Cirkulation och ventilation Flashcards

(47 cards)

1
Q

Vad är syftet med respirationen?

A

Tillföra syre till alveolerna och lungkapillärblodet samt att vädra ut koldioxid, vilket brukar kallas för lungornas gasutbyte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är respiration?

A

Den totala processen varvid syre tillförs och används av kroppsceller och CO2 produceras och elimineras ur kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ventilation?

A

Rörelse av gaser in och ut från alveolerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Andningsreglering – formel?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Vad är hypoventilation?
A

den alveolära ventilationen är för låg i förhållande till ämnesomsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Vad är hyperventilation?
A

den alveolära ventilationen är för hög i förhållande till ämnesomsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. Vad är hypercapi?
A

Hypoventilation leder till hypercapni: Koldioxid ackumuleras i blodet PaCO2>45 mmHg (5 kPa) respiratorisk acidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. Vad är hypocapni?
A

Hyperventilaiton leder till hypocapni: koldioxid försvinner från blodet PaCO2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. Vad är hypoexemi?
A

för låg syrekoncentration i blodet
* Fisiologiskt, i rumluft, PaO2 ca 100 mmHg (ca 13 kPa)
Lindrig hypoxaemi PaO2 80-90 mmHg (10-12 kPa)
Måttlig hypoxemi: PaO2 60-80 mmHg (8-10 kPa)
Grav hypoxemi: PaO2 < 60 mmHg (

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Vad är hypoxi?
A

syrekoncentration är onormalt låg i perifera vävnader

  • Fisiologiskt, i rumluft, PaO2 ca 100 mmHg (ca 13 kPa) oLindrig hypoxaemi PaO2 80-90 mmHg (10-12 kPa)
    Måttlig hypoxemi: PaO2 60-80 mmHg (8-10 kPa)
    Grav hypoxemi: PaO2 < 60 mmHg (
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. Vart regleras ventilationen?
A
  • Ventilation regleras via andningscentrum i förlängda märgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Vilka impulser påverka andningcentrum?
A

Andningscentrum påverkas av impulser från:
* mekanoreceptorer i lungor och andningsmuskulatur
* centrala och perifera kemoreceptorer via blodets syre- och koldioxidhalter samt PH i cerebrospinalvätska (CSF) och blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Hur fungerar andningsreglering under narkos?
A
  • Chemoreceptorer och mekanoreceptorer känslighet för hypercapni är nedsatt på grund av narkosmedel
  • Andningscentrum svar är nedsatt
  • Kroppens förmåga att svara är nedsatt
  • Positionering o Muskelrelaxering andningsmuskulatur
    -Tryck mot thorax o Bronkospasm o Om inte intuberad-> relaxering av övre luftvägar
  • Hypoventilation, hyperkapni vanliga komplikationer under narkos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Vad ä diving reflex?
A
  • Diving reflex: o Vid narkos av vattenlevande däggdjur och vattendykande fåglar, men också vissa reptiler o En anpassning för att minska syrebehovet och behålla kroppstemperatur
  • Hypoxemi, hypotermi, bradykardi och vissa narkos läkemedel kan stimulera dykreflexen
  • Orsakar bradykardi, apné, och i vissa reptiler även blod shunt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Anatomi övre luftvägar hund?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Anatomi övre luftvägar katt?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  1. Anatomi övre luftvägar häst och idisslare?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  1. Hur är marsvin, fåglar och reptiler att söva?
A

Marsvin jättesvåra, fåglar och reptiler väldigt lätta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
  1. Variation i anatomi hund bild
20
Q

Anatomi lungor?

21
Q
  1. Anatomi – nedre luftvägar?
22
Q
  1. Beskriv alveoler?
A
  • Alveolen är den struktur i lungorna där gasutbytet med kapillärerna sker.
  • Tunna väggar
  • Omgivna av tunna blodkärl (kapillärerna)
  • Diffusion av gaser mellan luftfyllda alveoler och

Ytstorlek X koncentrationsgradient X löslighet / Tjocklek

23
Q
  1. Andningmekanisk i vila (i slutet av expiratoin)?
A

Intrapleuralt tryck (Ppl) -5 cm H2O:
- Parietal pleura
- Visceral pleura
- Intrapleuralt utrymme-> negativt tryck, på grund av bröstväggens tendens att fjädra utåt

Inåt elastisk rekyl (Pel) +5 cm H2O:
- De sträckta elastiska fibrerna i lungparenkym utövar en kraft som tenderar att kollapsa lungan inåt

24
Q

Andningsmekanism vid inandning?

A
  • Vid inandning:
  • Diafragma förskjuter sig kaudalt:
  • De externa interkostala muskler kontraherar sig:
  • Bröstkorgen volym ökar o Ppl minskar från -5 till -8 cm H2O
  • Ppl överstiger Pel och lungorna utvidgar
  • Tryck i alveolerna blir mindre än atmosfärstryck, luft går in i lungorna
25
25. Vad är Compliance?
Compliance: - Definierar hur ”responsiv” en lunga är till en variation i tryck. - V/T - En ”stel” lunga behöver högre tryck för att nå samma volym
26
26. Faktorer som minskar compliance?
- Graviditet - Atelektasi - Fetma - Positionering på operationbordet - Ålder
27
27. Faktorer som ökar compliance:
- Asthma - Emphysem
28
28. Berätta om luftvägsmotstånd – resistance
* Omkring 30% av andningsarbetet i vila bedöms gå åt för att övervinna luftvägsmotståndet * Ju längre ut i luftvägsträdet man kommer, desto större blir den sammanlagda tvärsnittsarean och desto lägre blir flödesmotståndet. * Luftvägmotstndet påverkas av: - Bronkospasm, sekretion och slemhinnesvullnad - Allmänanestesi: tracheotub är dubbelt så lång som trachea och tvärsnittarea är bara en fjärdedel än övre luftvägar; Viktigt att välja en tracheotub så stor som möjligt för att minska motstånd!!!
29
29. Berätta om FRC – Funktionell residualkapacitet
Viktigt under narkos - O2 buffert: o Luft inom FRC tillåter O2 att diffundera kontinuerligt från alveolerna till kapillärerna. - Preoxygenering är en procedur som innebär att man fyller FRC med syre, och bygger därför ett ”buffert” innan en eventuell apné. Förebyggandet av alveolär kollaps: - Minskad FRC kan orsaka att den distala delar av nedre luftvägar (alveolerna) faller samman (kollapsar) - Kollaps av alveolerna gör gasutbyte omöjligt->hypoxi - Minskar under narkos, på grund av kranial förskjutning av diafragma.
30
30. Vad är dead space?
* Den delen av tidalvolym som inte bidrar till ventilation kallas för dead space. - Tekniskt dead space - Anatomiskt dead space - Alveolärt dead space
31
31. Berätta om teknisk dead space
* Dead space i andningskretsen är det utrymme där inandat och utandat luft blandas. * Hur stor tekniskt dead space är, bero på - Längden av tracheotuben - Kopplingar mellan ET tube och Y stycken - Färskgasflöde - Andningskrets *Relevant på smådjur…
32
32. Berätta om anatomiskt dead space?
Den sista tredjedelen av tidalvolym stannar i luftvägarna utan att nå alveolerna, och kallas för anatomiskt dead space. * Anatomiskt dead space fyller viktiga funktioner genom att befukta, värma och filtrera inandningsgasarna * Anatomisk dead space is konstant: därför är det mer effektiv att andas djupare än oftare för att öka gasutbyte!
33
33. Berätta om alveolärt dead space?
* Ventilation av otillräckligt eller inte alls genomblödda (perfunderade) alveoler orsakar ett alveolärt dead space. * För att gasutbyte ska äga rum, måste alveolernas ventilation och perfusion vara i balans. * Ventilation perfusion mismatch (obalans) ökar i narkos på grund av minskad cardiac output eller lägre arteriell tryck. * Leder till minskad gasutbyte
34
34. Vad är shunt fraction?
* När alveolerna är väl perfunderade men icke ventilerade * Orsakar obalans (mismatch) i ventilation/perfusion fördelning-> minskad gasutbyte * Kan leda till hypoxemi * Vanligt under narkos, framförallt stora djurslag (häst)-> atelektas
35
Vad händer vid atelektas under narkos?
Distala delar av nedre luftvägarna (alveolerna) faller samman (luftvägsstägning) * Resorption atelektas - Narkos->muskelavslappning->Detta främjar stängning av de små luftvägar - Gas absorberas bakom de stängda luftvägar vilket leder till kollaps * Kompression atelektas - Allt som orsakar tryck mot ventilerade lungorna (bukinnehåll, ödematösa lungvävnader) * Förlust av surfaktant - Surfaktant stabiliserar alveolerna, så att de inte faller samman; - Sufaktant produceras och distribueras i alveolerna under de så kallade ”djupa andetag”
36
36. Hur transporteras syre i blodet?
* 98 % av syre transporteras i blodet bunden till hemoglobin o Saturation av hemoglobin * 2 % av syre transporteras upplöst i plasma o Koncentration av syre o Kroppens ”reserv”
37
Vad tittar du på när du övervakar syresättningen under narkos?
* Saturation av hemoglobin: - Pulsoximetri * Koncentration av syre i blodet: - Blodgasanalys
38
38. Vad är hemoglobin?
* Hemoglobin är en stor järninnehållande protein som finns i röda blodkroppar * Fyra molekyler av syre bindas till de fyra järn joner * Kooperativ bindning
39
39. Vad är hemoglobinets dissociationskurva?
* Beskriver sambandet mellan hemoglobin saturation (syremättnad) och koncentration av O2 i blodet (syretryck). * Den övre delen av kuven är platt: även om syretryck minskar, syremättnad blir inte sämre. * Om syretryck faller ner under 60 mmHg, en ytterligare minskning i O2 koncentration orsakar en stor minskning i syremättnad. * Den P50 värden beskriver blodets O2 koncentration när 50% av Hb är bunden till O2. * När hemoglobin dissociationskurva flyttar till höger, har Hb mindre affinitet för O2. -Lättare att släppa O2 i perifera vävnader - Högre T, högre CO2, lägre PH * När hemoblobin dissociationskurva flyttar till vänster har Hb mer affinitet för O2. - Lättare att binda O2 i lungorna - Mindre T, lägre CO2, högre PH
40
40. Hur transporteras koldioxid i blodet?
* Koldioxid transporteras i blodet på tre olika sätt: - I löst form i plasma - Bunden till hemoglobin - I form av bikarbonat (HCO3 - ) i plasma
41
41. Hur mäter man koloxidets partiella tryck i blodet?
* Koldioxid partiellt tryck i blodet kan mätas med blodgasanalys eller i slutfasen av utandningsluften * Endtidal koldioxid EtCO2 * Endtidala fasen motsvarar kapillärblodets innehåll o Koldioxid koncentration i blodet kan skiljas från end- tidala koldioxid vid alveolär dead space.
42
42. Vad är syftet med cirkulation?
* Syftet med cirkulation är: - Förse kroppens vävnader med syre och näringsämnen - Transportera bort slaggprodukter som bildas vid ämnesomsättning
43
43. Vad gör hjärtat?
* Pumpen i cirkulationssystem * Blodflodet: CO = SV x HR o SV = Stroke Volume eller SlagVolym o HR = Heart Rate eller Hjärtfrekvens - CO = Cardiac output, eller hjärtminutvolym * Syre transport till vävnader = CO x syre innehåll * Hjärtats frekvens (HR) och slagsvolym (SV) regleras autonomt (av hjärtat självt), neurogent (via sympatiska och parasympatiska nervsystemet) samt humoralt (via hormoner eller tillförda läkemedel)
44
44. Hur övervakar man hjärtat?
* Auskultation: * Lub-dub, lub-dub… * Lub= S1=stängningen av mitraloch tricuspidalklaffar i början av ventrikulära systole * Dub=S2=stängning av semilunarklaffarna i början av ventrikulära diastole * Stora djur o S3=fyllnad av kammare o S4=kontraktion av förmak
45
45. Vad gör ett EKG?
* ElektroKardioGram o Mäter elektriska impulser som presenteras som en kurva över hjärtats funktion * P våg= depolarisation av förmak (förmakskontraktion) * QRS komplex= depolarisation av kammare (kammarkontraktion) * T våg= repolarisation av kammare
46
46. Vad gör blodtrycket?
* = tryck som blodet utövar på kärlväggarna * högst då hjärtat sammandras, s.k.systoliskatrycket * lägst när hjärtat vilar, s.k. diastoliskttryck * systoliska respektive diastoliska trycket beror på elasticiteten i artärväggarna * lite elasticitet i kärlväggarna = högt blodtryck
47
47. Vart ryms blodvolymen?
* Systemkretsloppet rymmer 80% av totala blodvolymen - Artärsystemet rymmer ca 10% - Kapillärerna ca 5% o Vensystemet 60-65% * Lungkretsloppet rymmer 20% av totala blodvolymen