vid 4 års ålder brukar barn kunna lära sig att ta andras perspektiv. Implicit mentalisering kan redan finnas vid 15 månaders ålder dock, eller kanske redan vid 7 månaders ålder.
171
Olika aspekter av mentaliseringsförmåga (theory of mind)
Diverse desire (3-6 års ålder): Barn förstår att människor kan ha olika önskningar eller preferenser.
(Min favoritfärg är blå, vad är din favoritfärg?)
Diverse beliefs (4-7 års ålder): Barn förstår att människor kan ha olika tro eller uppfattningar om samma sak.
(Jag tror att den där påsen innehåller godis, vad tror du?)
Knowledge-Access (5-7 års ålder): Barn förstår att människor inte alltid vet samma saker som en själv och kan ha olika tillgång till information.
(Jag vet något som du inte vet)
False Belief (4-5 års ålder): Barn förstår att personer kan ha en felaktig bild av någonting
(Exempel är Sally and Anne-testet; genomförs vid 4-5 års ålder)
Hidden emotion (5 års ålder men utvecklas genom livet): Barn förstår att människor kan dölja sina känslor, och att de kan skilja sig vad som uttrycks utåt (uttryck är inte samma sak som känslor):
(Någon kan skratta fast den är ledsen, eller är jätteledsen fast inte visar det utåt)
172
Diverse desire
Diverse desire (3-6 års ålder): Barn förstår att människor kan ha olika önskningar eller preferenser.
(Min favoritfärg är blå, vad är din favoritfärg?)
173
Diverse beliefs
Diverse beliefs (4-7 års ålder): Barn förstår att människor kan ha olika tro eller uppfattningar om samma sak.
(Jag tror att den där påsen innehåller godis, vad tror du?)
174
Knowledge-Access
Knowledge-Access (5-7 års ålder): Barn förstår att människor inte alltid vet samma saker som en själv och kan ha olika tillgång till information.
(Jag vet något som du inte vet)
175
False Belief
False Belief (4-5 års ålder): Barn förstår att personer kan ha en felaktig bild av någonting
(Exempel är Sally and Anne-testet; genomförs vid 4-5 års ålder)
176
Hidden emotion
Hidden emotion (5 års ålder men utvecklas genom livet): Barn förstår att människor kan dölja sina känslor, och att de kan skilja sig vad som uttrycks utåt (uttryck är inte samma sak som känslor):
(Någon kan skratta fast den är ledsen, eller är jätteledsen fast inte visar det utåt)
177
Sally and Anne-task
Sally and Anne-task är ett vanligt test för att bedöma barns mentaliseringsförmåga. I testet placeras två dockor, Sally och Anna, framför barnet. Sally har en boll som hon placerar i sin korg och sedan lämnar scenen. Medan Sally är borta flyttar Anne bollen till sin egen korg. När Sally återvänder till scenen, frågas barnet var Sally kommer att leta efter bollen. Barn med en utvecklad mentaliseringsförmåga förstår att Sally kommer att leta i sin egen korg, även om bollen faktiskt finns i Annes korg.
178
Vad för kritik mot Sally and Anne-task finns det?
Kritik mot Sally and Anne-task menar att det är ett för enkelt test av mentaliseringsförmågan, och även att det kan vara känsligt för språkliga och kulturella skillnader. Dessutom kan vissa forskare ifrågasätta hur väl detta test faktiskt mäter just mentaliseringsförmågan.
179
Vad kan förbättra ett barns mentaliseringsförmåga?
För att förbättra ett barns mentaliseringsförmåga kan föräldrar och vårdgivare uppmuntra och stödja barnets förmåga att resonera och tänka på andras tankar och känslor genom att ställa frågor, diskutera sociala situationer och läsa böcker som fokuserar på karaktärernas känslor och avsikter. Det är också viktigt att ge barn möjligheter till social interaktion och lek med sina jämnåriga, vilket kan främja deras förståelse för andra människors perspektiv.
180
Är barn altruistiska eller egoistiska? Ta ställning och diskutera utifrån relevanta studier och paradigm
Äldre forskning utgår från att barnet är egoistiskt, men modern forskning visar att barn börjar som altruistiska men blir mer själviska över tid. Empatiska förmågor finns från en väldigt tidig ålder och blir mer komplexa över tid:
Delad affekt (från 1-6 månader):
Om ett barn skrattar/gråter börjar andra barn skratta eller gråta. Det sprider sig.
Barnen börjar hjälpa varandra (från 14 månader):
Hjälper andra för att nå mål.
Barnen börjar trösta (från 18 månader):
Föräldrar/syskon är ledsna, kan komma och lägga en hand eller ge en kram. Sympati och oro för andra finns.
Barn börjar dela med sig (från 24 månader):
Delar med sig om barnet har mycket kakor.
Med tiden kommer en mer strategisk förmåga hos barn. De visar tydliga tecken på maximering av ens egna långsiktiga resurser.
Forskning har visat att spädbarn från 4-6 månader föredrar figurer som hjälper andra. Detta påverkas av föräldraegenskaper, det vill säga hur viktigt spädbarnets föräldrar tycker att rättvisa är. Till exempel hur viktigt föräldrar tycker det är att behandla alla sina barn lika. Barn bestraffar även andra som agerar själviskt, framförallt om de inte tillhör ingruppen. Om någon tillhör ingruppen är barn mer benägna att förlåta egoism medan bestraffning är hård om den egoistiska personen inte tillhör ingruppen.
181
Beskriv de kulturella skillnader man har kunnat observera i moralisk utveckling
Kulturella skillnader kan påverka barns moraliska utveckling, exempelvis mellan mer individualistiska samhällen och mer kollektivistiska. Det har visat sig att barn i Kina (ett mycket mer kollektivistiskt samhälle än exempelvis de anglosaxiska länderna och nordvästra Europa) är mer benägna att tycka att det är okej att ljuga för kollektivets skull än vad barn i Kanada tycker. Barn i Kanada är däremot mer benägna att tycka att det är okej att ljuga för privata ändamåls skull än vad barn i Kina tycker.
182
Beskriv Sousas forskning på antisocialt aggressivt beteende hos tonåringar, och vilka slutsatser de kom fram till
Sousas studie handlade om att undersöka sambandet mellan antisocialt aggressivt beteende hos tonåringar och olika faktorer såsom familjedynamik, föräldraskap, och individers personlighet. Resultaten av studien visade att flera faktorer var associerade med en ökad risk för sådant beteende:
Familjedynamik och föräldraskap: familjemiljön och föräldraskapet spelade en betydande roll i utvecklingen av antisocialt aggressivt beteende hos tonåringar, t.ex. bristande kommunikation och konflikter hade stor korrelation
Personlighet och temperament: Forskningen visade också att vissa personlighetsdrag och temperamentsegenskaper hos tonåringar, såsom impulsivitet, callous-unemotional traits (bristande empati, skuld och ångest) och bristande självkontroll, var kopplade till en ökad risk för antisocialt aggressivt beteende.
Socialt nätverk och kamratrelationer: Sousas studie fann att tonåringars sociala nätverk och relationer till sina kamrater också kunde påverka risken för antisocialt aggressivt beteende. Till exempel kunde deltagande i antisociala eller aggressiva kamratgrupper öka risken för att tonåringar skulle engagera sig i sådana beteenden själva.
183
Vilka individuella skillnader i empatiska beteenden finns det?
Individer skiljer sig i
Självreglering: förmågan att kontrollera och hantera sina känslor, impulser och beteenden i olika situationer. Individer med hög grad av självreglering kan vara mer benägna att visa empati och att reagera med medkänsla gentemot andra, eftersom de kan hantera sina egna känslor och perspektiv medan de tar hänsyn till andras behov och känslor.
Callus-unemotional traits: Callus-unemotional (CU) egenskaper avser en brist på känslomässig anknytning, empati och samvete. Individer med höga nivåer av CU-egenskaper kan ha svårigheter med att förstå och svara på andras känslor och behov, vilket kan påverka deras förmåga till empatiskt beteende. De kan vara mindre benägna att visa medlidande eller att reagera känslomässigt på andras lidande.
Risktagande: Individers benägenhet att ta risker kan också påverka deras empatiska beteenden. Personer som tar stora risker kan vara mindre benägna att överväga andras behov eller att visa empati, eftersom de är mer inriktade på att uppnå sina egna mål eller kickar.
184
Categorical Speech Perception
När barn är 6-8 månader förlorar de förmågan att särskilja på språkljud som inte ingår i egna språktet. Istället blir de bättre på språkljud i sitt eget språk. Men från början kan de diskriminera (särskilja) alla språkljud (fonem) i andra språk. Tex kan både amerikanska och japanska spädbarn skilja på /r/ och /l/ ,men de japanska barnen slutar göra denna skillnad vid 8 mån ålder.
185
Fast-mapping
Förmågan att relatera ett nytt ord till ett
underliggande koncept efter bara ett fåtal
sammanträffande
Fast-mapping innebär att barn har otroligt lätt för att koppla ihop ord med deras underliggande mening, som kategorier, efter att bara ha stött på ordet ett fåtal gånger. Detta gör att barnets semantiska
förståelse, alltså förståelsen för ords betydelse, går mycket snabbt, jämfört med deras
förmåga att prata och producera ord.
186
Holophrase
Ett ordsfraser - ca 1 år – ord som refererar till
konkreta objekt (vovve, mamma). Ett ord kan stå för en hel mening (tex ”upp”- jag vill att du ska lyfta upp mig).
kan bero på
- Begränsad språklig kapacitet: svårt att producera flera ord i en mening eller fras
-Sparande av resurser: spara på sina kognitiva resurser och arbetsminne.
- Imitation och förstärkning: Barn lär sig språk genom imitation och förstärkning från sin omgivning. Om de märker att de får sina behov tillgodosedda genom att använda ett specifikt ord, kan de fortsätta att använda det ordet istället för att producera flera ord.
-Fokus på nyckelord: Barn kan fokusera på nyckelord som bäst representerar deras behov eller önskemål. Genom att använda ett enda ord kan de kommunicera det mest väsentliga budskapet utan att behöva producera en fullständig mening.
187
Beskriv tre skillnader mellan Piagets och Vygotskis teorier om kognitiv utveckling.
1. Allt lärande finns i den sociala världen och kunskap är kulturellt betingat (Vygotsky) jämfört
med att kunskap är en konstruktivistisk och dynamisk process (Piaget). Här lägger de olika
fokus på kunskapsinhämtning, Piaget menar att kunskapen utvecklas i interaktion med
världen (precis som Vygotsky) men nämner inte kultur medan Vygiotsky lägger bland annat
fokus på att olika kulturer för med sig olika kunskap.
2. Egenprat, att prata högt för sig själv, internaliseras till inre tankar (Vygotsky) jämfört med att
egenprat är en egocentrisk aktivitet som försvinner när barnet blir mer medveten om andra
människors mentala tillstånd och får bättre mentaliseringsförmåga.
3. Piaget tar inte upp vikten av hjälp från en mer beläst person som med hjälp av scaffolding
kan anpassa inlärning medan Vygotsky la väldigt stor vikt vid detta! I Piagets teori är barnet en
aktiv aktör som tar in kunskap på ett konstruktivistiskt sätt. Enligt Vygotysky sker denna
inlärning främst i relation till andra i en social miljö vilket Piaget inte tar upp i samma
utsträckning.
188
Delad affekt
Delad affekt (från 1-6 månader):
Om ett barn skrattar/gråter börjar andra barn skratta eller gråta. Det sprider sig.
189
Vad ansåg Piaget om påverkan från miljö?
Piaget menade att det fanns olika bra miljöer för barn att växa upp i; att vissa miljöer
stimulerar utforskande och således kognitiv utveckling bättre än andra, och att detta kan ge
upphov till individuella skillnader och svårigheter för vissa barn.
190
Vad ansåg Piaget om egocentriskt tal?
En annan tanke Piaget hade var att egocentriskt tal var ett symtom på den begränsade
förmågan barn tidigt har att förstå andra och se saker ur deras perspektiv. Detta egocentriska
tal försvinner runt 7 års ålder, då barnet lär sig förstå andra bättre.
191
Vad lyckades Piaget med?
Överlag har Piagets steg haft stora framgångar i att beskriva den ordning i vilken barns
kognitiva förmågor utvecklas. Även tanken om att vissa miljöer är mer kognitivt stimulerande
än andra lever kvar, vilket kan ses i att barn som vuxit upp i en familj med hög
socioekonomisk status (med mycket högläsning och utbildningsmöjligheter bl.a.) har högre
ordförråd.
192
På vilket sätt hade Piaget fel med kronologin?
Däremot är stegen mycket försenade, då barn t.ex. har visat förmåga till logiskt tänkande i
mycket tidigare ålder än 7 år. T.ex. verkar de ha kunskap om grundläggande statistik redan
strax efter födsel, då de tittar på bilder med 7 prickar (istället för t.ex. 5) ifall de först hör 7 "pip".
193
På vilket sätt har Piagets tankar om egocentriskt tal kritiserats?
Även Piagets tankar om egocentriskt tal har ifrågasatts, då studier visat att egocentriskt tal,
och sedan inre tal, hjälper barn att lösa måttligt svåra uppgifter och bidrar till språklig och
kognitiv utveckling. Istället har Vygotskys syn på egocentriskt och inre tal föredragits.
194
Vilka är grundantagandena i embodied cognition teorier.
Embodied cognition menar att perception, kognition och motorik är nära kopplade. Kognition behövs för att utföra och koordinera rörelser, och motorik behövs för att samla information och kunskap och utveckla kognition.
Kroppen är vår utgångspunkt, vår "grund", och det är utifrån den som vi utvecklas och genomför handlingar. Istället för att kroppen ses som endast ett "verktyg" för hjärnan och
kognitionen att använda, är kroppen istället en del av själva tankeprocessen.
Perception och motorik samverkar med kognition genom att skicka information och feedback
till hjärnan, som processeras och lagras.
Ett annat grundantagande är att målet inte är rörelsen i sig, utan det mål rörelsen är till för är det avgörande. Alltså, om jag ska plocka upp en kloss, är målet att faktiskt plocka upp
klossen, hur jag kommer dit genom rörelse spelar egentligen ingen roll. För embodied cognition är alltså handling, och motivationen som driver handlingen, också central.
195
Vad menar emobodied cognition är nära kopplade?
Embodied cognition menar att perception, kognition och motorik är nära kopplade. Kognition
behövs för att motorik och att utföra och koordinera rörelser, och motorik behövs för att samla
information och kunskap och utveckla kognition.
196
Vad menar emobodied cognition vår utgångspunkt är?
Kroppen är vår utgångspunkt, vår "grund", och det är utifrån den som vi utvecklas och genomför handlingar.
Istället för att kroppen ses som endast ett "verktyg" för hjärnan och
kognitionen att använda, är kroppen istället en del av själva tankeprocessen.
Perception och motorik samverkar med kognition genom att skicka information och feedback
till hjärnan, som processeras och lagras.
197
Vad är målet inom embodied cognition?
Ett annat grundantagande är att målet inte är rörelsen i sig, utan det mål rörelsen är till för är
det avgörande. Alltså, om jag ska plocka upp en kloss, är målet att faktiskt plocka upp
klossen, hur jag kommer dit genom rörelse spelar egentligen ingen roll. För embodied
cognition är alltså handling, och motivationen som driver handlingen, också central.
198
Ge ett exempel på embodied cognition
Ett exempel som tydligt visar embodied cognition är prediktiv kontroll, och när jag vill fånga en
boll som flyger mot mig.
För att fånga en boll krävs det att perception, kognition och motorik
alla samverkar och är en del av processen.
Perception gör att jag kan se bollen flyga mot mig.
Motorik gör att jag kan röra min arm och min hand på ett sådant sätt att jag kan fånga bollen.
Den perceptuella informationen från mina ögon samt feedbacken från musklerna i min arm går
till hjärnan där kognitionen kombinerar dessa med tidigare erfarenheter av fångande av bollar
för att koordinera rörelsen på ett smidigt sätt så att jag fångar bollen.
Målet här är också inte
själva rörelsen i sig, utan att faktiskt fånga bollen.
199
Prediktiv kontroll
Prediktiv kontroll är en process inom kognition och beteende där en individ använder förutsättningar, tidigare erfarenheter och information för att förutsäga framtida händelser eller utfall
Ett konkret exempel på prediktiv kontroll är när du kastar en boll till en vän. Innan du kastar bollen, skapar din hjärna en mental modell av hur din vän rör sig och var hen kommer att vara när bollen når dem. Denna förutsägelse möjliggör för dig att rikta kastet mot rätt plats och tidpunkt för att maximera chansen att din vän ska fånga bollen.
200
Extern reglering
Extern reglering av emotioner är när en individ reglerar eller påverkar en annan persons känslomässiga tillstånd genom olika strategier eller handlingar, som att erbjuda stöd, tröst, uppmuntran eller andra metoder för att hjälpa personen att hantera eller förändra sina känslor.
201
På vilket sätt använder sig barn av extern reglering?
Bebisar använder sig ofta av extern reglering genom interaktion med sina vårdgivare eftersom de inte har fullt utvecklade förmågor att reglera sina egna känslor. Genom att få yttre stöd och respons kan de hantera och reglera sina emotioner genom t.ex:
Ansiktsuttryck och kroppsspråk: Bebisar kan använda sitt ansiktsuttryck och kroppsspråk för att signalera sina känslor till sina vårdgivare och väcka respons. Till exempel kan de skrika, gråta eller le för att uttrycka obehag, behov av tröst eller glädje
Vokalisering: Bebisar kan använda sitt röstläge och sina ljud för att uttrycka sina känslor och behov. Genom att gråta, gurgla eller gulla kan de kommunicera med sina vårdgivare och signalera när de är hungriga, trötta eller behöver tröst.
Fysisk kontakt: Bebisar kan söka närhet och tröst genom fysisk kontakt med sina vårdgivare. Att hålla, gunga eller vagga bebisen kan lugna dem och bidra till att reglera deras känslor av obehag eller oro.
Tröst och lugnande: När bebisar är upprörda eller ledsna kan deras vårdgivare erbjuda tröst och lugnande åtgärder för att hjälpa dem att återfå sitt lugn. Det kan inkludera att prata lugnande ord, vagga dem i famnen eller erbjuda en napp.
202
Inhibitionsnivå
Inhibitionsnivå (inhibition) avser förmågan att kontrollera eller hämma impulser, beteenden eller känslor. Det innebär att kunna motstå omedelbara begär eller reaktioner för att upprätthålla eller anpassa sig till sociala normer, regler eller förväntningar.
Hög inhibitionsnivå: god förmåga att kontrollera sina impulser och beteenden -> försiktighet, återhållsamhet och reflektion innan man agerar.
Låg inhibitionsnivå : svårare att hämma sina impulser eller att tänka igenom sina handlingar innan de utförs. Mer spontana och impulsiva beteenden (både pos och neg)
203
När börjar barns statistiska förmåga?
Barn har en förmåga för statistik och statistisk förståelse, då de oftare tittar på bilder med 7
prickar, istället för bilder med t.ex. 5 prickar, efter att de hört 7 "pip".
204
Vad begränsas barns pre-lingvistiska period av?
Den tidiga kommunikationen begränsas av vad barnet fysiskt kan uttala.
205
LAD - language acquisition device
LAD står för "Language Acquisition Device" och modell inom språkutvecklingsområdet som introducerades av Noam Chomsky.
LAD är en inbyggd, biologisk mekanism somfinns hos människor från födseln och underlättat inlärningen och förståelsen av språk genom att ge individen en inbyggd förståelse för språkets struktur och grammatik.
LAD-teorin föreslår att barn är genetiskt förprogrammerade med en medfödd förmåga att lära sig och förstå språk, vilket möjliggör språklig utveckling trots bristen på explicit undervisning.
206
På vilket sätt blir barn mer själviska med åldern?
207
Instrumentell hjälp
Instrumentell hjälp är är barnet agerar för att praktiskt hjälpa en annan individ att uppnå ett mål eller lösa ett problem. Visas under barnets utveckling - de är altruistiska
T.ex. hjälper plocka undan pennor när någon har vällt pennburken
208
Ett barns kognitiva förmågor förbättras med åldern. Beskriv kort två aspekter av det kognitiva
systemet som ökar och bidrar till den utvecklingen.
En aspekt är ökad hastighet av neurala banor i hjärnan med hjälp av ökad myelinisering.
Myelinisering innebär att gliaceller bildar fettskidor runt axon så att aktionspotentialen går
snabbare och då blir signaler i neurala banor mer effektiva vilket leder till bättre kognitiva
förmågor.
En annan aspekt är en ökad lagringskapacitet, i synnerhet i arbetsminnet. Detta innebär en
förbättrad möjlighet att bearbeta information men ökad lagringskapacutet innebär också att
minnas fler enheter i långtidsminnet.
209
Categorical Speech Perception
210
Hur ser Vygotsky på språk?
Vygotsky såg språket som ett verktyg för tänkande och kommunikation, med sitt ursprung i social interaktion. Han betonade dess roll i att organisera tankar, lösa problem och reglera beteende. Språket hjälper barn att internalisera kunskap och lär sig genom samspel med andra människor. Privat tal, eller egocentriskt tal, betraktades som en form av inre tänkande och ett steg i utvecklingen mot tyst inre tänkande.
