Inflamation Flashcards

1
Q

Vad utlöser en inflamation ?

A

Exogena faktorer
● Infektioner - bakterier, virus, svamp etc
● Främmande kropp - stickor eller smuts

  • Fysikalisk påverkan
  • kemiskpåvekran

Endogena faktorer
● Autoimmunitet och allergi - Kroppen reagerar på yttre ofarliga ämnen. Båda
sjukdomarna tenderar att aktivera långvarig inflammation då orsaken till
inflammationen (självantigen eller antigen i vår miljö) inte kan elimineras.

● Nekros - kommer alltid att inducera inflammation då molekylerna som frisätts
under nekros kommer orsaka en reaktion från omgivande vävnad

  • Cancer
  • Kemiska ämnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Funktion av akutinflmation ?

Symptom?

Diagnostik?

A

Den akuta inflammationen är en ospecifik, stereotyp reaktion på vävnadsskada som aktiveras av vårt medfödda immunförsvar. Detta innebär att oavsett vad som aktiverat inflammationen kommer reaktionen vara densamma.

Funktion:
● Eliminera skadlig agens
● Begränsa spridning
● Gynna och aktivera specifikt immunsvar

● Optimera läkning

Kardinalsymtom:

● Rubor - Rodnad
● Calor - Lokal värmeökning
● Tumor - Svullnad

● Dolor - Smärta
● Functio laesa - Nedsatt funktion i vävnader

Diagnostik
● Svårt eftersom akut inflammation är ospecifik
● Prover för att utesluta infektion
○ CRP - mått på inflammation, kan även urskilja om det beror på bakterier eller virus.
○ Lymfocytprover

Den typiska akuta inflammationen visas som exemplet under Inflammation. Utfallet hur skadan läker kan sedan kan ses under Utfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

3 vitöga punkter i den akutinflmationene ?

A
  • Vaskulär reaktion
  • Cellulär reaktion
  • morfologiska manifestationer/ inflatoriska mediatorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad sker vid vaskulär reaktion vid akut inflamation?

  • 2 centrala processer?
  • syftet med processen ?
  • Mekanismer?
A

VASKULÄR REAKTION
Det sker två centrala processer i blodkärlen vilket är vasodilatation samt ökad permeabilitet.

Vasodilatation (prostaglandiner och NO)

● Ger ett ökat blodflöde och därmed rodnad och värmeökning
○ Möjliggör för neutrofiler att komma i kontakt med endotelet

● Ökat hydrostatiskt tryck i kapillärerna pga ökat flöde
○ Balansen mellan kolloidosmotiskt och hydrostatiskt tryck ruckas. Proteinfattig vätska (transudat) kan därmed läcka ut. Se bild.

Ökad permeabilitet (TNF-alfa och IL-1)

● Bildas spalter mellan endotelcellerna som möjliggör för proteinrik vätska att pressas ut (Exsudat)
○ Möjliggör för plasmaproteiner och leukocyter att ta sig till det skadade området

Ödem betecknas vara ett överskott av intestinalvätska, vilket innebär att det är en effekt av både exsudat och transsudat

Mekanismer

● Endotelial kontraktion i venoler - medieras framförallt av histamin (mastceller)

● Endotelial retraktion i venoler - syftar till att öppna det interendotheliala utrymmet. Medieras framförallt av TNF-alfa och IL-1.

● Dilatation i arterioler - Histamin, prostaglandiner påverkar glatt muskulatur direkt. Serotonin (från trombocyter) bidrar indirekt genom att stimulera endotelcellerna att tillverka NO.

● Endotelskada - Cellerna kommer att gå i cellnekros pga toxiner, immunkomplex och proteaser vilket gör att cellerna lossnar från basalmembranet. Antar att detta ökar permeabiliteten? Står inget vettigt.

“Syftet med dessa effekter är att maximera förflyttningen av plasmaproteiner och leukocyter från blodet, till vävnaden med pågående inflammation”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad sker vid cellulär reaktion vid akut inflamation?

A

CELLULÄR REAKTION
En viktig funktion av inflammatorisk respons är att leverera leukocyter till platsen för skadan samt att aktivera dem.

● Utträde av neutrofiler genom extravasation.
○ Adhesion till endotelet (Histamin, selektriner, ICAM-1)
○ Transmigration//diapedes (PECAM-1)

● Kemotaxi (Bakteriella produkter, IL-8 mfl)

● Aktivering
○ Leukocyterna börjar producera fria radikaler, lysosomala proteaser och lipaser vilket leder till vävnadsskada. Läckaget orsakar leukocytinducerad vävnadsskada som uppstår genom degranulering och leukocytnekros.

● Fagocytos
○ Neutrofilerna kommer sedan att gå i apoptos innan de och den skadade vävnaden fagocyteras av makrofager.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka viktiga inflatoriska mediatorer medverkar vid akut inflamation ?

A
  • Vasoaktiva aminer (histamin, serotonin). (sekunder)
  • Neuropeptider (Substans P, Vaso intestinal peptid) (sekunder)
  • NO, ROS - Tar tid måste bildas- (minuter)
  • AA metabolitr (PG, Leukotriner, Lipoxiner) (timmar)
  • Cytokiner - IL1, TNFa , IL6 och kemikiner, IL8 (timmar /dagar)
  • Plasma prot - Koagulations system, fibrinolytisk enzym , komplementsystem , Akutfasprot: CRP, fibrinogen, hepcidin , Alfa 1 a antitrypsin , IL1RA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Den akuta inflationen kan resultera i olika förlopp

  • Fullstädig resolution
  • Fibrosadheranser
  • ärrbidlning
  • fibros

Beskriv vad som kan leda till detta

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka morfologiska manifestationer kan ses vid akut inflamation ?

A

SERÖS INFLAMMATION
Vad händer: Ansamlas transudat (proteinfattig vätska) i vävnad
Orsak: Friktion- eller brännskada
Speciellt: Blir ingen ärrbildning
Exempel:
● Urtikaria (nässelfeber)
○ Giftet i nässlan gör att substans P frisätts → vasodilatation
● Brännblåsa
○ Frisättning av histaminer som retar nervtrådar → substans P frisätts
○ Epitelet längst ut på huden kommer att gå i nekros

FIBRINÖS INFLAMMATION
Vad händer: Proteinrik vätska ansamlas (exsudat), oftast i kroppskaviteter på grund utav de stora ytorna som blir inflammerade. Ett stort utträde av fibrinogen sker, som vid kontakt med trombocyter bildar fibrin.
Orsak: Stor ökning i vaskulär permeabilitet

Exempel:
● Pleurit (inflammation i lungsäcken)
● Perikardit (inflammation ihjärtsäcken)

PURULENT INFLAMMATION
Vad händer: En varig (pus) inflammation
Orsak: Neutrofiler migrerar till inflammerade området ofta orsakat av bakteriella infektioner som orsakar förvätskningsnekros. Hålrummet som bildas fylls med var. Var/pus är ett exsudat som är fyllt med neutrofiler och cellfragment från nekrotiska celler.

Olika varianter
● Diffus → sprider sig i bindväv eller djupt i huden utan några skarpa avgränsningar.
● Lokaliserad → kan vara en abscess (varböld) i ett specifikt område, eller en suppurativ (varbildande) inflammation i en kroppshålighet

Exempel:
● Bronkpneumoni

§ Bakteriell infektion orsakad av många olika bakterier i bronker och omgivande luftvävnad

§ Makrofager städer sedan upp och vi blir helt friska

● Lobulär pneumoni
§ Är när var fyller en hel lob i lungan

§ Beror på främst streptokocker

§ Drabbar de med nedsattimmunförsvar (t.ex. AIDS)

§ Behandlas med penicillin

LOKALISERAD SUPPURATIV INFLAMATION

  • Abscess bildning

HEMORRHAGISK INFLAMMATION
Vad händer: Endotelceller är skadade pga toxiner, mun komplex, virus påverkan. När endotel skadas, får man barriär skada vilket gör exsudatet hemorragiskt

Fibrinogen bildar fibrin i kärlväggen - Bildar fibrinogint nekros

Exudat med erytrocyter

Orsak: Endotelceller är skadade, vilket gör att erytrocyter tar sig genom kärlet.

Exempel:
● Septisk vaskulit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kornisk inflmation

  • När får vi kornisk inflmaiton ?
  • orsaker
  • vad är det som sker
  • 3 karakteristiska?
A

När får vi kornisk inflmaiton ?

När den akuta inflmaitonene ej eliminerat orsaken

KRONISK INFLAMMATION
Den kroniska inflammationen har en längre duration (minst två veckor) och kan uppstå som en progression av den akuta inflammationen eller som en smygande process utan tidigare akut reaktion. Den kroniska inflammationen aktiverar både det medfödda och det specifika immunförsvaret. I motsats till akut inflammation, där vi får vaskulära förändringar, ödem och neutrofil infiltrationen kommer den kroniska inflammationen att kännetecknas av tre parallella processer.

Vävnadsskadande process , Långvarig persisterande - minst 2 v

  • Infektion, ateroskleros

Progress av akut inflamation vid

  • Omfattande vävnads skada
  • Nedsatt immunkompetens
  • Defekter leukocytfunktion

Recidiverande akut inflamation

De novo

  • intracellulär infektion
  • Svampinfektion
  • Främmande kropp- eko och enda gen
  • autoimmuna sjukdomar
  • cancer

Karakteristika:
● Mononuklerärt cellinfiltrat - makrofager, lymfocyter, plasmaceller rekryteras
● Vävnadsförstörelse - som till stor del beror på de inflammatoriska cellerna
● Fibros - Vid försök till läkning sker kärlnybildning (angiogenes) och fibroblastproliferation (bindvävsproduktion som försöker ersätta skadad vävnad).

Orsaker:
● Intracellulär infektion - som är otillgängligt för medfödda immunförsvaret
● Främmande kroppar
● Autoimmuna sjukdomar
● Cancer

Vad händer?
Den kroniska inflammationen kräver ett samarbete mellan det medfödda och det adapterande immunförsvaret. Den viktigaste cellen i de flesta kroniska inflammationer är makrofagen. Detta beror på dess frisättning av cytokiner och tillväxtfaktorer samt förmåga att fagocytera patogener och vävnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

2 morfologiska manifestationer ?

A

KRONISK “OSPECIFIK” INFLAMMATION
Om en inflammation är ospecifik menar man att man inte i mikroskop
kan se vad som är orsaken till inflammationen. Histologiskt kan man
avgöra vad som är fel, men man kan inte dra slutsatser om vad orsaken är.
Observera att namnet är lite missvisande då vi vet att det inte finns
någon ospecifik kronisk inflammation då den kroniska inflammationen
förutsätter en rekrytering av det specifika immunförsvaret. Exempel:
● Celiaki (glutenintolerans)

GRANULOMATÖS INFLAMMATION
Kronisk inflammation som domineras av aktiverade makrofager. Makrofagerna kan utveckla stora mängder cytoplasma varvid de börjar likna epitelceller. Dessa celler, även så kallade epiteloida celler har förmågan att fusera och bilda
multinukleära jätteceller (se patologisk histologi).

Makrofagerna aktiveras av INF gamma som även inducerar bildning av flerkärniga jätte celler

Jättecellerna i sin tur kan delas upp i två grupper:

● Langerhans typ - förekommer vid tuberkulos exempelvis. Hästskoformade.
● Främmande kroppstyp - uppstår runt främmande materia i huden
Jättecellerna tillsammans med härder av epiloidcellerna bildar sk. granulom som är det medicinska namnet på en svullnad med ett kornigt utseende. Granulomen kan vara omringade av lymfocyter, fibros och plasmaceller., hästsko Form

Även granulomen kan delas upp i två typer:
● Kaseös - ostig nekros som innebär att granulomet har en central nekros. Vanligt vid exempelvis tuberkulos
● Non-kaseös - granulom utan nekros. Syns oftare vid främmande kropp-reaktioner och vid Chrons sjukdom samt sarkoidos
Exempel på sjukdomar med granulom och dess karakteristika. Återkommer under CREN:
• Tuberkulos; distinkta epiteloida granulom med kaseös (nekrotisk) kärna som en immunologisk reaktion mot mycobakterier.
• Sarkoidos; Non-kaseös kärna.
• Allergisk alveolit; indistinkta granulom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kliniska effekter och komplikationer vid kornisk inflamation?

A

KLINISKA EFFEKTER & KOMPLIKATIONER
De kliniska effekterna som gäller både för kroniska och akuta inflammationen medieras av de proinflammatoriska
cytokinerna som leder till följande symptom:

Allmänna symptom - IL1, IL6, TNFalfa
● Feber IL2, 1, 6,
● Aptitlöshet och trötthet, IL1, TNF alfa
● Leukocytos - vid akut inflammation (förhöjt värde av vit blodkroppar), IL1, TNFalfa
● Ökning av alla akutfasproteiner - CRP, SAA (IL1, TNFa, IL6) fibrinogen, alfa-1- antitrypsin, Hepcidin, IL6
● Förhöjd sänka (SR)
● Anemi pga ökat hepcidin

Komplikationer som kan uppstå vid kronisk inflammation

Sinusformation
Sinus är en kavitet med endast en öppning. Sinus är en abnorm förbindelse mellan det inflammerade området och hud- eller slemhinneytan. Sinus avgränsas av granulationsvävnad och har en öppning som ofta är epitelbeklädd. Sinus uppstår på grund av kronisk inflammation ofta i anslutning till kroppsfrämmande material.

Fistelbildning
En fistel är en patologisk förbindelse, eller gång, mellan två platser som inte är
förbundna i en frisk kropp. Fisten avgränsas av granulationsvävnad och har två
öppningar som ofta är epitelbeklädda. Fistel uppstår till följd av kronisk
inflammation, trauma, kirurgi eller nekros. Denna måste opereras eftersom denna gång epiteliseras och inte kommer att sluta. Kan leda till skivepitelcancer.

AA-amyloidos
Beror på en ihållande stegring av prekursor-proteinet SAA, vilket kan orsakas av en kronisk inflammation eller infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är inflammationens fem hörnstenar ?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

tentafråga

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad beskriver kronisk reps akut inflamation ?

A

Kornisk inflmaiton beskriver mikroskopiska

Akut inflmaiton beskriver makroskopiska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

3 viktiga orsaker till kornisk inflmation

A

Orsaker till kronisk inflammation

Det finns tre tillfällen som kan se kronisk inflammation – de är:

  1. Bestående infektion som är svåra att ta bort (Persistent infektion)
    a. Detta kan vara exempelvis. intracellulära bakterier, virus och svampar.
    b. Om de inte försvinner så kommer vi övergå ifrån ett medfött immunförsvar till ett adaptivt med T-celler.
  2. Hypersensitivitetssjukdom
    a. Orsakas av för stor eller felaktig aktivering av immunförsvaret.
    b. Om de är något ofarligt i miljön så ger den en allergisk sjukdom
  3. Förlängd exponering för toxiska agens
    a. Toxiska ämnen som man under längre tid utsätts för
    b. Kan vara exogena eller endogena (plasmalipider)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

1) Kronisk inflammation är ett historiskt begrepp inom allmän patologi som beskriver vävnadens utseende i mikroskopet. Vad kännetecknar kronisk inflammation? (2 p) (VT19 Omtentamen)

A

a) Svarsförslag: Förekomst av lymfocyter, makrofager,
plasmaceller och en ökad mängd bindvävnad
(fibros).

17
Q

2) Vilken är den vanligaste cytokinen som aktiverar
makrofager och får dem att smälta ihop och bilda
jätteceller? (0,5 p) (VT19 Omtentamen)

A

a) Svarsförslag: Interferon gamma (INF- γ)

18
Q

3) Kronisk inflammation delas in i ”ospecifik”
och ”granulomatös”. Vad kännetecknar kronisk
granulomatös inflammation? (2 p) (HT19 Ordinarie)

A

a) Svarsförslag:

Granulomatös inflammation karakteriseras av förekomst av aktiverade
makrofager , sk epiteloida celler, som ofta smälter ihop och bildar f_lerkärniga jättecell_er. Makrofagerna aktiveras av IFN gamma, som även inducerar bildning av flerkärniga jätteceller.

Det finns olika typer av flerkärniga jätteceller, som främmandekroppsjätteceller med talrika kärnor ojämnt distribuerade i cytoplasman eller Langhans jätteceller med kärnor arrangerade i form av hästsko perifert i cytoplasman. Granulomatös inflammation
kan vara diffus och/eller bilda tumörliknande/nodulära ansamlingar, sk granulom.
Granulomen kan vara ”nakna” eller omges av lymfocyter och plasmaceller. Centralt i granulomen kan det finnas nekros. I anslutning till granulomen finns ofta fibros.

Granulomatös inflammation uppstår i anslutning till kroppsfrämmande material (keratin, hårskaft, nekrotiskt ben, suturmateriak, silikon, trästicka), specifika infektioner (svamp, mykobakterier, spiroketer) eller av okänd anledning (Crohns sjukdom, sarkoidos). Tuberkulos är ett exempel på granulomatös inflammation orsakad av mycobakterium tuberkulosis, karakteriserad av bildning av granulom med epiteloida celler, Langhans jätteceller och central kaseös/ostig
nekros, omgivna av lymfocyter. Sarkoidos är ett exempel av granulomatös inflammation med oklar etiologi, karakteriserad av bildning av ”nakna” granulom med epiteloida celler, flerkärniga jätteceller, utan nekros.

19
Q

4) Kronisk inflammation kan kompliceras av bildning av
sinus eller fistel. Förklara vad som är skillnaden
mellan sinus och fistel. (2 p) (HT19 Ordinarie)

A

sinus - gång som bildats till en inflmaiton med ett hål

Fistel- gång mellan två hålrum , kan vara kirurgisk

a) Svarsförslag:

Sinus är en abnorm förbindelse mellan det inflammerade, nekrotiska området och hud- eller
slemhinneytan. Sinus avgränsas av granulationsvävnad och har en öppning som ofta är
epitelbeklädd. Sinus uppstår pga kronisk inflammation ofta i anslutning till kroppsfrämmande
material.

Fistel är en abnorm förbindelse mellan två slemhinneytor eller en slemhinneyta och hud. Fistel avgränsas av granulstionsvävnad och har två öppningar som ofta är epitelbeklädda. Fistel uppstår till följd av kronisk inflammation, trauma, kirurgi eller nekros.

20
Q

5) Nedan presenteras 2 par histologiska bilder. Varje
par är från samma snitt med olika förstoringar. Båda
mikroskopibilderna visar samma organ från två olika
patienter. (VT20 Ordinarie)

A) Från vilket organ kommer snitten? Motivera ditt
svar! (2 p)
B) Beskriv för Mikroskopibild 1 vad du ser avseende
vilka celler som finns och vilka strukturer du ser.
Beskriv eventuella sjukliga avvikelser du ser och ge
förslag på vad det är? (2 p)
C) Beskriv för Mikroskopibild 2 vad du ser avseende
vilka celler som finns och vilka strukturer du ser.
Beskriv eventuella sjukliga avvikelser du ser och ge
förslag på vad det är? (2 p)

A

a) Svarsförslag: Lunga eftersom man kan se de för lungan typiska (parenkymet) mikroskopiska. strukturerna såsom alveoler och bronker. Däremot finns det inga större bronker med brosk (som några skrivit om) i dessa histologiska snitt, det som man
har misstagit här är i bild 2 förekomst av stor kavern med nekros. Vidare kan man beskriva att det är riklig vaskularisering med olika typer av blodkärl.

b) Svarsförslag: Det finns normalt lungparenkym med normala alveoler och blodkärl men det som dominerar är en större ansamling med patologiskt parenkym där vävnaden är förtätad och alveolarväggarna är något fibrotiska. Det ses ett blandat inflammatoriskt infiltrat. Alveolarväggarna utkläds av pleomorfa och förstorade celler – atypiska celler. Detta är en neoplasi, ett adenocarcinom, invasivt, men också med inslag av in situ cancer/lepidiskt växtmönster. För att få full pott måste man beskriva de atypisk cellerna/epitelet/pneumocyterna och ge en malign diagnos (inte nödvändigtvis adenocarcinom (vilket är helt korrekt) men att det är cancer, däremot ska man inte föreslå småcellig cancer här, vissa har misstagit lymfocyterna för att vara maligna celler/småcellig cancer, det är viktigt att skilja på för klinisk handläggning). (OBS! Notera att det kommer mer om lungcancer i slutet av CREN, allt detta ska man inte kunna endast efter gen)

c) Svarsförslag: Här ses en kaviterande inflammation med nekros och flerkärniga celler – granulomatös inflammation. I första hand bör man här tänka på mycobakteriell inflammation och då sannolikt Tbc.
Nekros ska beskrivas, flerkärniga celler, granulom, olika typer av inflammatoriska celler, inslag av fibros kan vara med, även om det inte är framträdande i bilden. Inget neoplastiskt (ingen cancer) här utan en nekrotiserande granulomatös inflammation, förslagsvis Tbc. Några har skrivit sarcoidos, det är förståerligt men det som typiskt skiljer den sarcoidala reaktionen från Tbc är förekomsten av nekros. Många har sett nekrosen och har beskrivit den.

21
Q

den.
6) Granulomatös inflammation är en typ av kronisk inflammation. (VT21 Ordinarie)
A) Vilken celltyp dominerar det inflammatoriska infiltratet vid granulomatös inflammation? (1p)
B) Beskriv ett granulom. (2p)
C) Tuberkulos är ett klassiskt exempel på granulomatös inflammation som har karakteristisk morfologi. Hur känner du igen ett granulom vid tuberkulos? (1p)

A

a) Svarsförslag: Epiteloidceller (aktiverade makrofager).
b) Svarsförslag: Härdformig ansamling av epiteloidceller. Kan innehålla flerkärniga jätteceller av främmande kroppstyp eller av Langhanstyp (måste särskiljas från Langerhanska celler). Centralt i granulomet kan det finnas nekros. Perifert i granulomet kan det finnas lymfocyter och plasmaceller. Runt granulomet kan det finnas fibros.
c) Svarsförslag: Granulomet innehåller flerkärniga jätteceller av Langhanstyp med perifera kärnor arrangerade i ett hästskomönster. Centralt i granulomet finns (ostig) nekros. Vid specialfärgning t ex Ziehl-Nielsen kan syrafasta stavformiga bakterier påvisas (mykobakterier).