Cirkulation Flashcards

1
Q

Vilken hjärtfrekvensen har häst vid vila?

A

28-44 hjärtslag per minut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken hjärtfrekvens har katt vid vila?

A

120- 140 hjärtslag/ min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken hjärtfrekvens har hund vid vila?

A

70-120 hjärtslag/ min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på hjärt-& kärlsystemets funktioner:

A

Hjärt- kärlsystemet är ett transportsystem! Transporterar bla O2 och CO2, aminosyror, glukos, lipider, avfall och hormoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad består blodet av?

A

Erotrocyter (röda blodkroppar), leukocyter (vita blodkroppar), trombocyter (blodplättar) och plasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är hematokrit?

A

Andelen röda blodkroppar i den totala blodvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan mjälten påverka cirkulationen och hematokriten?

A

Vid stress släppen mjälten ut blod, speciellt hästar är bra på att lagra blod i mjälten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är det för skillnad på serum och plasma i ett blodprovsrör?

A

Vi får serum när blodet koagulerat. Plasma är icke-koagulerat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har hemoglobin för funktion?

A

Hemoglobin är optimerade för att transportera syre och avge syre, alltså gasutbytet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var produceras röda och vita blodkroppar hos en vuxen individ?

A

Erytrocyterna, lymfocyterna och trombocyterna bildas i benmärgen. Lymfocyterna och trombocyterna bildas från samma stamcell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför är järn (Fe) i kosten så viktigt för däggdjur?

A

Eftersom i hemoglobinet är det järnatomerna som binder till syret. Har vi för lite järn kan vi inte binda tillräckligt med syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad finns det för olika typer av vita blodkroppar?

A
  • Lymfocyter: agerar som antikroppsförsvar, viktiga mot virus
  • Monocyter: kan utvecklas till makrofager- alltså de äter upp skadliga celler
  • Ganolocyter: är viktiga för att bekämpa bakterier, parasitangrepp och vid allergier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

På vilket sätt stoppas en blödning hos däggdjur?

A

Genom homeostas. När det sker en skada drar kärlet ihop sig för att minska blodförlusten, i samband med detta drar området till sig trombocyter. Koagulationen påbörjas och en propp skapas. Röda blodkroppar fångas in och bildar till stor del skorpan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad skiljer fostrets blodcirkulation från blodcirkulation efter födseln?

A
  • Hos fostret så fungerar moderkakan som njurar, lungor och mag-tarmkanal. Syrerikt blod går från navelsträngen in i vena cava cranialis och in i höger förmak, förbi foramen ovale, till vänster förmak och sedan till aortan. Syrefattigt blod går in i vena cava caudalis, in i höger förmak, till höger kammare, till lungartären och till ductus arteriosus för att sedan gå ihop med aorta.
  • Vid födseln fylls lungorna med syre och foramen ovale och ductus arteriosus stängs.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad har klaffarna för funktion i hjärta och kärl och hur styrs klaffarnas rörelser?

A

Klaffarna ser till så att blodet inte flödar tillbaka dit de kom från. Deras rörelser styrs av tryckskillnaden som hjärtmuskulaturen skapar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv en blodkropps väg ett varv genom hela cirkulationen.

A

Vi startar i höger förmak, där blodkroppen kommit från vena cava cranialis et caudalis från att ha lämnat av syre i kroppen, den är alltså syrefattig. Den går från höger förmak, ner i höger kammare genom tricuspedalisklaffen, och skickas sedan genom lungklaffarna in i lungartärerna. Den hamnar i lungorna och lämnar där av koldioxid och plockar upp syre. Nu är den alltså syresatt. Sen åker den ner genom lungvenerna ner till vänster förmak, neh genom mitralisklaffen till vänster kammare och skickas sedan genom aortaklaffen ut i kroppen via aorta. Den kommer sedan åka in i något kapillärnätverk där den lämnar av syret den bär på och plockar upp koldioxid, och sedan börjar cirkeln om igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur är hjärtsäcken uppbyggd och vad har den för funktion? Hur påverkas cirkulationen om hjärtsäcken fylls med vätska?

A

Hjärtsäcken omsluter hjärtat och skyddar det från yttre trauma tillsammans med revbenen. Den består av två lager- parietala bladet och viscerala bladet- som har liiiite vätska mellan sig för att underlätta friktion. Om för mycket vätska samlas i hjärtsäcken får hjärtat svårare att pumpa och blodcirkulationen blir sämre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ange namn för de fyra olika klaffplan man lyssnar över med stetoskopet på bröstkorgen.

A

Vänster: aortaklaffen, mitralis, lungklaffarna

Höger: tricuspidalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varför är olika delar av kärlsystemet så olika avseende elasticitet och mängd glatt muskulatur?

A

Eftersom olika delar av kärlsystemet har olika funktioner. Arterionler bestämmer vart i kroppen blodet ska gå genom att stänga till eller vidga sig genom glatt muskulatur, kapillärer har ingen muskulatur men här ska blodet gå långsamt så att gasutbytet hinner ske, tex.

20
Q

Vad betyder systole och diastole?

A
  • Systole= kontraktionsfas
  • Diastole= relaxationsfas
21
Q

Hur kan ett kontinuerligt blodflöde ut till vävnaderna upprätthållas även under diastole?

A
  • Eftersom artärern kan expandera och förvara en den av blodet som pumpas ut från hjärtat som en tryckreservoar i väggen. När klaffen stängs och hämtar nytt blod fortsätter tryckreservoaren att trycka så att blodet fortsätter framåt.
22
Q

Vilken väsentlig funktion har venerna t.ex. vid fysiskt arbete eller blödning?

A

Venerna har en större area än artärerna och kan därför fungerna som en reservoar, denna reserv kan venerna distribuera först vid tex en blödning. Vid träning så kontraherar venerna så att mer blod finns tillgängligt att pumpa när slagvolymen ökar

23
Q

Varför är kalcium (Ca2+) så viktigt för hjärtmuskeln?

A

En ökande koncentration av kalcium i cytosolen bidrar till kontraktion av muskelcellerna i systole.

24
Q

Hur styrs ökning respektive sänkning av hjärtfrekvensen?

A

Hjärtfrekvensen styrs av sinusknutan, och den kan påverkas tex av ett sympaticuspåslag eller parasympaticuspåslag.

25
Q

Ge exempel på faktorer som kan påverka hjärtfrekvensen:

A

Djurslag, ålder, stressnivå, djurets kondition och djurets aktivitetsnivå

26
Q

Vad menas med hjärtminutvolym (cardiac output) och vilka faktorer kan påverka den?

A

Cardiac output= den volym blod som pumpas från en kammare per minut

27
Q

Beskriv retledningssystemets funktion:

A

Uppstår i sinusknutan→ båda förmaken (drar ihop sig) → signalen pausar sig i AV- knutan som sitter i binvävsskiktet för att förmaken ska hinna tömma blod ner i kamrarna→ därefter går signalen vidare genom skiljeväggen→ ut i hela kammaren via purkinjefibrerna för snabb spridning genom hela kammarmusklern→ kontraktion

28
Q

Vilka är de fyra stegen i retledningssystemet?

A
  1. Sinusknutan
  2. AV- knutan
  3. Hisska bunten
  4. Purkinjefiber
29
Q

Hur ser ett normalt EKG ut? Vad händer i samband med de olika vågorna?

A
  • P: förmakens depolarisering, därefter sker den lilla pausen i AV knutan
  • QRS- kompexet: kamrarna depolariserar och kommer sedan kontrahera, första hjärttonen
  • T: kamrarnas repolarisering, de går tillbaka i viloläge och redo för nästa signal. När trycket i kammaren blir lägre än i aorta/ lunartären så stängs klaffarna och andra hjärttonen hörs
30
Q

Hur fungerar baroreceptorerna?

A

Baroreceptorerna sitter i kärlväggar och känner av blodtrycket. De kan skicka signaler till hjärnan om det skulle ske tex. snabba blodtrycksförändrningar så att kroppen kan reagera.

31
Q

Vad händer i hjärtat vid ett sympatikuspåslag?

A

Mer blod kommer behöva cirkulera i kroppen (slagvolymen och hjärtfrekvensen ökar= CO ökar), och hjärtat kommer då att tömma en större andel blod ur kammaren för att tillmötesgå det ökade behovet av blod. Sinusknutan kommer att skicka mer frekventa signaler.Sympatikuspåslag frisätter katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) som också hjälper till att höja blodtrycket

32
Q

Hur kan binjuren påverka cirkulationen?

A

Genom att frisätta adrenalin och noradrenalin som påverkar blodkärlen

33
Q

Hur kommer blodet tillbaka till hjärtat när återflödet kämpar mot tyngdlagen?

A

Det finns muskler runt om venerna som pressar ihop dem och får blodet att röra sig tillbaka mot hjärtat. Den finns även valv som förhindrar tillbakaflödet samt diafragma och thorax hjälper till när de utvidgas.

34
Q

Hur kan andningsrörelserna bidra till ökat venöst återflöde till hjärtat?

A

Båda ger ökat ventryck och underlättar återflödet av blod! Blodet kan pumpa uppåt pga klaffar och skelettmuskelpumpar, men även thorax och diafragma hjälper till då de trycker mot venerna när bröstkorgen vidgas.

35
Q

Hur regleras blodflödet till olika organ?

A

Kapillärerna kan öppnas och stängas efter anpassning till hur hög ämnesomsättning ex. organet har.

36
Q

Vad menas med begreppen systoliskt och diastoliskt blodtryck?

A
  • Systoliskt= det högsta trycket som uppstår i de centrala kärlen när hjärtat drar sig samman och pumpar- alltså hur högt tryck det är mot kärlväggarna i systole
  • Diastoliskts blodtryck= det mäter belastning mot kärlväggarna när hjärtat slappnar av för att fyllas med blod.
37
Q

Hur kan man mäta blodtryck?

A

Tex via palpatorisk mätning

38
Q

Ge exempel på faktorer som kan påverka blodtrycket.

A
  • Cardiac output, blodvolym, fysisk aktivitet, emotionell status
39
Q

Vad ”byts” ut och hur sker utbytet i utbyteskärlen, dvs i kapillärerna?

A
  • CO2 och avfallsproducker går från cellen till kapillärerna genom diffusion
  • Näringsämnen och O2 går från kapillärerna till cellerna genom diffusion
40
Q

Beskriv hur tryck, yta och flödeshastighet ser ut i kapillärerna för att optimera utbytet.

A

Kapillärerna är utspridda över en större yta och trycket sjunker kraftigt när blodet kommer ut i kapillärerna vilket gör att blodet rinner väldigt långsamt, så att utbytet hinns med.

41
Q

Hur uppkommer och transporteras lymfan, vad är dess funktion och var hamnar den slutligen?

A

Lymfan uppkommer för att lyfkärlen tar upp överflödig västska som blodkärlen inte tar upp. Lymfkärlen transporterar lymfvätskan tillbaka till blodet, denna innehåller proteiner och vita blodkroppar.

42
Q

Vad är ödem?

A

Ett tillstånd där onormal stor vätskevolym samlas i blodkärlen eller vävnaden, orskar svullnad

43
Q

Vad händer med cirkulationen (hur regleras blodflödet till olika organ) vid fysisk ansträngning?

A

Vid fysisk ansträngning ökar sympatikuspåslaget, hjärtat pumpar ut mer blod, skelettmuskelpumpen ökar, andingspumpen ökar och blodflödet fördelas om. Eventuellt kan mjälten släppa extra blod.

44
Q

Vad händer med cirkulationen (hur regleras blodflödet till olika organ) vid fysisk ansträngning?

A

Vid fysisk ansträngning ökar sympatikuspåslaget, hjärtat pumpar ut mer blod, skelettmuskelpumpen ökar, andingspumpen ökar och blodflödet fördelas om. Eventuellt kan mjälten släppa extra blod.

45
Q

Vad är det för skillnad på artärer, vener, arterioler och kapillärer?

A

Artärer är de största syrerika blodkärlen, tex aorta har mycket glatt muskulatur. Dessa övergår till arterioler som har mycket glatt muskulatur. Dessa övergår till kapillärerna som är små, tunna och anpassade till gasutbytet. I venerna finns det också glatt muskulatur för att transportera tillbaka de syrefattiga blodet.

46
Q

Vilka kärl tar man blodprov i?

A

Venerna

47
Q

Vilka delar av kroppen får vi mer resp. mindre blodflöde vid hård fysisk ansträngning?

A

Mer i skelettmuskulatur, hjärta och hud, mindre i mag-tarmkanal och njurar