Anestesi och perioperativ djuromvårdnad - hund och katt Flashcards
(63 cards)
1
Q
Bilden om förloppet av anestesi smådjur
A
2
Q
Vad betyder Preoperativt (preop)?
A
Preoperativt (preop) = tiden före operation
3
Q
Vad betyder intraoperativt (intraop)?
A
Under operationen
4
Q
Vad betyder postoperativt (postop)?
A
= alla ovanstående faser
5
Q
Hur gör du en bokning för ett ingrepp som innebär sedering?
A
- Typ av ingrepp (elektivt/akut)
- Djurägaruppgifter – Namn, kontaktuppgifter, personnummer m.m.
- Djurets uppgifter – Namn, art/ras, ålder, kön, ev. sjukdomar m.m.
- Föregås ofta av veterinärundersökning vid tidigare besök
- Tidigare besök – Läs journal innan besöket
- Försäkring
- Ev. kostnadsuppgift
6
Q
Vilken information ska du ge till djurägaren inför ingrepp som innebär sedering?
A
- Tid – Vilken tid som är bokad
- Rutiner/hur det går till – Intag på morgonen men operation under dagen – Hur vi kontaktar djurägaren när djuret är färdigt eller om något händer – När djuret kan gå hem
- Fasta – Inte äta mat men får dricka vatten * Bad – Medicinskt bad dagen innan
Dubbelkolla alltid djurägarens telefonnummer!!
7
Q
Hur ser ankomsten till operationsdagen ut?
A
- Receptionen – Registrera ankomst – Kontrollera att djur- och djurägaruppgifter stämmer
- Ta in på ett rum – Väg patienten (lita ej på djurägarens viktangivelse)
- Djurägarmedgivande – Skriva under att de lämnar in djuret på vissa villkor
- Kortfattad anamnes – Om följt informationen de fått vid bokningen (fastad, badad m.m.) – Ev. sjukdomar eller överkänsligheter – Ev. tidigare narkoser – Ev. utomlandsvistelse – Djurets ”favoriter” (kattsand, torr- eller blötfoder m.m.)
8
Q
Hur ser den första undersökningen ut inför operationen?
A
- Klinisk undersökning – Enklare klinisk undersökning av veterinär (om veterinär med vid intag)
- Information till djurägaren – Utlämningstid – Hemgångsråd – Krage – Betalning (försäkring, direktreglering)
- ASA-klassifikation – hur farligt det är att söva denna patient.
9
Q
Hur ser uppstallningen ut i väntan på operation?
A
- Uppstallning (bur eller box) – Högre rumstemperatur – Lugn och ro
- Ev. behandling – Vätsketerapi – Smärtlindring – Lavemang – Prover (blod, urin m.m.) – M.m
10
Q
Vad gör du som DSS medan djuret väntar på operation?
A
Lägg upp en plan för anestesin tillsammans med veterinären baserat på klinisk undersökning, anamnes, ASA-grad och planerat ingrepp
11
Q
Exempel på olika typer av generell anestesi?
A
– Inhalation
– TIVA(total intravenös anestesi)
– PIVA(partiell intravenös anestesi)
– Dissociativ
12
Q
Exempel på olika lokalanestesi/regionalanestesi?
A
- Lokalanestesi/regionalanestesi
– Lokalbedövning
– Blockader
– Epidural
13
Q
Vad behöver du tänka på i val av anestesi?
A
Att du behöver individanpassa och att anestesin ska vara balanserad.
14
Q
Vad behöver du ha i akutväskan under en operation?
A
Ha alltid akutläkemedel inklusive akutdoser nära till hands.
Läkemedel
- reverserande
- Akut/återupplivande
Doser
- Räkna ut doserna vid förberedelse av fallet
- Lathundar
15
Q
Nämn några vanliga förkommande premedicineringar?
A
- Sedativa
– Alfa2-agonist: Medetomidin, Dexmedetomidin, Xylazin
– Acepromazin – Bensodiazepin: Midazolam, Diazepam - Analgesi
– Opioider: Metadon, Morfin, Buprenorfin, Butorfanol, Fentanyl – NSAID: Meloxicam, Carprofen, Robenacoxib (Onsior)
– Lokalanestetika: Lidokain, Bupivacain - Antikolinergika
– Atropin
– Glykopyrronium
16
Q
Hur kan en checklistan inför premediciner se ut?
A
17
Q
Hur kan dokumentation av premedicinering ser ut?
A
18
Q
Vad behöver du förbereda för utrustning inför en operation med anestesi?
A
- Se till att operationssalen är redo – Allting framplockat, värmedyna startad, lampor fungerar
- Narkosapparat – Välj slangar och andningsblåsa – Se till att alla delar finns – Provtryck och dokumentera
- Övervakningsutrustning
– Se till att allt är startad och alla delar finns/fungerar - Narkosbricka
– Allt som behövs till sövningen - Omvårdnadsutrustning
– Bäddmaterial/kuddar, ev. värmeterapi förberedd, att uppvaket är förberett m.m. - Akutvagn/-låda
19
Q
Vad behöver du ha på narkosbrickan för kanylläggning?
A
-Klippmaskin
- sprittuss
- Stas
- PVK
- Tejp
20
Q
Vad behöver du ha på en narkosbricka för läkemedel?
A
- Induktionsmedel
- NaCl – spruta
- Ev. iterering
- Ev. ytterligare analgetika
- Råtsersättning
21
Q
Vad behöver du ha på en narkosbricka för intubering?
A
- Et-tuber i olika storlekar samt luftspruta/kuffspruta
- Något att knyta fast tuben med (t.ex. gabinda)
- Laryngoskop
- Ev- lokalbedövning för svalget och glidmedel för tuben
- Ev. ledare
- Sax
22
Q
Bild på hur en narkosbricka kan se ut
A
23
Q
Vad måste ingå i en premedicinering?
A
En sedativ, en analgesi och eventuellt även en antikolinergika.
24
Q
Hur kan en checklista inför induktion se ut?
A
25
Några vanligt förekommande induktion på en klinik?
- Propofol
- Alfaxlon
- Ketaminol
26
Hur går induktion till?
* Lugn och ro, tyst omgivning
* Djuret lugnt och bekvämt placerat
* Preoxygenera (tillför syre via mask)
* Medhjälpare
* Anlägg/kontrollera PVK
* Administrera induktionsmedel – Håll koll på reflexer (ffa blinkreflex och käktonus)
– Andning, puls och slemhinnor
* Intubera
* Koppla patienten till anestesiapparaten och övervakningsutrustning
* Dokumentera (tid, läkemedel, tubstorlek, om något avvikande. Börja föra anestesijournal)
27
Att koppa upp på anestesiapparat, hur går det till?
* Kontrollera att bernerventilen är på min alt. SP = spontan!
* Flusha systemet med färskgas
* Anslut patienten (andningsslangar -> tuben)
* Säkerställ att tub och slangar är fixerade (för att undvika drag)
* Säkerställ att djuret andas (titta på djuret, titta/känn på andningsblåsan)
* Vrid på förgasaren på lämplig inställning
28
Vad används som underhåll under narkosen?
Vanligt förekommande på kliniken
* Färskgas/bärargas – Syrgas (O2) – Luft
* Anestesigas
– Isofluran (lila)
– Sevofluran (gul)
29
Hur förbereder du djuret för ingreppet?
* Helst i förberedelserum
* Positionera för förberedelse, se till att ligger bekvämt
* Värmeterapi
* Raka och tvätta
– Stämt av område som behöver rakas med veterinär preop
– Dammsug eller rolla för att få bort hårrester
– Grovtvätta mekaniskt med tvål, gärna innehållande klorhexidin
– Desinficera med klorhexidinsprit (anpassa mängd)
– Hygien i alla steg
* Ev. ytterligare analgesi – epidural ex.
* Kommunicera med veterinär om tidsläget
* Glöm inte att monitorera och dokumentera kontinuerligt!
30
Vad gör du när du tagit in djuret i operationssalen?
* Se till att alla slangar och sladdar är lösa (risk för att dra ur tub eller pvk)
* Dubbelkolla att har med iterering och ev. analgetika
* Effektivisera flytten så det går snabbt och smidigt
* Koppla patienten till narkosapparaten och övervakningsutrustning
– BERNERVENTILEN PÅ SPONTAN! alt. min
* Kontrollera narkosdjup och var beredd på ev. ytlig
* Positionera patienten
* Steriltvätta patienten
31
Hur bör vi tänka kring positionering i operationssalen?
* Patienten ska ligga så bekvämt som möjligt, det ska se komfortabelt ut – För att undvika muskel- och nervskador
– Undvik ögonskada
– skydda ögonen
– Minska smärta intra- och postoperativt
– Minska stelhet och ömhet postoperativt
* Hur gör vi detta då?
– Mjukt underlag, extra kuddar som stöttar sidorna
– I största möjliga mån använda naturliga positioner för djuret
– Inte översträcka leder
* Hygien – allting måste kunna rengöras eller kasseras
32
Vad övervakar vi under narkosen?
* Cirkulation
* Respiration
* Anestesidjup
* Kroppstemperatur
Kom ihåg att titta på patienten!
Övervakning för att vi kan upptäcka förändringar/komplikationer och agerar direkt
33
Nämn några vanligt förekommande komplikationer?
* Hypotermi = sänkt kroppstemperatur
* Hypotension = sänkt blodtryck
* Hypokapni = För låg halt av koldioxid i blodet
* Hyperkapni = för hög halt av koldioxid i blodet
34
Nämn några mindre vanligt förekommande komplikationer?
* Hypertermi = förhöjd kroppstemperatur
* Hypoxemi = för låg syrehalt i blodet
* Brännskador
35
Orsaker och åtgärder till hypotermi?
* Hypotermi = sänkt kroppstemperatur
* Mycket vanligt under anestesi
* Möjliga orsaker
– Läkemedelsreaktioner
– Kall omgivningstemperatur
– Små egna värmeresurser (päls, fett)
* Mål: att höja kroppstemperaturen
* Åtgärder
– Värmeterapi
– Om möjligt, minska färskgasflödet
– OBS värm ej för snabbt
36
Vad är hypotermi, vilka drabbas och vad kan det leda till?
* Central temperatur vs. perifer temperatur
– Central: kärntemperatur, kroppens inre (bukhåla, bröstkorg och huvud) – Perifer: extremiteter
* Vid hypotermi prioriteras de centrala organen -> kalla extremiteter
* Vissa patientgrupper mer utsatta, har svårt att termoreglera
– Geriatriska (äldre)
– Pediatriska (unga)
– Nedsatta
* Leder till
– Försämrad cirkulation
– Försämrad respiration
– Minskad metabolism (obs läkemedel)
37
De tre faserna av hypotermi under anestesi?
* Fas I
– Störst temperaturfall
– Särskilt första 20 min
– Induktion -> kraftig vasodilatation
– Förflyttning av värme centralt -> perifert -> värmeförlust
* Fas II – Värmeförlusten är större än värmeproduktionen
* Fas III – Låga kroppstemperaturen orsakar vasokonstriktion -> stabilisering -> ingen ytterligare sänkning
38
Exempel på åtgärder/värmeterapi för hypotermi?
* Värmedyna
– El – Varmluft (obs – ej cirkulerande luft i op-sal)
* Bubbelplast
* Filtar
* Sockor
* Droppvärmare
* Varmvattenhandskar (byt ofta)
* Värmeplattor
* Reducera rakning och desinficering
* Lågflödesanestesi
* Torra underlag
* Täck tassar, ben, öron
* Använd fantasin!
39
Hur kan du förebygga hypotermi?
Det är mycket lättare att förebygga hypotermi än att återställa kroppstemperaturen – ligg steget före med omvårdnad och monitorering!
* Förvärm minst 15-30 min preanestetiskt, normoterm före premedicinering
* Förhindra avkylning
* Värm upp om hypotermi
Optimal effekt om kombinerar dessa tre moment!
40
Vad är hypertermi, möjliga orsaker och åtgärder?
* Hypertermi = förhöjd kroppstemperatur
* Ovanligt under anestesi men kan hända
* Möjliga orsaker
– Överdriven värmeterapi
– Läkemedelsreaktioner
– Svårighet att avge värme (ex. tjock päls + op-dukar)
* Mål: att sänka kroppstemperaturen * Åtgärder
– Ta bort värmeterapin
– Öka färskgasflödet
– Aktiv kylning
– OBS kyl ej för snabbt
41
Vilka orsaker kan leda till brännskador under anestesi?
* Möjliga orsaker
– Dålig cirkulation
– Tunn päls
– Oförmåga att röra sig (sövd = kan ej ta sig bort från värmekällan)
42
Åtgärder för att undvika brännskador under anestesi?
* Åtgärder
– ”Lagom” tempererade värmekällor
– Undvik värmekälla i direktkontakt med patienten, ha något emellan
– Mät temperaturen vid kontaktytan alt. ha självreglerande värmekällor
43
Vad är hypotension och vad är möjliga orsaker till detta?
* Hypotension = lågt blodtryck
* Möjliga orsaker
– Hypovolemi
– Läkemedelsbiverkningar
– Oförmåga att reglera blodtrycket
44
Åtgärder för hypotension?
* Åtgärder
– Mestadels medicinska åtgärder
– Vätsketerapi (bolus)
– Blodtryckshöjande läkemedel
– Värmeterapi om låg kroppstemp
45
Vad är hypokapni och vad finns det för möjliga orsaker till detta?
* Hypokapni = för låg halt av koldioxid i blodet
* EtCO2 och PaCO2 lågt
* Möjliga orsaker
– Hyperventilering, kan vara på grund av t.ex. smärta
– Mekanisk överventilering
* Mål: att höja koldioxidhalten
46
Åtgärder till hypokapni?
* Åtgärder
– Om smärtorsakad hyperventilation
– administrera smärtlindring
– ”Ta över” andningen och ventilera mindre
– Anpassa den mekaniska ventileringen
47
Vad är hyperkapni och vad finns det för möjliga orsaker till detta?
* Hyperkapni = för hög halt av koldioxid i blodet
* EtCO2 och PaCO2 högt
* Möjliga orsaker
– Hypoventilering, t.ex. på grund av för djup narkos
– Mekanisk underventilering eller manuell underventilering
* Mål: att sänka koldioxidhalten
48
Åtgärder för hyperknapi?
* Åtgärder
– Anpassa narkosdjupet
– Mekanisk/manuell ventilering
– Anpassa den mekaniska ventileringen
49
Vad är hypoxemi och vad kan möjliga orsaker till detta vara?
* Hypoxemi = för låg syrehalt i blodet
* Kan leda till hypoxi (syrebrist i vävnaderna)
* Kan få cyanotiska slemhinnor
* SpO2 och PaO2 - låga värden (SpO2 < 96% och PaO2 < 11 kPa)
* Möjliga orsaker – För låg syrgastillförsel – Minskad minutvolym
* Mål: öka syrehalten i blodet
50
Åtgärder för hypoexemi?
* Åtgärder
– Öka syrgastillförseln
– Öka ventileringen
51
Vad är ventilering och hur går det till?
-Att ge ett andetag
* Använd Rubens blåsa eller narkosapparaten
* I:E: 1:2 = utandningsfas dubbelt så lång
* Vrid bernerventilen till 5 – 7.5 cmH2O -> titta på patientens bröstkorg (ska höjas ”lagom” mycket) samtidigt som andningsblåsan försiktigt delvis trycks ihop ->
släpp trycket på andningsblåsan och vrid tillbaka bernerventilen till SP/min
* Om tillgång till ventilator kan mekanisk ventilering användas
* Större andetag när man ventilerar = färre andetag = övervaka EtCO2
52
Vad är bra att tänka på vid generell omvårdnad under anestesi?
* Analgesi
– Tänk på anslagstid, måste hinna få effekt
– Duration
– kanske behövs iterering intraop
– Multimodal analgesi
* Fukta slemhinnor
– Framförallt inför uppvak, obehagligt för patienten
* Tårersättning
– Kan behöva fyllas på intraop
53
Hur förbereder du inför uppvak?
Börja planera för uppvaket när operationen närmar sig sitt slut
* Smärtlindring och/eller sedering
* Plåster/bandage
* Medhjälpare
* Töm urinblåsan
* Planera ev. värmeterapi
* Krage
* M.m
54
Hur kan en checklista inför uppvak se ut?
55
Hur går uppvaket till?
* Uppvakningstiden varierar beroende på bl.a.
– Individ (personlighet, ras, ålder), premedicinering, analgesi, anestesins längd, temp, miljö
* Utrustning och miljö
– Lugnt och tyst
– Värme
– Mjukt underlag att ligga på
– Tillgång till syrgas
– Tillgång till reverserande och akuta läkemedel
– Möjlighet att tillkalla extra personal eller flytta djuret
– Punktutsug/bärbar absorber (för evakuering av ev. anestesigaser)
56
Hur går extubering till?
Extubera = ta ur endotrachealtuben
Innan patienten återfår medvetandet måste man extubera
1. Kontrollera svalg (kan behöva suga svalget om t.ex. regurgiterat intraop)
2. Kontrollera reflexer (kontinuerligt)
3. Kuffa ur så sent som möjligt, knyt loss gasbindan/snöret
4. Extubera när återfått svalgreflex
5. Var redo att kunna återintubera
6. Monitorera tills patienten är helt vaken
57
Vad är excitation?
Excitation – retingsförlopp, upphetsning, uppjagat sinnestillstånd
58
Vad kan excitation bero på?
-t.ex. premedicinering, hur djuret somnade vid induktion, den perianestetiska omvårdnaden, ras
59
Vad finns det för risker och åtgärder för excitation?
Risk:
Skador – kan skada sig själva, personalen eller utrustningen
Åtgärder:
- Tyst och lugn miljö, dämpad belysning
- Anpassa efter djuret (tala lugnt eller vara tyst, beröring eller ej)
- Analgesi, sedering, söva om
60
Hur övervakar man uppvak?
Viktigt att fortsätta övervakningen tills patienten är helt vaken igen
* Vakenhetsgrad
* Vitala parametrar
- Puls
- Andning
- Slemhinnor
- temp
61
Vad kan postoperativ hypotermi leda till och hur undviker du det?
* Leder till
– Förlängt uppvak
– Huttrar (ökat syrebehov)
– Obehag för patienten
* Övervaka – kontrollera temp regelbundet
* Värmeterapi, Bair hugger bra i uppvak
* Ej hemgång förrän vaken och varm
62
Hur kan en postoperativ plan se ut?
- Fokus på omvårdnad Utarbetas i samråd med veterinär
* Smärta -> smärtutvärdering -> analgesi
* Nutritionsbehov -> beräkna RER/DER -> utfodringsplan
* Kyla operationsområde -> plan för hur detta går till/hur ofta
* Bandage/sårbehandling -> vilken typ, bandagebyten, hygien
* Rörelseträning -> ev. fysioterapeut/rehabpersonal -> individuellt schema
63
Vilken information behöver du ge till djurägaren vid hemgång efter anestesi?
* Information till djurägaren
– Hemgångsråd
– Krage
– Ev. läkemedel/recept
– Pigg nu men kan bli trött hemma
– När och hur djuret får äta igen
– Håll djuret varmt
– Ev. smärta eller hög/läkemedelspåverkad
– Eftervård: hur hantera ev. sår, bandage eller liknande ev. restriktioner
– Håll koll på om djuret äter, dricker, kissar och bajsar
– Tid för ev. återbesök/stygntagning
– Kontaktuppgifter till kliniken om djurägaren har ytterligare funderingar eller blir orolig
