Aktören Flashcards
McAdams personlighetsmodell, del 1 (20 cards)
Grundantaganden för aktörperspektivet
- Inre egenskaper styr och orsakar beteenden
- Personlighet visar stabilitet över tid och i olika situationer
- Egenskaper skapar tendenser till sannolika beteenden
- Skillnad mellan state (tillfäliga tillstånd) och traits (bestående drag)
- Personlighetsdrag finns på dimensioner, ofta normalfördelade i populationen (de flesta ligger på samma nivå men vissa har vädigt höga eller låga nivåer av drag)
- Personighet är organiserad hierarkiskt med breda och smalare nivåer
- Har en biologisk grund och är delvis ärftlig
femfaktormodellens struktur
Hierarkisk struktur
1. Grundläggande personlighetsegenskaper
2. Fasetter
3. Vanor
4. Beteende
Extraversion
+ Kraftfull, Självsäker, Pratsam och Impulsiv
- Blyg, Undergiven, Osäker och Eftertänksam
Vänlighet
+ Vänlig, Varm, Artig och Godmodig
- Ovänlig, Kall, Oartig och Irritabel
Samvetsgrannhet
+ Försiktig, Seriös, Ansvarsfull och Grundlig
- Obetänksam, Lättsinnig, Oansvarig och Slarvig
Neuroticism
+ Nervös, Ängslig och Lättretlig
- Lugn, Avslappnad och Samlad
Öppenhet
+ Fantasifull, Intellektuell, Belevad och Nyfiken
- Jordnära, Oreflekterade, Konservativ och Låg nyfikenhet
Temperament hos spädbarn och småbarn
- Medfödda skillnader i reaktivitet (reaktioner) och självreglering (kontroll)
- Syns tidigt i livet
- Har genetisk grund och koppling till emotionell aktivering (arousal: upphetsats eller aktiverat)
Forskning om temperament utgår ofta från föräldraskattningar och har visat att dessa tidiga egenskaper är relativt stabila över tid. Det innebär att temperament kan fungera som en indikator på framtida personlighetsdrag.
Temperamentsfaktorer enligt Mary Rothbart
En vanlig modell av temperament hos spädbarn omfattar sex faktorer, baserat på skattningar gjorda av barnets vårdnadshavare (forskare: Mary Rothbart):
- Activity level (aktivitetsnivå) – Hur mycket rörelse och energi barnet visar.
- Smiling and laughter (leende och skratt) – Hur lätt barnet uttrycker positiva känslor.
- Fear (rädsla) - Hur känsligt barnet är för nya eller oväntade stimuli.
- Distress to limitation (frustration vid begränsing) - Hur lätt barnet blir frustrerat eller ledset.
- Soothability (lätt att lugna) - Hur snabbt barnet vänjer sig vid nya rutiner eller miljöer.
- Duration of orientation (uppmärksmahetens varaktighet) – Hur länge barnet kan fokusera
Viktiga fynd i Rothbarts forskning
- Individuella skillnader syns tidigt i livet
- Moderat rangordningsstabilitet under första levnadsåret
- Högre kortsiktig än långsiktig stabilitet
- Stabiliteten ökar under första levnadsåret
Förändring och stabilisering av temperament
- Miljöer förstärker tidiga temperamentstendenser
- Situational selections – tendenser att reagera, tolka, välja eller välja bort i enlighet med initialt temperament och/eller traits
- Föräldrar och barn samverkar i relation och personlighetsutveckling
- Föräldrars egen personlighet påverkar deras bedömning av barnets temperament
Slutsats om temperament och personlighet
Individuella skillnader i personlighet uppstår tidigt, ofta redan i spädbarnsåldern
Stabilitet över tid: barn med hög nivå på en egenskap tenderar att behålla den senare i livet
Rank-order stabilitet (relativ stabilitet) under livet
- Lägst under barndomen, ökar gradvis med åldern
- Personlighet stabiliseras oftast runt 30 år
- Mest förändring sker under 20-årsåldern
- Sensationssökande toppar i tonåren, sedan minskar det
Kritiska synpunkter på personlighetsstabilitet
- Personlighet kan definieras smalt (Helson & Stewart, 1994)
- Exempel: Vänlighet kan öka även i hög ålder (Field & Millsap, 1991)
- Jobb och livssituation kan påverka ihållighet och normlydnad (Roberts, 1997)
Roberts & Del Vecchio (2001) om rank-order stabilitet
- Personlighetskonsistens ökar med åldern. personligheten blir bara mer och mer “fast”
- Stabilitet nås oftast vid 50 år, varierar mellan drag
- Samvetsgrannhet ökar och stabiliseras över hela vuxenlivet
- Personligheten förändras alltid men blir mer stabil med åldern
Hur kan gener och miljö påverka personlighetsstabilitet? Har forksare samma syn?
Gener:
- Vissa forskare anser att personlighetsutvecklingen till stor del styrs av genetiska faktorer.
- Personligheten följer då förutbestämda, biologiska vägar med minimal påverkan från miljön.
Miljö och livsstil:
- Social Investment Theory menar att livets sociala roller (t.ex. arbete, äktenskap, föräldraskap) skapar förväntningar som formar personligheten.
- Genom att anta nya sociala roller anpassar vi våra beteenden och mognar personlighetsmässigt.
==> Varken gener eller miljö ensam förklarar personlighetsutvecklingen. Både biologiska och miljömässiga faktorer samverkar och påverkar personlighetsmognad.
Hur ser mean level stability ut genom livet
- Personlighet är i stort sett stabil under vuxenlivet, men små förändringar sker genom hela livet.
- Störst förändring sker i tidiga vuxenlivet.
- Olika livsperioder kan ge unika förändringar beroende på personlighetsdrag.
Vad kan förklara genomsnittliga personlighetförändringar?
- Biologiska orsaker, t.ex. hjärnans utveckling.
- Sociala orsaker, t.ex. bli förälder eller börja arbeta.
- Kulturella förväntningar och normer.
- Terapi kan minska neuroticism och öka samvetsgrannhet och samtyckesförmåga.
Individuella skillnader i förändring
- Alla följer inte genomsnittstrender.
- De med mer mogna drag (låg neuroticism, hög samvetsgrannhet, extraversion, agreeableness) förändras minst.
- Livserfarenheter som relationer och karriär kan påverka personlighetsförändring.
- Kohortskillnader kan påverka resultat i studier.
Relationers påverkan på personlighetsutveckling
- Om man gifter sig med någon lik sig själv, tenderar personligheten vara mer stabil.
- Störst personlighetsförändring sker om partnern är väldigt olik en själv.
