frågor från isntudering, extra bra atat ha Flashcards
(8 cards)
Beskriv och förklara hur exekutiva funktioner förhåller sig till heta (”hot”) vs kalla (”cold”) systemet
Exekutiva funktioenr (t.ex impulskontroll, arbetsminne, planering) hör främst till det kalla kogntiva systemet, som är rationellt, eftertänknsamt och styrs av prefrontal cortex. Det hjälper oss att reglera det heta känslosystemet, som är impulsivt, känslostyrt och aktiveras vid stress och hot
Vid stark stress eller känslopåslag kan det heta systemet ta över, vilket försämrar de exekutiva funktionerna (t.ex svårare att tänka klart eller kontrollera impulser). En god balans och interaktion mellan systemen är avgörande för självkontroll - vi behöver det kalla sytemet för att hantera impulser från det heta
Beskriv och förklara vilka strategier (kognitiva, emotionella och beteendemässiga) Walter Mischel lyfter som mest effektiva för att öka självkontroll. Hur kan dessa anpassas till olika åldrar eller kontexter?
Mischel lyfter både kogntivia, emotionella och beteendemässiga strategier som stödjer det kalla systemet, vilket hjälper till att bromsa impulser:
Kognitivt:
- “Om-så”-planer (t.ex “om jag blir frustrerar, så tänker jag på mitt mål”) gör att vi agerar mer medvetet istället för impulsivt
- Fokus på ett mål i taget minskar stress och ökar uthållighet
Emotionellt:
- Att ändra hur man tolkar situationer (t.ex se en frestelse som ett test istället för en belöning) kan minska känslotrycket från det heta systemet.
Beteendemässigt:
- Träning och övning i självreglering, t.ex genom lekar eller utmaningar, stärker exekutiva funktioner över tid
Anpassning till ålder/kontext:
- Barn: Använd lekfull träning och visuella “om så”- stategier
- Ungdomar och vuxna: Mer avancerade målplaneringar, mindfulness och medveten hantering av distraktioner
- Stressiga kontexter: Viktigt att förenkla målen och skapa rutiner som minskar belastning på det kalla systemet (så att det heta inte tar över)
Resonera kring stabilitet och förändring av personlighet utifrån följande relevanta begrepp/teorier: situational selection, cumulative continuity principle, mognadsprincipen, social investment theory
Personlighet formas genom en dynamisk växeverkan mellan stabila drag och liverfarenheter. Flera teorier och begrepp hjälper oss förstå hur detta sker:
Situational selection: Vi väljer situationer som passar våra redan existerande personlighetsdrag (t.ex en introvert väljer lugnare miljöer). Detta förstärkar våra drag över tid, vilket bibehåller stabilitet i personlighet
Cumulative Continuity Principle: Med åldern tenderar perosnlighet att bli mer stabil, delvis för att våra beteendemönster förstärks genom upprepning. Vi lär oss också att anpassa oss efter vad som fungerar socialt och praktiskt. Detta skapar en självförstärkande spiral av stabilitet
Mognadsprincipen: Vissa drag, som samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och vänlighet, tenderar att öka naturligt med åldern, oavsett livshändelser. Detta ses som en form av psykolgoisk mognad, ofta kopplad till ökad ansvarstagande och självreglering
Social investment theory: När vi kliver in i nya sociala roller (t.ex yrkesliv, föräldraskap) förändras våra beteenden. Samhälets förväntningar och belöningar gör att vi ofta bir mer ansvarstagande och måmedvetna, vilket leder till personlighetsförändring - särskilt i riktning mot mognad.
Beskriva trender i förändring och stabilitet under olika livsstadier utifrån femfaktormodellens egenskaper
Personlighetsutveckling enligt femfaktormodellen:
Barndom: Sjävmedvetenhet och tydliga temperamentsskillnader
Tonår: Ökad självreflektion och målmedvetenhet, men tillfälliga dippar i personlighetsdrag: minskar extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgranhet samt ökad neuroticism (särskit hos flickor)
Ung vuxen: Identitetssökande, minskad neuroticism och ökad vänlighet och samvetsgrannhet - mognadsprocessen
Medelåldern: Fokus på generavitet och livets mening, ofta omvärdering av livsroller
Ålderdom: Neuroticism ökar, samvetsgrannhet misnkar, ofta kopplat till kogntiv försämring och hälsoproblem
Beskriv de olika komponenterna som ingår i en emotion (t.ex. fysiologisk aktivering, subjektiv upplevelse) och redogör för olika metoder som används för att mäta emotioner inom psykologisk forskning.
Komponenter i en emotion:
1. Subjektiv känsla/affekt
Den inre upplevelsen av känslan - hur vi faktiskt känner i stunden, t.ex glädje, ilksa eller rädsla
2. Fysiologiska förändringar
Kroppens reaktioner som ökad puls, snabbare andning och muskelspänning, som aktiveras via nervsystsemet för att förbereda handling
3. Kogntiiva processer
Tankar och tolkningar av situationen som påverkar hur starkt och på vilket sätt vi upplever känslan, t.ex tolkning av en händelse som hotfull
4. Handlingstendenser
Impulser att agera, exempelvis flykt, aggression eller att söka stöd, samt ansiktsuttryck och kroppsspråk som signalerar känslor till andra
Metoder för att mäta emotioner i psykologisk forskning:
- Subjektiv rapport: Självkattningar av känslor och affekt
- Fysiologiska mått: Mätning av hjärtfrekvens, andning, svettning, muskelspänning
- Hjärnavbildning: EEG, fmRI för att se hjärnans aktivitet vid emotioner
- Beteendeobservationer: analys av ansiktsuttryck, kroppsspråk och röstläge
- Appraisal-mått: bedömningar av hur individer tolkar och värderar situationer
Exempel: Vid ilska ser man ökad hjärtfrekvens, muskelspänning, fokuserad uppmärksamhet på hotfulla stimuli och impulser till konfrontation.
Beskriv vad som menas med lycka och välbefinnande och redogör för olika metoder som används för att mäta det
Lycka och välbefinnande handlar om hur en individ upplever sitt liv, både känslomässigt och kognitivt. Det innefattar:
- Positiva emotioner som glädje, tifredställelse och intresse
- Frånvaro av negativa känslor, som oro och nedstämdhet
- Livstillfredställelse, dvs en global bedömning av sitt liv som helhet
Personer med högt välbefinnande har ofta goda relationer, bra självkänsla, bättre hälsa och längre livslängd
Hur mäts lycka och välbefinnande?
Det mäts genom självrapportering, där individen själv skattar sin upplevelse. De vanligaste metoderna är:
- Kognitivt perspektiv: fokuserar på hur nöjd man är med livet i stort
- Affektivt perspektiv: undersöker hur ofta man upplever positiva respektive negativa känslor
- Subjektivt välbefinnande: kombination av livstisfredsställesle, positiva känslor och låg negativ affekt
Trots viss risk för social önskvärdhet visar forskning att dessa sjävrapporter generellt är tillförlitliga
Redogör för olika modeller för att förstå sambanden mellan välbefinnande och personlighetsdrag
Forskning visar starka kopplingar mellan personlighetsdrag och välbefinnande, särskilt:
- Hög extraversion –> mer positiva känslor
- Hög neuroticism –> mer negativa känslor
Direkt modell:
Personlighet påverkar diret det emotionela livet
Exempel: En högextravert person reagerar starkare på positiva händelser.
Indirekt modell:
Personighet formar livsstilen, som i sin tur påverkar välbefinnandet
Exempel: en extravert person söker sociala aktiviteter → mer glädje.
Biologisk modell:
- Neuroticism har koppling till det limbiska systemet
- Extraversion kopplas till RAS - vakenhet
- Dessa system påverkar hur känslor uppstår och hanteras
Emotionsregleringsmodell (gross&barett):
Fokus på hur individer hantera känslor genom strategier som:
- Välja situation eller
- Modifiera situation
- reglera sin vakenhet
- kognitiva förändringar
- reglera beteende och fysiologisk repsons, påverka responsen
Kognitiv modell:
Personlighetsdrag påverkar hur vi bearbetar information
- Neurotiska personer fokuserar mer på och minns negativa upplevelser –> lägre välbefinnande
Beskriv teoretiska modeller (t.ex. biologisk, kognitiv) för att förstå neuroticism och/eller nedstämdhet
Biologisk modell Eysenck (PEN)
- Neuroticism kopplas till ökad reaktivitet i det limbiska systemet - hjärnans känslocentrum
- Personer med hög neurotcisim har lättare att uppleva ångest, oro och stress
- Ärftlighet spelar stor roll - genetiska studier visar hög ärftlighet för neuroticism
- Ökar aktivitet i främre cingulate cortex kan leda till starkade kroppsliga stressreaktioner (t.ex hjärtslag, svettning)
Kognitiv modell:
Fokuserar på hur vi tolkar, minns och uppmärksmammar information
Personer med hög neuroticism eller nedstämdhet tenderar att:
- Uppmärksamma hot
- Tolka situationer negativt
- Minnas negativa händelser starkare
→ Detta förstärker negativa känslor och kan bidra till nedstämdhet eller depression.
Emotionsregleringsmodellen av Gross and Barrett
