Begrepp & händelser Flashcards
(59 cards)
Börskraschen 1929
Det fanns en enorm ekonomisk klyfta mellan de rikaste och fattigaste i USA. 1% av amerikanerna ägde 70% av rikedomarna. Resten behövde ta lån för att kunna göra de mest basala köpen. Till slut nådde de en punkt då de inte längre kunde låna mer och slutade därmed konsumera lika mycket. Dessutom började investerare göra riskabla aktieköp. Man köpte aktier, men betalade bara en liten del av summan och lånade pengar från banken för att betala resten av priset. Men när priserna föll började aktieköpare få panik och sälja aktierna för att betala sina skulder, vilket resulterade i en finansiell panik. Detta ledde till börskraschen. Amerikanska banker hade lånat ut stora summor till andra länder, men började nu begära återbetalning av lånen, och medborgare runt om i världen började ta ut sina besparingar från bankerna. Detta ekonomiska kaos ledde till en markant nedgång i produktionen i länder runt om i världen.
Religionsfriheten i Sverige 1952
Statskyrkan hade svårt att engagera människor, och under mellankrigstiden deltog mindre än 15% av Svenska kyrkans församlingsmedlemmar i söndagens högmässa. Religionen blev mer privatiserad, och kyrkans organisation fick fler och fler profana inslag. År 1952 infördes full religionsfrihet i Sverige
Avindustrialisering
Avindustrialisering innebär en nedgång i industriproduktion och sysselsättning inom traditionell tillverkningsindustri, ofta till följd av global konkurrens, teknologisk utveckling och ekonomisk omstrukturering. I modern historia, särskilt från 1970-talet, kan det syfta till ett skifte från industrisamhälle till tjänste- och kunskapsekonomi. Ett exempel på avindustrialisering i modern tid är när Storbritannien på 1800-talet tog över textilmarknaden, som tidigare dominerats av Indien. I och med sin koloniala närvaro i landet skedde en avindustrialsering i landet, som låste dem i ett beroendeförhållande till britterna där de återgick till export av råbomull.
Massakern på Himmelska fridens torg
Genom en rad reformer på 80-talet började kommunistiska Kina interagera med den kapitalistiska världsekonomin. Samtidigt ökade rörelser för politiska friheter. Kinas regering fortsatte begränsningarna på demonstrationer och hade inte bråttom med ekonomiska reformationer. Inflationen ökade, och bristen på politiska friheter ledde kinesiska studenter att gå ut och protestera på Himmelska fridens torg 1989. Mer än en miljon kinamän demonstrerade där. Regeringen förklarade krigslag och stridsvagnar rullade in. 700 studenter dog.
Folkrörelser
Från andra halvan av det svenska 1800-talet bildade många människor demokratiska organisationer för att tillvarata sina intressen och få politisk makt, vilka i efterhand kallats folkrörelser. Dessa verkade utanför riksdagen eftersom de inte hade någon politisk makt i samhället. De hade bildats i en tid då de agrara och industriella omvandlingarna hade skapat stora sociala grupper utan politiskt inflytande och givna tillhörigheter. Några exempel på folkrörelser är frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Dessa bildades och formades under perioden 1850-1920. Sedan dess blev dessa rörelser mer och mer en del av etablissemanget. Samtliga folkrörelser var uppbyggda underifrån.
Arabiska våren 2010-2011
Arabiska våren var en serie av politiska protestyttringar i arabiska länder i Nordafrika och på Arabiska halvön som inleddes 2010, med krav på bland annat regimbyten och demokratiska reformer.
Lausannefreden
Efter första världskriget belägrades Konstantinopel av brittiska och franska trupper. Imperialistiska planer misslyckades med turkiskt uppror, vilket emellertid slutade med Lausannefreden, vilket avslutade turkiskt krig och etablerade ett självständigt Turkiet.
Meijirestaurationen
På 1800-talet var Japan fortfarande isolerat enligt en tvåhundraårig politik utförd av Tokugawa-shogunatet, men när USA:s commodore Matthew Perry 1853 tvingade Japan att öppna sig för handel, då chockades landets ledare. Medvetna om Kinas öde i Opiumkrigen, valde de att förhandla, vilket ledde till ökad handel men också till det feodala systemets fall 1868. En grupp krigsherrar utförde en statskupp och inledde den nya Meiji-eran (1868–1912), vilken avskaffade feodalismen och skapade en stark centralstat som drev industrialiseringen
Sekularisering
En separation av kyrka och stat: religion är inte längre en faktor i styrandet av landet och skrivandet av lagar. I och med en sekularisering av ett samhälle blir tron en privatangelägenhet : varje människa får välja vilken religion de vill utöva. Sekulariseringen blir allt vanliga i slutet av 1800-talet och under 1900-talet, och bidrar till en religiös mångfald i många länder. I Sverige bidrar den ökade religiösa pluraliteten (väckelserörelserna) på 1700-talet till frikyrkorörelserna på 1800-talet. Staten kom att bli alltmer skild från kyrkan med representationsreformen 1866 när det inte längre var ett krav för statliga tjänstemän att vara medlemmar i statskyrkan. 1952 införs religionsfriheten i Sverige. Mot sekelskiftet 2000 skildes slutligen statskyrkan organisatoriskt från staten.
Kubakrisen
Den kubanska revolutionen 1953-1959 resulterade i att Fidel Castro fick makten tack vare gerillataktikerna som Ernesto “Che” Guevara kommit på. Castro nationaliserade industrier på amerikanska företagens bekostnad, och John F. Kennedy anordnade en invasion mot Kuba, som fullständigt misslyckades, när Castro slog tillbaka dem. Detta drev Kuba till att forma en allians med Sovjetunionen. Sovjetunionen flyttade missiler bestyckade med kärnvapen till Kuba. Detta väckte givetvis amerikanernas uppmärksamhet. President Kennedy krävde att missilerna skulle tas bort, vilket utlöste kubakrisen 1962, men det slutade med att Sovjetunionen bestämde sig för att ta bort missilerna.
Borggårdskrisen
När Ryssland återvände som hotbild på 1890-talet byggdes en stor försvarsfästning i Boden för att möta detta eventuella ryska anfall. Den liberala regeringen 1911 skar ner försvarsanslagen kraftigt, vilket gjorde konservativa grupper och kungen (Gustav V) missnöjda. Följaktligen skedde bondetåget: 30 000 bönder från överallt i landet samlades på slottets borggård 1914, där kungen läste upp ett tal där han uttryckte sin vilja för aktiv utrikespolitik. Han vägrade underställa sig regeringen, vilket utlöste en konstitutionell kris (borggårdskrisen). Den liberala regeringen avgick och en ny partineutral expertregering tillträdde under Hjalmar Hammarskjöld.
Globalisering
Globalisering innebär att världens länder blivit allt mer ekonomiskt, politiskt och kulturellt sammanflätade. Från 1990-talet har detta skett genom frihandel, multinationella företag, digital kommunikation och ökad rörlighet av människor och kapital. Sverige har exempelvis påverkats genom industrins omstrukturering, import av billig arbetskraft och ökad migration. Globalisering har skapat nya möjligheter, men också ökat ekonomiska klyftor, miljöpåverkan och utmanat välfärdsstatens förmåga att omfördela resurser.
Trumandoktrinen
1945 utfärdade den amerikanske presidenten Harry Truman den så kallade Trumandoktrinen som utlovade militärt och ekonomiskt stöd till regeringar som hotades av kommunistisk kontroll. Syftet var att lägga kommunismen i karantän inom Sovjetunionen och de länder som Sovjet redan ockuperade, för att förhindra dess spridning.
Finska vinterkriget
Sovjetunionen invaderade Finland november 1939. Sverige beslöt sig för att inte bistå Finland (på grund av sin neutralitetspolitik), men beviljade Finland krigskrediter, krigsmateriel och tillät att en frivilligkår skickades till Finland. Cirka 72 000 barn evakuerades till Sverige från Finland under andra världskriget.
Irak-Iran-kriget 1980-1988
Saddam Hussein (Irak) såg iranska revolutionen som ett hot, eftersom det fanns en shiitisk majoritet, och han var rädd att de skulle störta sunni-regeringen. Vad blir hans respons? Krig mot Iran. Åtta år varade det. Iran vann blygsamt.
Förintelsen
Slutligen bestämde sig nazisterna för den systematiska utrotningen av alla Europas judar (och andra oönskade folkgrupper, som bögar, retards, kommunister, Jehovas vittnen m.fl.). 1941 beslutade Hitler och det nazistiska ledarskapet för en sista lösning av den judiska frågan. Genom hela Nazityskland arresterades judar och de skickades till dödsläger. Vissa hamnade i arbetsläger där de arbetade eller svalt ihjäl. De flesta offer hamnade i gaskammaren. Mot 1945 hade sex miljoner judar mördats. Vissa säger dock 600 eller 6 000. Du kanske säger något mitt emellan? (GÅ gärna in på seminarietexten om du minns något om den).
Monroedoktrinen
Monroedoktrinen slog fast att europeisk kolonisation eller försök att blanda sig i politiken i Nya världen var oacceptabel. Däremot skulle alla existerande europeiska kolonier accepteras. USA skulle i gengäld inte ingripa i konflikter mellan europeiska stater rörande europeiska frågor.
Opiumkrigen
Efter amerikansk självständighet vände Storbritannien sig till Asien och dess handel. De lyckades inte sälja mycket till kinamännen, men de importerade dock mycket te därifrån. Kina stängde handeln med Storbritannien och begränsade dem till en endaste hamn i södra Kina. I Indien lyckades britterna producera en vara som det fanns stor efterfrågan på i Kina: opium. Nu lyckades britterna tränga in i de kinesiska marknaderna. Men Kina fick ett stort drogproblem och den kinesiska staten bestämde sig för att förbjuda importen av opium. Detta ledde till militära konflikter mellan kineserna och britterna. Detta blev början på opiumkriget 1839-42. Kriget slutade med freden i Nanking 1842. Enligt sina villkor var detta fördrag det första av vad som kom att kallas de “ojämlika fördragen” genom vilka västmakter (inklusive USA) under de kommande sextio åren tog ut eftergifter från Kina, vilket inskränkte både Kinas regerings suveränitet och dess förmåga att höja tullarna för att skydda sin egen industri. Opiumhandeln legaliserades aldrig efter första opiumkriget, vilket ledde till det andra opiumkriget (1858-1860). Efter det legaliserades det.
Parlamentarism
Principen att en regering ska vara skild från kungamakten, och kunna samla en majoritet av riksdagsmännen bakom sig och sina beslut. Det accepterades långsamt och under motstånd i Sverige.
Wienkongressen
Efter Napoleons förlust samlades de konservativa aristokratiska allierade (Ryssland, Preussen, Österrike och Storbritannien) för ett fredsmöte, och bekräftade sin beslutsamhet för fred och motverkande av krig och revolution i Europa. Den fred som utlades i Wienkongressen resulterade i en ca. 50 år lång period av fred (eller åtminstone en avsaknad av större krig i Europa). Man försökte skapa en maktbalans i Europa, och beslutade för defensiva åtgärder mot Frankrike. Man förenade Belgien och Nederländerna (till ett stort Nederländerna med kraft att stå emot Frankrike). Preussen fick franska territorier i öst. Polen blev ett kungadöme styrt under den ryska tsaren. Trots dessa diplomatiska framgångar var många frustrerade med de allierade eliternas motvilja till sociala reformer. Dessa sökte sig nu till revolutionernas radikala idéer, och tillämpade dem på nya politiska rörelser. Dessa radikala tänkare utvecklade alternativa ideologier och försökte övertyga samhällen att leva efter dem.
Taipingupproret i Kina 1850-1865
Efter första Opiumkriget plågades Kina av ett inbördeskrig mellan Qingdynastin och en rebellrörelse. Det drevs av fattiga bönder och fördrivna arbetare som leddes av en man som trodde sig vara Jesu Kristi yngre bror med uppdraget att etablera det himmelska riket här på jorden. Det var en av de blodigaste inbördeskrigen i världshistorien, men upproret kvävdes av konservativa markägare som skapade sina egna arméer och besegrade rebellerna, som själva bråkade sinsemellan.
Marsoroligheterna i Sverige
Till följd av en ökad liberal opposition och borgerlig offentlighet i Sverige började fler och fler radikala föreningar bildas på 1840-talet, varav några var liberala och andra socialistiska. Under europeiska revolutionsåret 1848 inträffade oroligheter även i Sverige: marsdagarna i Sverige. Manufakturarbetare, lärlingar och gesäller demonstrerade och gjorde uppror i Stockholm. De ville avskaffa ståndsriksdagen, kastade sten mot fönsterrutor där konservativa företrädare bodde. Landsortsmilitären kallades in och öppnade eld mot demonstranterna. Ett trettiotal dödades.
Protektionism
Protektionism är en ekonomisk politik där en stat inför handelshinder – som tullar, importkvoter eller subventioner – för att skydda inhemska producenter och industrier från utländsk konkurrens. Man främjar således inrikes produktionen. Detta har haft en viktig betydelse i modern tid, i synnerhet inom Storbritannien för att försvara den inhemska textilindustrin från indisk konkurrens. Detta var, enligt Robert B. Marks, en av förutsättningarna för den industriella revolutionen.
Upplösningen av unionen med Norge 1905
En annan av de stora utrikespolitiska frågorna under 1800-talet var unionsfrågan. Sverige deltog i slutfasen av krigen mot Napoleon och mot Danmark. Som en del av freden i Kiel lämnades Norge över till Sverige. Norge ville dock återupprätta ett självständigt norsk rike och antog en egen grundlag (Eidsvollgrundlagen) 17 maj och en egen kung. Sverige invaderade och Norge tvingades acceptera svensk överhet. Missnöjet med unionen var stort i Norge och unionstiden präglades av konflikter. Den fråga som till slut spräckte unionen var det norska kravet på att kunna föra en egen handelspolitik, och i förlängningen en egen utrikespolitik för att undgå den svenska protektionistiska politiken. Frågan kulminerade 1905 då den norska regeringen avgick och den svenska kungen inte lyckades utse en ny. Norrmännen menade att kungamakten trätt ur funktion och röstade för att upplösa unionen. Med den så kallade Karlstadskonventionen upplöstes svensk-norska unionen 26 september 1905 fredligt.