Immunsystemet och infektion Flashcards
Förklara översiktligt hur immunförsvaret fungerar.
Immunförsvaret börjar med att känna igen och identifiera främmande ämnen, kallade antigener. Antigener är utomstående ämnen som kan vara bakterier, virus, svamp, parasiter eller vilken annan utomstående mikroorganism som helst. Dessa är farliga för din hälsa. För att skydda kroppen mot dessa har vi immunsystemet till försvar. Antigener tar sig in i kroppen genom flera olika vägar, inklusive huden, matsmältningskanalen, andningsvägar eller urinvägar. Immunsystemet är utspritt genom kroppen i form av nätverk av kapillärer, lymfkörtlar, och kanaler som utgör lymfsystemet, benmärg, thymus och tonsiller. lymfatiska kapillärer bär lymfa , proteiner, mikrober, och andra utomstående ämnen. Lymfan cirkulerar miljarder vita celler som kallas lymfocyter. Dessa celler patrullerar hela kroppen och söker efter antigener. Lymfkörtlarna innehåller filter som fångar infekterade ämnen och lymfocyter dödar de fångade ämnena där vilket är varför lymfkörtlarna ibland kan svälla när man har en pågående infektion.
Två strukturer är viktiga i lymfocyters aktivitet: Thymus och tonsiller. Thymus, som också fungerar som en del av det endokrina systemet, utsöndrar thymosin som är ett hormon som hjälper att kontrollera mognaden och utvecklingen av lymfocyter. Thymus krymper långsamt med ålder vilket kan förklara lägre immunförsvar i högre åldrar. Tonsiller är massor av lymfvävnad som fungerar som en stoppstation för lymfocyter men också som papperskorg för slitna blodceller.
Immunförsvaret kan delas upp i två system:
Medfödda immunförsvaret: Bekämpar utomstående ämnen, även de som aldrig mötts innan
Näsan, ögonen och andningsvägarna utgör första skyddet. T.ex. slemhinnor i näsan som gångar dammpartiklar och mikrober. Enzym i tårar och saliv som förstör cellväggarna på många bakterier. Och även magsyra som förstör ämnen som tar sig in i matsmältnings kanalerna. När ett utomstående ämne penetrerar hudcellerna möts det av ett annat skydd, sk. fagocyter (vita blodkroppar), där fagocyter och makrofager attackerar partiklarna. Binder till dessa och “Äter upp dem” genom en process som kallas fagocytos. Som en konsekvens av denna reaktion (inflammatorisk respons), blir den skadade ytan svullen, röd och mört. Vissa lymfocyter släpper ut proteiner som producerar systemiska effekter såsom feber i de mer allvarliga invasionerna. Immunförsvaret är noga reglerat för att förhindra överreaktioner som kan skada kroppens egna celler och vävnader. Balansen mellan proinflammatoriska och antiinflammatoriska mekanismer är avgörande. Inkluderar också mindre lymfocyter som kallas naturliga mördarceller som letar efter infekterade celler som gått på sned. Dessa inhiberar också hastigheten av virusinfektioner så de inte kan infektera hälsosamma celler.
Adaptiva immunförsvaret: Endast om en inkräktaren har bemötts innan, vilket skapar ett immunt minne mot inkräktaren. Starkaste försvaret. Adaptiv immunitet uppnås till exempel genom vaccin som använder sig av en död eller icke virulent form av ett specifikt virus eller annan antingen för att stimulera kroppens respons. Kroppen uppnår då immunitet genom att utveckla ett minne för antigenet. Försvaret består av två lymfocyter sk. B celler och T celler som uppmärksammar och attackerar invaderande antigener. När en B cell aktiveras av en antingen, delas den i två typer : en plasma cell och en antikroppsproducerande minnescell. Den snabba responsen för minnesceller, sk primär respons, är basen för immunitet för flera infekterade sjukdomar. Minnescellerna kan leva upp till en livstid och producerar starka antikroppar om antigener skulle dyka upp en annan gång. Antikroppar hjälper till att märka mikroorganismer för förstörelse och kan också blockera deras aktivitet. Då triggas ett sekundärt immunförsvar igång.
Förklara vad inflammation respektive infektion är.
- Infektion – sjukdomsorsakande mikroorganism koloniserar kroppen
Man har en mikroorganism som inte ska vara där och som förökar sig i kroppen. Dessa mikroorganismer kan tränga in i kroppens vävnader och börja reproducera sig, vilket kan leda till sjukdom och skada om immunförsvaret inte kan bekämpa dem effektivt.Symptom på en infektion kan inkludera feber, ömhet, svullnad, smärta, trötthet och andra tecken på sjukdom. - Inflammation – kroppens reaktion på infektion, skada elc.
Inflammation är nödvändigt för överlevnad då det isolerar skadade vävnader och främjar läkning. Kronisk inflammation kan dock vara skadligt. Allergier och autoimmuna sjukdomar är exempel på kronisk inflammation. Inflammation är en del av immunsvaret och hjälper till att locka vita blodkroppar till infektionsstället. Detta kan orsaka rodnad, svullnad och värme vid infektionssidan och hjälper till att isolera och bekämpa invaderande mikroorganismer.
Balansen mellan proinflammatoriska och antiinflammatoriska mekanismer är avgörande.
En inflammation är alltså en del av immunsystemets försvarsmekanismer mot infektioner.
Ge exempel på infektioner i hjärnan och vilka konsekvenser dessa kan leda till.
- Encefalit (infektioner i själva hjärnan) Allvarliga infektioner. Encefalit är en infektion som påverkar hjärnvävnaden själv, inte bara dess skyddande membran.
- Potentiellt livshotande eller lämna permanenta neurologiska skador.
- Virus vanligast
- HSV, TBE
Herpes virus har en tendens att att vandra bak och hamna i hjärnan. Livshotande - Övrig encefalit
- Bakterier – överväxt från meningit
- Autoimmun
- Parasit
- Tidig diagnos viktig.
- Bestående skador
Fallexemepl: 21-årig student som sökte för huvudvärk och illamående. Fått analgetika men sen sökt vård igen. Vården utförde CT scan som inte visade någonting, blev inlagd på observartion. Fick sedan krampar och sövdes. Ny CT gjordes, masseeffekt. Ser att hjärnan börjat svälla. Dör.
(problemet var herpes virus) - Meningit - infektion i hjärnhinnan
- Virus vanligast (2/100000/år)
- Från självläkande (förkylningsvirus) till svår (mässling, TBE, påssjuka)
- Bakterier – allvarlig sjukdom
- Meningokock, pneumokock, HiB
- Komplikationer
- Skada på kranialnerver
- Neurologiskt bortfall
- Kognitiv nedsättning
Symtom på meningit kan inkludera hög feber, huvudvärk, nackstelhet, illamående och kräkningar. Om det inte behandlas snabbt kan det leda till allvarliga komplikationer som hjärnödem, kramper och i värsta fall döden
Bakteriella infektioner i CNS beror på ett angrepp av dessa organismer, vanligtvis genom blodomloppet. De vanligaste neurologiska störningarna till följd av bakteriell infektion är hjärnhinneinflammation och hjärnabscess. Vid bakteriell meningit infekteras de trippelskiktade hjärnhinnorna som omsluter CNS av någon av en mängd olika bakterier och inflammerade.
HIV kan korsa blod-hjärnbarriären och infektera celler i centrala nervsystemet.
Neurologiska komplikationer av HIV-infektion inkluderar HIV-associerad demens (HAD), som kan orsaka minnesproblem, kognitiv försämring och andra neurologiska störningar.
