Vetenskapsteori T2 Flashcards

Question

När görs deduktion exempelvis?

Answer 1

Deduktion görs exempelvis i koherensteorin om sanning, där en utsaga anses vara sann om den är koherent med eller kan härledas från andra utsagor vi håller för sanna.

Answer 2

Deduktion kopplas till rationalismen eftersom deduktion utgår från vad vi redan vet (rationalismen menar att förståelsen av kunskapsobjektet kommer att formas av forskarens bidrag till förståelseprodukten).

Answer 3

Induktion innebär att härleda slutsatser genom generalisering från tidigare erfarenhet till förväntningar på kommande händelser. Induktion bygger på att världen är stabil på det sätt att den kommer fortsätta på samma sätt som den gjort hittills.

Answer 4

Ett exempel på induktion är eftersom solen har gått upp alla dagar hittills så kommer den säkert att göra det imorgon också.

Answer 5

Induktion och empirism hänger ihop eftersom en viktig egenskap i empirismen är att omvärlden är en åtminstone delvis oberoende informationskälla för oss som därmed bidrar med ny information. Att kunskap kommer utifrån, och betonar objektets roll för kunskapen om ett objekt.

Answer 6

Induktiva slutledningar anses vara mer osäkra än deduktiva eftersom de går utanför vad vi strikt kan säga att vi vet och därmed innehåller ny information, vilket deduktiva slutsatser vanligen inte antas göra. Deduktiva slutsatser sker från givna premisser och innehåller egentligen ingen ny information.

Answer 7

Inom modern forskning förespråkar de flesta någon form av mellanläge mellan empirism och rationalism. Empirismen är stort inom behaviorismen som vill förstå människans psykologi genom att enbart studera empiriskt tillgängligt beteende. Det finns även en empiristisk inriktning inom kognitiv psykologi även om den är i mindre utsträckning.

Answer 8

Ontologi handlar om hur världen är beskaffad - uppfattningen om verkligheten. Ontologisk realism och ontologisk idealism handlar om vilken utsträckning forskningens studieobjekt existerar oberoende av oss som betraktar dem.

Answer 9

Ontologisk realism innebär att man antar att det finns en värld oberoende av betraktaren.

Answer 10

Ontologisk idealism innebär att man menar att det inte finns en värld oberoende av betraktaren.

Answer 11

Epistemologi och ontologi är beroende av varandra och är svåra att hålla isär. Epistemologi ger förutsättningar för ontologiska ställningstaganden och ontologin ger förutsättningar för kunskapsteoretiska. Hur kan vi säga något om vad kunskap är (epistemologi) om vi inte samtidigt har en föreställning om hur föremålet för denna kunskap är beskaffat (ontologi), och om vi inte vet vilka egenskaper den omgivning har i vars sammanhang vi skaffar oss kunskapen? Kan vi säga något om hur världen är beskaffad utan att ha en uppfattning om vad det innebär att ha kunskap om den?

Answer 12

Naiv realism innebär att man antar att världen är sådan som vi upplever den. (Den antar en okomplicerad form av relation mellan ontologi och epistemologi)

Answer 13

Kritisk realism innebär att man antar att världen existerar oberoende av oss, och har egenskaper som är oberoende av hur de uppfattas av människor. Kritisk realism bygger också på att vi har begränsade möjligheter att få tillgång till denna oberoende värld. Det vill säga att våra sinnen inte ger oss direkt insikt om verklighetens egenskaper, utan för det krävs reflektion och eftertanke till exempel genom vetenskapliga metoder. Det är denna form av kritisk realism som dominerar inom modern psykologi.

Answer 14

Essentialism är ett förhållningssätt för att förstå vad som finns bakom olika teoretiska begrepp inom psykologi. Essentialism innebär att man antar att det finns ett konkret och någorlunda stabilt fenomen som motsvarar det begrepp man använder. Om man talar om emotioner och förståelse så utgår vi ifrån att det finns ett antal egenskaper som dessa saker ska ha för att man ska kunna kalla dem dessa begrepp. Det vill säga att alla former av emotioner och förståelse har vissa gemensamma egenskaper.

Answer 15

Familjelikhet är ett förhållningssätt för att förstå vad som finns bakom olika teoretiska begrepp inom psykologi. Wittgenstein menade att man skulle prata om familjelikhet istället för essentialism. Enligt det synsättet finns det sällan några egenskaper som är gemensamma för alla instanser av ett visst fenomen. En form av emotioner har vissa gemensamma egenskaper med den andra formen, som har vissa gemensamma egenskaper med en tredje men den första och den tredje formen av emotion behöver inte ha något gemensamt med varandra. Wittgensteins syn på familjelikhet gör att avgränsning av studieobjekt blir beroende av den specifika situationen, och innebörden av begrepp är beroende av när och hur de används.

Answer 16

Det finns olika förhållningssätt som används för att förstå vad som finns bakom olika teoretiska begrepp inom psykologi, såsom emotioner eller förståelse. Hur man avgränsar och definierar sitt studieobjekt skiljer det essentialistiska synsättet och uppfattningen om familjelikhet.

Answer 17

Orsaksförklaringar innebär att man hävdar att orsaken A ger upphov till effekten B. Exempelvis att det är en KBT-behandling som är anledningen till varför en patient mår bättre.

Answer 18

Funktionella förklaringar förklarar ett fenomens fortbestånd, det vill säga att det fortsätter att finnas, genom fenomenets effekter. Det vill säga hur fenomenet påverkar och vad det påverkar. Exempelvis att förklara religionens fortbestånd (att religion fortsätter att finnas), genom att religion leder till samarbete och gemensam strävan, vilket resulterar i samhällsutveckling och välmående. Därmed kan samhället bättre stödja religionen.

Answer 19

Funktionella förklaringar handlar ofta om mer komplexa relationer, när det finns många samvarierande faktorer inom ett system. Ett exempel på en funktionell förklaring är evolutionsteorin, som inte förklaras av enkla orsaksförklaringar utan genom komplexa relationer och många samvarierande faktorer, som förändring, anpassning och konkurrens inom ett system.

Answer 20

Ett argument för funktionella förklaringar är att enkla orsaksförklaringar tenderar att fokusera på för små och isolerade delar av verkligheten, och ger ofullständig bild av fenomenets många aspekter. Funktionella förklaringar tar hänsyn till tillvarons komplexitet i större utsträckning och har ofta ett mer holistiskt perspektiv, det vill säga att förstå delarnas egenskaper genom att förstå helhetens egenskaper.

Answer 21

Ändamålsförklaringar innebär att man förklarar exempelvis en handling med individens avsikter.

Answer 22

Orsaksförklaringar finns inom psykologin när man menar att en KBT-behandling är orsaken till att patienten mår bättre. Funktionella förklaringar finns inom psykologin inom exempelvis familjeterapi där man betonar människors ömsesidiga relationer och beroendeförhållanden till varandra.

Answer 23

Att forskningen eftersträvar enkla förklaringar innebär att om man har alternativa förklaringar ska den enklaste väljas, förutsatt att den stöds av data lika väl som de andra förklaringarna stöds. Denna princip kallas Ockhams rakkniv. Man ska välja den enklaste förklaringen om det finns flera, och man ska inte göra fler antaganden än vad som är nödvändigt. Den enklaste förklaringen är den som förutsätter färre antaganden.

Answer 24

Man ska välja den enklaste förklaringen om det finns flera, och man ska inte göra fler antaganden än vad som är nödvändigt. Den enklaste förklaringen är den som förutsätter färre antaganden.

Answer 25

Fri från värderingar Förutsättningslöshet Mångsidighet Opartiskhet

Answer 26

Sanning Fullständighet Intersubjektiv prövbarhet

Answer 27

Fri från värderingar och förutsättningslöshet: Omöjliga att uppnå inom forskning. Värderingar och förförståelse påverkar val av forskningsproblem, metoder och slutsatser, eftersom det exempelvis påverkar vad vi tycker är viktigt att forska på och hur det görs på ett rimligt sätt. Mångsidighet: Mångsidighet kan fördjupa analysen. Opartiskhet: Vissa former av opartiskhet kan vara godartade, exempelvis genom att verka till en svag parts fördel som barn. T.ex. genom val av forskningsproblem, som att uppmärksamma hur vi kan förbättra insatser för dem. Sanning: sanningssökande är kärnan i vetenskap för de flesta forskare, även om det kan vara ett kontroversiellt begrepp för postmodernister. Fullständighet: fullständighet är omöjligt, eftersom människan befinner sig i ett lokalt och begränsat sammanhang. Dock är mer fullständiga resultat oftast önskvärda. Intersubjektiv prövbarhet: Intersubjektiv prövbarhet innebär att forskningen har en öppenhet som gör det möjligt för andra forskare att bedöma slutsatsernas rimlighet. Genom granskningsprocesser som peer review-processen kan bristfällig forskning undanröjas. Hög intersubjektivitet, det vill säga möjligheten för fler personer att kontrollera forskares slutsatser, gör att felaktiga resultat kan korrigeras.

Answer 28

Omöjliga att uppnå inom forskning. Värderingar och förförståelse påverkar val av forskningsproblem, metoder och slutsatser, eftersom det exempelvis påverkar vad vi tycker är viktigt att forska på och hur det görs på ett rimligt sätt.

Answer 29

Mångsidighet kan fördjupa analysen.

Answer 30

Viktigt. Vissa former av opartiskhet kan dock vara godartade, exempelvis genom att verka till en svag parts fördel som barn. T.ex. genom val av forskningsproblem, som att uppmärksamma hur vi kan förbättra insatser för dem.

Answer 31

Sanningssökande är kärnan i vetenskap för de flesta forskare, även om det kan vara ett kontroversiellt begrepp för postmodernister.

Answer 32

Fullständighet är omöjligt, eftersom människan befinner sig i ett lokalt och begränsat sammanhang. Dock är mer fullständiga resultat oftast önskvärda.

Answer 33

Intersubjektiv prövbarhet innebär att forskningen har en öppenhet som gör det möjligt för andra forskare att bedöma slutsatsernas rimlighet. Genom granskningsprocesser som peer review-processen kan bristfällig forskning undanröjas. Hög intersubjektivitet, det vill säga möjligheten för fler personer att kontrollera forskares slutsatser, gör att felaktiga resultat kan korrigeras.

Answer 34

När psykologin etablerades som ett empiriskt forskningsfält i USA så fanns redan från början en stark koppling mellan vetenskap och samhälle. Vetenskapen legitimerades genom att lösa konkreta problem i samhället, och för att konkurrera med äldre och mer etablerade vetenskapliga discipliner behövde psykologin fokusera på metoder för att skapa konkurrenskraft.

Answer 35

Metod står för det forskaren faktiskt gör när denne samlar in och analyserar sina resultat.

Answer 36

Metodologin är läran om metod, det vill säga den teoretiska bas som handlar om hur man kan hävda att experimentell metod är en god grund för att påstå något om orsaker, och som därmed legitimerar metoden.

Answer 37

En mätning är att uppskatta utsträckningen, nivån eller graden av en egenskap, för att få information om verkligheten. För att man ska kunna säga att man mäter en egenskap krävs det att vi talar om vad vi mäter och att vi visar att vi kan ha en uppfattning om utsträckning, nivå eller grad av egenskapen vi mäter.

Answer 38

Teorier är viktiga för att förstå beteendevetenskapernas fenomen eftersom de sällan eller aldrig låter sig observeras direkt. Det innebär att vi är starkt beroende av teorierna som avspeglar fenomenet för att förstå fenomenet.

Answer 39

Reifiering av teoretiska begrepp innebär att man behandlar en abstrakt teoretisk beskrivning som om den vore en konkret verklighet. Ett exempel är när man tror att ett begrepp som motivation motsvarar något som går att återfinna, som en särskild struktur i hjärnan. Detta är en form av essentialisering (essentialism: man antar att det finns ett konkret fenomen som motsvarar begreppet), men det syftar på att man tror att begrepp direkt motsvaras av ett oberoende fenomen i verkligheten.

Answer 40

Många teorier inom beteendevetenskap överlappar på så sätt att de behandlar samma fenomen men med olika utgångspunkter, till exempel minne respektive lärande. Om man ser psykologiska teorier som kartor kan man förstå hur olika forskningsområden relaterar till varandra.Teorier om minne respektive lärande kan betraktas som olika kartor som visar olika aspekter av samma terräng.

Answer 41

Upplysningstiden i Europa på 1700-talet är en viktig idéhistorisk utgångspunkt för positivism. Upplysningsfilosoferna antog att vår förståelse av verkligheten kunde förbättras och att detta skulle ske genom kritiskt tänkande och inte genom blind tro (man trodde på människans förnuft som vägledare för att förstå verkligheten). Man skulle istället för blind tro följa det påtagliga, informationen från sinnesorganen - det vill säga det positiva. Positivismen hade sin storhetstid under 1900-talet första hälften, men har sedan minskat i inflytande.

Answer 42

Positivism kännetecknas av att information från omvärlden i form av sensorisk information är den viktigaste grunden för all vetenskaplig kunskap. Den empiriska hållningen är grundläggande i positivism. Vetenskapliga utsagors korrekthet avgörs genom sensorisk information.

Answer 43

Man undviker metafysiska antaganden, det vill säga antaganden om verkligheten bortom våra sinnesintryck, eftersom de är svårbedömda.

Answer 44

Den klassiska positivismen kan sammanfattas genom dess betoning på: Sensorisk evidens: upplever som är baserade på information från våra sinnesorgan Betydelsen av välgrundade säkra slutsatser Analytiska ansats

Answer 45

Klassisk positivism. Hume menade att orsak är närhet i tid och rum. Om boll A rullar mot B så att boll B rullar iväg ska enligt Hume förstås som att boll A och boll B vid en viss tidpunkt befinner sig intill varandra (närhet i tid och rum). Antagandet att boll A överför en verkande kraft på boll B så att den rullar iväg är en psykologisk vana och har inget belägg i vår sinneserfarenhet, och vi ska enligt Hume enbart utgå från vår sinneserfarenhet och inte våra psykologiska vanor.

Answer 46

Klassisk positivism. Begriplighet och påtaglighet: filosofin skulle inte utgå från ogrundade antaganden, utan kännetecknas av hög grad av säkerhet i slutsatserna.

Answer 47

Klassisk positivism. Hume ville stänga ute alla övernaturliga förklaringar och antaganden, t.ex. om Guds existens.

Answer 48

Klassisk positivism. Man ska inte göra några antaganden utöver de absolut mest självklara. Kunskap ska i högsta möjliga utsträckning vara grundad på sensorisk information.

Answer 49

Positivismen reagerade mot ideologisk och religiös spekulation som de menade bidrog till första världskriget. Istället för spekulativ metafysisk filosofi och oklara teoretiska antaganden ville positivism öka möjligheterna för rationell och begriplig kommunikation i samband med utvecklingen av vetenskap.

Answer 50

Wienkretsen i Wien var den viktigaste centra för positivism under 1920- och 1930-talet. Wienkretsen ansåg att det var viktigt att hålla isär politik och vetenskap.

Answer 51

Empirism är centralt inom logisk positivism är empirism, som innebär att ny kunskap om verkligheten erhålls genom våra sinnen. Man menade att vetenskapen ska ägna sig åt det givna, det positiva.

Answer 52

Wienkretsen utvecklade den så kallade logiska positivismen.

Answer 53

Andra legitima former av kunskap var logik och matematik, som klassades som kunskaper om förhållandet mellan idéer snarare än om empiriska världen och var deduktiva i sin karaktär. Att de var deduktiva innebär att ingen egentlig ny information läggs till, och därmed kan logik och matematik anses som epistemologiskt ofarliga när det kommer till deras slutsatser.

Answer 54

Metafysiska påståenden, det vill säga antaganden om verkligheten bortom våra sinnesintryck, ansågs inte som avgörbara och var därmed ointressanta för vetenskapen och bör avhandlas inom konsten.

Answer 55

Syftet med vetenskap enligt den logiska positivismen var att skapa värderingsfri kunskap om lagbundenheter, kunskap som möjliggör förutsägelser och därmed förändringar.

Answer 56

De logiska positivisterna menade att vetenskaperna kunde delas upp i empiriska vetenskaper (t.ex. fysik, psykologi) och deduktiva, teoretiska vetenskaper (matematik, logik). Någon annan kunskapsform skulle inte finnas i vetenskapen.

Answer 57

Eftersom de logiska positivisternas ambition var att skapa en kunskapsfilosofi som var empiriskt eller analytiskt avgörbar, motsatte sig de logiska positivisterna kunskap som inte var grundad i sinnlig erfarenhet, t.ex. moral som de motsatte sig.

Answer 58

De logiska positivisterna menade att det gick att särskilja vetenskaplig förståelse från andra förståelseformer som religion och konst. Demarkationskriterium är en skiljelinje mellan vetenskaplig förståelse och annan typ av förståelse.

Answer 59

Verikifikationkriteriet var ett försök att formulera ett demarkationskriterium, det vill säga skiljelinje mellan vetenskaplig förståelse och annan typ av förståelse. Verifikationskriteriet menade att en utsaga endast ansågs vara vetenskaplig om den kan visas vara korrekt med hjälp av empiriska data - det vill säga verifieras med hjälp av sensoriska data.

Answer 60

Karl Poppers invändning mot verifikationskriteriet var att vi principiellt inte kan verifiera uttalanden som rör alla individer i en viss kategori, till exempel att “alla svanar är vita”, eftersom vi inte kan veta om vi kontrollerat alla svanar som finns, och särskilt inte om vi vill inkludera framtida svanar. Popper menade att utsagan var induktiv, det vill säga att den förlitar sig på ny framtida information som vi inte kunde vara säkra på.

Answer 61

Popper föreslog att demarkationskriteriet skulle ändras så det istället handlade om falsifiering. Om man stötte på en svart svan var påståendet “alla svanar är vita” en falsifiering. Falsifikationskriteriet är deduktivt: har vi påstått att alla svanar är vita och vi hittar en svart är påståendet falskt, och falsifikationskriteriet är därmed avgörbart. Popper menade att forskning skulle sträva efter att falsifiera utsagor snarare än att verifiera dem.

Answer 62

De logiska positivisterna menade att teori i så stor utsträckning som möjligt skulle översättas till empiri, och när teori och empiri relaterades till varandra så skulle det ske på ett konkret och tydligt sätt. De skiljde mellan teoretiska och empiriska termer. Teoretiska termerna och observationstermerna skulle kopplas till varandra genom korrespondensregler eller broprinciper. Varje teoretisk term skulle ha en eller flera broprinciper som angav vilket empiriskt innehåll som motsvarade termen.

Answer 63

Teoretiska termerna och observationstermerna skulle kopplas till varandra genom korrespondensregler eller broprinciper. Varje teoretisk term skulle ha en eller flera broprinciper som angav vilket empiriskt innehåll som motsvarade termen.

Answer 64

Operationalisering handlar om kopplingen mellan empiriskt innehåll till en teoretisk term.

Answer 65

Det meningsinnehåll i den teoretiska termen som inte fångas upp av korrespondensreglerna kallades för överskottsmening, och forskaren skulle sträva efter att minimera detta. Exempelvis det betydelseinnehåll i begreppet intelligens som inte fångas upp när man mäter intelligens.

Answer 66

Åsikten att vetenskapen borde hållas ihop och fungera som en enda vetenskap (de logiska positivisterna). Det finns två olika varianter av tesen om enhetsvetenskap.

Answer 67

Den ena versionen av enhetsvetenskap menade att all vetenskap bör använda samma grundläggande metodiska ansats. Trots att alla vetenskapliga discipliner skiljer sig åt skulle de på ett grundläggande plan utgå från samma metodologiska grundprinciper. Den andra versionen av enhetsvetenskap handlar om att ha en enhetlig vetenskaplig terminologi och begreppsapparat. Genom detta skulle man kunna jämföra utsagor från olika vetenskapliga discipliner, och de olika disciplinerna blir mer integrerade.

Answer 68

Tesen om enhetsvetenskap går emot den hermeneutiska forskningsfilosofin som föreslog att man skulle skilja på naturvetenskap och humanvetenskap (Dilthey).

Answer 69

Dilthey menade att man skulle skilja på två sorters vetenskap - naturvetenskap och humanvetenskap. De logiska positivisterna tyckte att vetenskapen borde hållas ihop och fungera som en enda vetenskap - tesen om enhetsvetenskap.

Answer 70

Den hypotetisk-deduktiva forskningsmetoden är en beskrivning av forskningsprocessen, som illustrerar de logiska positivisternas tankar om relationen mellan teori och empiri som åtskilda och för hur de tyckte vetenskap skulle bedrivas. De logiska positivisterna försökte göra forskningsprocessen avgörbar. Först antas observationer och problem leda till en preliminär teori. Utifrån teorin härleds hypoteser som beskriver förväntade empiriska konsekvenser. Denna deduktion (härledning) ska ske genom formell logik. De förutsagda empiriska konsekvenserna testas mot empiriska data, och forskaren ser om data matchar hypotesernas förutsägelser.

Answer 71

En del av de logiska positivisterna förespråkade att dela upp forskningsprocessen i två delar, som kallas upptäcktskontext och berättigandekontext. Upptäcktskontexten inkluderade till exempel problemformulering och hypotesgenerering. Denna fas var ointressant för vetenskapsfilosofin. Berättigandekontexten var den viktiga och inkluderade objektivitet och intersubjektivitet. Här skulle man konstruera en så bra argumentation för slutsatserna som möjligt.

Answer 72

De logiska positivisterna tog i stor utsträckning över Humes syn på orsaksbegreppet, vilket betydde att orsak analyserades som närhet i rum och tid. De logiska positivisterna talade om orsaksförklaringar, som menar att vi har att göra med en orsaksförklaring av ett fenomen när vi kan härleda det från en mer övergripande lag eller regelbundenhet. Om vi ser att en metallbit expanderar när den värms upp så förklarar vi händelsen med en orsaksförklaring genom att se händelsen som ett exempel på en allmän lag. Det vill säga den empiriska regelbundenheten att alla metaller utvidgas när de värms. Denna syn på orsaksförklaringar skiljer sig från den vardagliga synen där orsak ses som en verkande kraft.

Answer 73

Empirismen skulle motverka mysticism och oklar kommunikation.

Answer 74

Inom psykologi är behaviorismen ett tydligt tecken på positivistiska tankars inflytande. Inom behaviorismen var det viktigt att forskaren skulle studera beteende och inte försöksdeltagares observation av sitt medvetande (introspektiva innehåll).

Answer 75

Inom behaviorismen ansåg man att introspektioner inte var intersubjektiva, det vill säga inte kunde observeras av flera personer, och därmed ansåg man att introspektioner inte kunde fungera som vetenskapliga studieobjekt.

Answer 76

Att våra observationer är teoriimpregnerade innebär att det behövs begrepp (teorier) för att överhuvudtaget kunna uppfatta information från omvärlden. Detta medför att naiv realism (att man antar att världen är sådan som vi upplever den) är svårt att upprätthålla vilket öppnar dörren för en mer kritisk realism (att man antar att världen existerar oberoende oss, och att vi har begränsade möjligheter att få tillgång till denna värld).

Answer 77

Att teorier är underdeterminerade/underbestämda av data innebär att empiriska data aldrig helt och hållet räcker för att identifiera en särskilt teori som den korrekta på ett visst område, utan det finns alltid flera teorier som kan redogöra för samma uppsättning empiriska data. Olika teorier kan jämföras med olika typer av kartor som visar samma terräng.

Answer 78

Värdet av klar och även empiriskt förankrad kommunikation. Värdet av ett empiriskt förhållningssätt, Att operationalisera teoretiska termer vid empiriska studier. Kravet på vetenskapliga teorier att de bör vara empiriskt testbara för att vara intressanta.

Answer 79

Den första formen är att hålla fast vid de föreställningar och fördomar som vi redan har. Dessa föreställningar vi har och håller för sanna kan även förstärkas och fördjupas. Den andra formen är att man litar på en auktoritet för att få kunskap - man litar på vad som sägs eller skrivs av någon i förtroendeställning. Det kräver minst ansträngning och ger trygghet. Den tredje formen för kunskapsbildning kallas “a priori-metoden” av Peirce. Det är den kunskapsbildning som uppstår när människor med olika idéer och förkunskaper gradvis utvecklar sina föreställningar genom att pröva dem mot andras föreställningar och mot vad som verkar rimligt. I denna form är logiska resonemang och att bli överens om vad som är rätt och fel centralt. Detta handlar i första hand om utvecklandet av gemensamma föreställningar på en kulturell nivå och inte om enstaka individers samarbete, till exempel ett gradvis accepterande av att jorden inte är platt. Här utgår individen inte enbart utifrån att en auktoritet har rätt, utan analyserar det som förmedlas och prövar vad som är logiskt och rimligt. Denna form av kunskapsbildning ses som central inom universitetsutbildning. Den fjärde formen för kunskapsbildning är den vetenskapliga metoden, där individens egna erfarenheter ligger till grund för kunskapen. Vi utvecklar gradvis bättre och bättre kunskap om det vi undersöker genom systematiska observationer som vi kan upprepa, kritiskt granska och korrigera.

Answer 80

Denna form av kunskapsbildning har vi för att skydda oss mot osäkerhetskänslan som uppstår när våra centrala antaganden ifrågasätts, och kan skydda oss mot att tvingas erkänna när vi har fel. Enligt Peirce är denna form av kunskapsbildning källa till mer problem än till nytta, eftersom den stärker fördomar och saknar en kritisk dimension.

Answer 81

Ett exempel på detta sätt att nå kunskap är barns socialisering in i kategorier och tänkande under sin barndom. Religiösa föreställningar bygger ofta på denna typ av kunskapsbildning, samt den kunskap studenter får i skolan och på universitetet av sina lärare.

Answer 82

Enligt Peirce är denna kunskap i stor utsträckning knuten till statens uppfostran av medborgarna genom olika kanaler som skolor och lagar. Enligt Peirce är denna form av kunskapsbildning källa till mer problem än till nytta, eftersom den stärker fördomar och saknar en kritisk dimension.

Answer 83

Det finns en empirisk grund för kunskapen som individen direkt kan relatera till, vilket saknas i de tre andra formerna för kunskapsbildning.

Answer 84

Peirce menade att den vetenskapliga metoden erbjöd objektivitet, det vill säga att kunskapsproduktionen inte styrs av förutfattade meningar utan styrs av erfarenheterna, vilket var dess främsta fördel. Idag uppfattas dock tanken av att ett subjekt kan skaffa kunskap utan att påverkas av förväntningar och föreställningar som naiv, inte minst genom forskning inom kognitionspsykologi.

Answer 85

Peirce menade att förstå ett begrepp är i praktiken att förstå sammanhang där begreppet kan användas på ett produktivt och bra sätt. Kunskaper blir därmed något som utvecklas i relation till vad vi praktiskt gör i tillvaron.

Answer 86

Peirce menar att vi inte kan veta att något är sant, och står för pragmatisk sanningsteori: en utsaga är sann om den har praktisk gångbara konsekvenser.

Answer 87

Peirce menade att ett påstående som inte kan bekräftas eller förnekas genom praktiska erfarenheter av fenomenet inte har en mening. Att ha kunskap förutsätter därmed att man tolkar och drar slutsatser utifrån praktiska erfarenheter. När man utvecklar sina slutsatser om vad som funkar och inte funkar får man kunskap.

Answer 88

Med ett paradigm menar Kuhn en gemensam referensram i en disciplin, och det innebär att forskarna antas utgå från samma grundantaganden vad gäller sådant som är viktigt i forskningen. Detta sker i den normalvetenskapliga fasen enligt Kuhn, när forskarna har en gemensam referensram som de arbetar inom.

Answer 89

Med ett vetenskapligt paradigm (breda paradigmbegreppet) menade Kuhn: Gemensamma åsikter inom en disciplinen om vad som betraktas som fakta: symboliska generaliseringar. Ju mer symboliska generaliseringar en disciplin hade, desto starkare ansåg han att den var vetenskapligt sett. Jämförelser och analogier som disciplinens forskare använder: Kuhn-modeller. Till exempel på 1970-talet när man såg människan som en dator i vissa former av kognitionspsykologi. Exemplar: konkreta problemlösningserfarenheter forskare får genom konkreta övningar i sin disciplin, vilket gör att de kan automatisera olika färdigheter som påverkar hur de tänker och drar slutsatser. Forskare tillägnar sig tyst kunskap, som är automatiserad kunskap som t.ex. gör att de klassificerar upplevelser av de fenomen de studerar i termer av de begrepp och kategorier som är dominerande i disciplinen.

Answer 90

Ett paradigm är allmänt hållna åsikter i disciplinen om: Vad som är viktiga forskningsproblem Önskvärd och acceptabel forskningsmetodologi Lämpliga kriterier att använda när man väljer mellan två eller fler teorier Vad som ska räknas som fakta Vad man vill uppnå i disciplinen.

Answer 91

I den normalvetenskapliga fasen arbetar forskarna i disciplinen i samma paradigm, och bedriver sin forskning utifrån gemensamma teorier och begrepp. De är överens om vilka forskningsmetoder som ska användas och vad som ska räknas som etablerade fakta.

Answer 92

Genom att samla in data för att testa paradigmets teorier, prövar forskarna paradigmet mot verkligheten. Med tiden upptäcker forskarna fler och fler anomalier, det vill säga avvikelser mellan förväntningarna utifrån paradigmets teorier. Det vill säga fall när paradigmets teorier inte stöds av data från verkligheten. I början är anomalierna få och spelar ingen roll, men i senare delar av den normalvetenskapliga fasen har anomalierna blivit så pass många att forskarna börjar se sig om efter ett nytt paradigm.

Answer 93

I detta skede ökar debatten om olika viktiga grundantaganden i disciplinen, som till exempel metod och vad som ska räknas som fakta. Det kommer förslag på nya paradigm, och nu befinner sig disciplinen i en revolutionär fas. I nästa steg kommer ett förslag på ett nytt paradigm som löser de problem det gamla paradigmet inte kunde lösa (anomalierna) bli tillräckligt attraktivt för att bli en ny gemensam utgångspunkt för disciplinens forskare (åtminstone de flesta). Därmed är man inne i den normalvetenskapliga fasen igen. Så sker utvecklingen av vetenskap växlingsvis mellan den normalvetenskapliga och revolutionära fasen - paradigmövergångar.

Answer 94

Kuhn menade att det viktigaste är att ett nytt paradigm medför en helt ny världsbild, vilket gör att det inte går att jämföra det nya och det gamla paradigmet. Det beror på att forskarna i det nya paradigmet utgår från helt nya grundantaganden, att den träning som forskarna fått gjort att deras tänkande blivit så pass automatiserat att de har svårt att befria sig från det gamla paradigmets antaganden.

Answer 95

Att paradigm är inkommensurabla innebär att de inte går att jämföra. Ett begrepp i en paradigm går inte att översättas till begrepp i ett annat paradigm, och teorier i ett paradigm värderas enligt det specifika paradigmets kriterier för teorier. När ett gammalt paradigm ersätts så ersätts det fullständigt av det nya paradigmet.

Answer 96

Kuhn använde paradigmbegreppet som demarkationskriterium, det vill säga som sätt att skilja mellan vetenskaplig förståelse och annan förståelse.

Answer 97

Kuhn menade att discipliner som inte har ett paradigm, det vill säga en gemensam referensram, inte kan räknas som fullvärdiga vetenskaper. Det innebar att beteendevetenskaperna inte kan räknas som vetenskap enligt denna definition, eftersom forskare i olika delar av dessa ämnen inte delar en gemensam referensram och delar gemensamma grundantaganden. Kuhn menade att discipliner som inte har ett paradigm befinner sig på ett för-vetenskapligt utvecklingsstadium.

Answer 98

Olika delar av psykologin har ofta olika syn på vad som är acceptabel metodologi och forskningsbara frågor samt vad de anser är fakta - de delar inte gemensamma grundantaganden. Till exempel anses undermedvetna processer inom psykoanalytisk teori vara mer intelligenta och påverkade av motivation, jämfört med synen på undermedvetna processer inom kognitionspsykologi; man delar inte samma syn på fakta.

Answer 99

Feyerabend menade att flera paradigm tävlar parallellt med varandra även i naturvetenskapliga discipliner, och att normalvetenskapliga fasen och revolutionära fasen kan pågå samtidigt i en disciplin (deskriptivt - hur det fungerar).

Answer 100

Feyerabend menade också att det var bra att det fanns flera paradigm som tävlade samtidigt och att den naturvetenskapliga och revolutionära fasen kunde pågå samtidigt. Han kopplade det till Darwins utvecklingslära som innebär att chanserna för överlevnad ökar när fler arter prövas samtidigt - ett litet antal utgångspunkter gör att risken är högre för att förändring inte leder till ett positivt utfall (normativt - hur det bör fungera).

Answer 101

Feyerabend menade att det inte fanns något demarkationskriterium, det vill säga det finns ingen rationell grund för vetenskapen. Enligt Feyerabend så har alla metodregler som vetenskapsteoretiker ställt upp har brutits mot, t.ex. hur Galileo Galilei fuskade med vetenskaplig metodik men trots det bidrog hans slutsatser till vetenskapliga framsteg. Trots att forskare brutit mot vetenskaplig metodik menade alltså Feyerabend att vetenskapen gjort framsteg och han formulerade uttrycket Anything goes. Med Anything goes menas att det inte behövs några särskilda regler för hur vetenskap ska bedrivas, utan regler kan t.o.m. verka begränsande mot vetenskapen

Answer 102

Feyerabend formulerade uttrycket anything goes. Med det menas att det inte behövs några särskilda regler för hur vetenskap ska bedrivas, utan regler kan t.o.m. verka begränsande mot vetenskapen Trots att forskare brutit mot vetenskaplig metodik menade alltså Feyerabend att vetenskapen gjort framsteg och han formulerade uttrycket Anything goes.

Answer 103

Karl Popper var en viktig kritiker av Kuhn och den logiska positivismen. Popper menade att det var viktigt att alltid ha en kritisk hållning mot sina egna teorier och begrepp, och utsätta dem för en systematisk empirisk prövning. Poppers falsifierbarhetsprincip var menad att ingå i hans större projekt: att argumentera för betydelsen av ett öppet samhälle i politiska sammanhang. Forskarna skulle inte isolera sig från samhälleliga frågor, och enligt Popper var det inte så lätt att hålla isär normativa (hur det bör fungera) och deskriptiva (hur det fungerar) utsagor om vetenskapen som Kuhn verkar förutsätta.

Answer 104

Enligt Popper så är problemet med att betrakta olika paradigm som inkommensurabla, det vill säga att de inte går att jämföra, att en övergripande vetenskaplig rationalitet blir omöjlig. Rationalitet blir lokal inom ett paradigm, och det innebär kunskapsteoretisk relativism. Med kunskapsteoretisk relativism menar han att man inte på ett allmänt plan (över paradigm) kan hävda att en åsikt är bättre än en annan. Popper menade att det gick att översätta mellan paradigm och att gick att diskutera giltigheten av ett paradigm även om man inte delar dess grundantaganden.

Answer 105

Validitet handlar om vad som skiljer god forskning från dålig - giltighet

Answer 106

Validitet kopplas till vetenskapsfilosofi och ontologi eftersom det exempelvis har att göra med hur vi håller oss till den ontologiska frågan om det existerar en av oss oberoende verklighet som vi kan jämföra forskningens slutsatser med.

Answer 107

Eftersom att validitet handlar om hur forskningens slutsatser relaterar till verkligheten, så antas att det finns en oberoende verklighet som utsagorna kan vara relaterade till.

Answer 108

Vissa forskare, ofta postmodernister, betonar våra upplevelser för vår förståelse av verkligheten och hävdar ibland att det inte finns en oberoende verklighet. På så sätt finns inget behov av validitetskriterier eftersom vi inte kan utgå från att det finns en oberoende verklighet som forskningens slutsatser kan relateras till.

Answer 109

Slutsatsernas validitet påverkas av hur forskningsstudien är genomförd. En studies externa validitet (dess generaliserbarhet i dess slutsatser) påverkas av vilka kategorier av människor som ingår i den och hur de har rekryterats. Inom psykologisk forskning är en stor majoritet av dess försöksdeltagare studenter, som inte är representativa socialt och ekonomiskt för befolkningen i stort. Om studien har jämförelsegrupper påverkar slutsatsernas validitet. Forskningsdeltagarnas föreställningar om studien påverkar validitete, vilket påverkas av vad forskarna har sagt till dem och hur forskarna har bemött dem.

Answer 110

Bland de allmänna validitetskriterierna ingår 1. att studiens resultat är trovärdiga (credibility) 2. att de går att lita på (dependability) att de går att bekräfta 3. att andra kan komma fram till samma resultat (confirmability) Forskningsresultat ska vara grundade på empiri och metoderna ska vara väl valda och tillämpade. Studien ska vara väl genomförd och resultaten ska vara förenliga med vad som är rimligt.

Answer 111

Med intern koherens menar man i vilken utsträckning forskningens slutsatser och resonemang är fria från motsägelser, det vill säga i vilken mån de är förenliga med studiens andra antaganden, resonemang och slutsatser.

Answer 112

Pragmatisk validitet är validitet som rör forskningens praktiska konsekvenser, det vill säga resultatens tillämpning eller effekter av tillämpningen. Till exempel om resultaten hjälper människor att få bättre förståelse för sin omvärld eller andras perspektiv.

Answer 113

Pragmatisk validitet har kritiserats för att det gäller en av utvärdering av handlingar snarare än påståendens validitet. Man menar att validitetskriterier gäller sanning, det vill säga utsagor om resultatets relation till verklighetens egenskaper, snarare än dess konsekvenser. Man ska enligt kritikerna skilja mellan fakta och värderingar av konsekvenser.

Answer 114

Intern validitet är enbart aktuellt vid slutsatser om orsakssamband, eftersom intern validitet handlar om sambandet mellan forskarens manipulation av den oberoende variabeln och utfallet på den beroende variabeln som forskaren mäter.

Answer 115

Intern validitet handlar om slutsatser om orsakssambandet mellan den oberoende och beroende variabeln, det vill säga sambandet mellan forskarens manipulation av den oberoende variabeln i studien och utfallet på de beroende variabler som forskaren mäter. Intern validitet är alltså enbart relevant för forskningsstudier som handlar om kausala samband.

Answer 116

Hot mot den interna validiteten är detsamma som trovärdiga alternativa förklaringar till utfallet i studiet, än den manipulerade oberoende variabeln. Det vill säga andra omständigheter, ovidkommande variabler, som påverkar utfallet än den oberoende variabeln och som är minst lika trovärdiga som forskarens hypotes att det är den oberoende variabeln som påverkar utfallet i studien.

Answer 117

När en studie inte har en kontrollgrupp kan det hota den interna validiteten, det vill säga det finns trovärdiga alternativa förklaringar till utfallet. En kontrollgrupp är en jämförelsegrupp som ska vara så lik experimentgruppen som möjligt i alla avseenden förutom att kontrollgruppen inte får ta del av den experimentella behandlingen, vilket experimentgruppen får.

Answer 118

Om vi har en studie som visar att de deltagare som fått ta del av en längre KBT-behandling påvisar bättre välbefinnande-värden kan en alternativ förklaring vara att det utfallet beror på att välståndet har ökat i samhället i stort, vilket påverkar deltagarnas välbefinnande. Man kan därmed inte isolera den oberoende variabeln till att vara det som ligger bakom utfallet. Om man däremot har en kontrollgrupp som levt i samma samhälle som experimentgruppen, och vars värden för välbefinnande inte förbättrats blir den alternativa förklaringen inte längre ett trovärdigt hot.

Answer 119

En studies interna validitet stärks om kontrollgruppen liknar experimentgruppen så mycket som möjligt med avseende alla på alla relevanta egenskaper. Likheten mellan experimentgruppen och kontrollgruppen skapas bäst genom att slumpmässigt fördela forskningsdeltagare mellan experimentgruppen och kontrollgruppen.

Answer 120

Det finns dock hot mot den interna validiteten som inte går att undkomma, exempelvis att deltagare bortfaller på ett skevt sätt. Det kan vara att deltagare med sämst studieförmåga faller bort från experimentgruppen på grund av att behandlingen är för svår vilket ger ett skevt resultat. Resultatet kan visa på effekt i experimentgruppen, men den effekten kan bero på att de med sämst studieförmåga inte längre är med i experimentgruppen och därmed skapas en skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppen.

Answer 121

Det finns ingen komplett lista över hot mot intern validitet, utan man måste alltid tänka igenom den specifika studiens omständigheter och skräddarsy studien så att dess resultat inte kan förklaras med trovärdiga alternativa förklaringar till forskarens hypotes.

Answer 122

Begreppsvaliditet handlar om kopplingen mellan de teoretiska begrepp som används i studien, och de empiriska fenomen som studien gäller och de empiriska förhållanden som mäts. Begreppsvaliditet är alltså relationen mellan begrepp och deras empiriska operationaliseringar, det vill säga vad som faktiskt mäts.

Answer 123

Att ett begrepp ska täcka in allt men inte mer innebär att vi ska operationalisera teoretiska begrepp till att täcka in allt som det teoretiska begreppet handlar om och inget mer. Frågan är dock om detta är möjligt. Om vi operationaliserar det teoretiska begreppet intelligens till att det motsvaras empiriskt till ett visst poäng på ett specifikt intelligenstest, så är intelligens både bredare och smalare än poängen på testet. Resultatet påverkas också av andra faktorer som störande ljud och deltagarens motivation - operationaliseringen är bredare och fångar upp brus. Intelligens omfattar även mer än vad testet fångar upp - operationaliseringen är smalare och fångar inte upp allt. En operationalisering är både smalare och bredare än det teoretiska begreppet som operationaliseringen gäller.

Answer 124

Ett visst mätvärde inkluderar i princip alltid både en sann och en falsk komponent - det handlar om vad vi avser att mäta och vad vi faktiskt mäter. När vi operationaliserar ett teoretiskt begrepp är operationaliseringen både smalare och bredare än det teoretiska begreppet operationaliseringen gäller. Det är smalare på så sätt att operationaliseringen inte täcker in allt som ligger i det teoretiska begreppet. Det är bredare på så sätt att operationaliseringen fångar upp brus, det vill säga saker som är oväsentliga till begreppet. På så sätt innehåller mätvärdet en falsk och oväsentlig komponent - bruset i operationaliseringen.

Answer 125

Hot mot en studies begreppsvaliditet gäller ofta empiriska operationaliseringar av viktiga teoretiska begrepp i studien som inte är trovärdiga eller är för begränsade. Det handlar om vad man avser att mäta och vad man faktiskt mäter.

Answer 126

Ett exempel är om man skulle operationalisera välbefinnande genom att mäta hur snabbt man kan räkna baklänges, vilket saknar trovärdighet. Ett annat är om studien enbart skulle undersökt välbefinnandet med hjälp av en speciell metod, till exempel genom intervjuer. Ett annat hot mot begreppsvaliditeten är generaliseringar, t.ex. att man operationaliserar skolutbildning på så sätt att det enbart gäller lågstadiet men sedan beskriver resultatet som att den handlar om skolutbildning i stort. Det vill säga skapar en risk för övergeneralisering.

Answer 127

Extern validitet handlar om huruvida studiens resultat går att generalisera till andra situationer än studiens specifika situation. Det är viktigt om man vill använda studiens resultat i praktiska sammanhang, men också för att förstå resultatet teoretiskt. Hög extern validitet innebär att studiens resultat kan generaliseras till många andra typer av deltagare, platser eller tidpunkter. Kan resultatet från en studie som handlar om effekten av en skolreform i Sundsvall förväntas gälla på andra platser i Sverige också eller i andra länder, och kan de förväntas gälla om 10 år eller för andra åldersgrupper?

Answer 128

Hög extern validitet innebär att studiens resultat kan generaliseras till många andra typer av deltagare, platser eller tidpunkter. Kan resultatet från en studie som handlar om effekten av en skolreform i Sundsvall förväntas gälla på andra platser i Sverige också eller i andra länder, och kan de förväntas gälla om 10 år eller för andra åldersgrupper?

Answer 129

Extern validitet påverkas av rekryteringen av deltagare, vilket påverkar vilka grupper i samhället resultatet kan generaliseras till - det vill säga såna som liknar dem som deltog i studien i relevanta avseenden. Extern validitet kan påverkas av forskarens beteende, eftersom det påverkar deltagarnas motivation, förväntningar och uppfattning om vad forskaren är intresserad av.

Answer 130

Ett representativt slumpmässigt urval av deltagare ur en avgränsad population är det bästa sättet att öka generaliserbarheten till denna population, men i många sammanhang är detta mer eller mindre omöjligt.

Answer 131

Många studier genomförs utan att man gjort ett representativt slumpmässigt urval från en viss population, men vars resultat ändå kan generaliseras till andra deltagare och sammanhang än studiens. Det kan göras genom att forskaren redovisar en övertygande argumentation om relevanta likheter och skillnader mellan studiens sammanhang och de sammanhang studien vill generalisera till, vilket påverkar hur rimligt det är att generalisera resultatet till det nya sammanhanget. Man kan underlätta möjligheterna att generalisera studiens resultat utan att använda sig av ett slumpmässigt urval för att välja deltagare, genom att exempelvis få med typiska representanter för en viss population och att få med viktiga variationer i populationen.

Answer 132

Att man kan betrakta relationen mellan olika validitetskriterier som kompletterande innebär att olika former av validitet täcker in olika aspekter av forskningsprocessen och dess utfall. De flesta validitetskriterier som inte är specifika för en viss typ av forskning anses vara relevanta för i princip all forskning.

Answer 133

Utifrån ett relativistiskt synsätt saknar validitetsfrågor relevans, eftersom det inte finns några användbara validitetskriterier - alla former av beskrivningar och slutsatser från forskningsstudier är ju likvärdiga. Ingen utsaga är bättre än någon annan kunskapsteoretiskt sett och i relation till sanning. Olika beskrivningar och slutsatser skildrar verkligheten på olika sätt och är likvärdiga varandra, och är värdefulla på sitt sätt.

Answer 134

Inom fenomenologisk filosofi är ett fenomen det som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever - fenomenet är det vi kan få kunskap om.

Answer 135

Fenomenologisk filosofi är fenomenologi som filosofisk skola. Fenomenologiska metoder är empiriska forskningsmetoder som inspirerats av fenomenologisk filosofi, såsom fenomenologisk psykologi.

Answer 136

Den filosofiska fenomenologin hade inflytande på senare traditioner som existentialism, hermeneutik och socialkonstruktionism. Trots att fenomenologin är omarbetad i dessa är fenomenologin viktig för att förstå deras argument och hur dessa traditioner har utvecklats.

Answer 137

Fenomenologin är nyckeln till förståelsen av idétraditioner som velat ersätta positivistisk vetenskapsfilosofi och som velat ersätta de naturvetenskapligt inspirerade ideal inom beteendevetenskaperna.

Answer 138

Det är inte rimligt att dela upp vetenskapsfilosofin i positivism/naturvetenskap och i fenomenologi/hermeneutik/humanvetenskap. Det är missvisande och är ett överförenklat förhållningssätt till vetenskapsfilosofi.

Answer 139

Husserls syfte med fenomenologin i relation till vetenskapen var att finna en absolut säker grund för vetenskapen. Det innebar en filosofisk grund som skulle kunna användas som utgångspunkt för vetenskapens visare utveckling och som inte skulle kunna betvivlas. I likhet med det positivistiska synsättet ville han hitta en säker grund för vetenskapen genom att utveckla en ny metod för att nå säker kunskap. Husserls använde tvivel som verktyg för att nå den metod som skulle ge säker kunskap. Husserls mål var alltså att utveckla en filosofi som ledde till att man kunde nå helt säkra kunskaper som inte kunde betvivlas - apodiktisk kunskap.

Answer 140

I likhet med det positivistiska synsättet ville Husserl hitta en säker grund för vetenskapen genom att utveckla en ny metod för att nå säker kunskap. Husserls använde tvivel som verktyg för att nå den metod som skulle ge säker kunskap. Husserls mål var alltså att utveckla en filosofi som ledde till att man kunde nå helt säkra kunskaper som inte kunde betvivlas - apodiktisk kunskap.

Answer 141

Helt säkra kunskaper som inte kunde betvivlas. Det var Husserls mål att utveckla en filosofi som ledde till att man kunde nå apodiktisk kunskap.

Answer 142

Husserls metod för att ge säker kunskap liknande Descartes metod, med avseende på att de båda använde tvivlet som verktyg. Descartes formade testen cogito, ergo sum (jag tänker, alltså finns jag) och begrundade vad han inte kunde tvivla på, men Husserls menade att han inte var tillräckligt radikal i sitt tvivel och ville fullfölja Descartes arbete. Husserls använde tvivel som verktyg för att nå den metod som skulle ge säker kunskap.

Answer 143

Husserl utvecklade en filosofisk metod för att förstå vad en upplevelse är. Husserls filosofiska metod innebär att vi ska tänka bort (inte använda oss av) olika typer av antaganden som vi gör. Genom att göra det kan vi nå en upplevelse som inte är påverkad av antaganden och sedan beskriva denna upplevelse.

Answer 144

För den som studerat modern kognitiv psykologi kan det vara svårt att se hur man ska kunna frigöra sig från påverkan av förhandsantaganden på upplevelser.

Answer 145

Husserls filsofiska metod (fenomenologin). Vi förhåller oss till världen genom den naturliga attityden, som hindrar oss från att se fenomen i deras rena form utan som gör att de blir färgade av antaganden. Genom epochén frigör vi oss från den naturliga attityden.

Answer 146

Husserls filsofiska metod (fenomenologin). Genom epochén frigör vi oss från den naturliga attityden. Epoché är metoden där vi ska frigöra oss från antaganden som vi normalt tar för givna, och sätta dem inom parentes. Det innebär att antaganden inte ska användas som utgångspunkt när vi analyserar och beskriver upplevelser. Epoché görs genom tre reduktioner.

Answer 147

Husserls filsofiska metod (fenomenologin). När vi frigör oss från den naturliga attityden intar vi den fenomenologiska attityden, och då får vi tillgång till den faktiska formen av fenomenen. Parentessättningen gör att man kommer åt de rena upplevelserna som inte påverkats av bakgrundsantaganden.

Answer 148

Fenomenet är studieobjektet. Med det menas om det upplevda fenomenet är en myra så ska myran som fenomen fokuseras på, och vi inte ska ta ställning om ontologiska antaganden, som antaganden om myrans existens t.ex.. De ska vi bortse från och sätta inom parentes.

Answer 149

Husserl vill befria fenomenologin från ontologiska antaganden och sätta dem inom parentes, som att yttervärlden har en egen, av oss, oberoende existens. Det kallas den fenomenologiska reduktionen. Epoché görs genom den fenomenologiska reduktionen

Answer 150

Livsvärlden är vår värld som vi upplever den - därmed är den uppbyggd av fenomen. Livsvärlden är världen som är tillgänglig för oss i våra upplevelser, innan några fenomenologiska parentessättningar (när vi frigör oss från bakgrundsantaganden, och når de rena fenomenen). Vi upplever vår mänskliga existens inom vår livsvärld, och alla människor har sin unika livsvärld.

Answer 151

Livsvärlden är vår värld som vi upplever den - därmed är den uppbyggd av fenomen. Fenomen det som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever - fenomenet är det vi kan få kunskap om.

Answer 152

När vi frigör oss från bakgrundsantaganden, och når de rena fenomenen som inte påverkats av bakgrundsantaganden.

Answer 153

Livsvärlden föregår all vetenskaplig förståelse: vi har alla en livsvärld även om vi skulle sakna en vetenskaplig förståelse för den. Livsvärlden är en förutsättning för alla andra former av kunskap, inklusive den vetenskapliga kunskapen.

Answer 154

Livsvärlden är viktigt för att förstå beteendevetenskaplig forskning som är inspirerad av fenomenologin. Denna forskning handlar om att förstå människors livsvärld. Inom exempelvis vårdvetenskap har livsvärldsbegreppet fått stor betydelse, där man vill förstå patientens livsvärld för att kunna förstå hur vården ska kunna utföras på bästa sätt.

Answer 155

Hermeneutik handlar om tolkning, det vill säga hur vi kan förstå och skapa meningsinnehåll. Hermeneutiken betonar tolkningens roll för förståelse och kunskap.

Answer 156

Hermeneutiken har en kritisk hållning mot naturvetenskapligt präglad vetenskap.

Answer 157

Hermeneutiken är ovanlig inom psykologin precis som fenomenologin. Hermeneutiken är mest framträdande inom humaniora, inom discipliner där tolkningsfrågor är avgörande, till exempel inom ämnen som litteraturvetenskap.

Answer 158

Kunskap om hermeneutik är ändå värdefull för att den sätter in kunskap i ett större sammanhang och kan göra att vi kan se aspekter av psykologi som ofta är outtalade.

Answer 159

Schleiermacher gjorde hermeneutiken till en generell tolkningslära som inte bara gällde för vissa texter (lagar eller religiösa texter), och han ville ge det en filosofisk grund. Han ville formulera vetenskapliga principer som gällde för alla typer av språklig förståelse.

Answer 160

Schleiermacher menade att man förstod ett budskap genom att förstå avsändarens tankar och avsikter bakom budskapet. Förståelse handlar om att leva sig in i hur författaren tänkte när den uttalade sig, och man skulle frigöra sig från fördomar och förutfattade meningar för att nå denna förståelse

Answer 161

En hermeneutisk cirkel är hans modell av förhållandet mellan delen och helheten i förståelseprocessen. För att förstå något måste man förstå de ingående delarna, men för att förstå de ingående delarna måste man se dem i helheten de ingår i: en hermeneutisk cirkel. Stycken i en text förstås i relation till texten som helhet, och texten som helhet förstås utifrån delarna. Delen och helheten påverkar varandra i förståelseprocessen.

Answer 162

Dilthey såg den hermeneutiska förståelsen som den vetenskapliga metod som skulle användas inom humaniora. Dilthey ansåg att det finns en skillnad mellan naturvetenskap som syftar på att förklara omvärlden, och humaniora som syftar på att förstå mänskliga meningsinnehåll. Det skilde sig radikalt från positivisternas tankar om enhetsvetenskap, som strävade efter att all forskning skulle bedrivas utifrån samma utgångspunkter.

Answer 163

Diltheys syn på att naturvetenskap och humaniora som två helt separata vetenskaper med olika metoder skilde sig radikalt från positivisternas tankar om enhetsvetenskap, som strävade efter att all forskning skulle bedrivas utifrån samma utgångspunkter.

Answer 164

Dilthey ansåg att naturvetenskap syftar på att förklara omvärlden, och humaniora syftar på att förstå mänskliga meningsinnehåll.

Answer 165

Diltheys syn på experimentell psykologi såg Wilhelm Wundts arbete med experimentell psykologi som felriktat. Dilthey menade att mänskligt meningsinnehåll, och därmed psyket, skiljde sig från naturen i övrigt och skulle därför inte studeras utifrån naturvetenskapliga förklaringar utan med hermeneutisk förståelse. Meningsinnehåll skulle förstås och naturen förklaras.

Answer 166

Gadamer menar att all kunskap är tolkningsberoende - både vår vardagskunskap och all vetenskaplig kunskapsbildning, och han kritiserade hur folk ignorerade tolkningens betydelse för kunskapsbildningen.

Answer 167

Gadamer menar att all kunskap är tolkningsberoende, och är en kritik mot positivismens uppfattning om att det går att få pålitliga kunskaper genom metod.

Answer 168

Dilthey såg hermeneutiken som den vetenskapliga metod som skulle användas inom humaniora, medan Gadamer menar att hermeneutik inte är en metod utan en grund för att förstå metodfrågor. Till exempel för att förstå val av metod. Gadamer syn skiljer sig också i och med att han menat att all kunskapsbildning är hermeneutisk, oavsett om den kallar sig naturvetenskaplig eller humanistisk.

Answer 169

Inom Gadamers hermeneutik har förståelseprocessen inte en fast punkt att utgå från. All förståelse utgår från en förförståelse som är lokal. Det vill säga finns vid en specifik tid och plats - utgångspunkten är lokal, föränderlig och betingad av ett specifikt historiskt sammanhang. Detta innebär att all förståelse är ändlig: den är begränsad av den ändliga förförståelse den utgår från eftersom ny kunskap bara kan skapas inom de ramar som sätts av de förkunskaper man redan har.

Answer 170

Förförståelse är det all förståelse utgår från; för att förstå något måste man redan ha en förståelse. Gadamer menar att vår förförståelse består av fördomar (för-domar), som är i förväg dragna slutsatser som vi använder och tolkar ifrån.

Answer 171

Gadamer skiljer sig från andra filosofer som hävdar att kunskap nås genom att man gör sig av med fördomar som Husserls fenomenologi och Schleiermachers hermeneutik. Gadamer menar istället att förförståelsen, och därmed fördomarna, är en förutsättning för ny kunskap och därmed är fördomar något positivt för honom.

Answer 172

Det ömsesidiga beroendet mellan förståelse och förförståelse utgör Gadamers version av hermeneutisk cirkel. Vår förförståelse är resultatet av våra erfarenheter, kultur och det samhälle vi lever i och vi kan inte förstå något frikopplat från den. Förförståelsen och förståelsen skapar hela tiden varandra i en ömsesidig relation. Förförståelse sätter gränserna för vilken förståelse vi kan nå och vilka frågor vi kan ställa: vår förståelsehorisont. När den nya förståelsen blir till förförståelse ändras förståelsehorisonten, och då blir ny förståelse möjlig och nya frågor kan ställas.

Answer 173

Vår förståelsehorisont är gränserna för vilken förståelse vi kan nå och vilka frågor vi kan ställa, ochs sätts av vår förförståelse. När den nya förståelsen blir till förförståelse ändras förståelsehorisonten, och då blir ny förståelse möjlig och nya frågor kan ställas.

Answer 174

Gadamer anser att Schleiermachers försök att hitta avsändarens budskap inte är meningsfullt, eftersom vår förförståelse gör det omöjligt att frikoppla vår tolkning från våra fördomar. Schleiermacher menar att en hermeneutisk forskare måste frigöra sig från sina fördomar, medan Gadamer menar att det är omöjligt att göra det. Gadamer menar att om vi lyckades att frikoppla oss från våra fördomar skulle vi inte ha någon grund för att forma någon ny förståelse överhuvudtaget. Vi kan inte yttra oss som avsändarens budskap i våra tolkningar, utan bara vad man som tolkare finner.

Answer 175

När olika personer argumenterar för olika tolkningar ska man ställa alternativa tolkningar mot varandra och se vilken tolkning som man bäst kan argumentera för. Man ställer sina data och tolkning mot varandra så att det uppstår en konflikt, och utifrån det ser man om det finns något i datan som problematiserar tolkningen. Det kan ses som en hermeneutisk variant av att använda falsifiering som metod.

Answer 176

Ricoeur menar att alla teorier är begränsade när det gäller anspråk på sanning som kan dras utifrån dem (parallell till Gadamers tes att all förståelse är lokal). Genom att se var det finns konflikter mellan olika tolkningar och betona skillnaderna, kan man analysera hur långtgående anspråk på sanning man kan dra från sina teorier.

Answer 177

Betoning på klar och tydlig kommunikation innebär att de eftersträvar kommunikation som för kunskapen framåt genom att lyfta fram idéernas olikheter, för att man senare ska kunna överbrygga dem. Ju klarare kommunikation, desto mer lättillgänglig grund för tolkningen ger man läsaren.

Answer 178

Den språkliga vändningen inom samhällsvetenskaperna utvecklades under 1950-, 1960- och 1970-talet, som en kritik mot en vetenskapssyn som inte tog hänsyn till den sociala kontexten när man studerar människan. De menade att det förutsätter att man utgår från språket för att förstå människan i sitt kontext, samt att det förutsätter att man ser beteendevetenskapens studieobjekt som språkligt och socialt baserade fenomen för att förstå människan i sitt kontext.

Answer 179

Wittgenstein menar att ord och påståenden inte har en mening oberoende av det sammanhang där de används. Det betyder att ord och påståenden får sin mening i kontexten de används i, det vill säga i kommunikationen mellan människor. De har alltså ingen särskild mening i sig själva, oberoende av sammanhang. Ett ord har enbart sin fullständiga mening i just det specifika sammanhang som det används i. (vi ser en koppling till performativ sanningsteori - sanning skapas)

Answer 180

För att förstå innebörden av ordet måste vi därmed studera just detta specifika sammanhang.

Answer 181

Detta synsätt skiljer sig från essentialism för språkliga begrepp, som skulle innebära att ord och påståenden egenskaper inte påverkas av de situationer de används i.

Answer 182

Wittgenstein pratar om familjelikhet: ordet spel har ingen enhetlig betydelsekärna, utan visar bara familjelikhet över sina olika användningskontexter.

Answer 183

Språket kan ses som ett instrument vars användande medför sociala effekter. Eftersom ord inte har en mening oberoende den kontext de används i, utan får sin betydelse i interaktion mellan människor så betyder det att när man kommunicerar så uträttar man något och nya sakförhållanden kan skapas - språklig kommunikation är därmed en handling. När vi utgör en handling genom vår språkliga kommunikation, det vill säga skapar nya sakförhållanden, sker en talakt. T.ex. när prästen säger till brudparet “härmed förklarar jag er vigda”. Vi ser en koppling till den performativa sanningsteorin.

Answer 184

När vi utgör en handling genom vår språkliga kommunikation, det vill säga skapar nya sakförhållanden, sker en talakt. T.ex. när prästen säger till brudparet “härmed förklarar jag er vigda”. Vi ser en koppling till den performativa sanningsteorin.

Answer 185

Till den performativa sanningsteorin.

Answer 186

Socialkonstruktionismen handlar om hur livsvärlden är förankrad i socialt samspel. Grundtanken inom socialkonstruktionismen är att vår förståelse för de fenomen vi ser som självklara och naturliga, skapas av sociala interaktioner och är ett resultat av kommunikationsprocesser i det samhälle vi lever i.

Answer 187

Att det finns outtalade överenskommelser förknippade med konstruktioner handlar om våra antaganden om begrepps innebörder. Om vi tar begreppet “bok”, så finns en gemensam förståelse för vad en bok innebär och vad det är som skiljer en bok från en pappersbunt. Vi kan se kön som en social konstruktion, genom att vi ser uppdelningen i man och kvinna som resultatet av en social process. Man och kvinna som kategorier har då skapats genom roller och handlingsmönster, som gjort att vi ser dem som naturliga och givna oberoende av vår förståelse för dem.

Answer 188

Enligt socialkonstruktionisterna så spelar sociala konstruktioner en viktig roll när det gäller att skapa vår bild av vad som är normalt och onormalt. De talar om hur de sociala konstruktionerna i samhället resulterar i att heterosexualitet ses som normalt, och homosexualiet ses som onormalt och många socialkonstruktionister vill komma bort från en diskussion om normalitet. Var gränsen mellan sjuk/frisk, normal/onormal och acceptabelt/oacceptabelt beror på den socialt konstruerade förståelsen av världen.

Answer 189

Att vetenskapen är objektiv är en del av vår vardagliga förståelse av den. För att belysa det problematiska i synsättet att vetenskapen är objektiv kan man lyfta fram betydelsen av retorik i vetenskapen. All vetenskaplig text är retorisk.

Answer 190

Referenser: Referensernas roll är ett exempel på retorik i vetenskapliga texter. Referensernas funktion är att övertyga läsaren om att författaren är insatt och värd att ta på allvar, att stödja författarens argumentation och på så sätt göra den vetenskapliga texten mer övertygande. Referenser används inte bara för att referera till faktan som används, utan referenser används i sig för argumentation. Metaforer: Användandet av metaforer är en annan retorisk resurs i det vetenskapliga skrivandet. Emotioner kan t.ex. beskrivas i metaforiska termer av kontrollförlust som att “man blir utom sig.” Metodfokus: Metodfokus är en annan retorisk resurs i det vetenskapliga skrivandet. Tendensen att uppmärksamma metoden i psykologisk forskning gör att studien framstår som mer vetenskaplig. Rapportering enligt APA: Att rapportera enligt APA gör att vetenskapliga processen framstår som linjär, vilket inte stämmer och som mer rationell och är en retorisk resurs i det vetenskapliga skrivandet.

Answer 191

Artiklar skrivna enligt APA-manualen får den vetenskapliga processen att framstå som linjär, vilket den inte är. Det vill säga att forskning presenteras med en inledning som inkluderar teoretisk bakgrund och syfte, sedan kommer metod och resultat, och till sist en diskussion där man relaterar resultatet till det som skrevs i inledningen. Den vetenskapliga processen är inte linjär eftersom exempelvis syftet ofta ändras under arbetets gång.

Answer 192

Att objektivitet och retorik är två sidor av samma mynt, innebär att en central del av den vetenskapliga retoriken är just att framhäva forskningen som objektiv. Retorikens roll är att få en argumentation att framstå som övertygande.

Answer 193

- Hermeneutikern Diltheys argument att vetenskapen består av två vetenskaper: naturvetenskap och humanvetenskap som bröt med en traditionell vetenskapssyn. - Husserls utveckling av den fenomenologiska filosofin, med sökandet efter sann kunskap och dess syn på livsvärlden som platsen för människans upplevda tillvaro, vilket inspirerade tankesätt som bröt mot en mer traditionell syn på vetenskapen (och dess kvantitativa ansatser). - Utveckling av samhällsvetenskap som påverkats av hermeneutik och fenomenologi har varit viktiga för uppkomsten av kvalitativa ansatser. En sådan är den symboliska interaktionismen inom främst sociologin, som betonar betydelsen av det mänskliga språket och att människor styr sina liv utifrån sin förståelse av sin omvärld. -Foucault, som fokuserat på hur maktstrukturer i samhället påverkar sociala institutioner.

Answer 194

Under lång tid tänkte många att kvalitativ forskning skulle bedrivas helt separat från kvantitativ forskning. Många forskare menar idag att man kan blanda kvalitativa och kvantitativa ansatser i samma studie, vilket kallas för mixed methods. Dock förutsätter den att skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa metoder är värd att upprätthålla

Answer 195

Uppdelningen mellan kvalitativa och kvantitativa ansatser är problematisk på så sätt olika kvalitativa och kvantitativa ansatser skiljer sig mycket åt från varandra. T.ex. kan kvalitativ forskning skilja sig åt när det gäller möjligheten och nyttan av att generalisera forskningsresultat, eller möjligheten att röra kausalitet. Kvantitativa ansatser kan skilja sig på så sätt att de kan ansluta sig till kunskapsteoretisk rationalism eller empirism. Uppdelningen mellan kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser gör att man utgår från att det enbart finns två ansatser som täcker in all forskning; att det som inte är kvalitativ forskning är kvantitativ forskning. Man har försökt definiera kvalitativ forskning, och kvantitativ forskning blir då allt som kvalitativ forskning inte är vilket ofta är felaktiga definitioner.

Answer 196

Det finns kvalitativa inslag i all forskning, vilket problematiserar uppdelningen mellan kvalitativa och kvantitativa ansatser. Kvalitativa komponenter kan exempelvis vara definitionen av forskningsproblemet, hur man beskriver datan i studien, vad studiens resultat innebär - det vill säga hur resultaten bör tolkas och vilka slutsatser som kan dras.

Answer 197

All forskning är kvantitativ eftersom all forskning har någon typ av nivåbestämningar av de studerade fenomenen - även kvalitativ forskning. Kvalitativ forskning använder ord som några, mycket, finns, finns inte, och har därmed kvantitativa inslag.

Answer 198

All kvantifiering ingår i en social kontext som bidrar till att bestämma dess innebörd, och utan innebörden blir siffror meningslösa.

Answer 199

Uppdelningen mellan kvalitativa och kvantitativa ansatser är överförenklad och problematisk. Forskningsskolor och forskningsprogram kan istället beskrivas utifrån människosyn (är människan skild från naturen eller är hon av samma slag), syn på generalisering, syn på ontologiska frågor (finns det en av oss oberoende yttre värld)

Answer 200

Inhemska psykologier kan ses som en reaktion och kritik mot huvudströmningen inom psykologin, det vill säga den psykologiska forskning som främst utförs på västerländska universitet.

Answer 201

De menar att traditionell psykologi är för västerländsk i sina grundantaganden, förhållningssätt och utgångspunkter för att ge en rättvis bild av mänskligheten i stort. De menar att det finns (outtalade) grundantaganden i västerländsk psykologi som är för ensidigt västerländska. Till exempel att de utgår från värderingar som är för liberala, individualistiska och materialistiska och som inte passar i icke-västerländska kulturer.

Answer 202

Att psykologin inte har något avspänt förhållande till religion gör att den inte kan göra rättvisa åt de religiösa dimensionerna i människans liv.

Answer 203

Traditionell västerländsk psykologi kan vara svår att tillämpa i kulturer med andra normer. Till exempel visades det i västerländska hjälpinsatser på Sri Lanka efter tsunamin 2004. Då utsatte de västerländska hjälparbetarna människor för västerländska behandlingsmetoder som debriefing och behandlingsmetoder som bygger på att det är positivt att visa känslor öppet. Det stred mot de rådande sociala normerna på Sri Lanka och var inte anpassade till sammanhanget. Man satte ihop behandlingsgrupper på ett sätt som inte tog hänsyn till den sociala kategorisering som fanns, och som orsakade problem för personerna som var involverade.

Answer 204

Traditionell psykologi har inte ägnat så mycket uppmärksamhet till frågor som fattigdomens effekter på människor, trångboddhet, narkotikamissbruk och analfabetism, vilket är frågor som många icke-västerländska länder har behov av att förstå bättre. Även frågan om effekterna av att uppfostras av sina egna syskon, vilket sker i stora delar av Afrika.

Answer 205

Svensk arbetspsykologi är inspirerad av socialdemokratiska ideal kring medinflytande för de anställda, och är mer knuten till svenska förhållanden. I Sverige har man annars varit väldigt positiv till påverkan från speciellt USA på psykologin.

Answer 206

Företrädare för inhemska psykologier menar att psykologin ska utgå från det egna landets kultur. Det innebär att psykologin ska vara grundad på fenomen, forskningsproblem, metoder, begrepp, teorier etc, som kommer från den egna kulturen och det egna samhället, och som inte grundar sig på antaganden gjorda utifrån ett västerländskt perspektiv.

Answer 207

Frågan om vad som är vetenskap är laddad. Exempelvis kan det leda till straffansvar om man gör sig skyldig till ovetenskaplighet inom exempelvis medicin. Det kan påverka forskares möjlighet att få forskningsresurser och meritering i forskarsamhället.

Answer 208

Open science är en reaktion mot olika förhållanden i dagens forskning, till exempel pressen på forskare att publiceras i tidskrifter trots att det inte håller fullgod kvalitet. Man menar att vetenskapens resultat ska publiceras med fri tillgång (open access) och ha god tillgänglighet. Man betonar långsiktighet och transparens i planering och hur man redovisar sin data och resultat.

Answer 209

Engelskans science är smalare än vetenskap i svenskan. Science omfattar traditionellt sett det vi kallar för naturvetenskap.

Answer 210

Klar kommunikation i kombination efter ständig utveckling är vetenskapens viktigaste egenskap. Det finns ingen vetenskap utan klar kommunikation. Egenskaper som är väsentliga för all forskning är systematik, genomskinlighet och begriplighet i det man gör. Graden av generaliserbarhet i sina utsagor är också väsentlig. Vetenskapen strävar efter någon form av sanning. En kritisk hållning är också viktigt för ett strävande efter förbättring. Det är en hörnsten i peer review. Etik är centralt inom forskning.

Answer 211

Vetenskap är viktig för oss. Det är viktigt att förstå hur vetenskap fungerar för att kunna förhålla oss öppet men kritiskt till forskarnas slutsatser, för att undvika att tillämpa dåligt underbyggda forskningsresultat eller att undvika att tillämpa väl underbyggda forskningsresultat. Att förstå kunskap ger oss bättre förutsättningar att förstå vår omvärld och att tillämpa denna förståelse på yrkeslivet, privatlivet osv. Till exempel kan man lära sig att undvika tankefel som att selektivt söka information som stödjer de åsikter vi redan har, utan att beakta åsikter som talar emot oss.

Answer 212

Scientism är övertro på vetenskap, och är en tro att naturvetenskapliga metoder och förhållningssätt är de enda korrekta och användbara vägarna till kunskap, och att vetenskapliga metoder på ett enkelt sätt kan användas för att styra sociala processer i samhället. En kritik mot scientism är att människan som är en social varelse kan beskrivas i regelbundenheter som är samma i olika situationer.

Answer 213

Vetenskapsteori är läran om vad vetenskap är. Om vetenskaplig förståelse skiljer sig från annan typ av förståelse såsom religiös Styrkor och svagheter hos vetenskaplig förståelse Kan man hävda att det finns ett vetenskapligt förhållningssätt Vilken utsträckning principerna för vetenskapliga arbetssätt är och bör varaa I vilken mån vetenskapens resultat beror på sociala förhållanden och av forskarens personliga egenskaper När vetenskap hjälper människan och när den stjälper

Answer 214

Vetenskapsteori ger en grund för att legitimera val av vetenskaplig metod och diskutera problem med metoden. Vetenskapsteori kan ge alternativa perspektiv på psykologi och beteendevetenskap genom att lyfta fram vetenskapsteoretiska skolor som inte är lika dominerande inom forskningen. Till exempel hermeneutik och fenomenologi. Med hjälp av dessa perspektiv kan man upptäcka aspekter som man annars inte hade reflekterat över, och få insikter om disciplinen som helhet.

Answer 215

Vetenskapsteori är viktigt även om man inte ägnar sig åt forskning om man vill kunna förhålla sig till sitt ämne. Vetenskapsteori ger förståelse för hur forskningssamhället fungerar och därmed hur vetenskaplig kunskap produceras. Genom det kan man få en mer kritisk inställning till vetenskap och deras sanningsanspråk. Att lära sig att ha ett öppet men kritiskt förhållningssätt till vetenskapen, och kunna ifrågasätta och problematisera den.

Answer 216

Under amatörperioden (1600-1800) bedrevs forskning som en hobby av en liten skara rika män som täckte många olika vetenskapsområden. De kommunicerade med varandra ansikte mot ansikte och genom brevväxling som tog lång tid att nå fram. Under denna period så frigjorde sig vetenskapen gradvis från kyrkan, vilket var en process som redan började på 1200-talet och som var en förutsättning för vetenskapens framtida utveckling. Under den akademiska fasen (1800-1940) etablerades vetenskapen i olika samhälleliga institutioner, främst universitetet. Universitetet blev forskningens främsta institutionella bas, eftersom deras utbildning skulle bygga på forskning. Universiteten byggdes ut, och en mer eller mindre standardiserad forskarutbildning infördes. forskarnas frihet var stor när det kom till att välja forskningsfrågor inom sitt ämne. Under den professionella fasen (1940-1990) kopplades forskningen starkare till de behov samhället hade, och till målet att stödja ekonomisk tillväxt. Staten började mer målmedvetet försöka styra forskningen genom att tilldela resurser till den. Ökade resurser och bättre informationsteknologi bidrog till att forskningsvolymen ökade starkt. Bättre informationsteknologi gav bättre kommunikationsmöjligheter mellan forskarna, vilket underlättade samarbetet mellan forskare i olika länder. Efter 1990 talar man om en Triple Helix- eller Mood 2-fas. Denna fas kännetecknas av att universitet, offentlig sektor och företag samarbetar mer. Det beror på att man snabbt vill dra nytta av forskningens resultat, och därför är det viktigt att forskningen satsar på frågeställningar som har praktisk nytta.

Answer 217

Värdesättandet av akademisk frihet har utvecklats gradvis, bland annat ur upplysningstidens idéer. Redan på medeltiden var frågan om universitetets frihet aktuell, genom att de hade lov att äga mark fristående från staten och kyrkan och hade egen juridisk status. Det innebar att de hade rätt att ha egna interna regler och representeras i samhälleliga sammanhang, vilket gjorde att de kunde framföra egna ståndpunkter även om de gick emot kyrkans. T.ex. att de kunde ha egna åsikter gällande astronomi.

Answer 218

Humboldt betonade Lehrfreiheit och Lernfreiheit: lärarnas frihet att bedriva undervisning utifrån sin egen övertygelse och studentens frihet att få välja universitet och ämne utifrån intresse.

Answer 219

Med akademisk frihet idag är centrala aspekter forskarnas frihet att välja frågeställningar och metoder, och frihet att publicera sina resultat. Akademisk frihet är även friheten att argumentera för sin sak och argumentera mot kunskapsanspråk man anser är svaga - akademisk frihet är inte att bli lämnad ifred från kritik. Akademisk frihet är även rätten att vara visselblåsare när man upptäcker problematiska förhållanden.

Answer 220

Hot och begränsningar mot den akademiska friheten kan vara religiösa texter som ges en överordnad roll och sätter ramar för forskarnas arbete, politisk korrekthet som är självcensur och som styr vilka argument och ståndpunkter som anses acceptabla, begränsningar av tid och resurser, samt kravet att forskningen ska vara etisk.

Answer 221

Tidigt skedde en uppdelning av vetenskap i naturvetenskap och humanvetenskap. Sedan började den uppdelas i natur-, human- och samhällsvetenskap. Samhällsvetenskapliga ämnen började sedan delas upp i samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Inom beteendevetenskap ingår psykologi tillsammans med pedagogik, sociologi, socialantropologi och etnologi.

Answer 222

Ett tvärvetenskapligt möte innebär att forskare från olika ämnen utvecklar nya, gemensamma teorier och metoder, till exempel kognitionsvetenskap där bl.a. psykologer, lingvister och filosofer samarbetar. Värdet med detta är att det kan ge djupare förståelse av fenomenet, och mötet mellan olika perspektiv kan ge ökad kreativitet. Tvärvetenskapliga möten kan lösa komplexa samhällsproblem. Svårigheter med tvärvetenskapliga möten kan vara problem med att förstå att andra perspektiv än sina egna kan vara lika betydelsefulla och viktiga.

Answer 223

Att det studerade objektet kunde mätas noggrant och pålitligt var viktigt för psykologins övergång från filosofi till vetenskap. Wilhelm Wundt första psykologiska laboratoriet i Leipzig

Answer 224

Olika analysnivåer inom psykologin handlar om att de teorier man formulerar avgränsas till att omfatta fenomenen på en viss analysnivå. Neurologiska teorier är utvecklade för en lägre nivå, till exempel studier av neuron och signalsubstanser. Teorier om till exempel kulturella fenomen ligger på en högre analysnivå. Teorier som utvecklats för en nivå kan vara dåligt integrerade för en annan storleksnivå. Ett och samma begrepp kan användas på olika analysnivåer och då få olika innebörd.

Answer 225

Teorier som är fysiologiska och mentalistiska (till exempel kort- och långtidsminne) tenderar att vara individorienterade, medan de kulturella, kommunikativa och institutionella tenderar att vara socialt orienterade.

Answer 226

Psykologin har bredd av forskningsmetoder. Variationen i metoder beror på de empiriska fenomen man studerar och vilka aspekter av fenomenet man vill studera. Till exempel använder neuropsykologi och organisationspsykologi olika metoder.

Answer 227

Forskare har ofta ett mer teoretiskt kunskapsintresse. De vill ofta försöka få fram ett resultat som är tillämpbart i många olika sammanhang, eftersom de vill förstå fenomenet på ett grundläggande och allmänt plan. Yrkesutövare är mer intresserade av att lösa konkreta problem i sin yrkesvardag.

Answer 228

Evidensbaserad praktik är att samhällets vård och omsorg ska vara utformade utifrån bästa tillgängliga kunskap, enligt riktlinjer från staten. Evidensbaserad praktik illustrerar mötet mellan forskning och samhälle.

Answer 229

Detta begrepp har debatterats eftersom man menar att behandling inte enbart kan byggas på vetenskapliga resultat som syftar på att tillämpas i många sammanhang. Yrkesutövares expertis är viktig för att kunna anpassa behandlingen efter patienten. Vetenskap kan inte alltid uttala sig om vad som är bäst i det enskilda fallet eftersom det handlar om att tillämpa resultatet till ett större sammanhang.

Answer 230

För de flesta forskare är målet att nå så sanna slutsatser som möjligt. Vetenskapens slutsatser är inte absoluta, utan enbart de mest troliga utifrån den evidens som finns.

Answer 231

Vetenskapens slutsatser är inte absoluta, utan enbart de mest troliga utifrån den evidens som finns. För politiska rörelser är målet oftast att åstadkomma förändring, till exempel att stoppa miljöförstöring. Då blir vetenskapen en dålig allierad för exempelvis miljörörelsen eftersom vetenskapen inte vill ställa sig bakom absoluta slutsatser.

Answer 232

Många inom vetenskapsteorin, särskilt feministiska och postkoloniala forskare, menar att det är omöjligt för vetenskapen att vara värderingsfri. Få forskare tror idag att det är möjligt för vetenskapen att vara helt värderingsfri. Frågan gäller snarare på vilket sätt det är viktigt med värderingsfrihet i forskningen och vilka aspekter av forskningen som bör vara värderingsfria.

Answer 233

Vetenskapsfilosofi är deskriptiv eftersom den är beskrivande: den beskriver vad vetenskap är. Vetenskapsfilosofin är normativ eftersom den är värderande: den beskriver vad vetenskap bör vara, vad som är önskvärt i samband med vetenskap. Förhållandet mellan deskriptiva och normativa utsagor är komplicerat.

Answer 234

Vetenskapsstudier är främst ett empiriskt forskningsområde som handlar om hur forskning bedrivs och vad som påverkar dess processer och slutsatser. Vetenskapsstudier undersöker frågor som hur forskare förbereder sina studier, hur de presenterar sina slutsatser för att vara så övertygande som möjligt och i vilken mån rädslan för kritiker bestämmer hur de presterar sina forskningsresultat.

Answer 235

Att forskning alltid bedrivs i ett socialt sammanhang innebär att det alltid bedrivs i ett socialt sammanhang som skapar förutsättningar för forskares aktiviteter. Det sociala sammanhanget forskare tillhör inkluderar institutioner, organisationer, till exempel universitet, land, EU, och det globala sammanhanget. Detta sociala sammanhang ger förutsättningar för forskning, t.ex. forskningens ekonomi, men särskilt i samhälls- och humanvetenskap gäller det val av forskningsfrågor som påverkas av de aktuella idédebatter som finns i samhället.

Answer 236

Interaktioner mellan forskare utgör forskarsamhället. Strukturer i forskarsamhället är mer långsamt föränderliga delar, till exempel forskningsorganisationer. Processer i forskarsamhället är snabbt föränderliga delar. Tillsammans utgör dessa viktiga förutsättningar för den enskilda forskaren.

Answer 237

Viktiga funktioner hos forskarsamhället är att: - Stödja forskningen inom olika områden, genom till exempel forskningsorganisationer och tidskrifter. - Reglera vilka forskningsresultat som ger legitimitet, alltså att bedöma forskning - Skapa en statusordning bland forskarna

Answer 238

Peer review är när forskare kritiskt bedömer varandras texter, vilket är en funktion hos forskarsamhället - att reglera vilka forskningsresultat som anses som legitima och ges acceptans. Peer review bidrar till att bestämma vad som publiceras i vetenskapliga tidskrifter och är vetenskapernas främsta instrument för kvalitetskontroll.

Answer 239

Peer review används vid tidskriftpublicering men även vid bedömningar av forskningsansökningar och i samband med anställningar och vilka som ska få presentera sina forskningsresultat på vetenskapliga konferenser

Answer 240

Peer review-systemet har en viktig funktion gällande att integrera kunskapsutvecklingen. Med det menas att granskarna bevakar att författarna refererat till relevant forskning, vilket gör att författarna tvingas förhålla sig till redan publicerad forskning på ett systematiskt sätt, vilket då ger en integrerande funktion och skapar en viss konsensus i forskarsamhället. Texter som genomgått peer review ändras oftast i riktning mot det dominerande synsättet i forskarsamhället och peer review-systemet kan därmed ha en traditionsbevarande funktion. Det gör det svårare för nya idéer att komma fram.

Answer 241

Forskarsamhället bidrar till att skapa en statusordning bland forskarna. Ett sätt som statussortering formas är att forskare får uppdrag som sakkunniga, som bedömare av anställningsansökningar i samband med rekrytering av tjänster. Ett annat sätt är forskningsmeriter som är tungt vägande för att bedöma akademisk kompetens. I Sverige är docentgraden viktigt. Ett annat sätt är genom hur forskare citerar varandras forskning i sina skrifter. Citeringar innebär oftast ett typ av erkännande från forskarsamhället. Forskare med många publikationer (och många citeringar) klassificeras ofta som framgångsrika.

Vetenskapsteori T2 Flashcards

(266 cards)