Emotioner och välbefinnade Flashcards
(42 cards)
Varför är känslor viktiga för att förstå personlighet?
Människor skiljer sig i hur starkt, ofta och länge de upplever känslor - sina emotionela reaktioner
Dessa skillnader är stabila över tid och speglar personlighetsdrag (t.ex. neuroticism, extraversion).
Känslor påverkar tankar, beteenden och relationer.
Känslor är viktigt för vår överlevnad, de förbereder med en nästan automatisk reaktion till den ständigt förändrande miljön omkring oss.
Emotioners fyra komponenter
1. Subjektiv känsla/affekt: Den inre, personliga upplevelsen av känslan – hur det känns för individen just då.
2. Fysiologiska förändringar: Kroppsliga reaktioner som aktiveras av nervsystemet, t.ex. pulsökning, andning, muskelspänning – för att förbereda kroppen på handling.
3. Kognitiva processer: Tankar och tolkningar som påverkar hur vi upplever och reagerar på en situation; påverkar även uppmärksamhet och beslut.
4. Handlingstendenser: Beteendeimpulser som uppstår, t.ex. flykt, aggression, ansiktsuttryck och kroppsspråk – hur vi uttrycker och agerar på känslan.
Fysik, beteende och kognition i emotioner
Fysik: Emotioner aktiveras av stimuli som kan vara närvarande, eller existera i minnen, framtidstankar eller fantasi (exempel: pinsamma minnen kan framkalla skam).
Beteende: Emotioner uttrycks genom ansiktsuttryck, röstlägen och kroppsspråk.
Kognition: Innebär tolkning av emotionens laddning och intensitet.
Exempel: Ilska (fysik, beteende och kogniton)
Funktion: Skyddar oss själva och andra från potentiell skada.
Orsaker: Frustration, personlig förolämpning, orättvisa eller rädsla.
Kroppsliga reaktioner: Ökad hjärtfrekvens, muskelspänning, hudkonduktans (svettning).
Vanliga impulser: Verbalt eller fysiskt angrepp, stå upp för sig själv, säga ifrån och sätta gränser.
Kognition: Fokuserad uppmärksamhet på det provocerande och minskad förmåga till bredare beslutsfattande.
Typiska impulser vid andra känslor
Glädje
Avsky/äckel
Avund
Ledsenhet
Rädsla
Skuld
Skam
…
Tidsaspekter av emotioner
Omedelbara: Ansiktsuttryck och snabba autonoma nervsystemreaktioner (blodtryck, hjärtfrekvens, svettning).
Självrapporterade känslor: Varar från sekunder till minuter.
Humör: Kan pågå i dagar eller veckor.
Känslomässiga störningar: Långvariga perioder som kan sträcka sig månader eller år.
Vad är diskreta emotioner?
- Tydligt avgränsade, klassiska grundkänslor.
- Universella och lätt igenkännbara.
Exempel: Ilska, rädsla, avsky, förvåning, glädje, ledsenhet (+ skuld, stolthet, skam, avund).
Vad är dimensionella emotioner?
Det dimensionella perspektivet ser emotioner som variationer längs kontinuerliga skalor snarare än som separata kategorier.
Två huvuddimensioner:
- Valens: Positiv eller negativ känsla.
- Arousal: Aktiveringsnivå, från lugn till upphetsning.
Den grundläggande upplevelsen handlar om njutning eller obehag samt graden av aktivering eller deaktivering.
Diskret perspektiv i personlighetspsykologi
Fokuserar på hur individer skiljer sig åt i sina grundläggande emotionella reaktioner, t.ex. hur lätt någon blir arg eller rädd.
Dimensionellt perspektiv i personlighetspsykologi
Fokuserar på skillnader i individers generella känslomässiga aktivering och värdering, exempelvis om en person oftast är positivt eller negativt inställd och hur aktiv deras känsloliv är.
Vad betonar konstruktivism inom emotioner?
Konstruktivism betonar att emotioner inte är fasta, biologiskt givna enheter utan snarare något som hjärnan konstruerar i stunden utifrån flera faktorer:
- Tidigare erfarenheter och koncept
- Sinnesintryck
- Nervcellsaktivitet
- Sociala och kulturella förväntningar
Emotioner är alltså meningsskapande processer som hjälper individen att fatta rätt beslut och överleva i sin miljö. Exempelvis kan rodnad under en dejt vara en sådan konstruktion som guidar socialt beteende.
Vad mäter man vid emotionell respons?
När en person upplever en emotion, brukar man säga att det sker i tre steg:
- Situation: En inre eller yttre händelse – t.ex. att någon skriker på dig eller att du minns något sorgligt.
-
Appraisal: En snabb bedömning av situationen – ofta omedveten. Hjärnan frågar t.ex.:
Är detta hotfullt? Är det viktigt för mig? -
Emotionell
respons: (emotioners fyra komponenter)
- Subjektiv upplevelse → Hur personen säger att de känner sig (t.ex. rädd, arg, glad).
- Autonoma nervsystemet → Kroppens reaktioner, t.ex. hjärtslag, svettning, andning.
- Centrala nervsystemet → Aktivitet i hjärnan, t.ex. i amygdala eller prefrontala cortex.
- Beteende → Vad personen gör – ansiktsuttryck, kroppsspråk, röstläge, handlingar.
Skillnad mellan emotionellt tillstånd (state) och drag (trait)
State: Emotionella tillstånd → Tillfälliga känslor som är direkt kopplade till en viss situation. De är som vädret – föränderliga och övergående.
Trait: Emotionella drag → Mer stabila mönster av känslomässiga reaktioner som är typiska för en person över tid och situationer. Kan liknas vid klimatet – relativt konstant och varaktigt
Vad är sinnesstämning (mood)?
Sinnesstämning är ett långvarigt känslotillstånd eller humör som påverkar hur du tänker och känner under en längre tid, utan att alltid ha en tydlig orsak.
Content vs Style of Emotions
Content (innehåll): De specifika känslor en person upplever. Att säga att någon är glad handlar om innehållet i deras känsloliv.
Style (stil): Hur känslorna upplevs och uttrycks, exempelvis hur ofta och intensivt de förändras. Att säga att någon har hög humörsvariation handlar om stilen i deras känsloliv.
Både innehåll och stil har dragliknande egenskaper – de är relativt stabila över tid och viktiga för att skilja mellan människor.
Vad är affektintensitet?
Känslornas styrka och fluktuation. Affektintensitet syftar till styrkan med vilken en person subjektivt upplever sina känslor. Det handlar om hur starkt och intensivt en person upplever exempelvis glädje, ilska eller sorg.
Hög affektintensitet: Starkare känslor, snabba svängningar, emotionellt reaktiv, upplever händelser som mycket bra eller dåliga, kopplat till extraversion och neuroticism.
Låg affektintensitet: Svagare känslor, stabilt och lugnt känsloliv - färre negativa känslor men också mindre entusiasm och energi
Är hög eller låg affektintensitet bättre?
Svaret är både ja och nej. Hög affektintensitet. ger mer ”krydda” till livet men kan också innebära en ökad belastning på det sympatiska nervsystemet och därmed stress.
Låg affektintensitet kan vara mera stabilt och lugnt, men också mindre engagerande och energigivande.
Forskningsresultat om affektintensitet
Personer med hög affektintensitet uppvisar större humörvariationer över tid. Affektintensitet relaterar till personlighetsdimensioner som hög aktivitetsnivå, sällskaplighet, upphetsning, extraversion och neuroticism.
Interaktion mellan content och style
Content = typ av känslor och välbefinnande.
Style = hur känslor reagerar och varierar.
Tillsammans ger de en helhetsbild av känslolivet.
Vad är positiva emotioner?
Exempel: Glädje, lycka, välbefinnande, intresse.
Leder till:
- Livstillfredsställelse
- Goda relationer
- Bra självkänsla
- Bättre immunförsvar
- Längre liv
Hur mäter man lycka och välbefinnande?
Subjektiv upplevelse – självrapportering (kan påverkas av social önskvärdhet)
Kognitivt – livstillfredsställelse (Diener, 1985)
Affektivt – hur ofta man känner glädje eller sorg (Fordyce, 1978)
Vad är subjektivt välbefinnande?
Subjektivt välbefinnande handlar om hur människor själva upplever och bedömer sitt liv – både känslomässigt och tankemässigt. Det är ett centralt begrepp inom positiv psykologi och används för att mäta lycka och livstillfredsställelse ur individens perspektiv.
Det består av tre huvuddelar:
Förekomst av positiv affekt: Hur ofta och intensivt en person upplever positiva känslor, som glädje, entusiasm och kärlek.
Frånvaro (eller låg nivå) av negativ affekt: Hur sällan en person upplever negativa känslor, som oro, nedstämdhet eller ilska.
Kognitiv utvärdering av livet (livstillfredsställelse): Hur nöjd man är med sitt liv som helhet, ofta utifrån egna mål och värderingar.
Definition av välbefinnande?
Välbefinnande är en subjektiv, övergripande bedömning av livet, som inkluderar både positiva känslor, frånvaro av negativa känslor och tillfredsställelse med livet.
Hur hänger glädje och framgång ihop?
Reciprok kausalitet:
Glädje → framgång
Framgång → glädje
Ex: Hjälpa någon kan ge lycka, och lyckliga hjälper oftare andra.
Vad säger andras uppfattning om lycka?
- Lyckliga personer rapporteras som lyckliga även av familj/vänner.
- De är mer hjälpsamma, mindre självcentrerade, har färre sjukdomar.
- Mer humor, energi, kreativitet, förlåtande och sociala.
