Det centrala nervsystemet, grovanatomi

Question 1

Dorsal

Answer 1

”mot ryggen”, övre (även ”superior”)

Question 2

ventral

Answer 2

”mot magen”, nedre (även ”inferior”)

Question 3

lateral

Answer 3

på sidan (bi-lateral=på båda sidor; ipsi-lateral=på samma sida; kontra-
lateral=på olika sidor)

Question 4

kontralateral

Answer 4

motsatta sidor

Question 5

anterior

Answer 5

främre (även ”frontal”)

Question 6

posterior

Answer 6

bakre

Question 7

medial

Answer 7

i mitten

Question 8

afferent

Answer 8

rörelse mot hjärnstrukturen. sensoriskt = inkommande (afferent) Sensorik handlar om sinnena = något vi ”tar in”. Afferent – ”I am affected by what I see”

Question 9

efferent

Answer 9

rörelse ifrån hjärnstrukturen. motorvägar som leder till kroppen från hjärnan och ryggmärgen är efferenta. motoriskt = utgående (efferent) motorik handlar om våra muskelrörelser = något som ”går ut”, en ”effekt” – ”I have an effect on the flower when I pick it”

Question 10

gyrus

Answer 10

vecken i hjärnan som går uppåt (vindling)

Question 11

sulcus

Answer 11

vecken som går neråt (U format fåra)

Question 12

Vilka är det centrala respektive perifera nervsystemets delar och delsystem, inklusive funktioner?

Answer 12

Det centrala nervsystemet (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen och har sensoriska och motoriska funktioner. Dessa är rygg- och kranialnerverna till och från känselorganen och musklerna, lederna och huden. CNS överför inkommande sensorisk information till CNS, inklusive syn, hörsel, smärta, temperatur, beröring och kroppsdelars position och rörelse, och producerar rörelser som svar.

Det perifera nervsystemet (PNS) är nerverna i resten av kroppen
Det perifera nervsystemet (PNS) är indelat i två delar
- det somatiska nervsystemet (soma=kropp) – innehåller nervkopplingar mellan sinnesorganen, muskler, leder och hud, signalerna når CNS. YTTRE KROPPSMILJÖ
- det autonoma nervsystemet – innehåller nervkopplingar till kroppens inre organ. INRE KROPPSMILJLÖ
Det autonoma nervsystemet kan antingen förbereda kroppen på kamp/flykt
(=det sympatiska nervsystemet)
Hur?
• Omfördelar blodet till våra muskler och hjärnan(ingen tid för matsmältning nu!)
• Blodet försvinner från huden (du kallsvettas när du är stressad)
• Blodsockret stiger (energi till dina muskler och till hjärnan)
• Ökar puls och hjärtfrekvens (mer syre till musklerna)
• Pupillerna vidgas (du ser bättre)

…eller möjliggöra vila och återhämtning(=det parasympatiska nervsystemet)
Hur?
• Minskar hjärtverksamheten och lugnar
• Stresshormoner sjunker
• Matsmältningen kommer igång
• Pupillerna minskas

Question 13

Hjärnan skyddas framför allt av fyra olika strukturer/mekanismer. Vilka?

Answer 13

1) Ben/skalle: Hjärnan är innesluten i ett tjockt ben, skallen och ryggmärgen är innesluten i en serie sammankopplade benkotor som skyddar hjärnan från fysiska skador och traumatiska påverkningar.
2) De tre hjärnhinnorna (meninger):
Dura mater = hårda hjärnhinnan är ett segt dubbelt lager av vävnad som omsluter hjärnan i en slags lös säck
Arachnoid mater =spindelvävshinnan är ett mycket tunt ark av ömtålig vävnad som följer hjärnans konturer
Pia mater = mjuka hjärnhinnan är en måttlig seg vävnad som klamrar sig fast vid hjärnans yta.
3) Cerebrospinalvätska - Skyddar hjärnan mot stötar, transporterar näringsämnen och avfall, skyddar mot infektioner. Om utflödet i dessa kanaler blockeras, vilket sker i ett medfött tillstånd som kallas hydrocefalus (“water brain”), kan allvarliga intellektuella försämringar och till och med dödsfall bli resultatet av det uppbyggda CSF-trycket.
4) Blod-hjärn-barriären -Membran runt hjärnans blodkärl som skärmar av blodet från hjärnan. Därför drabbas (oftast) inte din hjärna av infektioner som cirkulerar i ditt blod. Vissa ämnen vill vi ska komma ut men det händer ju att man drabbas av infektioner och därför vill man skydda hjärnan från det. Cellerna släpper in vissa ämnen men stänger ute andra

Question 14

Hjärnstammen

Answer 14

Hjärnstammen börjar där ryggmärgen går in i skallen och sträcker sig uppåt i de nedre delarna av framhjärnan. Kopplar samman hjärnan med ryggmärgen och övriga kroppen (Hjärnstammern ser ut som en stjälk) Centrala funktioner för överlevnad, andning, vakenhet, blodtryck, matsmältning. I hjärnstammen finns även en liten kärna sk. substantia nigra (=svart substans) som är viktig för dopaminutsöndring – viktig för hjärnans belöningssystem - och även motorisk rörelse

Question 15

Thalamus

Answer 15

Består av 20 kärnor som var och en utskjuter till ett specifikt område av cortex. Nästan all information som cortex får förmedlas först genom thalamus. Den fungerar också som ett “nav”, som förbinder sensoriska system till cortex och fungerar som ett relä från en kortikal region till en annan. Den allra viktigaste funktionen är att det fungerar som omkopplingsstation för information mellan sinnena och cortex. Också viktig för vår uppmärksamhet, vårt medvetande, och sömn

Question 16

Hypothalamus och hypofysen

Answer 16

Hypotalamus och hypofysen (pituitary gland på engelska) är två viktiga strukturer i hjärnans hormonsystem = det endokrina systemet. Dessa strukturer återkommer vi till när vi pratar om hormoner, och om stress. Centralt för blodtryck, ämnesomsättning, kroppstemperatur, dygnsrytm, sexuella funktioner, emotionellt beteende,

Question 17

Lillhjärnan (cerebellum)

Answer 17

Motorisk koordination, motorisk inlärning, integrering av motorisk funktion med mentala processer (vårt tänkande), balans, hållning, kroppslig jämvikt. Skada på den resulterar i jämviktsproblem, posturala defekter och försämringar av skicklig motorisk aktivitet. Annorlunda utseende jämfört med övriga hjärnytan – andra typer av nervcellerna här som är mindre och tätare packade. (ser nästan ut som salladshuvud) Den sticker ut ovanför hjärnstammens kärna, och dess yta är samlad i smala veck, eller folia, som gyri och sulci i cortex men mindre.

Question 18

Cortex

Answer 18

Består av sex cell-lager. Rynkorna är naturens lösning på problemet med att begränsa den enorma neokortikala ytan inom en skalle som fortfarande är liten nog att passera genom födelsekanalen. Bearbetning av information från sinnesorganen Minneslagring i olika nätverk på olika ställen. I cortex finns våra högra kognitiva funktioner

Question 19

Frontalloben

Answer 19

bl.a. exekutiva funktioner (planering, organisering, kontroll), motorik, språk, omdöme. Skador kan ge personlighetsförändringar

Question 20

Parietalloben

Answer 20

: bl.a. perception, sammanfoga sinnesintryck, visuospatiala funktioner. Integrera sinnesintryck till en helhet

Question 21

Occipitalloben

Answer 21

sinnesintryck

Question 22

Temporalloben

Answer 22

inlärning och minne, hörselintryck, språk

Question 23

Insulära cortex

Answer 23

Att känna törst, hunger och smärta. Empati – känna med andra Interoception (information från kroppens inre organ – t.ex. att känna sitt hjärta slå) Representeras hyfsat i insular cortex. Upplevelsen av att min kropp är en del av mig. Kan finnas skador där man inte kan uppleva sin kropp som en helhet

Question 24

Basala ganglierna

Answer 24

Precis under hjärnbarken ligger grupper av nervceller samlade i så kallade kärnor. De kallas basala ganglierna och har till uppgift att bearbeta information från hjärnbarken och på så sätt styra start och utförande av rörelser. Reglerar våra rörelser så att de blir jämna och koordinerade. Kopplar samman sensorik och motorik. Påverkat vid Parkinsons sjukdom och Huntingtonssjukdom. Ligger huvudsakligen under de främre regionerna av cortex. De basala ganglierna har också ömsesidiga kopplingar till mellanhjärnan, speciellt med substantia nigra i mellanhjärnans tegmentum. En annan funktion hos de basala ganglierna är att stödja associativt lärande, även kallat stimulus-respons eller vaneinlärning, vilket innebär inlärning av relationer mellan stimuli och deras konsekvenser. Till exempel lär sig en fågel, efter ett antal upplevelser, att färgglada fjärilar smakar bittert. Många av våra dåliga vanor som förvärvats genom associativ inlärning involverar basala ganglierna, inklusive beroende av droger, spelande eller mat

Question 25

Limbiska systemet

Answer 25

Det limbiska systemet spelar en roll i självreglerande beteenden inklusive känslor, personliga minnen, rumsligt beteende och socialt beteende.
1) Amygdala (emotioner)
2) Hippocampus (inlärning, minne, spatial navigation)
3) Cingulate cortex (bl.a. sexualitet, social interaktion, beslutsfattandeeller verkställande funktion.) (lat. gyrus cinguli, sv. gördelvindlingen)

Question 26

Ryggmärgen

Answer 26

Del av det centrala nervsystemet. Ryggmärgen kopplar ihop hjärnan med resten av kroppen. Kopplingarna består av nerver till och från ryggmärgen löper såväl sensoriska (afferenta) som motoriska (efferenta) nerver
Olika segment av ryggmärgen är kopplade till specifika kroppsfunktioner