Ekonomisk geologi Flashcards
(6 cards)
- Vad är ett industrimineral? Ange även tre exempel på användningsområden för industrimineral.
Ett industrimineral är ett mineral eller en bergart som utvinns för sina fysikaliska eller kemiska egenskaper – inte för sitt metallinnehåll eller som energiråvara. Industrimineraler används i en mängd olika industrier och produkter, ofta i stora volymer, och har i regel ett lågt värde per ton jämfört med metallmalmer. De är ofta icke-metalliska och används direkt i tillverkning utan att först behöva smältas eller raffineras.
Tre exempel på användningsområden:
Filler (utfyllnadsmaterial):
Exempel: kalcit, talk, muskovit.
Används i papper, plast, färg och kosmetika för att förbättra produktens egenskaper (t.ex. glans, täthet) eller för att minska kostnader.
Keramik och glas:
Exempel: fältspat och kaolin i porslin, kvartssand i glasproduktion.
Dessa mineraler påverkar smältpunkt, hållfasthet och transparens i slutprodukten.
Miljö och jordbruk:
Exempel: kalksten och dolomit används för att neutralisera sura jordar och sjöar (kalkning).
Även användning i vattenrening, djurfoder och som tillsats i gödsel.
- Malmer utgör koncentrationer av metallhaltiga mineral. Redogör kortfattat för tre processer (på vilket sätt malmmineralen avsätts/bildas) som kan ge upphov till malmer.
Malmer bildas genom geologiska processer som koncentrerar metallhaltiga mineral till nivåer som är ekonomiskt brytvärda. Tre vanliga malmbildande processer är:
Ortomagmatisk malmbildning:
Malmer bildas genom kristallisering av magma i magmakammare.
Tunga mineral som kromit, magnetit och ilmenit sjunker till botten och bildar lager (kumulat).
Exempel: kromitmalmer i Bushveld-komplexet (Sydafrika), magnetit i Kiruna.
Hydrotermal malmbildning:
Metaller transporteras i heta vattenlösningar (100–650 °C) och fälls ut som mineral när temperaturen sjunker eller kemin förändras.
Vanligt för koppar, bly, zink, guld och silver.
Exempel: sulfidmalmer i Skelleftefältet.
Vittrings- och sedimentära processer:
Malmer bildas genom kemisk vittring (t.ex. bauxit från lateritvittring) eller mekanisk omfördelning (t.ex. vaskguld i flodbäddar).
Exempel: bauxit (råvara för aluminium), bandade järnformationer (BIF), vaskguld i alluviala avlagringar.
Dessa processer kan ske i olika geologiska miljöer, såsom magmatiska intrusionszoner, öbågar, kontinentalsocklar eller tropiska vittringszoner.
- Sverige är en av Europas viktigaste gruvnationer. Namnge två av de tre viktiga malmdistrikten i Sverige och ange även vilka metaller man bryter där.
- Sverige är en av Europas viktigaste gruvnationer. Namnge två av de tre viktiga malmdistrikten i Sverige och ange även vilka metaller man bryter där.
Sverige har tre stora malmdistrikt: Malmfälten i Norrbotten, Skelleftefältet i Västerbotten och Bergslagen. Här beskrivs två av dem:
Malmfälten i Norrbotten:
Här finns bland annat Kiruna och Malmberget, där järnmalm (magnetit och hematit) bryts.
I Aitikgruvan utanför Gällivare bryts även koppar, guld och silver.
Malmfälten står för en stor del av EU:s järnmalmsproduktion.
Skelleftefältet i Västerbotten:
Här bryts komplexa sulfidmalmer som innehåller koppar, zink, bly, guld och silver.
Malmerna är ofta kopplade till vulkaniska bergarter och har bildats genom hydrotermala processer.
Viktiga gruvor är Kristineberg, Renström och Kankberg.
(Det tredje distriktet, Bergslagen, är också betydande och innehåller främst sulfidmalmer med zink, bly, silver och koppar.)
- Vilka malmtyper är de ekonomiskt viktigaste i Sverige?
De tre ekonomiskt viktigaste malmtyperna i Sverige är:
Järnmalm:
Består främst av magnetit och hematit.
Bryts i Kiruna, Malmberget och Svappavaara.
Används i stålproduktion och är Sveriges största exportvara inom gruvnäringen.
Sulfidmalmer:
Innehåller metaller som koppar, zink, bly, guld och silver.
Vanliga i Skelleftefältet och Bergslagen.
Malmerna är ofta komplexa och kräver anrikning för att separera de olika metallerna.
Guldmalmer:
Förekommer i gångar av kvarts eller i samband med sulfidmineral.
Exempel: Björkdalgruvan och Svartliden.
Guld utvinns ofta som biprodukt vid brytning av koppar- och zinkmalmer.
Dessa malmtyper har stor betydelse för Sveriges ekonomi och export, och Sverige är en av de ledande gruvnationerna i Europa.
- Varför är koncentrationsfaktorn (halt i ekonomisk fyndighet/genomsnittshalt i jordskorpan) olika för olika metaller i malmer?
Koncentrationsfaktorn anger hur mycket en metall måste anrikas i en fyndighet jämfört med dess genomsnittliga halt i jordskorpan för att vara ekonomiskt brytvärd. Den varierar mellan olika metaller beroende på flera faktorer:
Naturlig förekomst: Vanliga metaller som järn och aluminium finns i relativt höga halter i jordskorpan. Därför krävs inte lika hög koncentration i en fyndighet för att den ska vara lönsam. Exempelvis kan järnmalm vara brytvärd vid halter på 20–30 %.
Sällsynta metaller: Metaller som guld, platina och uran förekommer i mycket låga halter naturligt. För att en fyndighet ska vara ekonomiskt lönsam krävs därför att metallen är kraftigt anrikad – ibland tusentals gånger högre än bakgrundshalten. Guldmalmer kan vara lönsamma vid halter på bara några gram per ton.
Ekonomiska faktorer: Metallens marknadspris, efterfrågan, brytningskostnader och tillgång till teknik påverkar också vilken koncentrationsfaktor som krävs.
Utvinningsbarhet: Om metallen är lätt att utvinna och rena krävs inte lika hög koncentration som för metaller som kräver komplexa processer.
Sammanfattningsvis är koncentrationsfaktorn ett ekonomiskt mått som speglar både geologiska och marknadsmässiga förhållanden.
