Ekonomisk utveckling / industriella revolutionen Flashcards
(8 cards)
Du skall redogöra för den industriella utvecklingen från början av 1800-talet till cirka 1970 och jämföra viktiga punkter i den svenska utvecklingen med den industriella revolution som ett generellt internationellt fenomen. Alternativt redogöra för huvuddragen i världens ekonomiska utveckling från ca 1750 till ca 1900 med hjälp av både europeiska och icke-europeiska exempel. Diskutera därefter kurslitteraturens olika förklaringar på varför denna utveckling ägde rum. Hur ska du strukturera upp svaret?
Förslag på struktur:
Innan 1800 (Indien och Kina):
Industriella revolutionen (Storbritannien)
- Förutsättningar:
- Enligt Landes:
- Enligt Marks:
- Protektionism & kolonialism
- Uppfinningar (spinning jenny):
Kol → ångmaskin:
Ångmaskin → förbättrade färdmedel:
Kinas förlorade makt (Opiumkrigen)
Industrialismen sprider sig:
- Tyskland:
- USA:
- Japan:
Fallet Sverige:
- Förutsättningar:
- Förbättrade kommunikationer:
- Andra industriella revolutionen:
Innan 1800 (Indien och Kina):
På 1700-talet stod Kina, Indien och Europa jämställt vad gällde ekonomiska utveckling. Indien och Kina var de dominerande ekonomiska stormakterna i världen förr i tiden. Kina och Indien står för 35% + 25% av produktionen. Förklaringen till detta är deras befolkningar. Om produktionen per capita är lika stor i Kina och Italien blir befolkningens storlek avgörande
Industriella revolutionen (Storbritannien)
- Förutsättningar:
- Enligt Landes:
- Enligt Marks:
- Protektionism & kolonialism
- Uppfinningar (spinning jenny):
Förutsättningar enligt Landes: David Landes betonar i synnerhet Europas intellektuella framåtskridande, den vetenskapliga revolutionen. Han menar att islamiska och kinesiska intellektuella framåtskridande upphörde, men Europa fortsatte, tack vare tre framgångskällor: 1) att den intellektuella nyfikenheten blev mer autonom, 2) utvecklingen av en gemensam vetenskaplig metod (språnget från observation till experiment och verifiering); 3) rutiniseringen av forskningen. Det fanns prestige och ära i uppfinnandet, naturvetenskapen blev en tävling om att komma först.
Enligt Marks: Landes har en mer euorcentrisk bild, medan Marks har en mer interkulturell bild. Båda lyfter dock fram bomullens roll i den industriella revolution, som de båda menar på flera sätt var en slump. Storbritannien fick starkt begär efter indiska bomullstyg. Deras bomull var mycket billigare och av högre kvalitet än engelsk textil. Under 1700-talet var Indien den största exportören av bomulltextilier. Anledningen till billig indisk textil var den indiska agrikulturen, som var produktiv, vilket minskade kostnaderna på den producerade maten. Asiatisk agrikultur var mer effektiv helt enkelt. I Storbritannien var det tvärtom, höga matpriser, höga löner och stora nackdelar. Två orsaker till att Storbritannien kunde stärka sin position i den globala marknaden och sin egen industri var genom 1) merkantilistisk och protektionistisk politik, tullar mot indiska varor; och 2) exploateringen av kolonierna.
Växande marknad till följd av slaveriet, plantagen och merkantilistisk politik. Vid varje del av transatlantiska handeln så var det Storbritannien som fick vinst. Genom kolonial lagstiftning försökte man försäkra sig att Nya världen förblev producenter av råvaror och konsumenter av industriella varor och produkter. Slavhanden och textilhandeln ledde till en ökad brittisk frakt
Uppfinningar: Det fanns ett tryck att producera fler varor för en växande marknad, och en vilja att reducera kostnaderna för arbetskraften. Detta ledde till de första maskinerna inom den brittiska textilindustrin. Ylleindustrin hade uppkommit i norra England. Internationell konkurrens drev engelska entreprenörer till att utveckla ny teknologi. James Hargreaves uppfann spinning jenny 1765. Kort därpå uppfann Richard Arkwright water frame, också en spinnmaskin. En “boom” i brittisk textilproduktion kom 1793 med Eli Whitneys uppfinnande av “egrenermaskinen”. Med ytterligare uppfinningar och tillämpandet av ångkraft ökar produktiviteten ytterligare, och man kan konkurrera ut indisk textil.
Kol → ångmaskin:
Kinas agrikultur var väldigt produktiv. Befolkningstillväxt följer. Mat, kläder, bostäder och bränsle konkurrerade om marken. Att odla mer mat minskade tillgången på bränsle, och att byta från bomull till ris begränsade tillgången på klädmaterial. När gränserna för den biologiska gamla ordningen nåddes, som i Kina på 1700-talet och senare i Storbritannien, fanns det lite utrymme för manövrering.
Storbritannien kunde gått samma väg som Kina vad gällde arbetsintensiv agrikultur, men skillnaden var … kol. Kina planterade fler träd, men eftersom Storbritannien var rikt på kol så kunde man lätt vända sig till det istället. Man hade innan använt sig av främst trä som energikälla. Människor och djur var de främsta källorna av arbete. Därför var Europa relativt energifattiga. Men mot 1700-talet började Storbritannien känna av en brist på trä, och sökte sig till kol som alternativ. Men genombrottet kom när industriella män använde kol för att producera mekanisk energi och för att driva maskineri. Att få ut vatten ur kolgruvorna ledde till uppfinnandet av ångmaskinen av Thomas Savery, och därefter Thomas Newcomen. Men detta var inte tillräckligt för industriella revolutionen, utan istället var det tillämpandet av ångmaskinerna i färdmedel. Första genombrottet var genom järnvägarna. En historisk “tillfällighet” att man så lätt hittade kol och kunde transportera det i England. Vore det inte för detta, hade ång-, järn- och stålproduktionen hämmas.
Ångmaskin → förbättrade färdmedel:
Ångkraft revolutionerade transport och färdmedel. Det första lokomotivet uppfanns av Richard Trevithick. George Stephensons lokomotiv Rocket testades 1829 på järnvägen mellan Liverpool och Manchester. Denna tågbana var den första moderna järnvägen, och snart började ångdrivna lokomotiv färda såväl människor som varor till nya industriella städer. Järnvägarna reducerade kostnader på frakt, och marknader blev nu större och till och med internationella, vilket uppmuntrade byggandet av fler och större fabriker med avancerat maskineri. Ångkraft användes också för båtar. De första ångdrivna båtarna började användas 1807 i New York.
Storbritannien blev en ledande industriell stormakt som producerade två tredjedelar av världens kol och mer än hälften av dess järn och ylletyg. De fick enorm ekonomisk tillväxt, bruttonationalproduktionen (BNP) sköt upp i taket vettu. Befolkningsmängden ökade också, vilket var viktigt för industriell utveckling. Fler människor innebar fler arbetare. Somliga oroade sig dock för den ökade befolkningen, att den ökade snabbare än livsmedelsproduktionen.
Opiumkrigen / Indien och Kinas ekonomi stagnerar (avindustrialisering)
Efter amerikansk självständighet vände Storbritannien sig till Asien och dess handel. De lyckades inte sälja mycket till kinamännen, men de importerade dock mycket te därifrån. Kina stängde handeln med Storbritannien och begränsade dem till en endaste hamn i södra Kina. I Indien lyckades britterna producera en vara som det fanns stor efterfrågan på i Kina: opium. Här lyckades britterna tränga in i de kinesiska marknaderna. Men Kina fick ett stort drogproblem och den kinesiska staten bestämde sig för att förbjuda importen av opium. Detta ledde till militära konflikter mellan kineserna och britterna. Detta blev början på opiumkriget 1839-42. Kriget slutade med freden i Nanking 1842. Enligt sina villkor var detta fördrag det första av vad som kom att kallas de “ojämlika fördragen” genom vilka västmakter (inklusive USA) under de kommande sextio åren tog ut eftergifter från Kina, vilket inskränkte både Kinas regerings suveränitet och dess förmåga att höja tullarna för att skydda sin egen industri. Istället avstod Kina territorium till britterna (Hongkong), betalade skadestånd i mexikanskt silver för att täcka de brittiska narkotikasmugglarnas förluster och öppnade fler hamnar för västerländsk handel. Opiumtrafiken legaliserades inte till följd av det första opiumkriget, men det var efter nästa krig 1858–1860.
Till en början var det koloniala Indien som försåg Kina med opium. Indien var också tidigare viktiga i textilindustrin, men det förändrades med britterna: de koloniserade Indien och industriella revolutionen resulterade i att britterna tog över textilmarknaden. Indien började istället exportera råvaror till bland annat Kina och britterna istället för faktiska varor som förut. På grund av de tillhörde britterna kunde de inte införa tullar mot britterna, som britterna gjort mot dem tidigare. De som tillverkat ylletyg blev arbetslösa och många sökte sig till bondgården igen - det skedde en ruralisering. När britterna redan tagit kontroll över marknaden förespråkade de ju fria marknader, vilket låste Indien i positionen som beroende av britterna, de blev en del av tredje världen.
Industrialismen sprider sig:
- Tyskland:
- USA:
- Japan:
Tyskland: Tyskland var aldrig enat under en endaste stat förrän 1870, utan delat in i mindre furstendömen. De talade dock alla ett och samma språk, vilket gav grund för nationell enhet. Politisk oenigheten i Tyskland försvårade försöken till industrialisering. Utan stat, inga tullar, ingen protektionism. Brittisk import förstörde tysk textilproduktion vid 1830-talet. Det var efter enandet av Tyskland 1870 som man betonade industrin inom järn och stål för att upprätthålla ett nationell järnvägsprogram och stötta militären.
USA: Industrialiseringen i USA fokuserades främst i Ohio River valley, och förlitade sig på privat kapital. Regeringen skyddade tidig amerikansk industri via tullar dock, och bankerna bidrog med kapital för järnvägar och kanaler. Det amerikanska inbördeskriget 1860-1865 satte igång industrialisering i nordstaterna, och det skedde stor industriell produktion av vapen och andra krigsverktyg. Med industriella utvecklingen så expanderade Nordamerika västerut.
Mot 1900-talet kom 80% av världens industriella produktion från Europa. Europa och USA tog ledande plats, något de övertog från Indien och Kina. Den stora klyftan mellan de rikaste och fattigaste delarna av världen kan förklaras av industrialiseringen. Konjunkturcykler blev den nya regulatorn i industriella ländernas ekonomiska aktivitet.
Japan: På 1800-talet var landet fortfarande isolerat enligt en tvåhundraårig politik, men när USA:s commodore Matthew Perry 1853 tvingade Japan att öppna sig för handel (för strategisk handelsväg till Asien), chockades landets ledare. Medvetna om Kinas öde i Opiumkrigen, valde de att förhandla, vilket ledde till ökad handel men också till det feodala systemets fall 1868. Den nya Meiji-eran (1868–1912) avskaffade feodalismen och skapade en stark centralstat som drev industrialiseringen, eftersom privat kapital inte klarade uppgiften.
Fallet Sverige:
- Förutsättningar:
- Förbättrade kommunikationer:
- Andra industriella revolutionen:
Förutsättningar: En av förutsättningar var den agrara revolutionen, som var en genomgripande omvandling av jordbruket som började i slutet av 1700-talet och fortsatte under hela 1800-talet med konsekvenser fram till 1970-talet. Jordbruksmarken utökades, och hur jorden brukades och ägdes förändrades. Staten spelade en viktig roll i denna omvandling till ett kapitalistiskt samhälle som utvecklades med skapade kapital, marknader och arbetskraft. l. Det fanns också en internationell efterfrågan på skog och malm, vilket Sverige hade mycket av. Detta ledde till industriella revolutionens genombrott i Sverige på 1850-talet med den ökade användningen av ångkraft och man inför fabrikssystemet, vilket markerar starten för en process som sammantaget förändrade hela samhället med bland annat organisatoriska och tekniska förändringar i produktionen samt distributionen av varorna och finansieringen av detta. Det innebar en ökning av industrisektorns del av ekonomin och en ökad tillväxttakt för hela ekonomin.
Förbättrade kommunikationer: Vägsystemet rustades upp med offentliga medel. I städerna förbättrades vägnätet. För exportnäringarna var den internationella sjöfarten viktig och den blev helt fri i samband med näringsfriheten 1864. Man byggde ut inrikes sjöfarten för både gods- och persontrafiken. Flera stora kanalprojekt genomfördes, däribland Göta kanal 1810-1832. Detta för att underlätta transporter från Östersjön till Atlanten, så att man inte behövde passera Öresund och beläggas med tull. Fler och fler fartyg drevs med hjälp av ångmaskiner, vilket minskade fraktpriserna då de var mindre beroende av väder- och vindförhållanden. Det stora språnget togs med järnvägar, vilket tog ordentlig fart under 1870-talet. Det stimulerade också järn- och stålproduktionen. Järnvägarna blev ett nationellt projekt. Det skedde ett ökat behov av snabb och riktig information. Ett förbättrat postväsende genomfördes och elektriska telegrafen uppfanns.
Andra industriella revolutionen: Från och med 1890-talet ökade tillväxttakten i den svenska industriproduktionen kraftigt till följd av den andra industriella revolutionen. nya energikällor började användas. En viktig nyhet var elmotorer och förbränningsmotorer: varje maskin kunde nu ha sin egen kraftkälla och produktionen kunde organiseras friare inom industrianläggningarna. Motorerna kunde också driva nya maskiner i hög hastighet. Överföringen av elkraft blev mycket effektivare genom växelström. Man elektrifierade järnvägstrafiken.
