Vilka hinder och svårigheter som finns för oss att få syn på samhället
- Vi ser ofta bara människor och inte de osynliga maktrelationerna som driver dem.
- Maktens isberg. Vi tror att makt syns men bara absoluta toppen av makt syns för oss. Det är inte i första hand människor som har makt utan positioner. Inte bara symboler som avgör makt (kungen).
- Föreställningar om snabba förändringar i samhället är hinder för oss att förstå och se samhällets sega strukturer. Media framställer händelser som nyheter vilket gör det svårt att se de sega mönsterna av institutioner, roller och normer i människors vardag som bildar stabila strukturer i samhällslivet.
- Vart man befinner sig påverkar hur man ser samhället. Får man inte distans blir det lätt att missa helhetsbild. Är man för långt bort löper man risken att missa detaljer.
- Medvind märker man inte att det blåser. För de som hamnar rätt i samhället och inte stöter motstånd finns inget samhälle.
Vad som kan underlätta det att få syn på samhället
- Man behöver utanförsperspektiv för att kunna se samhället på ett annorlunda sätt, ett avstånd för att kunna se relationer och strukturer som påverkar människor och deras handlingar.
- Teoretisk pluralism. Använda sig av ett antal olika teorier för att förstå den mångfald av olika processer och fenomen som sker i samhället. Detta för att belysa problem och fenomen på olika sett och på så vis se fler aspekter med fler teorier.
Sociala landskap
Fel att tänka sig att samhällsprocessen styrs av en enda logik som kommer från ett dominerande sätt att producera varor och tjänster.
Att se samhällen som sociala landskap bestående av många olika relationer, maktresurser, intressen, krafter och institutioner. Ahrne liknar detta vid naturen, där det sker interaktioner mellan många olika organismer med individuella mål, snarare än som ett enda fenomen. Samhällen är BLANDNINGAR av olika processer, och det sociala landskapet formas av ett stort antal aktörer som har olika maktresurser och olika mål och intressen.
Det är alltså svårt att avgöra vilken riktning samhället förändras i. I det sociala landskapet har aktörer, likt djur i naturen, många vitt skilda mål och förändringar sker därför i flera olika riktningar samtidigt.
Istället för tydliga samband mellan olika delar av samhället kan man tänka sig att det är olika processer som sker som ibland kolliderar med varandra och skapar oväntade hybridformer och nya konstellationer av aktörer.
I det sociala landskapet är rikting av förändring en öppen fråga. Sociala processer sker i närheten av varandra där några drar åt ett hål medan andra drar åt motsatt håll, och de skapar olika former av relationer.
Förpackade människor
Hur människor försöker framställa sig framför andra, hur man klär sig i olika sammanhang, vad för tatueringar man har, vilka symboler man bär på eller till och med vilken hårfärg man har är markeringar på ens sociala position och ens sociala relationer. Att vara förpackad tydliggör ens sociala position. Genom ens kläder kan man markera vilken social grupp man tillhör eller vill tillhöra. Det säger inte något bara om en själv utan även vilka man umgås med eller vill kopplas till. Det kan även visa vilken organisation man jobbar för, partier man sympatiserar med eller grupper man identifierar sig med. Exempel: Genom att bära uniform visar man att man tillhör en organisation eller idrottsklubb, och har man symboler på uniformen kan man även visa vilken rang man har, dvs vilken position eller potentiell makt man har inom en organisation.
Förpackade relationer
Relationer finns i olika sammanhang och bildar komplicerade mönster av kontakter och nätverk. Relationer är förpackade dvs de är uttryck för något mer än själva innehållet i relationen. De utsträcker sig utöver människorna i relationen. Du blir bemött inte i första hand eller bara som den du är utan efter vilka relationer du ingår i, vilka du känner, vilka du umgås med, din familj och arbetskamrater/kollegor som du har. Människor blir introducerade och presenterade för varandra med en kort resumé om vad de gjort och vilka de känner. Jobb genom kontakter exempelvis.
Front stage/back stage
Hur vi framställer oss när vi blir betraktade av andra. Vi beter oss på annorlunda sätt när vi har en viss form av förväntningar och normer, vilket man får när man är på front stage. Uppförande och interaktionsmönster ändras, beteende, vad man säger, hur man rör sig etc. Back stage ändras interaktionsmönstret, mer informellt och man gör saker man inte hade gjort på frånt stage. Man säger annorlunda saker till samma person beroende på vilka andra som är närvarande.
Exempel: Skillnad på hur servitörer pratar med varandra ute på matsalen jämfört med i köket.
Social stratifiering
Samhällets kategorisering av människor in i ranger beroende på inkomst, boende, kultur, utbildning, arbete etc.
Metodologisk individualism
Metodoligisk individualism är en gemensam beteckning för teorier som utgår från att samhället är summan av enskilda människors handlingar. Man är intresserad av det KOLLEKTIVA utfallet av de enskilda individernas val.
Sociologiska förklaringar kan alltså reduceras till egeskaper hos individen.
Strukturalism / systemteorier
Teorier som bortser från människorna och i stället ser på samhällets struktur eller ser samhället som ett system.
Motsatsen till metodologisk individualism.
Man ser samhället som en helhet där olika delar hänger starkt samman och är beroende av varandra.
Man är intresserad av att beskriva de positioner som människor har i systemet, och deras val och preferenser blir konsekvenser av deras positioner.
Och även om man ser att människor har vissa valmöjligheter så tänker man sig inte att deras val påverkar systemet, utan att de sker inom systemets eller strukturens ramar.
Mer intresserad av att undersöka hur ett system återskapas än av hur det förändras.
Två varianter av strukturalism
- Man ser samhället som en enhet utan uppslitande konflikter, harmoni och konsensus (dvs en balans och acceptans av varandra) tänks uppstå genom att olika delar av samhället kompletterar varandra. Människorna finner systemet meningsfullt och känner att de är delar av en helhet. Alla har funnit sin plats och det finns plats för alla.
- I den andra varianten talar man i stället om makt och tvång, förtryck och indoktrinering (upplärning, hjärntvätt). Men det behöver inte betyda att det finns öppna konflikter i samhället. Människor finner sig i sin situation för de har eller ser inget annat alternativ. Människor kan i ett sådant samhälle därför ses som endimensionella.
- Gemensamt för dessa två varianter är att man ser människor och samhälle som en enhet: att människor på något sätt har givna platser i ett samhälle och att deras handlingar i stort sett bestäms av dess struktur.
Relationell makt
Makt som finns mellan människor. Aktör A har förmågan att få aktör B (individ, organisation) göra saker som den annars inte skulle gjort. Det beror på beroende.
Aktör A har kontroll om resurser som aktör b vill ha - aktör A får makt. Resurser kommer ofta från positioner människor har och inte människor själva.
Maktrelationer kan vara osynliga genom att de tas för givet av dem som är involverade i relationen.
Beroende: Lättare offer för krav och påtryckningar.
Diskursiv makt
Handlar om att man uttrycker och skapar normer och förväntningar om vad människor ska tänka och tro och göra.
Den relationella makten förstärks av en diskursiv makt.
Den diskursiva makten framställs dock inte som en form av makt och det är inte meningen att den ska uppfattas så. Den diskursiva makten framställs ofta som någon form av kunskap, moral, ideologi eller kultur.
Makten finns i språket och påverkar tänkandet. Den finns i sättet människor pratar med varandra och i deras förväntningar på varandra.
Den diskursiva makten leder till att människor gör som de tror att andra människor vill att de ska göra och säger det som de tror att andra vill att de ska säga.
Diskursiv makt hindrar människor från att hitta alternativ och våga utmana den relationella makten.
Olika bilder av samhället
- Samhället som hinder: Man ser samhället som regler och förbud,
hastighetsbegränsningar och skattelagstiftning. Samhället är krångel, klåfingrighet och köer. Samhället är någonting som lägger sig i och som står i vägen. Friheten är frihet från förbud och regler. Denna bild av samhället som hinder associeras ofta med staten och det offentliga. - Samhället som de andra: Samhället är de andra: ju större avstånd till människor desto mer samhälle. Man talar om samhället som ”dom”, och ”dom” får stå för mycket som man inte gillar. Ex. dom kör för sakta, dom kommer hit och tar jobben från oss m.m. Användningen av uttrycket dom ses som en frustration: samhället är anonymt och något man inte kan prata med. Dom bara gör saker. I det här samhället ser man sig själv som samhällets centrum och norm. Att inte se samhället handlar inte om utanförskap utan om att man upplever sig mer inne än andra. Man vet vem man är och vad man tycker. ”Det är bara de andra som super och slåss”, ”Allt tal om kön och genus handlar om kvinnor”.
- Samhället som möjlighet och gemenskap: Samhället ger möjligheter att vara tillsammans med andra, att samarbeta, att utvecklas tillsammans och kanske kämpa tillsammans för ett gemensamt mål eller kanske bara för att ha roligt. På engelska talar man om ”community” eller ”community spirit”. På svenska används ofta uttrycket samhälle istället för kommun eller stat. Det låter trevligare och oskyldigare om det är samhället som ingriper och inte staten. Men även denna bild av samhället är ofullständig
- Du och jag och samhället: Det är inte fel att se samhället utifrån ovan perspektiv men det som är fel är att inte se sig själv som samhälle, att tro att man själv står utanför samhället, att samhället bara är det som är runt omkring en som hinder och möjligheter. Samhället är varken bara hinder eller bara möjligheter och inte bara de andra utan också du och jag. Ingen står utanför samhället. Även utanförskap och ensamhet är sociala relationer.
Organiserade relationer
Globalisering
Innebär att världen hänger ihop och att vi måste förstå inte bara det som sker mellan människor utan också det som sker mellan samhällen. Och därför måste vi också se att det som sker mellan samhällen egentligen sker mellan människor.
Middle ground mellan metodologisk
Teorier som försöker finna olika former av kopplingar mellan samhället och människorna.
Det är individens interaktioner som skapar samhället men samhället skapar i sin tur människorna och på så sätt blir handling och struktur som två sidor av samma mynt.
Dessa teorier verkar som en medelväg av att man påverkas av strukturerna men kan också påverka strukturerna med sina handlingar.
Teorier som varken börjar med individerna eller med samhället, utan som ser till samspel mellan dessa. Det är människor som skapat samhället, som i sin tur skapar människor.
Individualiseringsprocessen
Innebär att vi blir mer individualiserade dvs mer rätt att bestämma över oss själva - men detta gör inte samhället mindre utan tvärtom, vi interagerar mer med varandra.
