1
Q

Börskraschen 1929

A

Det fanns en enorm ekonomisk klyfta mellan de rikaste och fattigaste i USA. 1% av amerikanerna ägde 70% av rikedomarna. Resten behövde ta lån för att kunna göra de mest basala köpen. Till slut nådde de en punkt då de inte längre kunde låna mer och slutade därmed konsumera lika mycket. Dessutom började investerare göra riskabla aktieköp. Man köpte aktier, men betalade bara en liten del av summan och lånade pengar från banken för att betala resten av priset. Men när priserna föll började aktieköpare få panik och sälja aktierna för att betala sina skulder, vilket resulterade i en finansiell panik. Detta ledde till börskraschen. Amerikanska banker hade lånat ut stora summor till andra länder, men började nu begära återbetalning av lånen, och medborgare runt om i världen började ta ut sina besparingar från bankerna. Detta ekonomiska kaos ledde till en markant nedgång i produktionen i länder runt om i världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Religionsfriheten i Sverige 1952

A

Statskyrkan hade svårt att engagera människor, och under mellankrigstiden deltog mindre än 15% av Svenska kyrkans församlingsmedlemmar i söndagens högmässa. Religionen blev mer privatiserad, och kyrkans organisation fick fler och fler profana inslag. År 1952 infördes full religionsfrihet i Sverige

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Avindustrialisering

A

Avindustrialisering innebär en nedgång i industriproduktion och sysselsättning inom traditionell tillverkningsindustri, ofta till följd av global konkurrens, teknologisk utveckling och ekonomisk omstrukturering. I modern historia, särskilt från 1970-talet, kan det syfta till ett skifte från industrisamhälle till tjänste- och kunskapsekonomi. Ett exempel på avindustrialisering i modern tid är när Storbritannien på 1800-talet tog över textilmarknaden, som tidigare dominerats av Indien. I och med sin koloniala närvaro i landet skedde en avindustrialsering i landet, som låste dem i ett beroendeförhållande till britterna där de återgick till export av råbomull.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Massakern på Himmelska fridens torg

A

Genom en rad reformer på 80-talet började kommunistiska Kina interagera med den kapitalistiska världsekonomin. Samtidigt ökade rörelser för politiska friheter. Kinas regering fortsatte begränsningarna på demonstrationer och hade inte bråttom med ekonomiska reformationer. Inflationen ökade, och bristen på politiska friheter ledde kinesiska studenter att gå ut och protestera på Himmelska fridens torg 1989. Mer än en miljon kinamän demonstrerade där. Regeringen förklarade krigslag och stridsvagnar rullade in. 700 studenter dog.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Folkrörelser

A

Från andra halvan av det svenska 1800-talet bildade många människor demokratiska organisationer för att tillvarata sina intressen och få politisk makt, vilka i efterhand kallats folkrörelser. Dessa verkade utanför riksdagen eftersom de inte hade någon politisk makt i samhället. De hade bildats i en tid då de agrara och industriella omvandlingarna hade skapat stora sociala grupper utan politiskt inflytande och givna tillhörigheter. Några exempel på folkrörelser är frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Dessa bildades och formades under perioden 1850-1920. Sedan dess blev dessa rörelser mer och mer en del av etablissemanget. Samtliga folkrörelser var uppbyggda underifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Arabiska våren 2010-2011

A

Arabiska våren var en serie av politiska protestyttringar i arabiska länder i Nordafrika och på Arabiska halvön som inleddes 2010, med krav på bland annat regimbyten och demokratiska reformer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lausannefreden

A

Efter första världskriget belägrades Konstantinopel av brittiska och franska trupper. Imperialistiska planer misslyckades med turkiskt uppror, vilket emellertid slutade med Lausannefreden, vilket avslutade turkiskt krig och etablerade ett självständigt Turkiet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Meijirestaurationen

A

På 1800-talet var Japan fortfarande isolerat enligt en tvåhundraårig politik utförd av Tokugawa-shogunatet, men när USA:s commodore Matthew Perry 1853 tvingade Japan att öppna sig för handel, då chockades landets ledare. Medvetna om Kinas öde i Opiumkrigen, valde de att förhandla, vilket ledde till ökad handel men också till det feodala systemets fall 1868. En grupp krigsherrar utförde en statskupp och inledde den nya Meiji-eran (1868–1912), vilken avskaffade feodalismen och skapade en stark centralstat som drev industrialiseringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sekularisering

A

En separation av kyrka och stat: religion är inte längre en faktor i styrandet av landet och skrivandet av lagar. I och med en sekularisering av ett samhälle blir tron en privatangelägenhet : varje människa får välja vilken religion de vill utöva. Sekulariseringen blir allt vanliga i slutet av 1800-talet och under 1900-talet, och bidrar till en religiös mångfald i många länder. I Sverige bidrar den ökade religiösa pluraliteten (väckelserörelserna) på 1700-talet till frikyrkorörelserna på 1800-talet. Staten kom att bli alltmer skild från kyrkan med representationsreformen 1866 när det inte längre var ett krav för statliga tjänstemän att vara medlemmar i statskyrkan. 1952 införs religionsfriheten i Sverige. Mot sekelskiftet 2000 skildes slutligen statskyrkan organisatoriskt från staten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kubakrisen

A

Den kubanska revolutionen 1953-1959 resulterade i att Fidel Castro fick makten tack vare gerillataktikerna som Ernesto “Che” Guevara kommit på. Castro nationaliserade industrier på amerikanska företagens bekostnad, och John F. Kennedy anordnade en invasion mot Kuba, som fullständigt misslyckades, när Castro slog tillbaka dem. Detta drev Kuba till att forma en allians med Sovjetunionen. Sovjetunionen flyttade missiler bestyckade med kärnvapen till Kuba. Detta väckte givetvis amerikanernas uppmärksamhet. President Kennedy krävde att missilerna skulle tas bort, vilket utlöste kubakrisen 1962, men det slutade med att Sovjetunionen bestämde sig för att ta bort missilerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Borggårdskrisen

A

När Ryssland återvände som hotbild på 1890-talet byggdes en stor försvarsfästning i Boden för att möta detta eventuella ryska anfall. Den liberala regeringen 1911 skar ner försvarsanslagen kraftigt, vilket gjorde konservativa grupper och kungen (Gustav V) missnöjda. Följaktligen skedde bondetåget: 30 000 bönder från överallt i landet samlades på slottets borggård 1914, där kungen läste upp ett tal där han uttryckte sin vilja för aktiv utrikespolitik. Han vägrade underställa sig regeringen, vilket utlöste en konstitutionell kris (borggårdskrisen). Den liberala regeringen avgick och en ny partineutral expertregering tillträdde under Hjalmar Hammarskjöld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Globalisering

A

Globalisering innebär att världens länder blivit allt mer ekonomiskt, politiskt och kulturellt sammanflätade. Från 1990-talet har detta skett genom frihandel, multinationella företag, digital kommunikation och ökad rörlighet av människor och kapital. Sverige har exempelvis påverkats genom industrins omstrukturering, import av billig arbetskraft och ökad migration. Globalisering har skapat nya möjligheter, men också ökat ekonomiska klyftor, miljöpåverkan och utmanat välfärdsstatens förmåga att omfördela resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Trumandoktrinen

A

1945 utfärdade den amerikanske presidenten Harry Truman den så kallade Trumandoktrinen som utlovade militärt och ekonomiskt stöd till regeringar som hotades av kommunistisk kontroll. Syftet var att lägga kommunismen i karantän inom Sovjetunionen och de länder som Sovjet redan ockuperade, för att förhindra dess spridning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Finska vinterkriget

A

Sovjetunionen invaderade Finland november 1939. Sverige beslöt sig för att inte bistå Finland (på grund av sin neutralitetspolitik), men beviljade Finland krigskrediter, krigsmateriel och tillät att en frivilligkår skickades till Finland. Cirka 72 000 barn evakuerades till Sverige från Finland under andra världskriget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Irak-Iran-kriget 1980-1988

A

Saddam Hussein (Irak) såg iranska revolutionen som ett hot, eftersom det fanns en shiitisk majoritet, och han var rädd att de skulle störta sunni-regeringen. Vad blir hans respons? Krig mot Iran. Åtta år varade det. Iran vann blygsamt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förintelsen

A

Slutligen bestämde sig nazisterna för den systematiska utrotningen av alla Europas judar (och andra oönskade folkgrupper, som bögar, retards, kommunister, Jehovas vittnen m.fl.). 1941 beslutade Hitler och det nazistiska ledarskapet för en sista lösning av den judiska frågan. Genom hela Nazityskland arresterades judar och de skickades till dödsläger. Vissa hamnade i arbetsläger där de arbetade eller svalt ihjäl. De flesta offer hamnade i gaskammaren. Mot 1945 hade sex miljoner judar mördats. Vissa säger dock 600 eller 6 000. Du kanske säger något mitt emellan? (GÅ gärna in på seminarietexten om du minns något om den).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Monroedoktrinen

A

Monroedoktrinen slog fast att europeisk kolonisation eller försök att blanda sig i politiken i Nya världen var oacceptabel. Däremot skulle alla existerande europeiska kolonier accepteras. USA skulle i gengäld inte ingripa i konflikter mellan europeiska stater rörande europeiska frågor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Opiumkrigen

A

Efter amerikansk självständighet vände Storbritannien sig till Asien och dess handel. De lyckades inte sälja mycket till kinamännen, men de importerade dock mycket te därifrån. Kina stängde handeln med Storbritannien och begränsade dem till en endaste hamn i södra Kina. I Indien lyckades britterna producera en vara som det fanns stor efterfrågan på i Kina: opium. Nu lyckades britterna tränga in i de kinesiska marknaderna. Men Kina fick ett stort drogproblem och den kinesiska staten bestämde sig för att förbjuda importen av opium. Detta ledde till militära konflikter mellan kineserna och britterna. Detta blev början på opiumkriget 1839-42. Kriget slutade med freden i Nanking 1842. Enligt sina villkor var detta fördrag det första av vad som kom att kallas de “ojämlika fördragen” genom vilka västmakter (inklusive USA) under de kommande sextio åren tog ut eftergifter från Kina, vilket inskränkte både Kinas regerings suveränitet och dess förmåga att höja tullarna för att skydda sin egen industri. Opiumhandeln legaliserades aldrig efter första opiumkriget, vilket ledde till det andra opiumkriget (1858-1860). Efter det legaliserades det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Parlamentarism

A

Principen att en regering ska vara skild från kungamakten, och kunna samla en majoritet av riksdagsmännen bakom sig och sina beslut. Det accepterades långsamt och under motstånd i Sverige.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Wienkongressen

A

Efter Napoleons förlust samlades de konservativa aristokratiska allierade (Ryssland, Preussen, Österrike och Storbritannien) för ett fredsmöte, och bekräftade sin beslutsamhet för fred och motverkande av krig och revolution i Europa. Den fred som utlades i Wienkongressen resulterade i en ca. 50 år lång period av fred (eller åtminstone en avsaknad av större krig i Europa). Man försökte skapa en maktbalans i Europa, och beslutade för defensiva åtgärder mot Frankrike. Man förenade Belgien och Nederländerna (till ett stort Nederländerna med kraft att stå emot Frankrike). Preussen fick franska territorier i öst. Polen blev ett kungadöme styrt under den ryska tsaren. Trots dessa diplomatiska framgångar var många frustrerade med de allierade eliternas motvilja till sociala reformer. Dessa sökte sig nu till revolutionernas radikala idéer, och tillämpade dem på nya politiska rörelser. Dessa radikala tänkare utvecklade alternativa ideologier och försökte övertyga samhällen att leva efter dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Taipingupproret i Kina 1850-1865

A

Efter första Opiumkriget plågades Kina av ett inbördeskrig mellan Qingdynastin och en rebellrörelse. Det drevs av fattiga bönder och fördrivna arbetare som leddes av en man som trodde sig vara Jesu Kristi yngre bror med uppdraget att etablera det himmelska riket här på jorden. Det var en av de blodigaste inbördeskrigen i världshistorien, men upproret kvävdes av konservativa markägare som skapade sina egna arméer och besegrade rebellerna, som själva bråkade sinsemellan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Marsoroligheterna i Sverige

A

Till följd av en ökad liberal opposition och borgerlig offentlighet i Sverige började fler och fler radikala föreningar bildas på 1840-talet, varav några var liberala och andra socialistiska. Under europeiska revolutionsåret 1848 inträffade oroligheter även i Sverige: marsdagarna i Sverige. Manufakturarbetare, lärlingar och gesäller demonstrerade och gjorde uppror i Stockholm. De ville avskaffa ståndsriksdagen, kastade sten mot fönsterrutor där konservativa företrädare bodde. Landsortsmilitären kallades in och öppnade eld mot demonstranterna. Ett trettiotal dödades.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Protektionism

A

Protektionism är en ekonomisk politik där en stat inför handelshinder – som tullar, importkvoter eller subventioner – för att skydda inhemska producenter och industrier från utländsk konkurrens. Man främjar således inrikes produktionen. Detta har haft en viktig betydelse i modern tid, i synnerhet inom Storbritannien för att försvara den inhemska textilindustrin från indisk konkurrens. Detta var, enligt Robert B. Marks, en av förutsättningarna för den industriella revolutionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Upplösningen av unionen med Norge 1905

A

En annan av de stora utrikespolitiska frågorna under 1800-talet var unionsfrågan. Sverige deltog i slutfasen av krigen mot Napoleon och mot Danmark. Som en del av freden i Kiel lämnades Norge över till Sverige. Norge ville dock återupprätta ett självständigt norsk rike och antog en egen grundlag (Eidsvollgrundlagen) 17 maj och en egen kung. Sverige invaderade och Norge tvingades acceptera svensk överhet. Missnöjet med unionen var stort i Norge och unionstiden präglades av konflikter. Den fråga som till slut spräckte unionen var det norska kravet på att kunna föra en egen handelspolitik, och i förlängningen en egen utrikespolitik för att undgå den svenska protektionistiska politiken. Frågan kulminerade 1905 då den norska regeringen avgick och den svenska kungen inte lyckades utse en ny. Norrmännen menade att kungamakten trätt ur funktion och röstade för att upplösa unionen. Med den så kallade Karlstadskonventionen upplöstes svensk-norska unionen 26 september 1905 fredligt.

25
Junta
Junta avser en diktatorisk styrelseform kopplad främst till Sydamerika och Sydeuropa där nationen leds av höga dignitärer oftast generaler inom militären. Juntan (vanligtvis högerinriktad eller t.o.m. fascistisk) tog makten vanligtvis genom en kupp mot den sittande demokratiska regeringen som ofta är demokratisk under förevändningen att nationen hotas av en socialistisk/kommunistisk regim och/eller sönderfall. I Sydamerika förekom det att USA (CIA) hjälpte juntan att gripa makten där paradexemplet är Chile 1973.Andra länder med juntor som tar makten är Brasilien (1964), Argentina (1975) och i EuropaGrekland (1967).
26
Skottet i Sarajevo
Nationalistiska tendenser hos slaviska grupper i Balkan ledde till serbisk fientlighet mot såväl Österrike-Ungern som Osmanska riket. Till följd av Balkankrigen 1912 och 1913 hade Osmanska riket förlorat sin kontroll över Balkanområdet, och Österrike-Ungern fruktade att även de skulle omintetgöras inifrån. De hade dessutom tagit över Bosnien, som innehöll bland annat serbiska grupper. I dessa spänningar kom serbiska nationalisten Gavrilo Princip att skjuta och mörda arvtagaren Franz Ferdinand och hans fru Sofie, vad som numera är känt som skottet i Sarajevo.
27
Midsommarkrisen
I samband med det tyska anfallet mot Sovjetunionen i juni 1941 ställde Tyskland ytterligare och mer långtgående krav på Sverige. Man ville transportera en hel stridsberedd division från Norge genom Sverige till norra Finland, och att truppfartyg skulle eskorteras genom svenska vatten. Detta skulle innebära brott mot neutraliteten och utlöste en allvarlig politisk kris. Gustav V hotade om abdikation, och fick sin vilja igenom: man tillmötesgick de tyska kraven.
28
Avkolonisering
Avkolonisering innebär den process där tidigare koloniserade territorier i Afrika, Asien och Mellanöstern blev självständiga stater, främst efter andra världskriget. Den drevs av nationalistiska rörelser, ekonomiska förändringar och internationellt tryck, särskilt från FN. Avkoloniseringen omformade världspolitiken, skapade nya nationer och konflikter, och påverkar än idag globala maktförhållanden, migration, ekonomiska beroenden och postkoloniala identitetsfrågor. Exempel på avkolonisering är bland annat Angola och Vietnam (Indokina)
29
Blodiga söndagen (1905)
I Sankt Petersburg protesterade arbetare för bättre arbetsförhållanden och bättre löner, men de attackerades av den ryska tsarens trupper (Blodiga söndagen 1905), vilket ledde till flera bondeuppror och myteri över hela landet. Denna revolution ledde slutligen till att regeringen kapitulerade och tsar Nikolaj II av Ryssland utfärdade oktobermanifestet, vilket gav medborgerliga rättigheter och utlovade ett konstitutionellt styre med ett folkvalt parlament (Duma). Nikolaj II lyckades dock behålla mycket av makten, och parlamentet hade begränsad auktoritet.
30
Mutually assured destruction
En militär doktrin och strategi, som innebär fullständigt kärnvapenkrig, vilket utplånar båda parterna. Detta var något som präglade Kalla krigets tid, i synnerhet efter att Sovjetunionen tillverkade egna kärnvapen 1949, vilket ledde till bildandet av NATO. Vid flera tillfällen var krig för nära.
31
Ryska revolutionen
Den ryska revolutionen kan delas in i mars- och oktoberrevolutionen. Industrialiseringen hade kommit sent till Ryssland, och var fortfarande i sin tidiga fas. När första världskriget började blev Ryssland snabbt utmattat, vilket resulterade i politiska konflikter på hemmaplan. Folket blev med tiden frustrerade med tsar Nikolaj II:s styre, i synnerhet då han inte delade med sig av makten med statsduman (typ andra kammaren, fast rysk). Stora demonstrationer och protester blev allt vanligare, och i mars 1917 förvandlades ett kvinnligt demonstrationståg för bröd till uppror. Även soldater och poliser gick med revolutionärerna. Nikolaj abdikerade, och en övergångsregering tog över. Bolsjevikerna (under Vladimir Lenin) tog över revolutionen med oktoberrevolutionen, och de avrättade hela kungafamiljen juli 1918.
32
Grundandet av nationernas förbund (NF) 1920
De stridande makterna i första världskriget samlades i Versailles 1919 för ett fredsavtal. Versaillesfreden förklarade Tyskland ansvarig för första världskriget, begränsade deras armé till 100 000 man och tvingade dem att betala en orimlig summa som skadestånd. Tyskland förlorade också sina afrikanska och asiatiska kolonier till de allierade. Nationernas förbund etablerades.
33
Skotten i Ådalen
Sverige hade många arbetskonflikter fram till början av 1930-talet. En allvarlig konflikt inom pappersmassaindustrin i Ådalen på våren 1931 kom att resultera i att arbetsgivaren använde sig av strejkbrytare och militär mot en demonstration i Lunde. Militären öppnade eld och fyra unga arbetare och en ung kvinna dog. Efter detta fanns ett gemensamt intresse hos parterna att undvika kostsamma arbetskonflikter. Båda parter ville öka förutsägbarheten för sin verksamhet och stärka kontrollen över sina medlemmar. År 1938 ingicks därför det så kallade Saltsjöbadsavtalet, mellan LO och SAF, vilket innebar att parterna var överens om att staten inte skulle ingripa i relationerna på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna skulle sluta använda strejkbrytarorganisationer och LO skulle försöka begränsa kommunisternas inflytande i fackföreningarna.
34
Oljekrisen 1973
Den del av tredje världen vars ekonomi nästan bara var beroende av exporten av råolja (Mellanöstern, Nigeria och Venezuela) grundade OPEC (Organization of Petroleum Exporting Countries) 1960. Under ett krig med Israel införde arabiska medlemmarna av OPEC en embargo mot USA (som stödde Israel) 1973, vilket höjde priserna på oljan, vilket skapade stora problem för världens industriländer. Billig olja som energi och som råvara för många produkter hade utgjort grunden för den tidigare högkonjunkturen.
35
Marshallplanen
Den amerikanske utrikesministern kom, efter andra världskriget, på en plan, Marshallplanen, som innebar ett bredare bistånd (pengar och mat) till Europa för att hjälpa dem i sitt återuppbyggande i syfte att återuppbygga Västeuropeiska stater för att utgöra ett bålverk mot det kommunistiska hotet i öst (Sovjetunionen). Planen godkändes 1948.
36
Den globala finanskrisen 2008
Under början av 2000-talet ledde en kraftig kreditexpansion till en bostadsbubbla i USA och delar av Europa. Genom nya kreditinstrument sänktes kontantinsatsen för bolån till 20 % eller lägre, vilket gjorde det möjligt för fler – även låginkomsttagare – att köpa bostäder. Mellan 2000 och 2006 dubblades bostadspriserna i genomsnitt, vilket lockade spekulanter och skapade en cykel av snabba köp och försäljningar. När låntagare med svag ekonomi började misslyckas med att betala sina lån 2006–2007, rasade hela systemet. Banker drabbades av enorma förluster, kreditmarknaden fryste till, och stora finansiella institutioner kollapsade. För att förhindra en total ekonomisk krasch genomförde regeringar världen över räddningspaket på biljarder dollar för att stabilisera banker och företag. Trots detta ledde krisen till massarbetslöshet, och miljoner förlorade sina hem
37
90-talskrisen
I slutet av 1980-talet började Sverige låna och spendera mycket pengar. Bankerna hade nyligen blivit avreglerade, vilket gjorde det lätt att ta lån. Många lånade stora summor för att köpa bostäder och aktier, vilket gjorde att priserna steg snabbt. Det skapades en ekonomisk bubbla. När räntorna sedan höjdes för att försvara den svenska kronans värde, blev det mycket dyrare att ha lån. Då sprack bubblan – priserna på bostäder och aktier föll kraftigt. Många kunde inte betala sina lån, och banker förlorade stora summor. Flera banker höll på att gå i konkurs, och staten tvingades gå in och rädda dem. Detta ledde till en djup ekonomisk kris i början av 1990-talet. Arbetslösheten steg snabbt, företag gick i konkurs och statens ekonomi försämrades. Krisen blev en vändpunkt som ledde till stora förändringar i hur Sverige styr sin ekonomi idag.
38
Invasionen av Irak
Efter invasionen av Afghanistan misstänkte USA att Irak byggde upp sina biologiska vapen och hade kopplingar till al-Qaida. Detta ledde till en invasion av Irak 2003. Militära ockupationen avslutades 2011, men det lämnade ett maktvakuum, som ledde till en grogrund för våldsamheter och extrema grupper. Ett av dessa var ISIS, Islamiska staten. De etablerade för en kort tid en islamisk regim och rekryterade unga människor genom internetet.
39
Xinhairevolutionen 1911
Efter Qingdynasti störtades i en revolution ledd av Sun Yatsen 1911 förklarades Kina som en republik. Han bildade partiet Kuomintang (som var det dominerande partiet 1928-1949). Yuan Shikai tog snart över makten, och han upplöste parlamentet och styrde som diktator.
40
Införandet av allmän och lika rösträtt till Sveriges Riksdag
Från 1890-talet blev frågan om vilka som skulle ha politiskt inflytande i samhället allt viktigare. Det handlade inte bara om hur riksdagen skulle utformas, utan om rösträtt och valbarhet. Liberaler och socialdemokrater anordnade folkriksdagar 1893 och 1896, men misslyckades, då riksdagsbönderna var de främsta motståndarna. Men under en högerregering 1907-1909 genomfördes en rösträttsreform. En viktig nyhet var att valen inte längre skulle ske som majoritetsval utan proportionellt. År 1917 radikaliserades politiken i och utanför Sverige i samband med revolutionen i Ryssland. Demonstrationer spred sig i landet, myndigheterna satte in militärer, och det såg ut som om svensk revolution var på väg. Men socialdemokraterna lyckades ta initiativet i oroligheterna och krävde allmän och lika rösträtt och inflytande över den lokala kristidsadministrationen som hade hand om ransoneringarna: mer mat → mindre revolution. 1919 beslutade man sig för att ändra rösträtten till riksdagsvalen, så att även kvinnor fick rösträtt, och rösträttsåldern sänktes till 23. Detta konfirmerades genom ett nytt beslut 1921. Sverige blev en demokratiskt styrd stat.
41
Kohandeln 1933 / Krisuppgörelsen
Krisuppgörelsen Kohandeln avser den politiska uppgörelse som gjordes i Sverige 1933 mellandet socialdemokratiska partiet och bondeförbundet d.v.s. parti representerande arbetarnaoch ett parti representerande bönderna. Bakgrunden var att Sverige efter demokratinsinförande 1921 var svårstyrt och regeringarna kortlivade under 1920-talet. Till detta kom denstora depressionen som nådde Sverige i början av 1930-talet. Uppgörelsen innebar attbondeförbundet stödde socialdemokraternas främst arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder iutbyte mot stöd till bönderna/jordbrukarna. Genom denna 'kohandel' skapades ett brettparlamentariskt stöd för den socialdemokratiska regeringen vilket möjliggjorde att andrasocialdemokratiskt färgade socialpoliska reformer på längre sikt kunde genomföras ochpartiets mål/dröm om välfärdsstaten eller 'folkhemmet' Sverige förverkligas.
42
Sykes-picot-avtalet 1916
Sykes-Picot-avtalet 1916 mellan Storbritannien och Frankrike innebar att centrala delar av det Ottomanska riket som under 1:a världskriget stred på centralmakternas (främst Tyskland och Österrike-Ungern) sida skulle delas upp efter krigsslutet och den förväntade segern.Storbritannien skulle erhålla bl.a. Palestina/ Jordanien/Iraq och Frankrike bl.a.Libanon/Syrien. Detta innebar att dessa länder skulle styras som protektorat där de europeiska makterna skulle ha ett dominerande inflytande och kunde egentlingen betraktas som kolonier om än i en liten ny skepnad. Föjlden av detta blev länder med olika folkgrupper/religioner eftersom europeerna hade dragit gränserna och en av källorna till de oroliga situationen i Mellanöstern ända fram till våra dagar. I anslutning till det 'lovade' Storbritannien i och med Balfour-deklarationen 1917 även ett hemland i Palestina för judarna vilket är en annan källa till många av 1900- och 2000-talets konflikter i denna del av Mellanöstern.
43
Den agrara revolutionen:
Den agrara revolutionen var en genomgripande omvandling av jordbruket som började i slutet av 1700-talet och fortsatte under hela 1800-talet med konsekvenser fram till 1970-talet. Jordbruksmarken utökades, och hur jorden brukades och ägdes förändrades. Staten spelade en viktig roll i denna omvandling till ett kapitalistiskt samhälle som utvecklades med skapade kapital, marknader och arbetskraft. Samtidigt skapades en stor egendomslös underklass på landsbygden. Bönderna blev de stora vinnarna: de kunde producera mer livsmedel, konsumera överskottet och höja sin levnadsstandard. De blev en viktig konsumentgrupp, och var verksamma i hemmamarknadsindustrin, vilket knöt samman industrin och jordbruket, och skapade ekonomisk tillväxt ända in på 1970-talet.
44
Vietnamkriget 1955-1965
Vietnam förklarade självständighet från Frankrike 1954. Fria val utlovades men USA gav stöd till den södra regimen republiken Vietnam, vilken konfronterade den (kommunistvänliga) Demokratiska republiken Vietnam i norr. Södra regimen fick svårt att samla stöd, så USA skickade först rådgivare, och sedan amerikanska trupper. Ett inbördeskrig utbröts som resulterade i USA:s och södra Vietnams förlust. 1976 enades Vietnam under kommunistiskt ledarskap.
45
1809 års regeringsform
En riksdag sammankallades efter avsättandet av Gustav IV Adolf och den sjätte juni antogs 1809 års regeringsform, vilket avskaffade det kungliga enväldet. Makten i riket skulle delas. Kungen skulle tillsammans med rådet vara den styrande makten. Kungen skulle tillsammans med riksdagen stifta lagar. Maktdelningen blev dock ingen självklarhet och konflikter mellan kungamakt och riksdagsmakt återkom. En viktig förändring i regeringsformen var att statliga tjänster inte längre var förbehållna särskilda sociala grupper - alla var välkomna (förutom kvinnor). I praktiken dominerades riksdagen av högre ämbetsmän, militärer, högre prästerskap, rika borgare och storbönder.
46
Iranska revolutionen 1979
En shah vänligt sinnad till västvärlden försökte modernisera och sekularisera Iran. Detta väckte muslimskt motstånd. Ledd av Ayatollah Ruhollah Khomeini utfördes en revolution som syftade införa ett fullständig muslimsk prägling av samhället och medborgarnas liv.
47
Apartheid
Apartheid är ett styre som utgår ifrån diskriminerande och segregation baserad på hudfärg. Makt utgår ifrån hudfärg och bakgrund. Detta leder till att apartheid införs 1948. Befolkningen delades in i olika rasgrupper: vita, svarta, asiatiska och blandraser. Bra jobb reserveras för vita medan svartingarna fick skitjobb. Detta avskaffas inte förrän 1994 efter en lång kamp som leddes av Nelson Mandela. Avskaffande av apartheid är en del av samhällets ökade demokratisering och jämlikhet i slutet av 1900-talet.
48
Rekordåren
Perioden i Sveriges historia mellan cirka 1950 och 1973, då landet upplevde en exceptionellt stark ekonomisk tillväxt. Under dessa år växte industrin snabbt, levnadsstandarden höjdes markant, arbetslösheten var låg, och välfärdsstaten byggdes ut kraftigt.
49
Berlinkonferensen
Berlinkonferensen 1884–1885 var kulmen av den nya vågen av europeisk imperialism och kampen om Afrika. Rädd för att konkurrens mellan europeiska makter skulle kunna leda till väpnade konflikter så bjöd Tysklands förbundskansler Otto von Bismarck in representanter från tretton europeiska länder och USA till Berlin för att reglera koloniseringen av Afrika. Man delade upp Afrika bland dem. Av de afrikanska staterna var det bara Etiopien som under kung Meneliks besegrade den svagaste europeiska makten, Italien, och behöll därmed sin självständighet.
50
Indiens självständighet 1947
Andra världskriget ökade stödet för Indiens självständighetsrörelse som startades av Ghandi. Muslim League, lett av Muhammad Ali Jinnah var orolig att den hinduiska majoriteten skulle dominera nationella makten på muslimernas bekostnad och krävde därför ett självständigt Pakistan. Ghandi höll inte med, utan förespråkade samlevnad och samarbete. Hinduer och muslimer hamnade i konflikt, som ofta ledde till mord 1946. Britterna anordnade snabbt ett muslimskt Pakistan och hinduiskt Indien 1947. Men våldet fortsatte, och man tvångsförflyttade hinduer i Pakistan och muslimer i Indien. Ghandi fortsatte försöka lätta på spänningar mellan hinduer och muslimer, vilket förargade hinduer. Efter en kravall mördades Ghandi av en hindu. I åren som följde självständigheten i Indien urholkades kastsystemet. Dalitkasten avskaffades, och kvinnor fick bättre möjligheter att gifta sig utanför kasten, och dessutom till skilsmässa. Regeringen påbörjade en statsdriven ekonomisk utveckling.
51
1848-revolutionen i Frankrike
Ludvig XVIII:s stadga 1814 var en liberal konstitution som skyddade medelklassens och böndernas ekonomiska och sociala vinster. Men stadgan var inte demokratisk, då bara en liten minoritet av män kunde rösta på representanter som tillsammans med kungen och regeringen stiftade lagar. Ludvig XVIII:s efterträdare Karl X ville återställa Frankrikes gamla samhällsordning. De erövrade Algeriet från osmanerna 1847. Med detta trodde Karl X för mycket om sig själv och avskaffade Ludvig XVIII:s konstitutionella stadga, vilket ledde till uppror i Paris → Karl X flydde. Hans kusin Ludvig Filip av Frankrike ärvde förutom kronan, problemen. Han tog tillbaka stadgan, men det hjälpte inte. Revolutionsåret 1848 var här och han abdikerade. Frankrikes andra republik var här. Det hela slutade med president Louis Napoleon, som senare kom att bli Napoleon III när han gjorde Frankrike till ett rike igen.
52
Tyskland enas
Efter Tysk-romerska rikets fall 1806 skapades Tyska förbundet 1815 vid Wienkongressen, ett löst samarbete mellan självständiga stater som Preussen och Österrike. Efter 1848 års revolutioner blockerade staterna varandras maktanspråk, men den tyska tullföreningen (utan Österrike) stärkte ekonomisk enhet. När Otto von Bismarck blev Preussens regeringschef 1862 styrde han utan parlamentets godkännande. Efter seger mot Österrike 1866 bildades Nordtyska förbundet. Krig med Frankrike 1870 ledde till sydtyska staters anslutning och Tysklands enande 1871 under kejsar Vilhelm I. Detta var ett genombrott för nationalism och konservatism.
53
Tvåkammarrikssdagen
En representationsreform utformad av Louis de Geer (1818-1896) som innebar att riksdagsstånden upplöstes. Den nya riksdagen skulle bestå av två kamrar, där det krävdes majoritetsbeslut i båda kamrarna för att fastställa ett riksdagsbeslut. Val skulle hållas vart tredje år. Första kammarens ledamöter skulle väljas indirekt via landstingen och städernas fullmäktige. För valbarhet fanns höga krav på inkomst (med andra ord var enbart 0,2% av befolkningen valbara). Reglerna var gynnsamma för adeln och statsbyråkratin. Andra kammarens ledamöter valdes direkt av alla män som var myndiga (21 år). Rösträtts- och valbarhetsbestämmelserna till andra kammaren gynnade samtliga jordbrukare, men det var oftast de mer välbärgade som valdes. Förmögenhet, inkomst och kön bestämde vilka som kunde rösta och väljas.
54
Afghanistankriget 2001-2021
Efter ett inbördeskrig 1996 i Afghanistan så tog talibanerna över och tvingade sin religiösa extremism på andra, och skyddade terroristgrupper, däribland al-Qaida. Terrororganisationen, ledd av Osama bin Laden, attackerade amerikanska diplomatiska och militära mål i Afrika och mellanöstern, och var mannen bakom 9/11. USA krävde att talibanerna överlämnade al-Qaida. När de vägrade invaderades Afghanistan, och talibanerna avsattes och man jagade al-Qaida. Den nyinstallerade regeringen mötte dock motstånd från talibanska krigsherrar i landsbygden. Terrorism runt om i världen ökade.
55
Frikyrka
En frikyrka syftar i Sverige på en kyrka som är skild från den svenska statskyrkan. Det etablerades flera nya så kallade frikyrkor under första halvan av 1800-talet till följd av en rad religiösa väckelser runt om i landet, bland annat Baptisterna, Pingströrelsen, Svenska missionsförbundet och Frälsningsarmén. Deras organisation följde en icke-hierarkisk modell, man betonade istället en horisontell gemenskap.
56
Deterritorialisering
Stater brukade vara suveräna inom sina territorier, men det sker enligt Marks en deterritorialisering, där frihandelsavtal ökar kapitalets fria rörlighet vilket eroderar staters suveränitet. När global kapital rör sig fritt blir det inte längre geografiskt bundet, särskilt med internationella företag, som stater ibland förhåller sig till för att behålla företagen i sina länder. Nationella politikförsök för full sysselsättning eller inflationskontroll har underminerats av internationell konkurrens, som pressar ner löner och förmåner. Länder som inför höga sociala avgifter riskerar att företag flyttar utomlands, vilket sänkt produktionskostnader och råvarupriser globalt – inte på grund av "komparativa fördelar" utan p.g.a. sjunkande
57
Bolsjevik
Bolsjevik betyder "majoritetsman" och hänvisar till en kommunistisk politisk grupp som leddes av Lenin under den ryska revolutionen. Till följd av en sen industrialisering i Ryssland hade de blivit tidigt utmattade under första världskriget. Eftersom tsaren inte delade med sig av den politiska makten utlöstes stora demonstrationer och protester, vilket tillslut ledde till marsrevolutionen 1917, som emellertid kom att tas över av bolsjevikerna i november. Man avrättade tsarfamiljen och införde, efter ett inbördeskrig, en ateistisk, kommunistisk regering: Sovjetunionen var bildat. En framtida supermakt, som kom att bli en av de dominerande blocken i Kalla kriget.
58
Miljonprogrammet
Bostadspolitiken var ett viktigt område i politiken under hela 1900-talet, och under efterkrigstiden blev den en central del av välfärdspolitiken. Bristen på bostäder var stor under första hälften av 1900-talet. Den nya socialdemokratiska regeringen 1932 såg bostadsbyggandet som en central del av sin sociala politik. Det sågs som en social rättighet och man försökte öka bostadsbyggandet och styra marknaden för bostäder. Den största offentliga satsningen blev det så kallade miljonprogrammet. Bostadsbristen skulle byggas bort under tioårsperioden 1965-1975 med en miljon nya bostäder med god standard och rimliga hyror. Kommunerna fick ansvar för detta tillsammans med bostadsbolagen HSB och Riksbyggen. De höghusområden som byggdes blev över tid allt mer enhetligt befolkade (först av arbetarfamiljer från landsbygden, senare av utländsk arbetskraft och missbrukare). Stora sociala och ekonomiska skillnader uppstod i boendet med växande sociala problem och utanförskap i vissa områden.
59
Pragvåren 1968
1968 blev ett globalt protestår där studenter, arbetare och aktivister krävde radikala förändringar. I Tjeckoslovakien kvästes Pragvåren av sovjetiska trupper. Efter att ha ingripit i Tjeckoslovakien 1968 arbetade sovjetledarna på att återställa ordning och stabilitet och fritt yttrande och öppna protester försvann i satellitstaterna. Bättre levnadsvillkor hjälpte lite. Men det skedde under ytan en social revolution med en ökad urban befolkning.