Utvecklingspsykologi Flashcards
Beskriv hur utvecklingspsykologi ser på frågan varifrån våra egenskaper kommer ifrån.
Våra egenskaper påverkas av både arv och miljö:
Arv: vårt genetiska arv och de genetiska egenskaper vi ärver från våra föräldrar
Miljö: är individens omgivande miljö såsom familj, skola, kultur, livserfarenheter, socioekonomisk status och samhälle.
Animistiskt tänkande
Animistiskt tänkande som ett stadium i barns tankeutveckling under det föroperantionella stadiet, bär barn föreställer sig att tingen liksom djur och människor kan reagera känslomässigt, ha vänliga och ovänliga avsikter. Man applicerar “liv” på objekt
Vad lägger nativism respektive empirism betoning på inom utvecklnigspsykologin?
Inom utvecklingspsykologin lägger nativismen större betoning på medfödda faktorer som förklaring till mänsklig utveckling, medan empiricism lägger betoning på att det är våra erfarenheter och inlärning från den omgivande miljön som formar vår utveckling.
Nämn och beskriv kort de tre olika utvecklingsområden som utvecklingspsykologi intresserar sig för
De tre utvecklingsområdena som utvecklingspsykologi intresserar sig för är:
Fysisk/biologisk utveckling, det vill säga hur kroppen och dess funktioner förändras över tid. Det kan röra hormonella förändringar, motorisk utveckling, mognad av hjärnregioner eller kopplingar mellan olika hjärnregioner.
Kognitiv utveckling, det vill säga hur våra mentala processer och förmågor förändras över tid. Det kan röra utvecklingen av tankeförmåga, minne, språk, problemlösning och andra kognitiva funktioner från tidig barndom till vuxen ålder.
Socioemotionell utveckling, det vill säga hur individens sociala, emotionella och personlighetsmässiga egenskaper utvecklas och förändras över tid. Det inkluderar relationer med andra människor som till exempel relationen med barnets föräldrar, känslomässig utveckling, och anpassning till olika miljöer.
Utvecklingspsykologin intresserar sig för hur dessa tre områden påverkar varandra, hur de utvecklas inom samma område över tid och hur utveckling inom ett av dessa områden påverkar ett annat område över tid.
Gradvis utveckling
Gradvis utveckling innebär att man ser utveckling som en kontinuerlig process där förändringar sker gradvis över tid. Till exempel språkutveckling hos barn, där barn lär sig nya ord och grammatiska strukturer och gradvis bygger upp mer komplexa meningar allt eftersom deras språkförmåga utvecklas.
Stegvis utveckling
Stegvis utveckling innebär att man ser utveckling som steg där individerna går igenom olika distinkta utvecklingsstadier. Utvecklingen är inte jämn utan sker i specifika stadier där vissa färdigheter kan utvecklas dramatiskt; det sker genom plötsliga “hopp” i utvecklingen. Till exempel Piagets teori om kognitiv utveckling där barn går igenom olika stadier av kognitiv utveckling.
Overlapping waves
Overlapping waves innebär att man ser utveckling som en komplex process där olika egenskaper och färdigheter utvecklas i olika takt och kan ha olika mönster och tidsramar, och över tid överlappas och integreras. Till exempel barns sociala förmågor eller emotionella reglering.
För att förklara förändringar i barns beteende och kognition över tid använder sig utvecklingspsykologer av olika förklaringsnivåer.
Nämn fyra förklaringsnivåer, beskriv dem kort, och beskriv hur förklaringsnivåer förhåller sig till varandra generellt.
Avänd exemplet på när ett barn lär sig att gå
De fyra förklaringsmodellerna är -social förklaring
emotionell förklaring beteendeförklaring
biologisk förklaring
dessa exkluderar inte varandra utan de kan existera samtidigt!
Sociala förklaring: fokuserar på hur interaktioner, relationer och samhälleliga faktorer påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att
barnet vill delta i de vuxnas aktiviteter, att barnet söker kontakt.
Emotionell förklaring: fokuserar på hur känslor och emotionella reaktioner påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att barnet känner känslor av upphetsning, nyfikenhet och självständighet när de lär sig att gå.
Beteendeförklaring: fokuserar på hur konkreta beteenden och beteendemönster påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att barnet reagerar på positiv respons från föräldrar som till exempel leenden och uppmuntran om de går, och lär sig att det är något man ska göra för att belönas.
Biologisk förklaring: fokuserar på biologiska faktorer såsom genetiska anlag, hormoner och neurobiologi påverkar individens utvecklingsmönster.
Ex: När ett barn lär sig att gå kan det förklaras som att barnets motoriska utveckling påverkas av hjärnans tillväxt.
Kritisk period - ge även exempel
En kritisk period är en begränsad tidsperiod under utvecklingen när en organism är särskilt mottaglig för att lära sig eller utveckla en viss egenskap eller färdighet. Organismen är mest mottaglig för stimuli under denna period och hjärnan är plastisk i högre utsträckning, vilket möjliggör förändring och anpassning. Utvecklingen av språk hos människor är ett exempel på något som utvecklas under en kritisk period. Under ett barns första år är de särskilt mottagliga för att tillägna sig ett språk, och om barnet inte utsätts för språklig stimulans under denna period kan det leda till permanenta svårigheter att tillägna sig språk senare i livet. Flickan Genie är ett exempel på detta: hon växte upp i isolering och misshandel och blev isolerad. När hon upptäcktes som åttaåring hade hon i princip inget språk eller social interaktion. Hon missade den kritiska perioden för språkutvecklingen, vilket resulterade i permanenta svårigheter att lära sig språk.
Sensitiv period
En sensitiv period är en tidsperiod när en organism är mer mottaglig än vanligt för att lära sig eller utveckla en viss egenskap eller färdighet. En sensitiv period är inte lika strikt begränsad som en kritisk period eftersom möjligheten att förvärva och utveckla egenskapen effektivt också finns senare i livet men att det kan kräva mer ansträngning än om man gör det under en sensitiv period. Ett exempel på något som utvecklas under en sensitiv period är våra sociala färdigheter. Vi är extra mottagliga för att lära oss sociala normer, empati och samarbetsförmåga under barndomen och tonår, och även om det är möjligt att lära sig senare i livet kräver det mer ansträngning än om det hade skett under den sensitiva perioden.
Domain-general utveckling- ge exempel
Domain-general utveckling innebär att kunskaper och färdigheter som utvecklas är generella och kan appliceras på andra områden. Till exempel Piaget som ansåg att när ett barn utvecklar logiskt sätt att tänka på, påverkar det en rad olika områden som bl.a. kategorisering, nummer etc.
Domain-specific utveckling
Domain-specific utveckling innebär att kunskaper och färdigheter som utvecklas är specifika för ett visst område, och kan överföras till andra områden i begränsad utsträckning. Till exempel att om ett barn lär sig matematik har det lite inflytande på andra områden eller domäner.
Nämn en utvecklingspsykologisk teori som utgår från gradvis utveckling, och en teori som utgår från stegvis utveckling
Piagets utvecklingsteori utgår från en stegvis utveckling, där barn går igenom fyra distinkta utvecklingsstadier: sensomotoriska stadiet (0-2 år), för-operationellt stadie (2-7), konkret operationellt stadie (7-11 år) och formellt operationellt stadie (12-). Varje utvecklingsstadium kännetecknas av olika kognitiva förmågor och förståelsemönster.
Vygotskys utvecklingsteori utgår från en gradvis utveckling, där utvecklingen sker genom interaktion med sociala och kulturella kontexter, där lärandet drivs på i samspel med kompetenta, kunniga medlemmar av kontexten.
The Maturational Theory (stöd och kritik)
The Maturational Theory menar att barns utveckling styrs av förprogrammerade biologiska processer som sker i en förbestämd ordning.
Utveckling sker alltså när på grund av att hjärnan och det centrala nervsystemet (CNS) mognar, vilket leder till att barnet lär sig olika förmågor i en särskild ordning; en biologisk tidtabell.
Mognadsprocessen styr utvecklingen inom olika områden som motorik, språk, kognition och emotionell utveckling.
Miljön anses inte vara en påverkande faktor på utvecklingen, utan en plats där dessa förprogrammerade mognadsprocesser äger rum.
The Maturation Theory stöds av att det har visat sig att vissa förmågor uppstår i en särskild ordning, och att barns utveckling tenderar att följa en allmän tidslinje i många olika kulturer och samhällen. Neurovetenskapliga studier har också visat på hur mognad av hjärnan och centrala nervsystemet påverkar barns motoriska, kognitiva och språkliga färdigheter.
Kritik mot The Maturational Theory är att den inte tar hänsyn till miljöfaktorer som påverkar barns utveckling. Idag betonar man mer på samspelet mellan miljö och arv; att båda dessa faktorer på ett komplicerat sätt påverkar barns utveckling.
Beskriv kort principerna bakom information-processing-teorier och vad de används till
Information-processing-teorier betraktar hjärnan och dess kognitiva funktioner likt en dator, där information processas och bearbetas i olika steg:
Input: information, input, tas emot från omgivningen via sinnena, till exempel sensorisk information som ljus eller ljud, eller mer komplex stimuli som språk.
Bearbetning: information som tas emot bearbetas genom olika kognitiva processer såsom uppmärksamhet, minne och problemlösning. Informationen kan t.ex. kodas, lagras eller hämtas vid behov.
Output: bearbetad information leder till output, en respons, till omgivningen, till exempel någon form av reaktion eller beteende som svar på den inkommande inputen.
Information-processing-teorier används för att förstå hur människor tar emot och bearbeta information, och används inom utvecklingspsykologi för att undersöka hur kognitiva processer utvecklas över tid. De kan användas för att utforma strategier för inlärande och minnesfunktioner, till exempel.
DNA
DNA är en lång molekylär kedja som bär på vår genetiska information. Den består av två långa kedjor som slingrar sig runt varandra i en dubbelhelixstruktur. Varje kedja är uppbyggd av nukleotider som innehåller fyra kvävebaser: adenin (A), cytosin ©, guanin (G) och tymin (T). Den exakta sekvensen av dessa kvävebaser utgör vår genetiska kod som bestämmer vår arvsmassa och styr vår utveckling och funktion, bl.a. kodar gener (sekvenser av DNA) för protein. DNA finns i cellkärnan, förvarat i 46 kromosomer
Kromosom
Kromosomerna finns i cellkärnan och innehåller den genetiska informationen i form av DNA. Varje människa har 46 kromosomer, uppdelade i 23 par. Av dessa 23 par är 22 autosomer (icke-könsbestämda) medan det sista är könskromosomer som bestämmer individens kön. Hos kvinnor XX, och hos män XY.
Gen
En gen är en sekvens av nukleotider i DNA-molekylen som kodar för ett visst protein, det vill säga instruktioner för cellen att producera olika proteiner eller fRNA-molekyl.
Allel
Allel är en variant av en gen som finns på en specifik plats på en kromosom (locus). Varje individ har två uppsättningar av samma gen, en från varje förälder. En individ kan vara homozygot för en gen, vilket innebär att de har två identiska alleler för en viss gen, eller heterozygot, vilket innebär att de har två olika alleler för en viss gen.
Alleler kan påverka våra egenskaper och den fenotypiska variationen, och är grunden till genetisk variation. Alleler kan också vara upphov till genetiska sjukdomar.
Mitos
Mitos är en typ av celldelning som resulterar i att en cell delar sig och bildar två identiska dotterceller. Under mitosen dupliceras cellens DNA och sedan fördelas de kopierade kromosomerna jämnt mellan de två dottercellerna. Det är den vanligaste typen av celldelning och resulterar i tillväxt, reparation och förnyelse av kroppens celler.
Meios
Meois är en typ av celldelning som leder till bildandet av könsceller, och som halverar antalet kromosomer till 23 stycken. Varje könscell bär en unik uppsättning gener som möjliggör en genetisk variation hos avkomman.
Vad menas med att ett anlag kan vara antingen dominant eller recessivt? Förklara med hjälp av begreppen homozygot, heterozygot, genotyp och fenotyp
Om en person har två identiska alleler för en viss gen, är den homozygot för den specifika genen. Detta kan antingen vara två dominanta anlag (homozygot dominant) eller två recessiva anlag (homozygot recessiv). Om en person har två olika alleler för en viss gen, en dominant och en recessiv, är den heterozygot för den specifika genen.
Om ett anlag (en allel) är dominant innebär det att det kommer att uttryckas (vara en del av fenotypen) om det finns minst en kopia i genotypen. Om ett anlag (en allel) är recessivt innebär det att det endast kommer att uttryckas (vara en del av fenotypen) om det finns två kopior av avlaget. Om organismen bär ett dominant anlag tillsammans med ett recessivt anlag, kommer det dominanta anlaget att maskera den recessiva egenskapen, och den recessiva egenskapen kommer inte att visas i organismens fenotyp.
En organisms genotyp är dess genetiska sammansättning, det vill säga kombinationen av anlag som den bär på. Det beskriver vilka anlag som finns på organismens kromosomer.En organisms fenotyp är dess observerbara egenskaper, det vill säga hur dess genotyp manifesterar sig i form av fysiska egenskaper eller beteenden.
Homozygot
Om en person har två identiska alleler för en viss gen, är den homozygot för den specifika genen. Detta kan antingen vara två dominanta anlag (homozygot dominant) eller två recessiva anlag (homozygot recessiv).
Heterozygot
Om en person har två olika alleler för en viss gen, en dominant och en recessiv, är den heterozygot för den specifika genen.
Genotyp
En organisms genotyp är dess genetiska sammansättning, det vill säga kombinationen av anlag som den bär på. Det beskriver vilka anlag som finns på organismens kromosomer.
Fenotyp
En organisms fenotyp är dess observerbara egenskaper, det vill säga hur dess genotyp manifesterar sig i form av fysiska egenskaper eller beteenden.
Vilka olika sätt kan gener uttrycka sig ifall en person är heterozygot för en viss gen?
När en person är heterozygot för en viss gen, innebär det att personen bär två olika alleler för den specifika genen. Det finns flera sätt som dessa gener kan uttryckas på när en individ är heterozygot:
Dominant-recessivt förhållande: Om en person är heterozygot för en viss gen, det vill säga har två olika alleler för den specifika genen, kan de uttrycka sig genom ett dominant-recessivt förhållande. Det innebär att endast en av allelen kommer att uttryckas i fenotypen, och den andra allelen kommer att maskeras i genotypen och inte uttryckas i fenotypen. Till exempel om en person är heterozygot för ögonfärg, där brun är den dominanta allelen och blå är den recessiva allelen, kommer personen ha bruna ögon eftersom att den allelen dominerar över den recessiva blåögda allelen.
Kodominans: Ibland kan båda alleler uttryckas fullt ut i en fenotyp om ingen av dem varken är dominanta eller recessiva. Ett exempel är blodgrupp där AB-blodgruppen är ett resultat av en kodominans mellan A- och B-grupperna.
Intermediär dominans: Ibland dominerar ingen av de två allelerna över varandra och den heterozygota individen får en ny fenotyp, som är en blandning av de två homozygota fenotyperna. Till exempel så kan ett barn som har en förälder med mörk hud och en förälder med ljus hud få en hudfärg som är mittemellan; en ny fenotyp som är en blandning av föräldrarnas fenotyp.
Dominant-recessivt förhållande
Om en person är heterozygot för en viss gen, det vill säga har två olika alleler för den specifika genen, kan de uttrycka sig genom ett dominant-recessivt förhållande. Det innebär att endast en av allelen kommer att uttryckas i fenotypen, och den andra allelen kommer att maskeras i genotypen och inte uttryckas i fenotypen. Till exempel om en person är heterozygot för ögonfärg, där brun är den dominanta allelen och blå är den recessiva allelen, kommer personen ha bruna ögon eftersom att den allelen dominerar över den recessiva blåögda allelen.
Kodominans
Ibland kan båda alleler uttryckas fullt ut i en fenotyp om ingen av dem varken är dominanta eller recessiva. Ett exempel är blodgrupp där AB-blodgruppen är ett resultat av en kodominans mellan A- och B-grupperna.
Intermediär dominans
Ibland dominerar ingen av de två allelerna över varandra och den heterozygota individen får en ny fenotyp, som är en blandning av de två homozygota fenotyperna. Till exempel så kan ett barn som har en förälder med mörk hud och en förälder med ljus hud få en hudfärg som är mittemellan; en ny fenotyp som är en blandning av föräldrarnas fenotyp.
Beskriv genetik påverkar miljöns respons
Genetik påverkar miljöns respons
Evovativ korrelation: en individs ärftliga egenskaper påverkar hur andra människor i miljön reagerar eller agerar mot den individen. Individens genetiska egenskaper “framkallar” vissa reaktioner från omgivningingen
Ex: ett barn med en utåtriktad och vänlig personlighet bemöts ofta med positiva reaktioner från andra, vilket i sin tur förstärker och stärker barnets sociala färdigheter och utveckling.
Ett barn med en mer aggressiv eller ojämn personlighet kan dra fram negativa reaktioner eller konflikter från andra människor i sin miljö, vilket kan förvärra och förstärka deras beteendeproblem.
Aktiv korrelation: när individer väljer eller skapar miljöer som passar deras medfödda egenskaper och intressen.
Ex: när en person med en medfödd talang för musik aktivt väljer att ansluta sig till musikgrupper eller skapa musikrelaterade aktiviteter i sin miljö. Genom att göra detta skapar personen en miljö som är gynnsam för deras medfödda talang och förstärker sina musikaliska färdigheter.
Ett exempel på hur genetikens påverkar miljöns respons detta är passiv korrelation, som innebär att föräldrarnas genetik kan göra att de skapar en uppväxtmiljö för barnet som passar den
genetiska dispositionen. T.ex. kan föräldrar med genetiska anlag för lugn och intelligens skapa
en miljö hemma för barnet som är lugnt, tyst och ofta har högläsning. Detta gör att barnet
troligtvis kommer att utveckla ett gott ordförråd och ett tycke för lugna, tysta miljöer.
Beskriv hur miljön påverkar genetikens respons
Miljö påverkar hur genetisk information uttrycks, men också om det uttrycks. Miljöfaktorer, som föräldrars uppfostringsstil och familjemiljö, kan påverka hur gener uttrycks och formar barnets psykologiska utveckling.
Till exempel kan en kärleksfull och stödjande föräldrarelation främja positiv psykologisk utveckling och bidra till att barnets genetiska sårbarhet för vissa psykiska störningar mildras. Det har visat sig att flickor med frånvarande pappor samt konfliktfyllda familjesituationer får mens tidigare.
Evokativ korrelation
Evokativ korrelation uppstår när en individs ärftliga egenskaper påverkar hur andra människor i miljön reagerar eller agerar mot den individen. Med andra ord, individens genetiska egenskaper “framkallar” eller “drar fram” vissa reaktioner eller beteenden från människor i deras omgivning.
Ett exempel på evokativ korrelation är när ett barn med en utåtriktad och vänlig personlighet ofta bemöts med positiva reaktioner från andra, vilket i sin tur förstärker och stärker barnets sociala färdigheter och utveckling. På liknande sätt kan en individ med en mer aggressiv eller ojämn personlighet dra fram negativa reaktioner eller konflikter från andra människor i sin miljö, vilket kan förvärra och förstärka deras beteendeproblem.
Aktiv korrelation
Aktiv korrelation uppstår när individer väljer eller skapar miljöer som är i linje med deras egna genetiska predispositioner eller intressen. Med andra ord, individer söker aktivt ut eller skapar miljöer som passar deras medfödda egenskaper och intressen.
Ett exempel på aktiv korrelation är när en person med en medfödd talang för musik aktivt väljer att delta i musiklektioner, ansluta sig till musikgrupper eller skapa musikrelaterade aktiviteter i sin miljö. Genom att göra detta skapar personen en miljö som är gynnsam för deras medfödda talang och förstärker sina musikaliska färdigheter.
Passiv korrelation
Ett exempel på hur genetikens påverkar miljöns respons detta är passiv korrelation, som innebär att föräldrarnas genetik kan göra att de skapar en uppväxtmiljö för barnet som passar den
genetiska dispositionen. T.ex. kan föräldrar med genetiska anlag för lugn och intelligens skapa
en miljö hemma för barnet som är lugnt, tyst och ofta har högläsning. Detta gör att barnet
troligtvis kommer att utveckla ett gott ordförråd och ett tycke för lugna, tysta miljöer.
Beskriv vilka grundantaganden som finns inom tvillingstudier
Ett grundläggande antagande är att enäggstvillingar (monozygota) delar 100% av sina gener medan tvåäggstvillingar (dizygota) delar i genomsnitt 50% av sina gener, vilket är samma genetiska likhet som andra syskon. Genom att jämföra likheten i egenskaper mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar kan forskare avgöra om genetik eller miljö har större betydelse för en specifik egenskap.
Ett annat grundläggande antagande är att tvillingar, särskilt enäggstvillingar, växer upp i en relativt likartad miljö. Detta antagande gör det möjligt för forskare att undersöka hur likheter och skillnader i tvillingars egenskaper beror på genetiska faktorer snarare än miljöfaktorer.
Beskriv en genetisk avvikelser som kan ske i samband med celldelning
I samband med celldelning kan det resultera i en onormal mängd kromosomer på grund av en felaktig celldelning. Detta kan leda till exempelvis Downs syndrom, där en individ har en tredje kromosom i det 21a kromosomparet.
Beskriv fosterutvecklingen genom att namnge och förklara processerna inom dess olika perioder
Första celldelningen sker efter 2 timmar.
Dag 2: Delningen av det befruktade ägget har bildat en 8-cellig zygot.
Dag 4: Celldelningen har bildat en Morula, som består av 16 celler.
Dag 5: Blastocyst. Blastocysten fäster vid livmoderväggen (implantation) och de yttre och inre celler differentierar: yttre celler formar en placenta (moderkaka) och inre celler ger upphov till embryot.
Dag 16: Embryot genomgår gastrulation där de tre primära embryonala skikten (ektoderm, mesoderm och endoderm) bildas.
Ektoderm: nervsystemet, hud, hår, naglar
Mesoderm: muskler, skelett
Endoderm: mag-tarmkanalen, andningsorganen
Slutet av första trimestern: Neurulation sker: plattan veckar sig och neurala tuben bildas; ett förstadium till centrala nervsystemet (CNS). Stänger dag 28.
Vecka 4-8: Embryoperioden. Embryot växer mycket snabbt under denna period. Celler börjar differentiera till olika typer av celler. De grundläggande organen börjar bildas från de tre embryonala skikten: ektoderm, mesoderm och endoderm. Fram till vecka 6 är embryot okönat, men om Y-kromsom finns startar testikelutveckling och testosteronproduktion. Utveckling av ovarier och liknande hämmas.
Vecka 9 till födseln: Fetalperioden. Fostret fortsätter att växa, och organ fortsätter att mogna. Ansiktet tar form och fostret börjar få hjärtslag. Vid vecka 22 kan en del överleva med neonatal intensivvård. Vid vecka 28 är lungorna fullt utvecklade.
Zygot
Dag 2: Delningen av det befruktade ägget har bildat en 8-cellig zygot.
Morula
Dag 4: Celldelningen har bildat en Morula, som består av 16 celler.
Blastocyst
Dag 5: Blastocyst. Blastocysten fäster vid livmoderväggen (implantation) och de yttre och inre celler differentierar: yttre celler formar en placenta (moderkaka) och inre celler ger upphov till embryot.
Gastrulation
Dag 16: Embryot genomgår gastrulation där de tre primära embryonala skikten (ektoderm, mesoderm och endoderm) bildas.
Embryonala skikten
Bildas vid gastrulationen
Ektoderm: nervsystemet, hud, hår, naglar
Mesoderm: muskler, skelett
Endoderm: mag-tarmkanalen, andningsorganen
Ektoderm
nervsystemet, hud, hår, naglar
Mesoderm
muskler, skelett
Endoderm
mag-tarmkanalen, andningsorganen
Embryoperioden
Vecka 4-8: Embryoperioden. Embryot växer mycket snabbt under denna period. Celler börjar differentiera till olika typer av celler. De grundläggande organen börjar bildas från de tre embryonala skikten: ektoderm, mesoderm och endoderm. Fram till vecka 6 är embryot okönat, men om Y-kromsom finns startar testikelutveckling och testosteronproduktion. Utveckling av ovarier och liknande hämmas.
Fetalperioden
Vecka 9 till födseln: Fetalperioden. Fostret fortsätter att växa, och organ fortsätter att mogna. Ansiktet tar form och fostret börjar få hjärtslag. Vid vecka 22 kan en del överleva med neonatal intensivvård. Vid vecka 28 är lungorna fullt utvecklade.
Beskriv hur teratogener kan påverka fosterutvecklingen
Teratogener är ämnen eller faktorer som kan orsaka missbildningar eller avvikelser i fostrets utveckling om modern exponeras för dem under graviditeten. Det kan vara droger (både lagliga och olagliga), undernäring, föroreningar, virus som zikaviruset eller herpes, men också mammans ålder, diet och psykiska mående. Zikaviruset kan leda till att barnet föds med litet huvud, kokain kan också resultera i microcephaly, herpes kan resultera i olika neurologiska sjukdomar och blindhet,
De kan påverka fostret på olika sätt beroende på vilket
stadium då exponeringen inträffar: Timingen på när fostret exponeras för teratogener är viktig. Skador från alkohol till exempel är störst i sista trimestern. Olika organ har olika kritiska perioder i utvecklingen.
mängden av exponeringen: exponering av alkohol kan både leda till fetalt alkoholsyndrom som är den mest allvarliga sidan av spektrumet, och inkluderar specifika ansiktsdrag, tillväxthämning och avvikelser i centrala nervsystemet. Mindre allvarliga fall kan resultera i mindre uppenbara symptom än de visuella, men till olika former av beteendestörningar.
längden på exponeringen: undernäring är ett exempel på detta. Skador på ett barns intellektuella utveckling på grund av undernäring är mest trolig om undernäringen har varit allvarlig och långvarig.
samt individuella genetiska faktorer kan leda till sensitivitet eller resiliens mot teratogener.
Teratogener kan vara olika former av droger, olagliga och lagliga men också sjukdomar. De kan påverka fosterutvecklingen olika beroende på när de sker, och olika teratogener kan påverka fosterutvecklingen olika i olika stadier.
Ett exempel är alkohol, som kan leda till FAS - fetal alcohol syndrome som varierar i olika grad men kan i sin värsta grad leda till annorlunda utseende och nedsatta mentala förmågor. En annan teratogen är zikaviruset som kan leda till missbildningar.
Teratogener
Teratogener är ämnen eller faktorer som kan orsaka missbildningar eller avvikelser i fostrets utveckling om modern exponeras för dem under graviditeten. Det kan vara droger (både lagliga och olagliga), undernäring, föroreningar, virus som zikaviruset eller herpes, men också mammans ålder, diet och psykiska mående. Zikaviruset kan leda till att barnet föds med litet huvud, kokain kan också resultera i microcephaly, herpes kan resultera i olika neurologiska sjukdomar och blindhet,
Microcephaly
Onormalt liten huvudstorlek hos spädbarn och barn. Orsakerna till microcephaly kan vara varierande och inkluderar genetiska faktorer, infektioner under graviditeten (såsom Zika-virusinfektion), exponering för skadliga substanser under graviditeten såsom alkohol och kokain, missbildningar i hjärnan eller andra neurologiska sjukdomar.
FAS - fetal alcohol syndrome
Fetal Alcohol Syndrome (FAS) uppstår hos barn som utsätts för alkohol under fosterutvecklingen. Det kan resultera i en rad fysiska, mentala och beteendemässiga problem. inkluderar tillväxthämning, ansiktsmissbildningar, hjärnskador och utvecklingsförseningar. Barn som föds med FAS kan uppleva svårigheter med inlärning, minnesförlust, uppmärksamhetsproblem, beteendeproblem och sociala svårigheter.
Beskriv hur den tidiga utvecklingen hos hjärnan ser ut
Vecka 3: Neuralation sker: plattan veckar sig och neurala tuben bildas, som kommer att utvecklas till ryggmärgen och hjärnan och är grundläggande för bildandet av det centrala nervsystemet..
Vecka 4: Differentiering till tre distinkta hjärnregioner: framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan.
Hjärnstrukturer som är fundamentala för livet utvecklas först, som kroppstemperatur, puls och reflexer. Hjärnstrukturer som utvecklas senare inhiberar funktionen av de tidigare utvecklade strukturerna. T.ex. allt eftersom vi blir äldre så växer reflexerna bort och ersätts med frivilliga, viljestyrda rörelser.
Under utvecklingens gång “beskärs” hjärnan eftersom vi föds med fler nervceller än vad vi behöver. Överflödiga neurala förbindelser, synapser, trimmas genom synaptic pruning för att effektivisera hjärnan. Överflödiga synapser som inte är aktiva elimineras medan de som används regelbundet stärks och bevaras via kanalisering. Hastigheten för kommunikation mellan olika delar av hjärnan ökar: hos vuxna kan vissa kommunikationsvägar vara 100 gånger snabbare än en nyfödd. Det beror på att synapserna stärks genom inlärning och erfarenhet, samt att myeliniseringen av axoner ökar vilket ökar hastigheten för nervimpulserna längs axonerna.
Neuralation
Neuralation sker vecka 3. Plattan veckar sig och neurala tuben bildas, som kommer att utvecklas till ryggmärgen och hjärnan och är grundläggande för bildandet av det centrala nervsystemet.
Neurala tuben
Kommer att utvecklas till ryggmärgen och hjärnan och är grundläggande för bildandet av det centrala nervsystemet.
Synaptic pruning
Under utvecklingens gång “beskärs” hjärnan eftersom vi föds med fler nervceller än vad vi behöver. Överflödiga neurala förbindelser, synapser, trimmas genom synaptic pruning för att effektivisera hjärnan.
Kanalisering
Överflödiga synapser som inte är aktiva elimineras medan de som används regelbundet stärks och bevaras via kanalisering.
Varför är kommunikationsvägar i en vuxens hjärna fortare än i en nyfödds hjärna?
Hastigheten för kommunikation mellan olika delar av hjärnan ökar: hos vuxna kan vissa kommunikationsvägar vara 100 gånger snabbare än en nyfödd. Det beror på att synapserna stärks genom inlärning och erfarenhet, samt att myeliniseringen av axoner ökar vilket ökar hastigheten för nervimpulserna längs axonerna.
Deprivation
Deprivation innebär brist på stimulans eller erfarenhet under kritiska perioder av hjärnans utveckling, till exempel brist på sensorisk input eller social interaktion.
Ex: barn växer upp i isolering utan tillräcklig social interaktion eller stimulans från omgivningen vilket resulterar i fördröjd eller avvikande utveckling av sensoriska, kognitiva och känslomässiga funktioner.
Till exempel kan sensorisk deprivation under barndomen leda till permanenta brister i syn, hörsel eller andra sensoriska funktioner.
Experiment på råttor visar att råttor som inte får moderns omvårdnad gör att genen som modulerar stresshormon inte uttrycks.
Berikning
Berikning innebär att ge en miljö som är rik på stimulans, interaktioner och erfarenheter som främjar utveckling och tillväxt av hjärnan, till exempel en stimulerande för ett barn som erbjuder tillgång till leksaker, böcker, interaktiva lektioner och möjligheter till social interaktion och utforskning. Effekterna av berikning kan vara positiva och främja utvecklingen av hjärnan, t.ex. leda till förbättringar av kognitiva funktioner och ökad inlärningsförmåga.
Rikt med erfarenheter stödjer hjärnans utveckling. Det har visat sig att råttor som lär sig lösa problem har extra tillväxt av synapser i cerebellum, det vill säga fler kopplingar i hjärnan och de delar av hjärnan som hanterar rumslig orientering växer hos de som kör taxi i London.
Förklara översiktligt de tre olika “puberteterna” och deras respektive ingående processer
Första puberteten:
HPG-axeln aktiveras efter graviditetsvecka 6. Hypothalamus frisätter GnRH, som fungerar som en signal till hypofysen, som sedan frisätter FSH och LH. Detta gör att manliga och kvinnliga könsorgan utvecklas (beroende på vilka kromosomer vi har).
Andra puberteten (efter födseln):
HPG-axeln reaktiveras vilket medför testikelväxt och nedfall hos killarna och mognad av äggblåsor hos tjejer. Detta lägger grund för den senare puberteten.
Tredje puberteten:
Börjar återigen med aktivering av HPG-axeln som gör att hypothalamus frisätter GnRH som signalerar till hypofysen som frisätter FSH och LH. Detta stimulerar fortsatt tillväxt av ovarier och testiklar, leder till brösttillväxt och kroppsbehåring. Den slutgiltiga markören för puberteten är ejakulation och menstruation.
Första puberteten
Första puberteten:
HPG-axeln aktiveras efter graviditetsvecka 6. Hypothalamus frisätter GnRH, som fungerar som en signal till hypofysen, som sedan frisätter FSH och LH. Detta gör att manliga och kvinnliga könsorgan utvecklas (beroende på vilka kromosomer vi har).
Andra puberteten
Sker efter födseln. HPG-axeln reaktiveras vilket medför testikelväxt och nedfall hos killarna och mognad av äggblåsor hos tjejer. Detta lägger grund för den senare puberteten.
Tredje puberteten
Börjar återigen med aktivering av HPG-axeln som gör att hypothalamus frisätter GnRH som signalerar till hypofysen som frisätter FSH och LH. Detta stimulerar fortsatt tillväxt av ovarier och testiklar, leder till brösttillväxt och kroppsbehåring. Den slutgiltiga markören för puberteten är ejakulation och menstruation.
De tidiga luftteorierna
De tidiga luftteorierna menar att kroppens rörelser styrs av förprogrammerade strukturer i nervsystemet. Motorisk utveckling är resultatet av en neurologisk mognad som följer en genetiskt bestämd tidtabell.
Därmed har erfarenheten en begränsad betydelse, eftersom kroppens rörelser styrs av förprogrammerade strukturer i nervsystemet, vars mognad följer en genetiskt bestämd tidstabell.
Nya rörelser är resultatet av att hjärnan bygger nervstrukturer som styr utförandet av dem.
Markteorier
Markteorier menar att motorisk utveckling är ett resultat av samverkan mellan barnets egenskaper och den fysiska omgivningen. Markteorier inom motorisk utveckling fokuserar på hur barn lär sig motoriska färdigheter genom interaktion med sin omgivning.
Dynamiska system-teorin
Dynamiska system-teorin menar barns motoriska utveckling är resultatet av en komplex interaktion mellan flera faktorer, inklusive barnets egna kroppsegenskaper (till exempel neurologisk mognad, muskelstyrka), tidigare erfarenheter och den fysiska miljön.
Motorisk utveckling är ett icke-linjärt system, vilket innebär att förändringar inte sker i en rak linje utan i ett komplext mönster.
Dynamiska system-teorin betonar att motorisk utveckling är en kontinuerlig process
Teorin innebär att utvecklingen av motoriska färdigheter inte bara innebär kvantitativa förändringar (till exempel ökning av rörelse färdigheter), utan också kvalitativa förändringar där barnet genomgår övergångar mellan olika stadier av motorisk utveckling.
Dynamiska system-teorin föreslår att motorisk utveckling är självorganiserad: det bästa sättet att röra sig och agera utvecklas och bevaras över tid genom erfarenheter och interaktioner med omgivningen.
Neurongruppteorin
Neurongruppsteorin menar att hjärnan är organiserad i neurongrupper som formas av både evolution och beteende, som resulterar i en unik karta för varje hjärna.
Variation och variabilitet spelar avgörande roller i en typisk utveckling. Variation innebär att spädbarn har ett brett utbud av rörelser att välja mellan, medan variabilitet syftar på förmågan att välja den motoriska strategin som bäst passar situationen.
Den första fasen av variation innebär att barns tidigaste rörelser är generella motoriska mönster som är genetiskt bestämda. Genom att variera rörelserna väljs de mest ändamålsenliga, vilket är en förutsättning för motorisk utveckling. Faserna av selektion varierar för olika förmågor (t.ex. gripande, gång).
Under den sekundära variationsfasen innebär variationen i rörelserna en finare anpassning till olika omgivningar (t.ex. vissa sätt att krypa är mer effektiva). Mognad ensam leder inte till färdiga rörelser, utan bara till generella rörelsemönster som måste formas genom erfarenhet.
Embodied cognition-teorier
Embodied cognition-teorier vilar på flera grundantaganden.
Kroppen är grundläggande för kognition: Kroppen är inte endast en passiv mottagare av information utan den deltar aktivt i kognitiva processer. Med andra ord så formar våra kroppar och sensoriska erfarenheter vårt tänkande.
Sensorisk-motorisk koppling: Det finns en nära koppling mellan sensoriska upplevelser och motorisk aktivitet. Våra sensoriska upplevelser som syn, hörsel och känsel är nära kopplade till våra motoriska handlingar och rörelser.
Betydelsen av handling och interaktion: Handling och interaktion med omgivningen spelar en viktig del i kognitiva processer. Genom att interagera med vår omgivning skapar vi mening och förståelse.
Ett exempel på embodied cognition är när vi kastar en boll till någon annan. Vår kropp använder sin kunskap och erfarenhet för att förutsäga banan för bollen baserat på kraften och vinkeln i kastet. Genom att använda våra sensoriska upplevelser och motoriska färdigheter för att förutsäga banan för bollen, exemplifierar detta hur kroppen är integrerad med vårt tänkande och vår förmåga till prediktiv kontroll, vilket är en central aspekt av embodied cognition.
Reflex - ge exempel
En reflex är en snabb och automatisk respons på en viss stimulus som sker utan medvetet tänkande eller viljestyrd kontroll. Reflexer är vanligtvis medfödda och finns för att skydda kroppen eller underlätta överlevnad i olika situationer.
Några exempel på reflexer är knäreflexen (när en läkare använder en reflexhammare för att slå på knäet), ögonblinkningsreflex (en reflexmässig blinkning av ögonlocken för att skydda ögonen när något riskerar att träffa ögat eller om det plötsligt dyker upp något nära ögonen), sugreflex hos spädbarn (en automatisk sugreflex när ett spädbarn ammas eller får en napp i munnen, vilket hjälper barnet att få mat)
Varför definitionen av reflexer är relativt problematisk att använda?
Definitionen av reflexer är relativt problematisk att använda eftersom gränsen mellan reflexiva och viljestyrda beteenden kan vara suddig. Vissa handlingar som traditionellt har betraktats som reflexer kan faktiskt vara föremål för viss grad av viljestyrd kontroll eller kan förändras och moduleras genom inlärning och erfarenhet. Till exempel kan en person välja att undertrycka eller ändra en reflexmässig respons om det anses olämpligt eller omständligt i en given situation. Därför kan det vara svårt att strikt kategorisera vissa beteenden som enbart reflexer utan att ta hänsyn till individens medvetna och viljestyrda påverkan.
Grovmotorik - ge exempel
Grovmotorik refererar till stora och övergripande rörelser som involverar stora muskelgrupper och kroppens rörelser i sin helhet. Ett exempel på grovmotorik är när ett barn lär sig att gå. När ett spädbarn först börjar stå och sedan tar sina första steg, är detta en utveckling av grovmotoriken. Andra exempel på grovmotoriska färdigheter inkluderar hoppa, springa, klättra och kasta.
Finmotorik - ge exempel
Finmotorik hänvisar till små och precisionsbaserade rörelser som involverar användning av små muskelgrupper, vanligtvis i händer och fingrar, för att utföra noggranna och detaljerade uppgifter. Ett exempel på finmotorik är när ett barn lär sig att knyta skosnören. Det kräver fina, precisionsbaserade rörelser med fingrarna för att knyta en knut. Andra exempel på finmotoriska färdigheter inkluderar att skriva, rita, klippa med sax och använda bestick.
Beskriv utveckling av grovmotorik från födseln fram till förskoleålder
Grovmotorik:
Vid födseln har spädbarn begränsad muskelkontroll och är oförmögna att utföra grovmotoriska färdigheter som att sitta eller stå.
Under de första månaderna börjar de gradvis att stärka sina muskler och utveckla bättre kontroll över sina kroppsrörelser.
Mot sex månaders ålder kan de ofta sitta stadigt och mot nio till tolv månader börjar de vanligtvis att dra sig upp, krypa och stå.
Mot slutet av förskoleåldern är de vanligtvis kapabla att springa, hoppa, klättra och utföra andra avancerade grovmotoriska färdigheter.
Beskriv utveckling av finmotorik från födseln fram till förskoleålder
Finmotorik: Vid födseln har spädbarn oftast inte fullt utvecklad finmotorik och har begränsad kontroll över sina händer och fingrar.
Under de första månaderna övar de på att greppa objekt och utforska sin omgivning med sina händer.
Mot sex till tolv månader börjar de vanligtvis att utföra enklare finmotoriska uppgifter som att plocka upp små objekt mellan tummen och pekfingret (pincettgrepp).
Mot slutet av förskoleåldern har de ofta utvecklat mer precisionsbaserade finmotoriska färdigheter som skrivning, ritning och användning av verktyg och redskap.
Beskriv de nativistiska teorierna om kognitiv utveckling
Nativistiska teorin menar att barn är födda med vissa medfödda kognitiva strukturer och kunskaper som är nödvändiga för att förstå världen och för att lära sig och utvecklas.
En av de mest kända nativistiska teorierna är Noam Chomskys teori om universal grammar inom språkutvecklingen. Enligt Chomsky är barn födda med en inbyggd förmåga att förstå och producera språkets grammatik och struktur, vilket underlättar snabb och effektiv språkinlärning.
Elizabeth Spelkes core knowledge, är också ett exempel på en nativistisk teori. Core knowledge-teorin hävdar att spädbarn föds med vissa grundläggande, universella, medfödda specifika domäner av kunskaper som hjälper dem att förstå världen och anpassa sig till sin miljö. (föremål, rum, nummer, språk och sociala relationer). Core knowledge-teorin ses som en form av nativistisk teori om kognitiv utveckling eftersom den betonar existensen av medfödda kärnkunskaper som är fundamentala för barns tidiga förståelse av världen.
Beskriv de evolutionpsykologiska teorierna om kognitiv utveckling
Evolutionära psykologiska teorier betonar hur evolutionen har format våra mentala förmågor och kognitiva mekanismer för att möta de utmaningar och krav som våra förfäder mötte under evolutionära perioder. Teorier inom detta område fokuserar ofta på hur människans evolutionära historia har format specifika mentala förmågor, såsom sociala färdigheter, altruism, problemlösning och språkutveckling.
Core Knowledge-teori
Spelkes Core Knowledge-teori menar att spädbarn föds med inneboende, domän-specifika kunskaper och kognitiva förmågor. Dessa kunskaper och kognitiva förmågor hjälper barnet att förstå och navigera sig i världen från en mycket tidig ålder. Core knowledge är grunden för barnets senare kognitiva utveckling. Domäner inom core knowledge-teorin är specifika kunskapsområden som barn föds med en grundläggande förståelse för.
Förklara vad “domäner” är och vilka som finns
Domäner inom core knowledge-teorin är specifika kunskapsområden som barn föds med en grundläggande förståelse för. Spelke betonar fem olika domäner:
Nummer: grundläggande förståelsen för antal, kvantitet och matematiska relationer (är grunden för matematik.)
Objekt: Vår förmåga att förstå objekt och hur de interagerar med varandra, till exempel att kunna skilja på dem samt att förstå att de existerar även fast de inte finns framför oss just nu.
Actions: Vår förmåga att förstå och tolka handlingar och rörelser, till exempel orsakssamband mellan handlingar och dess konsekvenser.
Space (rumslig förmåga): Förmåga att ha en rumslig förståelse och kunna navigera rumsligt, till exempel att uppfatta avstånd och ytor.
Social partner: Förstå och navigera i sociala relationer och interaktioner, att kunna läsa av andras känslor.
Denna kunskap är alltså inte inlärd utan medfödd och biologiskt förankrad, och genom interaktion med omgivning bygger barnet på den grundläggande core-kunskapen.
Piagets utvecklingsteori
Piagets utvecklingsteori är konstruktivistisk: Piaget menar att barnet spelar en aktiv roll i sin egen utveckling och konstruerar sin kunskap genom att integrera med sin omgivning. Stegvis byggs en mer komplex förståelse av världen, som barnet själv är med och skapar.
Barnets kognition utvecklas i relation till hennes ålder och erfarenheter. Piaget menar att barnets kunskap är organiserad i scheman som utvecklas till allt mer komplexa strukturer när barn integrerar ny kunskap till dem. För att förstå en ny upplevelse, menar Piaget att barn assimilierar den; de applicerar deras redan existerande scheman (kunskap) på den nya upplevelsen. När det inte går att assimilera så ackommoderar barnet; de modifierar det existerande schemat för att förstå den nya situationen.
Enligt Piagets utvecklingsteori genomgår barnet fyra huvudstadier av kognitiv utveckling (stegvis utveckling; utvecklingen är inte jämn utan sker i distinkta stadier).
Scheman (ge exempel)
Scheman är mentala strukturer eller mönster av kunskap. Scheman utvecklas och förändras över tid genom interaktioner och erfarenheter med omvärlden. De representerar individers mentala organisation av kunskap och hjälper till att skapa förväntningar och förutsägelser om världen.
Exempel på scheman kan vara kategorier av objekt (som djur, fordon), sociala roller eller rutiner (som hur man borstar tänderna).
Assimilation
Assimilation är processen genom vilken individen anpassar ny information eller erfarenhet till sina befintliga scheman eller mentala strukturer.
Det innebär att integrera ny information i befintliga tankemönster eller att tolka nya erfarenheter på ett sätt som är konsistent med ens existerande kunskap.
Till exempel, om ett barn har ett schema för hundar och sedan ser en katt för första gången, kan de assimilera katten till sitt hundschema genom att kalla den för “hund”.
Ackommodation
Ackommodation är processen där individen justerar eller modifierar sina befintliga scheman för att passa in eller anpassa sig till ny information eller erfarenhet som inte kan förklaras av befintliga tankemönster.
Det innebär att omforma eller ändra sina mentala strukturer för att bättre passa den nya informationen eller situationen.
Till exempel, om ett barn upptäcker att inte alla fyrbenta djur är hundar (som en katt), måste de ackommodera sitt hundschema genom att skapa ett nytt schema för katter för att integrera denna nya information.
Ackommodation är en viktig process för att utveckla och förbättra förståelsen av världen.
