vetenskap Flashcards
(126 cards)
Ge exempel på ett kort problemformulering relaterat till vård av anhöriga
som kan vara lämpligt att studera med en kvalitativ forskningsansats. Konstruera ett syfte som passar till din problemformulering och förklara varför just kvalitativ metod skulle vara lämplig för att besvara detta syfte.
Problemformulering: Anhöriga till personer som insjuknar i demens får en kraftigt
förändrad livssituation under pågående sjukdomsförlopp. Demens kan snabbt
utvecklas och är en sjukdom som kräver plöstliga åtgärder i form av boende och vård.
De anhöriga som står den insjuknande närmast blir en viktig pusselbit i planerandet
av den sjukes vård då dessa anhöriga känner individen bäst.
Syfte: Att undersöka hur individer upplever att deras vardagsliv förändras när en
anhörig insjuknar i demens.
En kvalitativ metod syftar till att undersöka detaljer, gå mer djupt in på specifika frågor och undersöka subjektiva upplevelser.
En kvalitativ metod skulle lämpa sig här då man vill studera hur anhöriga till demenssjuka upplever att deras vardag förändras.Det kan vara på både en psykisk, fysisk och social nivå men kan skilja sig mycket mellan olika individer, beroende på arbete, familjekonstellationer, relation till den anhörige mm. Genom djupare intervjuer får man den subjektiva upplevelsen, det blir svårt att vara tillräckligt specifik i kvantitativ forskning.
Ge exempel på ett kort problemformulering relaterat till vård av anhöriga(minst 3 meningar) som kan vara lämpligt att studera med en kvalitativ forskningsansats. Konstruera ett syfte
som passar till din problemformulering och förklara varför just kvalitativ metod skulle vara
lämplig för att besvara detta syfte.
Problemformulering: Anhöriga till personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar spelar en avgörande roll i omvårdnaden och välbefinnandet hos den sjuke. Trots denna viktiga roll upplever många anhöriga en känsla av isolering och otillräcklighet, vilket påverkar både deras psykiska och fysiska hälsa. Det finns ett behov av att förstå de specifika utmaningar och känslor som anhöriga upplever i sin vårdande roll för att kunna erbjuda bättre stöd och resurser.
Syftet med denna studie är att undersöka anhörigas upplevelse av att vara vårdare till en närstående med en kronisk sjukdom, med fokus på de känslomässiga och praktiska utmaningar som blir. Studien syftar även till att identifiera vilken typ av stöd anhöriga anser vara mest hjälpsamt för att hantera deras vårdande roll.
En kvalitativ metod är lämplig för detta syfte eftersom den fokuserar på att få en djupare förståelse för individens upplevelse och personliga erfarenheter. Anhörigas känslor, tankar och reaktioner på att vara vårdare är komplexa och varierande, vilket gör att en kvalitativ ansats kan ge värdefulla insikter om de emotionella och sociala faktorer som påverkar deras hälsa och välmående. Genom intervjuer eller fokusgrupper kan forskaren samla in detaljerade och nyanserade berättelser från anhöriga, vilket gör det möjligt att förstå de individuella skillnaderna i deras upplevelser. Kvalitativ forskning ger också möjlighet att identifiera de specifika behov och utmaningar som inte alltid fångas upp i kvantitativa studier.
Hur presenteras vanligen ett resultat av en kvalitativ empirisk studie? Två alternativ ärrätt.
I form av en tematisk struktur
I form av brödtext med ordrika beskrivningar
Skriv och förklara överförbarhet och Transparens
Överförbarhet innebär att en studie ska kunna vara relevant och användbar i andra liknande situationer. För att detta ska fungera är det viktigt att tydligt beskriva vilka som deltagit i studien och varför de valdes ut. Denna information gör det möjligt för andra att bedöma om resultaten kan tillämpas i en annan miljö. Till exempel kan en studie om stress hos studenter på Röda Korsets högskola ge insikter som också är användbara för att förstå stress hos studenter på andra sjuksköterskeutbildningar.
Transparens handlar om att vara helt öppen med hur, när och var studien genomfördes. Det inkluderar insamling, transkribering och analys av data, utan att dölja något från metoden. Syftet är att någon annan ska kunna följa samma metod med samma deltagare och nå liknande resultat. I kvalitativa studier är detta särskilt viktigt eftersom resultaten bygger på detaljerade frågor snarare än siffror och tabeller. För att göra resultaten trovärdiga krävs noggranna beskrivningar, annars kan misstankar uppstå om att detaljer har förvrängts eller fabricerats.
En kvalitativ studie i omvårdnad söker efter följande kunskap?
Beskrivning av olika fenomen i patientens och vårdandets värld
Induktion innebär att forskaren:
Går från empiri till teori
Skriv tre exempel på styrkor i att använda kvantitativa metoder.
.
Möjlighet att generalisera resultat: Kvantitativa metoder, som enkätundersökningar och experiment, kan samla data från ett stort antal individer, vilket gör att resultaten kan generaliseras till en större population.
kvantitativa metoder fokuserar på numeriska data och statistik, är det möjligt att analysera och presentera resultat på ett objektivt och pålitligt sätt, vilket minimerar forskarens fördomar eller tolkningar.
Kvantitativa metoder tillåter exakt mätning av variabler och kan ge detaljerad information om samband och mönster i data, vilket gör det enklare att testa hypoteser och dra statistiska slutsatser.
En ny behandling mot en dödlig sjukdom införs, vilket leder till att de som redan insjuknat
överlever. Däremot är denna nya behandling av denna icke smittsamma sjukdom varken
botande eller förebyggande. Vilket av följande scenario kan samhället förvänta sig?
Ökad prevalens
Ett antal forskare är intresserade av att undersöka och utforma en studie för att
ta reda på om arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom
bland män och kvinnor.
Vad är utfallet i en sådan studie?
Hjärt- och kärlsjukdom
Redogör för och beskriv skillnaden mellan deskriptiv och analytisk epidemiologi samt ge exempel på syften som passar till de två typerna av epidemiologi
Deskriptiv epidemiologi handlar om att beskriva sjukdomar och deras förekomst i befolkningen. Det handlar om att svara på frågor som hur många som är sjuka, var de bor och när sjukdomen uppträder.
Exempel på syfte:
“Att beskriva hur många personer i Sverige som har diabetes under 2023.”
Analytisk epidemiologi handlar om att förstå orsakerna till sjukdomar. Den försöker hitta samband mellan riskfaktorer (som rökning eller dålig kost) och sjukdomar.
Ex på syfte: “Att undersöka om rökning ökar risken för lungcancer hos vuxna.”
Deskriptiv beskriver förekomsten av sjukdomar Fokuserar på var när och hur många ex hur många har influensa
Skriv de tre nödvändiga villkoren för att man ska kunna prata om ett kausalt
orsakssamband inom epidemiologisk forskning
Om rökning ökar risken för lungcancer, så finns ett kausalt samband mellan rökning (orsak) och lungcancer (verkan).
1: Det skall finnas ett empiriskt samband
2: Tidssekvensen skall vara korrekt (exponering före utfall)
3: Får inte vara påverkat av en confounder
I en studie uppskattades det att risken att drabbas av diabetes var 4,34 per 1 000 levnadsår
för män och 3,16 per 1 000 levnadsår för kvinnor.
Vilka typer av mått är detta ett exempel på?
Incidens
I en studie, där man har tagit hänsyn till en mängd confounders, uppskattades det att risken att av ha diabetes var 4 gånger högre bland elektriker jämfört med ekonomer
Detta påstående beskriver den…
Relativa risken
Empirism innebär att
Kunskap grundas på våra erfarenheter som förmedlas via våra sinnen
En kvalitativ studie i omvårdnad söker efter följande kunskap?
Kryssa för ett svarsalternativ.
Beskrivning av olika fenomen i patientens och vårdandets värld
Induktion innebär att…
Kryssa för ett svarsalternativ
Härleda slutsatser från en empirisk undersökning
Nämn en vanlig variant av vetenskaplig oredlighet, så kallat forskningsfusk
Plagiat, alltså att man kopierar/skriver ordagrant en text från en källa men att man inte refererar/citerar - vilket tyder på att texten är ens egen (alltså när man inte refererar). Men i detta fall så är den plagierad.
Vilken av nedanstående alternativ beskriver bäst vad Vetenskap är för något
Ett systematisk sökande efter kunskap där kunskapen ska kunna beläggas
En forskare vill i kvalitativ studie försöka ta reda på hur något är beskaffat, vad det består av eller dess väsensbringande delar. Denna typ av forskningsfråga kan betraktas
som en…
ontologisk fråga
Skriv skillnader mellan Litteraturöversikt och Original artikeln.
Litteraturöversikt sammanfattar och analyserar redan publicerad forskning inom ett visst ämnesområde. Den ger en översikt av vad som redan är känt om ett ämne, och syftet är att kritiskt granska och jämföra olika studier för att hitta mönster, styrkor, svagheter och forskningsluckor. Det innebär att ingen ny forskning genomförs i en litteraturöversikt.
Originalartikel, däremot, är en rapport om en studie som forskarna själva har genomfört. Här presenteras ny data som har samlats in genom experiment, undersökningar eller observationer. Fokus är på den forskning som är nyskapande, och artikeln beskriver detaljerat metod, resultat och slutsatser från studien.
Så, medan en litteraturöversikt samlar och bedömer tidigare forskning, presenterar en originalartikel ny och originell forskning.
Hur presenteras vanligen ett resultat av en kvalitativ empirisk studie? Två alternativ är rätt.
I form av en tematisk struktur
I form av brödtext med ordrika beskrivningar
Att genomföra djupintervjuer ställer krav på forskarens förhållningssätt. Skriv vad som är viktigt att tänka på vid intervjusituationen.
När man genomför djupintervjuer är det viktigt att forskaren har ett öppet och lyssnande förhållningssätt. Det innebär att forskaren ska vara respektfull och ge intervjupersonen utrymme att dela sina tankar och känslor utan att avbryta eller påverka svaren. Forskarens uppgift är att skapa en trygg och avslappnad miljö, där den intervjuade känner sig bekväm att prata fritt.
En annan viktig aspekt är att forskaren bör ställa öppna frågor, som uppmuntrar den intervjuade att utveckla sina svar. Frågor som “Kan du berätta mer om det?” eller “Hur upplever du det här?” hjälper till att få djupare insikter. Samtidigt måste forskaren vara medveten om sin egen förförståelse och försöka hålla den utanför intervjun för att inte påverka resultatet.
Slutligen är det viktigt att hålla på konfidentialiteten och säkerställa att all personlig information skyddas, för att intervjupersonen ska känna sig trygg att dela sina upplevelser.
skriv De två begreppen Överförbarhet och Transparens används ofta inom kvalitativa studier. Vad innebär dessa båda begrepp och varför är dessa aspekter eftersträvansvärda i
kvalitativa studier?
Transparens menas att man detaljlerat redovisar hur man har gått tillväga för att genomföra
studien. I metoden beskriver man detaljer kring urvalsprocess, hur frågor togs fram, hur intervjun
gick till och även tillhandahåller möjlighet att läsa all data som kommit fram i studien. På detta
sätt kan läsaren bedöma om studien har utförts på ett korrekt sätt och det ger också intressenter
möjlighet att göra om arbetet vid behov.
Överförbarhet avses att beskriva vem den här studien skulle kunna vara överförbar på.
Genom att berätta utförligt vem som deltog (kön, ålder andra demografiska faktorer) och under vilka omständigheter, miljö och situation så kan de som läser rapporten bilda sig en uppfattning om i vilka sammanhang resultatet kan vara applicerbart. (beskrivningen görs förstås utan att röja
deltagarnas identitet)
Båda dessa faktorer, tillsammans med verifierbarhet och giltighet, bygger trovärdighet av
studien.
skriv Ge exempel på ett problemområde med tillhörande problemformulering som kan vara
lämpligt att studera med en kvalitativ forskningsansats. Konstruera ett syfte, som skulle vara lämpligt till detta exempel och förklara varför just kvalitativ metod skulle vara lämplig
för detta problemområde.
Kvalitativ metod är lämplig när man vill beskriva ett fenomen djupare. Man vill förstå en situation
snarare än förklara den och man är intresserad av gå på djupet och se helheten i den här situationen. Den kvalitativa metoden är speciellt lämplig när studien handlar om människors
känslor, uppfattningar, tankar osv. Ett exempel på problemområde kan vara ‘att vara närstående till en demenssjuk person’. Problemområdet är aktuellt eftersom demens är en av
våra stora folksjukdomar och trenden inom vården har en längre tid varit att alla ska vårdas i hemmet, så lång tid som möjligt.
Problemformuleringen kan då bli: Närstående till personer med demens får en kraftigt förändrad livssituation när den anhöriga succesivt insjuknar. Den dementa personen förändras både fysiskt och psykiskt och behöver snabbt hjälp att få sin vardag att fungera. För att kunna utforma gott omvårdnadsstöd för den drabbade och dess
närstående, är det viktigt att förstå närståendes erfarenheter och perspektiv.
Syftet: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som insjuknar i demens.