Sedimentära processer och bergarter Flashcards
(12 cards)
Fråga 32: Vittring är ett samlingsbegrepp på flera olika processer. Nämn två exempel och redogör för processernas verkan och resultat
Fråga 32: Vittring är ett samlingsbegrepp på flera olika processer. Nämn två exempel och redogör för processernas verkan och resultat
Fråga 33: Vilka vittringsprocesser dominerar i arktiskt klimat, respektive tropiskt klimat?
I olika klimat dominerar olika typer av vittring:
Arktiskt klimat:
Här dominerar mekanisk vittring, särskilt frostsprängning, eftersom temperaturen ofta pendlar kring fryspunkten. Vatten som tränger in i sprickor fryser och expanderar, vilket spräcker berget.
Tropiskt klimat:
Här dominerar kemisk vittring, särskilt hydrolys och oxidation, på grund av hög temperatur och riklig nederbörd. Dessa förhållanden främjar kemiska reaktioner som bryter ner mineral och löser ut joner.
Fråga 34: Vad är skillnaden mellan ras, skred och jordflytning (rörelseprocess)?
Dessa tre är olika typer av massrörelser som sker i sluttningar, men de skiljer sig i mekanism och materialets egenskaper:
Ras:
Innebär att block eller sten faller eller rullar snabbt nedför en brant sluttning. Rörelsen sker utan glidyta och är ofta torr. Ras utlöses ofta av frost, jordbävningar eller kraftig nederbörd.
Skred:
Innebär att jordmassor glider längs en tydlig glidyta. Skred kan vara snabba eller långsamma och sker ofta i vattenmättade jordar, särskilt i lera. De kan utlösas av regn, erosion eller mänsklig påverkan.
Jordflytning:
Innebär att vattenmättad, finkornig jord (t.ex. silt eller lera) långsamt rör sig nedför en sluttning. Rörelsen är plastisk och sker utan tydlig glidyta. Vanligt i sluttningar med hög vattenhalt.
Fråga 35: Vad är skillnaden i bildningsprocess och ursprungsmaterial för en epiklastisk bergart jämfört med en pyroklastisk bergart? Ge även ett exempel på en epiklastisk bergart.
Epiklastiska bergarter bildas genom vittring och erosion av äldre bergarter. Det lösa materialet transporteras av vatten, vind eller is, avsätts som sediment och litifieras (förstenas) till en bergart. Ursprungsmaterialet är alltså fragment av tidigare bergarter. Ett exempel på en epiklastisk bergart är sandsten, som består av cementerade sandkorn, ofta kvarts.
Pyroklastiska bergarter bildas däremot direkt från explosiv vulkanism, där magma fragmenteras och kastas ut som aska, lapilli eller vulkaniska bomber. Dessa fragment avsätts nära vulkanen och kan senare litifieras. Ursprungsmaterialet är alltså direkt från magma, inte från vittrade bergarter.
Fråga 36: Vid kemisk vittring går vissa komponenter i lösning. Vad blir kvar i olöst form och vad händer med de upplösta ämnena? Du skall alltså beskriva den sedimentära differentieringen.
Vid kemisk vittring reagerar mineral med vatten och ibland med koldioxid, vilket leder till att vissa joner löses ut och transporteras bort i lösning. De komponenter som är mest benägna att gå i lösning är basiska katjoner som kalcium (Ca²⁺), natrium (Na⁺), kalium (K⁺) och magnesium (Mg²⁺). Dessa joner transporteras med vatten till hav, sjöar eller grundvatten, där de kan fällas ut som kemiska sediment, till exempel kalksten (CaCO₃) eller evaporiter som gips och halit.
Det som blir kvar i olöst form är ofta kvarts, som är mycket resistent mot kemisk vittring, samt lermineral som bildas genom omvandling av silikater, till exempel kaolinit. Denna process kallas sedimentär differentiering, eftersom den leder till en uppdelning av materialet i lösliga och olösliga komponenter, vilket i sin tur ger upphov till olika typer av sedimentära bergarte
Fråga 37: Förklara följande sedimentära strukturer: korngradering, korsskiktning och ripples.
Korngradering innebär att kornstorleken i ett sedimentlager gradvis förändras, oftast så att de grövsta kornen ligger i botten och de finaste i toppen. Detta uppstår när strömhastigheten i ett vattenflöde avtar, vilket gör att de tyngsta partiklarna sedimenterar först. Korngradering är vanligt i flodavlagringar och turbiditströmmar.
Korsskiktning är snedställda lager inom horisontella sedimentlager. Den bildas när sand eller andra partiklar avsätts av strömmande vatten eller vind, till exempel i sanddyner eller flodbäddar. De sneda lagren visar riktningen på strömmen vid avsättningstillfället.
Ripples (vågmärken) är små vågformiga mönster på sedimentytor som bildas av vatten- eller vindrörelser. De kan vara symmetriska (från vågor) eller asymmetriska (från strömmande vatten). Ripples är vanliga i strandmiljöer och grunda hav
Fråga 38: Beskriv hur ett delta är uppbyggt (sett i ett vertikalsnitt), varför saknar vissa floder deltan?
Ett delta är en sedimentär avsättning som bildas där en flod mynnar ut i en stillastående vattenmassa, som en sjö eller ett hav. I ett vertikalsnitt består ett delta av tre huvudsakliga delar:
Översta lagret: Grovkornigt material (sand, grus) från flodkanaler och distributära armar.
Mellanlager: Mellankornigt material som avsätts i distributära kanaler och flodslätter.
Nedersta lagret: Finkornigt material (silt, lera) som sedimenterar i lugnt vatten längre ut i deltafronten.
Vissa floder saknar deltan eftersom sedimentet transporteras bort av starka havsströmmar, tidvatten eller branta kuster där sedimentet snabbt förs ut i djuphavet. I sådana fall hinner inte sedimenten ackumuleras tillräckligt för att bygga upp ett delta
Fråga 39: Vad är en korvsjö, respektive levéer?
En korvsjö (eng. oxbow lake) är en bågformad sjö som bildas när en flodmeander skärs av från huvudfåran. Detta sker ofta vid översvämningar när floden tar en genare väg, och den gamla meanderslingan isoleras och fylls med vatten.
Levéer är naturliga vallar som bildas längs flodbankar vid översvämningar. När floden svämmar över avsätts det grövsta materialet (sand, grus) närmast flodkanten, vilket bygger upp en förhöjd kant. Dessa levéer kan förhindra framtida översvämningar, men om de brister kan det leda till kraftiga översvämningar.
Fråga 40: Det finns fyra huvudtyper av sedimentära bergarter. Hur skiljer de sig vad beträffar bildningsbetingelserna?
De fyra huvudtyperna av sedimentära bergarter är:
Epiklastiska bergarter:
Bildas av vittringsfragment från äldre bergarter som transporteras av vatten, vind eller is och avsätts som sediment. Efter litifikation bildas bergarter som sandsten, lerskiffer och konglomerat.
📄 Se s. 33.
Pyroklastiska bergarter:
Bildas av vulkaniskt material som kastas ut vid explosiva utbrott (t.ex. aska, lapilli, bomber). Dessa fragment avsätts nära vulkanen och litifieras till t.ex. tuff eller agglomerat.
📄 Se s. 33.
Kemiska sedimentbergarter:
Bildas genom utfällning av mineral från vattenlösningar, ofta i varma, torra klimat eller i avsnörda havsbassänger. Exempel är kalksten (CaCO₃), gips (CaSO₄·2H₂O) och halit (NaCl).
📄 Se s. 33–34.
Biogena sedimentbergarter:
Bildas av organiskt material, t.ex. skal från marina organismer eller växtdelar. Exempel är revkalksten och stenkol. Dessa bergarter är ofta fossilförande.
Fråga 41: Med vilka transportmedia kan vittrat epiklastiskt material förflyttas innan det avsätts och bildar ett sediment, och vilket är det dominerande transportsättet globalt sett?
Vittrat epiklastiskt material, alltså fragment av äldre bergarter som brutits ner genom vittring, kan transporteras genom flera olika transportmedier innan det avsätts som sediment:
Vatten – det vanligaste transportmediet. Floder, bäckar och havsströmmar transporterar stora mängder sediment från land till hav. Vatten kan sortera materialet efter kornstorlek och skapa strukturer som korsskiktning och korngradering.
Vind – transporterar främst finkornigt material som sand och silt. Vanligt i ökenområden och längs kuster. Vindtransport ger upphov till eoliska avlagringar som sanddyner.
Is – glaciärer transporterar både fint och grovt material, ofta osorterat. När isen smälter avsätts materialet som morän eller glaciala sediment.
Gravitation – material kan röra sig nedför sluttningar genom ras, skred eller jordflytning, ofta utan sortering.
Det dominerande transportsättet globalt sett är rinnande vatten, eftersom floder står för den största mängden sedimenttransport till haven.
Fråga 42: Nämn ett exempel på vindavsatta sediment. I vilka miljöer bildas vindavsatta sediment huvudsakligen?
Ett vanligt exempel på vindavsatta sediment är sanddyner. Dessa består av väl sorterad, rundad kvartssand som transporterats och avsatts av vinden. Sanddyner kan bilda karakteristiska korsskiktade strukturer och förekommer i olika former beroende på vindriktning och sandtillgång.
Vindavsatta sediment bildas huvudsakligen i:
Ökenområden, där vegetation är sparsam och vinden har fri tillgång till löst material.
Kustmiljöer, där vågor och vind samverkar för att transportera och avsätta sand.
Torkade sjöbottnar och andra öppna, torra landskap där finkornigt material kan lyftas av vinden.
Fråga 43: Vad är en sedimentär faciesförändring? Ge ett exempel.
En sedimentär faciesförändring är en lateral (horisontell) variation i sedimentens egenskaper, såsom kornstorlek, sammansättning eller struktur, som beror på förändringar i avsättningsmiljön. Faciesförändringar uppstår eftersom olika miljöer (t.ex. strand, flodslätt, havsbotten) avsätter olika typer av sediment samtidigt men på olika platser.
Exempel:
I en marin miljö kan man se en övergång från strandnära sandsten till offshore lerskiffer längre ut till havs. Båda avsattes samtidigt men i olika delar av sedimentationsbassängen. Denna typ av förändring kallas faciesvariation och är viktig för att tolka forna miljöer och havsnivåförändringar.
