Anestesiövervakning Flashcards

1
Q

Hur övervakar man en anestesi?

A

Man övervakar både manuellt (de vi ser, känner, hör osv) och tekniskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka parametrar vill vi övervaka?

A
  • Hjärtfrekvens (HR, PR eller HF) och rytm
  • EKG
  • Pulskvalitet
  • Hjärtauskultation
  • Slemhinnor (färg och crt)
  • Blodtryck (NIBP eller IBP)
  • Saturation (SpO$_2$)
  • Andningsfrekvens (RR eller AF) och -mönster
  • Koldioxid (EtCO$_2$)
  • Narkosgaser
  • Övriga gaser
  • Spirometri
  • Narkosdjup (bl.a. reflexer)
  • Kroppstemperatur (°C)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I vilken volym mäts tidalvolym?

A

ml

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

I vilken volym mäts minutventilation (MV)?

A

L/min (tv x af)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför ger man premedicinering?

A

Premedicinering: gör patienten lugnare och lättare att hantera + gör att man behöver mindre induktionsmedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka parametrar är det bra att ha extra koll på under uppvaket?

A

Uppvak: Bra att ha koll på andning, temp, sväljreflex osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är högriskfaserna i en anestesi?

A

Induktion och uppvak- tänk efter och övervaka!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Var palperar man pulsen och vilka tekniska hjälpmedel har man?

A

Man palperar pulsen oftas på femoralpulsen. Man kan kolla på pulsoximetern men den är ofta felaktig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken är den normala hjärtfrekvensen för häst, hund och katt under en anestesi?

A

Häst: 28-40/min

Hund: ~ 60-120/min

Katt: ~ 100-180/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad gör ett EKG?

A

Ett EKG mäter hjärtats elektriska aktivitet, kan upptäcks hjärtsjukdomar och störningar i hjärtrytmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur sätter man fast EKG klämmorna?

A
  • Gul - vänster fram
  • Röd - höger fram
  • Grön - vänster bak
  • Svart - höger bak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur mäter man blodtrycket?

A

Man mäter blodets tryck mot kärlväggen, i enheten mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Systoliskt blodtryck (SAP)?

A

När hjärtat är maximalt kontraherat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är Diastoliskt blodtryck (DAP)?

A

När hjärtat “vilar”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är medelartärtryck (MAP)?

A

MAP är viktigast! Det motsvarar trycket i arteriolerna, det tryck som indikerar hur mycket blod som når ut till organen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka är de normala blodtrycken för häst, hund och katt under anestesi?

A
  • SAP: 110-160 mmHg (häst > 80)
  • DAP: 50-70 mmHg (häst > 50)
  • MAP: 60-90 mmHg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur mäter man blodtryck på ett non- invasivt sätt?

A

Via manschette på ben eller svans eller via doppler

18
Q

Hur väljer man manchette för ett NIBP?

A

Bredden ska vara ca 40% av extremiteternas omkrets, den uppblåsbara delen ska täcka minst 50-80% runt om extremiteten.

19
Q

Nämn några vanliga felkällor vid NIBP?

A
  • Rörelse
  • Arytmier
  • Snabba blodtrycksförändringar
    • Visar endast blodtryck vid specifika tidpunkten
  • Chock eller hypotermi (minskar blodflöde till extremiteterna)
  • Fett och/eller päls (dämpar) - välj plats med mindre päls/fett
20
Q

Hur mäter man blodtrycket på ett invasivt sätt?

A

Man sätter en artärkateter som kopplas till en tryckgivare i höjd med patientens hjärta. Detta kräver god teknik och aspetik och görs i princip endast om patienten är väldigt tryck (och alltid på häst)

21
Q

Vad innebär saturation?

A

Syremättnad- mängden syre som är bundet till hemoglobin

Mäts i procent

22
Q

Vad är normal syremättnad och när ser man blåa slemhinnor?

A

96% och uppåt

Blå slemhinnor ses vid 70% SpO2

23
Q

Hur mäter man SpO2?

A

Med en pulsoximeter eller lysioider

24
Q

Vilka felkällor finns det vid mätning av SpO2?

A
  • Klämman är för stor, för liten eller lossnar
  • Rörelse
  • Pigmentering eller smuts
    • Använd på områden med låg pigmentering
  • Låg perfusion
  • Omgivande ljus
  • Anemi, hypotermi, vasokonstriktion
  • Elektromagnetisk störning
  • Stas

Hjärtfrekvensen på pulsoximetern måste stämma med palperad eller auskulterad puls

25
Q

Vad ska man tänka på när man monitorerar respirationen?

A

Andningsfrekvens

  • Räkna (titta/lyssna på djuret, titta/känn på andningsblåsan)

Mönster

  • Andningsdjup
  • Ser det lätt ut?
  • Tungandad?
  • Stötigt?
26
Q

Vilka tekniska hjälpmedel kan man använda sig av när man mäter respirationen?

A

Monitorering
- Spirometri - används inte så ofta
- Volymer (tidal, minut m.fl.)
- Frekvens, tryck, flöde
- Kapnografi (koldioxid)
- Blodgas - ffa häst

27
Q

Vad är den normala andningsfrekvenser under anestesi för häst, hund och katt?

A

Normal andningsfrekvens under anestesi

  • Häst: 6-12/min
  • Hund: 8-20/min
  • Katt: 8-20/min

Tidalvolym ~ 10 ml/kg

28
Q

Vilka olika gaser ger man vid en anestesi?

A
  • Narkosgas (färgkodade)
    • Isofluran
    • Sevofluran
  • Färskgas/bärargas
    • Syrgas, O$_2$
    • Luft
  • Koldioxid
  • Kontinuerlig, non-invasiv mätning av gaskoncentrationen i patientens luftvägar:
    • Mainstream
    • Sidestream
29
Q

Behöver man ställa in på kapnografen vilken gas man ger?

A

Nej, den känner av det

30
Q

Vad är en mainstream?

A

En givare placeras på en luftvägsadapter direkt i patientens andningskrets - mellan trachealtuben (Y-stycket) och andningsslangarna - mäter direkt på plats vad man andas in/ut

31
Q

Vad är en sidestream?

A

Vanligaste metoden

En adapter mellan trachealtuben och andningsslangarna med sidestream på - tar ett test från andningen och skickar in till maskinen som läser av det, är liten fördröjning men fortfarande kontinuerlig

32
Q

Vad mäter koldioxiden i patienten och vad berättar koldioxidhalten för oss?

A

Kapnigrafen mäter koldioxidhalten. visas i EtCO2. Koldioxidhalten berättar för oss hur väl patienten ventilerar sig och hur väl cirkulationen fungerar

33
Q

Vad är normal EtCO2 under en anestesi?

A

35-55 mmHg

Bör ej vara högre än 60 mmHg, då ska man oroa sig och ge en eller flera djupare andetag

34
Q

Hur ser koldioxidkurvan ut när en patient får hjärtstopp?

A

Då halveras koldioxiden för varje andetag

35
Q

Hur mäter man vanligast kroppstemperaturen under anestesi?

A

Rektalt eller via esophagus

36
Q

Vad är normal kroppstemperatur under anestesi för häst, hund och katt?

A

🌡️ Normal kroppstemperatur

  • Häst: 37,2 - 38 °C
  • Hund: 37,8 - 39,2 °C
  • Katt: 37,8 - 39,2 °C

Normal kroppstemperatur under anestesi

  • Häst, hund, katt: 36,1 - 37,8 °C
37
Q

Vad ska man ha koll på gällande manuell övervakning?

A
  • Reflexer
    • Palpebralreflex (blinkreflex) - vanligast att kolla
    • Svalgreflex - försvinner när man inducerar, måste vara borta för att intubera
    • Trampdynereflex (smärta)
    • Cornealreflex - trycka på ögat med bomullstuss, används sällan
  • Muskeltonus - hur stark är käken?
  • Pupillstorlek och ögats rotation
  • Temperatur extremiteter
  • Andning och puls
38
Q

Vad sker i stadie I (gällande narkosdjup)?

A
  • Analgesi
  • Från induktion tills de förlorar medvetandet
39
Q

Vad sker i stadie II (gällande narkosdjup)?

A
  • Delirium eller excitation - representerar perioden av tidig förlust av medvetandet
  • När vi inducerar
    • Går snabbt till steg 3 om man inducerar rätt
    • Inducerar man för långsamt stannar de i stadie 2 längre och kan bli väldigt exciterade
      → ge snabbare så kommer de till stadie 3 snabbare
40
Q

Vad sker i stadie III (gällande narkosdjup)?

A

Underhållsanestesi- här kan vi operera/ undersöka

41
Q

Vilka olika plan finns det i underhållsanestesin?

A
  • Plan I - lätt
    • Mer regelbunden andning
    • Kan reagera på smärtsamma stimuli
    • Ev. bra om patienten har svårt att andas
  • Plan II - medium (oftast vill man vara på denna nivån)
    • Andningsfrekvensen kan öka eller sänkas
    • Tidalvolymen minskar
    • Lätt kardiovaskulär-depression
  • Plan III - djup
    • Förlust av interkostal muskelaktivitet
    • Högre risk - mycket som påverkar kroppen
  • Plan IV - väldigt djup
    • Fullständig paralys av andningsmuskulatur