Mineral-bergarter Flashcards
(11 cards)
- Ange två strukturer-texturer som kan uppträda hos metamorfa bergarter men inte hos magmatiska bergarter. (2p)
Förskiffring (foliation):
Uppstår när platta mineral (som glimmer) orienterar sig vinkelrätt mot det maximala trycket under metamorfos. Detta ger bergarten en skiffrig struktur som gör att den lätt kan klyvas i tunna skivor. Denna struktur är typisk för metamorfa bergarter som glimmerskiffer och fyllit.
Porfyroblaster:
Stora mineralkorn (t.ex. granat) som växer under metamorfos i en finkornig matrix. Dessa bildas genom omkristallisation under högt tryck och temperatur, vilket inte sker i magmatiska miljöer.
Vilka texturer-strukturer skiljer en magmatisk ytbergart från en magmatisk djupbergart och på vilket sätt? (3p). Kornstorlek:
Djupbergarter (t.ex. granit) bildas vid långsam avkylning djupt i jordskorpan, vilket ger stora, synliga kristaller (grovkornig textur).
Ytbergarter (t.ex. basalt) stelnar snabbt vid ytan, vilket ger mycket små eller inga kristaller (finkornig eller glasig textur).
* Textur:
Ytbergarter kan ha porfyrisk textur, där större kristaller (strökorn) är inbäddade i en finkornig mellanmassa. Detta uppstår när vissa mineral kristalliserar tidigt på djupet innan magman snabbt stiger och stelnar.
Djupbergarter är oftast jämnkorniga med likstora kristaller.
* Gasblåsor:
Vanligt i ytbergarter som basalt, där gaser frigörs vid tryckminskning och bildar håligheter. Detta förekommer inte i djupbergarter.
- Nämn fyra mineralegenskaper som är användbara vid mineralidentifiering. Varför kan vissa mineralegenskaper variera för ett visst specifikt mineral medan de är konstanta för andra? (4p).
Fyra viktiga egenskaper:
Hårdhet – mäts med Mohs skala.
Klyvning – hur mineralet bryts längs plana ytor.
Färg – kan variera mycket, även inom samma mineral.
Glans – hur mineralets yta reflekterar ljus (t.ex. metallisk, glasig).
Variation:
Egenskaper som färg och hårdhet kan variera beroende på kemiska orenheter eller kristallstorlek. T.ex. kan järn påverka färgen i olivin.
Egenskaper som klyvning och kristallsystem är däremot konstanta eftersom de styrs av mineralets interna kristallstruktur.
- Vad är skillnaden i bildningsprocess för porfyrisk respektive porfyroblastisk textur? (2p)
- Porfyrisk textur (magmatisk):
Bildas när vissa mineral kristalliserar långsamt på djupet och bildar stora strökorn, medan resten av magman stelnar snabbt vid ytan och bildar en finkornig mellanmassa. - Porfyroblastisk textur (metamorf):
Bildas när vissa mineral (t.ex. granat) växer till stora korn under metamorfos i en finkornig matrix. Dessa kallas porfyroblaster och är typiska för metamorfa bergarter.
Fråga 17: Vilken mineralgrupp tillhör de flesta bergartsbildande mineral? Nämn fyra exempel.
De flesta bergartsbildande mineral tillhör silikatgruppen, som är den vanligaste mineralgruppen i jordskorpan. Silikater är uppbyggda av kisel- och syreatomer (SiO₄-tetraedrar) och kan kombineras med olika metaller.
Fyra vanliga silikatmineral som bygger upp bergarter är:
Kvarts – SiO₂, mycket hårt och resistent mot vittring.
Kalifältspat – KAlSi₃O₈, vanligt i granit.
Plagioklas – en serie mellan albite (Na) och anortit (Ca), vanligt i basalt och gabbro.
Amfibol – komplexa silikater med vatten i strukturen, vanligt i metamorfa bergarter
Fråga 18: Vad är skillnaden mellan ett mineral och en bergart?
Ett mineral är en naturligt förekommande, oorganisk, kristallin substans med en definierad kemisk sammansättning och struktur. Exempel: kvarts, kalcit, fältspat.
En bergart är ett aggregat av ett eller flera mineral som tillsammans bildar en fast massa. Bergarter kan vara homogena (t.ex. kvartsit) eller heterogena (t.ex. granit, som består av kvarts, fältspat och glimmer).
Mineraler är alltså byggstenarna i bergarter.
Fråga 19: Nämn två mineralegenskaper som bestäms av kristallstruktur.
vå viktiga mineralegenskaper som direkt bestäms av ett minerals kristallstruktur är klyvning och kristallsystem.
Klyvning beskriver hur ett mineral bryts längs plana ytor där bindningarna i kristallgittret är svagare. Exempelvis har kalcit perfekt klyvning i tre riktningar, vilket beror på dess romboedriska kristallstruktur.
Kristallsystem anger den geometriska form som ett minerals kristaller växer i, till exempel kubiskt, hexagonalt eller monoklint. Detta är en direkt följd av hur atomerna är ordnade i mineralets inre struktur.
Dessa egenskaper är konstanta för ett visst mineral eftersom de styrs av dess inre atomuppbyggnad och påverkas inte av yttre faktorer som färg eller glans.
Fråga 20: Beskriv bergartscykeln.
Bergartscykeln är en modell som beskriver hur olika typer av bergarter – magmatiska, sedimentära och metamorfa – omvandlas till varandra genom geologiska processer. Cykeln börjar med magma, som bildas genom uppsmältning av bergarter i jordens inre. När magman svalnar och kristalliserar bildas magmatiska bergarter. Dessa kan sedan vittra och erodera vid jordytan, och det lösa materialet transporteras bort och avsätts som sediment. Genom kompaktering och cementering omvandlas sedimenten till sedimentära bergarter. Vid högt tryck och temperatur, till exempel vid bergskedjebildning, kan både magmatiska och sedimentära bergarter omvandlas till metamorfa bergarter. Om dessa metamorfa bergarter smälter på nytt, bildas magma igen – och cykeln fortsätter.
Fråga 21: Ge exempel på mineral med olika hårdhet enligt Mohs skala.
Mohs hårdhetsskala är en relativ skala från 1 till 10 som används för att jämföra mineralers hårdhet, det vill säga deras motstånd mot repning. Här är exempel på mineral med olika hårdhet:
Gips – hårdhet 2: mycket mjukt, kan repas med nagel.
Fluorit – hårdhet 4: kan repas med kniv.
Apatit – hårdhet 5: ungefär lika hårt som ett stålblad.
Kvarts – hårdhet 7: kan repa glas.
Skalan är inte linjär, utan varje steg representerar en ökning i hårdhet. Den används ofta i fält för snabb identifiering av mineral.
Fråga 22: Vilka malmmineral är vanliga och vilka egenskaper har de?
Vanliga malmmineral tillhör främst grupperna sulfider och oxider, eftersom dessa ofta innehåller ekonomiskt viktiga metaller.
Sulfider: Exempel är pyrit (FeS₂), galenit (PbS) och kopparkis (CuFeS₂). Dessa mineral har ofta metallglans, är tunga (hög densitet) och har en mörk färg.
Oxider: Exempel är magnetit (Fe₃O₄) och hematit (Fe₂O₃). Magnetit är magnetiskt, vilket är en viktig identifierande egenskap.
Gemensamt för malmmineral är att de ofta har metallisk glans, hög densitet och kan innehålla värdefulla metaller som järn, koppar, bly, zink eller guld. De är viktiga för gruvindustrin och används som råmaterial i metallframställning.
Fråga 31: Vad är en batolit respektive en lagergång?
En batolit är en mycket stor magmatisk intrusion som består av flera sammansmälta plutoner. Den har ofta en oregelbunden form och kan ha en diameter på över 100 kilometer. Batoliter bildas djupt i jordskorpan och består ofta av sura bergarter som granit. De representerar de största magmatiska kropparna i jordskorpan och är resultatet av långvarig magmatisk aktivitet.
En lagergång (eng. sill) är en horisontell eller svagt lutande gång av magma som trängt in längs svaghetszoner, ofta mellan sedimentära lager. Till skillnad från en dike (gångbergart som skär genom lagren) följer lagergången de befintliga strukturerna i berggrunden. Lagergångar är vanliga i sedimentära miljöer och kan vara flera meter tjocka och sträcka sig över stora områden
