artikel 1: A-E studenter Flashcards

(59 cards)

1
Q

när ska man överväga A-E

A

på alla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

varför gör man A-E

A

för att hitta/åtgärda sviktande vitala funktioner

få ledtråd om genes till symtom efter sammanvägning av fynd

rikta insatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

svikt av vitala parametrar

A

vanliga problem
- respiration (gasutbyte, luftväg)
- cirkulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför är blodgas viktigt

A

viktig för att utvärdera insatser man gjort samt för att hitta orsak till sviktande parametrar

= intragerar både med resp/cirk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka CNS problem kan man behandla akut

A

kramp
sänka ICP

för övrig fall får man optimer aövriga vitala funktioner urakut innan diagnostik och speciifk beh

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

barn - centrala saker

A

kontrollera referensvärden för VP

vikt centralt för vätska/LM

konsumerar mer syrgas/kg, desaturer snabbare

högre metabolism, lägre glykogenreserv, får lätt hypoglykemi

tål övervätskning sämre

barn har annan fysiologi och kompenserar längre, därefter går det snabbt in i chock, då svårt att häva tillståndet

känsliga för obekanta miljöer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

kom ihåg formel för barn akut LM

A

W: vikt
E: energi
T: tube
B: bolus
A: adrenalin
G: glukos
S: stesolid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur räknar man ut vikt barn

A

< 1 år: månader/2+4

1-5 år: årx2+8

6-12 år: årx3+7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

energy för def barn

A

4 j/kg def

1 j/kg elkonv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

tube barn

A

år/4 + 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

bolus banr

A

20 mg/kg (10 ml/kg nya riktlinjer)

10 ml/kg vid blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

adrenalin barn

A

10 mikrogram/kg vid hjärtstopp (iv) /anafylaxi (im)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

glukos barn

A

2 ml/kg 10%

följt av infusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

stesolid

A

0.25 mg/kg iv

0.5 mg/kg reaktalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

gravida

A

fysiologiska förändringar försvårar bedömning/behandling

ta hjälp av obstetriker

tillstånd kan vara relaterade till graviditet eller hota den

det mamman mår bra av mår generellt barnet också bra av

urakut sectio/förlossning kan vara behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kom ihåg gravida

A

från v 20 trycker grav på vena cava
- vänster sidoläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

äldre

A

minder kapacitet att kompensera

ofta flera sjukdomar/LM

reagerar ofta ospecifikt varpå man måste vara noga vid undersökning och strukturera diffar

kan vara svårt sjuk trots diffus bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

innan man gör A-E

A

vart är vi?

resurser?

din roll?

redskap finns?

vad förväntas jag hantera?

vilka är mina kollegor?

hur kalla på hjälp?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

egen säkerhet

A

agressiv

smitta

kemikalier

hjärstopp hos blöt patienten

trauma

din säkerhet är ditt egent ansvar, använd relevant skyddsutrustning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

anamnes

A

ISAMPLE

I: ID
S: situation, vad är problemet?
A: allergier
M: medicinering
P: tidigare/nuvarande sjukdomar, gravid?
L: last meal/mens
E: exposure, events leading up to the event

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

om patienten är instabil: anamnes

A

prioritera det vi vet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

sprutande artärblödning

A

tryck före A-E

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

A

A

se lyssna känn
- kan patienten tala, passerar luft, biljud
- svullnad svalg
- trauma
- främmande kropp: titta i mun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

skillnad mellan säker/osäker luftväg

A

säker: intuberad
osäker: näskantarell, svalgtub, LM

den akuta patienten är aldrig fastande och kan kräkas
- fri, hotad, ofri luftväg

25
hur åtgärda ofri luftväg
manövrar: käklyft, SRB hjälpmedel: kantarell, svalgtub, sugning, LM intubering: inte syfte i A om man kan hantera luftväg säkert på annat temporärt sätt akut koniotomi (nöd trakeotomi) syrgas, adrenalin
26
B
titta, lyssna, känn, räkna, mät 1. andningsmönster, andningsarbete, indragningar 2. AF, sat 3. lyssna 3. trauma, assymetri, instabil bröstkorg, sc emfysem, tecken på enkel/övertryckspnumothorax
27
åtgärder B
syrgas, optimera kroppsställning inhalationer vid avsaknad av andning/bradypné: ventilera med mask/blåsa övertryckspnumothorax: nåldekompression/thorakostomi thoraxdrän: pneumo/hemothorax, efter nåldekompression cpap/bilevel
28
cirkulation
AT - känn på patienten (kall, kladdig) puls: carotider, radialis (brachialis barn), femoralis (utbredning, symmetri, regelbundenhet, kvalité) BT, HF EKG 3 avl KÅ: saknar validitet, gör på sternum vid trauma: buk, bäcken, femur/humerus
29
åtgärder C
infarter: 2 prova pvk, IO vätska: bolus, utvärdera, försiktig vid blödning eller andra tillstånd där volym är riskabelt blödning: stoppa, blod (RA övergång), stabilisera frakturer/bäcken arytmi med cirk påverkan: var redo med def och förbered LM
30
D
snabb uppfattning av vakenhet och nervsystemet 1. medvetandegrad: RLS, AVPU, GCS - smärtstimulera centralt/perifert 2. pupiller, krama händer, vicka på fötter, sensorik 3. glukos frågan man vill ha svar på: fungerar alla extremiteter, finns neurologisk nivå?
31
åtgärder på D
benso vid kramp hypoglykemi ICP: höj hv ända 30 grader
32
E
vad har pat för exponerad för bedöm hela kroppen, palpera skadeområden, mät temp PR om indikation
33
åtgärder på E
skydda mot hypotermi: varma filtar, barnbord små barn åtgärda ev skador BS, ev KAD
34
reevaluera
vad har beh haft för effekt finns risk för försämring A-E igen
35
patientnära analyser
blodgas glukos CRP hb
36
blodgas
resp gasutbyte cirk syrbas-status akut/kronisk, kompensation/ej komp LAKTAT CO-HB: måste veta när den ska tas
37
glukos
ta på alla, inte minns på de med medvetandepåverkan obs att barn kan få hypoglykemi av fysisk stress (svår skada sjukdom)
38
CRP
om normalt så utesluter det ingenting, varken sepsis inte heller avsakand av feber
39
Hb
kan vara normal vid allvarlig blödning i tidigt skede om pat inte börjat extravasera eller fått vätska iv
40
utvidgad undersökning
stabilisera patienten med A-E därefter noggrant riktad kroppsundersökning (ev helkroppsus som vid trauma) överväg fler prover och us (EKG, LP, rtg)
41
diff-diagnoser
uteslut allvarlig saker diff-diagnoser bygger på värdering av sannolikhet utifrån epidemiologi och fynd (LHR, Bayes teorem) på akuten grövre sannolikhetsgraderingar (vad talar för/emot) därmed måste man ha kunskap i epidemiologi och värdera fynd/information = samla information: A-E; ISAMPLE = organisera, komplettera med frågor/status = formulera diffar = testa hypoteser: med prover/radiologi
42
take home
prevalens har betydelse för PTP testet kommer öka/minska sannolikhet för tillståndet (post-test-probability) man måste därmed ha kunskap om testet sens/spec
43
största patientsäkerhetsrisken
landa i fel diagnostik högre risk för död jmf att ordinera fel LM
44
annat viktigt
forsätt stabilisera gör en handlingsplan framöver
45
på ny arbetsplats måste jag alltid
veta vart utrustning finns veta vilken beredskap som finns hur man larmar vilken min uppgift är i en akut situation veta att du kan hantera utrustningen be om genomgång MEN DU SKA KUNNA UTFÖRA BASAL RESUCITERING VART SOM HELST
46
angående HLR
har man ingen information om behandlingsbegränsningar ska HLR/resucitering påbörjas måste alltid överväga VAD resucitering leder till
47
akutsjukvård generellt
läkare olika kliniker tar hand om patienter inom deras organområde ssk, usk, admin akutmottagning är en enhet med resurs/kompetens att hantera problem som dyker upp där, indelning efter symtom/organ finns ej man arbetar resursbehovs och prioriteringsbaserat ssk: akutsjukvåreds-spec och arbetar mer självständigt
48
nurse practitioners
vidare utbildning för ssk kings
49
triage
system för att prioritera mellan sjuka grundproblem är att triagesystem saknar end-points, säger inget om den lågprioriterade patienten behöver sjukhusets resurser eller ej används även för att sortera pat till rätt jourlinje de flesta system bygger på symtom/sökorsak och VP och till viss del grundfakta (IS) ibland sker viss provtagning kopplat till triageringen vissa platser använder läkare för trigering: snabbare plan
50
prehospital vård
112 samtal operatör bedömer vilka resurser som behövs (blir ofta högre prioritet till patienter jmf senare bedömning) ambulans även transport mellan vårdenheter liggande-transport = lättambulans
51
glesbyggd
långt mellan ambulansstationerna i städer tätare men kan bli brist vid högt tryck får aldrig vara helt tomt på ambulanser i ett område, närliggande område kan få skicka ambulans för passning
52
helikopter
finns kopplade till regioner - ofta läk kan vara överflytt eller primärtransport vid larm
53
ambulans krav
en måste vara ssk stödkonsult läk
54
vård som kan ges i ambulans
syrgas CPAP vätska LM SRB immobilisering kroppsdelar tryck för blödning luftvägshantering: intubering vb
55
arbetsmiljö ambulans
utsatthet, behöver ibland assistans av polis/räddningstjänst
56
take home
lyssna på din ambulanspersonal, de har mycket info - hur det såg ut hemma - anamnes, förlopp läs ambulansjournal läkare har ansvar vid överraportering
57
transporter
riskmoment - även till rtg fundera på risker och hur du planerar för säker transport man får aldrig skicka en patient till annan vårdinrättning utan att mottagande instans godkänt detta
58
arbetssätt på akuten
1. få snabb överblick över vilka patienter du ska prioritera på listan 2. låt inte pat ligga kvar på akuten (om de ej ska obs), hem/in 3. upprätta en plan tidigt 4. många patienter på akuten är en patientsäkerhetsrisk, var vaksam på förändring av status/VP 5. farligt ställe för patienter, diffusa tillstånd kan dölja livshotande tillstånd 6. ta hjälp av kollegor 7. konsultera, kommunicera, rapprotera
59
akutsjukvård som spec
ny spec cenralt är resucitering och diff-diagnostik brett strukturerade diffar breda medicinska kunskaper centralt prioritera, hantera flera patietner, team kan arbeta på akuten och prehospitalt