Demokratisering Flashcards
(8 cards)
Du skall redogöra för demokratiseringsprocessen i Sverige, och förklara hur demokratisering inte sker i en progressiv linje, utan hur den går i flera vågor. Du ska alltså förklara den svenska demokratiseringen och jämföra den med demokratiska vågor i andra delar av världen. Hur strukturerar du upp detta?
Förslag på struktur:
Definiering av begreppet demokrati
- Förklara vad demokrati är:
Nygamla författningar
- Gustavianska enväldet
- 1809 års regeringsform
Liberal radikalisering
- Ökade krav på delaktighet
- Revolutionsåret 1848 / marsoroligheterna
Riksdagsordningen / representationsreformen 1866
Folkrörelser
- Nya samhällsgrupper
- Arbetarrörelsen:
- Socialdemokraterna:
Rösträttsfrågan:
- Borg och kvinnlig rösträtt 1884:
- Rösträttsreformen 1907-1909:
- Allmän rösträtt 1919 / 1921:
Demokratins vågor mellan 1800-2000 talet? (Utanför Europa/Sverige)
- Inbördeskriget i USA
- Latinamerika
- Sovjetunionen → Ryssland
Definition av begreppet demokrati. Förklara vad demokrati är:
Definition av demokrati: En styrelseform vars främsta drag är fria och allmänna val.
Demokratins egenskaper: Demokratins egenskaper inkluderar bland annat individuell frihet, jämlikhet, rättvisa, yttrandefrihet, fria och allmänna val, en regering som kan väljas och röstas bort och en avsaknad av korruption, förföljelser och konfiskation.
Inom historiografi har man framställt historia som en färdig historia, en historisk slutpunkt, men länder kan pendla mellan olika regimer, mellan demokrati och diktatur. Demokrati är en ständigt pågående process och ett kollektivt lärande - en maktkamp.
Nygamla författningar
- Gustavianska enväldet
- 1809 års regeringsform
Gustavianska väldet: Frihetstidens politiska arena präglades av en stärkt riksdag (bestående av ständerna) och ett stärkt råd (som alltmer kom att fungera som ett verkställande utskott, en regering). Som sådan var den skild från kungamakten. Så det förekom periodvis parlamentarism då riksdagen kan avsätta riksråd, skilt från kungamakten År 1772 genomförde Gustav III en statskupp som återinförde det kungliga enväldet och den gustavianska perioden. Absolutismen var tillbaka på menyn.
1809 års regeringsform: Sverige dras in i Napoleonkrigen. Efter att Sverige förlorade Finland i ett pinsamt stort krigsnederlag mot Ryssland så får kungen Gustav IV Adolf får skulden. Gustav IV Adolf avsattes i mars 1809, och han tvingades i livslång landsflykt. Hans farbror, hertig Karl, blev den nya kungen Karl XIII. Sverige blir en konstitutionell monarki. Kungen och riksdagen lagstiftar. Riksdagen beslutar om skatter och statsfinanser, men kungen utser ämbetsmän. En riksdag sammankallades efter avsättandet av Gustav IV Adolf och den sjätte juni antogs 1809 års regeringsform, vilket avskaffade det kungliga enväldet. Makten i riket skulle delas. Kungen skulle tillsammans med rådet vara den styrande makten. Kungen skulle tillsammans med riksdagen stifta lagar. Maktdelningen blev dock ingen självklarhet och konflikter mellan kungamakt och riksdagsmakt återkom. En viktig förändring i regeringsformen var att statliga tjänster inte längre var förbehållna särskilda sociala grupper - alla var välkomna (förutom kvinnor). I praktiken dominerades riksdagen av högre ämbetsmän, militärer, högre prästerskap, rika borgare och storbönder.
Liberal radikalisering (1800-1850)
- Ökade krav på delaktighet
- Revolutionsåret 1848 / marsoroligheterna
Ökade krav på delaktighet: Den nya riksdagen avspeglade inte befolkningen i samhället, utan bara eliten inom varje stånd, utanför stod stora grupper av ofrälse, som kunde vara ämbetsmän, militärer, godsägare och akademiker. Många var missnöjda, vilket ledde till en liberal opposition på 1830-talet bland borgerliga grupper. Liberalismen blev en tidig ideologi som tilltalade medelklasserna och de bildade grupperna. Man betonade individens medborgerliga rättigheter och frihet på alla områden, både politiska och ekonomiska. Man började kräva ökat politiskt inflytande.
Radikalism: Detta nådde kulmen mot 40-talet då fler och fler föreningar bildades som var radikala och med mer tydliga politiska mål. 1848, under europeiska revolutionsåret inträffade oroligheter i Sverige där somliga krävde avskaffandet av ståndsriksdagen. Detta visar ett tydligt undre tryck från samhällen utanför riksdagen och sfären av politiskt inflytande.
Riksdagsordningen / representationsreformen 1866
Ståndssamhället rinner ut i sanden: 69% av de högre ämbetsmännen inte längre adel. En ny regim var på gång, och det börjar med kommunerna och landstingen, 1862. Kommunerna kom att bli mer självständigt styrda. Ledningen väljs i val. Egendom, inkomster och förmögenhet bestämmer hur många som får rösta och hur många gånger. Även bolag får rösta. Kvinnor får rösta om de är myndiga och har förmögenhet, inkomst över en viss gräns eller egendom.
Ståndssamhället går i graven: Representationsreform utformad av Louis de Geer (1818-1896) som innebar att riksdagsstånden upplöstes. Den nya riksdagen skulle bestå av två kamrar, där det krävdes majoritetsbeslut i båda kamrarna för att fastställa ett riksdagsbeslut. Tvåkammarriksdagen röstas igenom 1865/1866, och ståndsriksdagen avskaffas. Både första och andra kammaren måste vara eniga för beslut att verkställas. Prästerna finns nästan inte med längre i riksdagen. Den officiella religionen tappar greppet, och tjänstemän behöver inte längre tillhöra statskyrkan.
Första kammaren satt längre perioder och förnyades inte samtidigt (för att förhindra att nya valresultat skulle leda till snabba beslut i politiken). Den bestod mest av jordägare och några företagsledare och andra ekonomiskt besuttna män som valdes indirekt via landsting eller stadsfullmäktige, alltså av män vars rösträtt berodde på förmögenhet. Man behövde vara minst 35 år för att kunna väljas och inneha tillgångar. Det var bara 0,2% som var valbara för första kammaren.
Andra kammaren: Bestod mest av jordägare. De valdes på tre år. Man behövde vara minst 25 år för att vara valbar, och bo i valkretsen. Här var det majoritetsval. Bara 5,5% av männen fick rösta.
Folkrörelser
- Nya samhällsgrupper
- Arbetarrörelsen:
- Socialdemokraterna:
Nya samhällsgrupper: Från andra halvan av 1800-talet bildade många människor demokratiska organisationer för att tillvarata sina intressen och få politisk makt, vilka i efterhand kallats folkrörelser. Dessa verkade utanför riksdagen eftersom de inte hade någon politisk makt i samhället. De hade bildats i en tid då den agrara och industriella omvandlingarna hade skapat stora sociala grupper utan politiskt inflytande och givna tillhörigheter.
Arbetarrörelsen: Arbetarrörelsen hade sina rötter i flera sammanhang, bland annat radikala arbetarföreningar och bildningscirklar, liberala arbetsföreningar och socialistiska organisationer och fackföreningar. Dessa var inriktade på att uppfostra arbetare och hantverkare till självhjälp och etablera ett socialt skyddsnät, som byggde på kontrollerad solidaritet.
Socialdemokraterna: 1889 bildades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. I början arbetade partiet utanför riksdagen med medlemsvärvning och opinionsbildning genom en egen tidningspress. Den viktigaste politiska frågan var införande av allmän och lika rösträtt. Detta visar på hur de tidigare folkrörelserna, som gav ett undre tryck till slut fick en politisk kanal genom Tvåkammarsriksdagen.
Rösträttsfrågan:
- Borg och kvinnlig rösträtt 1884:
- Rösträttsreformen 1907-1909:
- Allmän rösträtt 1919 / 1921:
Från 1890-talet blev frågan om vilka som skulle ha politiskt inflytande i samhället allt viktigare. Det handlade inte bara om hur riksdagen skulle utformas, utan om rösträtt och valbarhet.
Borg (seminarium 1): Herr Borg föreslår utökad politisk rösträtt till kvinnor som uppfyller ekonomiska krav. Han argumenterar att kvinnor som uppnår kraven är så låga att männen inte behöver oroa sig över att kvinnorna skulle “överflygla dem” i politiken. De senaste decennierna har kvinnors fri- och rättigheter redan ökat, menar herr Borg. Hon har visat sig värdig i såväl anlag som förmåga, och betalar lika mycket skatt som mannen. Han argumenterar för att kvinnan sålunda skall ha samma politiska rättigheter som mannen. Borgs förslag hånades av motståndare, och man menade att det fanns brist på efterfrågan av en sådan rösträttsreform. Förslaget avvisades.
Rösträttsreformen 1907-1909: Till följd av de nyskapade moderna partierna som uppkommit efter en rad strider och politiska frågor i riksdagen, och rösträttsreformen, så övergick man från majoritetsval till proportionella val. Nästan alla vuxna män får rösträtt. Sänkta krav för valbarhet till Första kammaren. Reform av rösträtt till landsting och kommuner: skalan blir mindre vilket betyder att storbolag inte kan dominera en kommun eller ett landsting.
Allmän rösträtt: 1919 beslutade man sig för att ändra rösträtten till riksdagsvalen, så att även kvinnor fick rösträtt, och rösträttsåldern sänktes till 23. Detta konfirmerades genom ett nytt beslut 1921. Sverige blev en demokratiskt styrd stat.
Demokratins vågor mellan 1800-2000 talet? (Utanför Europa/Sverige)
- Inbördeskriget i USA
- Latinamerika
- Sovjetunionen → Ryssland
Amerikanskt inbördeskrig på 1860-talet → leder till allmän rösträtt för alla män + svarta (i teorin, men inte i praktiken)
Latinamerika: I Argentina var det svårt att hitta en politisk balans. Juan Perón var en karismatisk populist som transformerade Argentinas ekonomi. Han blev folkvald. Ekonomin stagnerade dock mot 50-talet, och armén avsatte grabben. På 70-talet valdes Salvador Allende som president i Chile, men han införde marxistiska reformer och nationaliserade utländska företag, vilket väckte starkt motstånd hos bland annat chilenska konservativa och USA, som organiserade en blockad för att störa ekonomin genom att hålla tillbaka bistånd. 1973 avsatte chilenska militären president Allende och en junta tog makten med general Augusto Pinochet som dess ledare, som skapade en nyliberal ekonomi med privatiseringar.
Sovjetunionen: Mikhail Gorbachev blev president 1985 införde han reformer i Sovjetunionen (socialdemokratiska kallade han dessa reformer). Han lättade på regeringens kontroll av priser, tillät större autonomi för statsdrivna företag och etablerade vinstdrivna privata företag. Han gjorde media mer öppen. Demokratisering under Gorbachev ledde till de första fria valen sedan 1917. Efter Sovjetunionens fall 1991 ledde Boris Jeltsin Ryssland genom en omvandling till marknadsekonomi och demokrati. Hans chockterapi-reformer med snabb privatisering och avreglering ledde till ekonomisk kris, hyperinflation och kraftig nedgång i levnadsstandarden. Industrin kollapsade och livslängden sjönk markant. År 2000 tog Vladimir Putin över och införde en mer auktoritär styrelseform kallad styrd demokrati med tonvikt på nationalism, ordning och kontrollerad ekonomisk tillväxt.
