ENS(guyton) Flashcards
kolla föreläsning
Hur är tarmens uppbyggnad?
- Inre cirkulärt
- Yttre longitudinellt
- Aktiviteten här påverkas av det enteriska nervsystemet som är en del av det autonoma nervsystemet.
Hur ser ENS ut?
- Består av två plexan
o Yttre plexa mellan det longitudinella och cirkulära musklerlagret, kallas myenteriska plexat eller Auerbach´s plexa
o Inre plexa, kallas submucosala plexat eller meissners plexa. Ligger i submucosa. - Extrinsic control sker genom det sympatiska(postganglia) och parasympatiska(preganglia) nervsystemet och kopplar till både submucosala och myenteriska plexat.
- Sensoriska fibrer passerar från det luminala epitelet och tarmväggen till det enteriska plexat, sen till prevertibrala ganglia av ryggmärgen och direkt till ryggmärgen och hjärnstammen via vagus nerven.
Vad kontroller det myenteriska plexat främst?
- Gastrointestinala rörelser
Vad kontrollerar det submucosala plexat främst?
- Gastrointestinal sekretion och lokalt blodflöde.
Vad är skillnaden mellan det myenteriska och submucosala plexat?
- det myenteriska plexat sträcker sig hela vägen längs tarmväggen och eftersom den ligger mellan de långsiktiga och cirkulära skikten av tarmmuskulaturen, är det främst viktigt att kontrollera muskelaktiviteten längs tarmens längd. När denna plexus stimuleras är dess huvudsakliga effekter (1) ökad tonisk kontraktion av tarmväggen; (2) ökad intensitet av de rytmiska sammandragningarna; (3) något ökad takt av kontraktionens rytm; och (4) ökad hastighet av ledning av excitatoriska vågor längs tarmväggen, vilket medför snabbare rörelse av tarmen peristaltiska vågor.
- Vissa av det myenteriska plexust neuroner är hämmande. De resulterande hämmande signalerna är speciellt användbara för att hämma några av tarmsfinksmusklerna som hindrar rörelse av mat längs successiva segment i mag-tarmkanalen, såsom pylorisk sfinkter, som kontrollerar tömning av magen i duodenum och sfinkteren av ileokalventilen, som styr tömning från tunntarmen i cecum.
- Den submukosala plexusen är huvudsakligen inriktad på att kontrollera funktionen inom innerväggen, varje minut, av tarmsegmenten. Till exempel kommer många sensoriska signaler från gastrointestinala epitelet och integreras sedan i submukosal plexus för att hjälpa till att kontrollera lokal intestinal utsöndring, lokal absorption och lokal sammandragning av submukosalmuskeln.
Vilka typer av NT sekreteras av ENS?
- (1) acetylkolin- exciterar oftast gastrointestinal aktivitet (2) norepinefrin – hämmar nästan alltid gastrointestinal aktivitet (3) adenosintrifosfat, (4) serotonin, (5) dopamin, (6) cholecystokinin, (7) substans P, (8) vasoaktiv tarmpolypeptid, (9) somatostatin, (10) leuenkefalin, (11) metenkefalin , och (12) bombesin
Hur ser den parasympatiska stimuleringen ut av den autonoma kontrollen av gastrointestinal tract?
- Parasympatisk stimulering ökar aktiviteten hos det enteriska nervsystemet.
- Kraniala och sacrala uppdelningar av det parasympatiska systemet
- Med undantag för några parasympatiska fibrer i matsmältningens mun och faryngala områden är de kraniala parasympatiska nervfibrerna nästan helt i vagusnerven. Dessa fibrer ger omfattande innervation till matstrupen, magen och bukspottkörteln och något mindre till tarmarna ner genom den första halvan av tjocktarmen.
- Den sakrala parasympatetiken härstammar i ryggmärgs andra, tredje och fjärde sakrala segment och passerar genom bäckens nerver till distala hälften av tjocktarmen och hela vägen till anusen. De sigmoidala, rektala och analområdena levereras betydligt bättre med parasympatiska fibrer än de andra tarmområdena.
- Postganglioniska neuronerna i det gastrointestinala parasympatiska systemet ligger huvudsakligen i de myenteriska och submukosala plexuserna. Stimulering av dessa parasympatiska nerver orsakar generell ökning av aktiviteten hos hela det enterala nervsystemet. Detta förbättrar i sin tur aktiviteten hos de flesta gastrointestinala funktioner.
Hur ser den sympatiska stimuleringen ut av den autonoma kontrollen av gastrointestinal tract?
- sympatisk stimulering förhindrar vanligtvis gastrointestinaltraktionsaktivitet.
- De sympatiska fibrerna i mag-tarmkanalen härrör från ryggmärgen mellan segmenten T5 och L2. De flesta av de preganglioniska fibrerna som innerverar tarmen efter att ha lämnat märgen, går in i de sympatiska kedjorna som ligger laterala i ryggraden och många av dessa fibrer passerar sedan genom kedjorna till avlägsna ganglier såsom celiac ganglion och olika mesenteriska ganglier.
- De flesta postganglioniska sympatiska neurologiska kropparna finns i dessa ganglier, och postganglioniska fibrer sprider sedan genom postganglioniska sympatiska nerver till alla delar av tarmen. Sympatikus innehar väsentligen hela mag-tarmkanalen, snarare än att vara mer omfattande närmast munhålan och anus, vilket är fallet för parasympatetiken. De sympatiska nervändarna utsöndrar huvudsakligen norepinefrin men även små mängder epinefrin.
- I allmänhet inhiberar stimulering av det sympatiska nervsystemet systemets aktivitet i mag-tarmkanalen, vilket medför många effekter motsatta dem i det parasympatiska systemet. Det utövar effekterna på två sätt: (1) i en liten utsträckning genom direkt effekt av utsöndrad norepinefrin för att hämma glatt muskel i tarmkanalen (förutom den slemhinnande muskeln som den exciterar) och (2) i stor utsträckning av en inhibitorisk effekt av norepinefrin på neuronerna i hela det enterala nervsystemet.
- Stark stimulering av sympatiska systemet kan hämma rörets rörelser så mycket att detta kan bokstavligen blockera rörelsen av mat genom mag-tarmkanalen.
Vad gör dem afferenta sensoriska nervfibrerna från magen?
- Innerverar tarmarna
- Några av dem har sina cellkroppar i det enteriska nervsystemet själv och några i ryggmärgs dorsala roten ganglier.
- Dessa sensoriska nerver kan stimuleras av (1) irritation av tarmslemhinnan, (2) överdriven distans av tarmen, eller (3) närvaro av specifika kemiska ämnen i tarmen. Signaler som sänds genom fibrerna kan sedan orsaka excitation eller, under andra förhållanden, inhibering av tarmrörelser eller intestinal utsöndring.
- Dessutom går andra sensoriska signaler från tarmen hela vägen till flera delar av ryggmärgen och till och med hjärnstammen. Till exempel är 80 procent av nervfibrerna i vagusnerven är afferenta snarare än efferenta. Dessa afferenta fibrer överför sensoriska signaler från mag-tarmkanalen till hjärnmedulla, som i sin tur initierar vagalreflexsignaler som återgår till mag-tarmkanalen för att styra många av dess funktioner.
Vilka är dem gastrointestinala reflexerna?
- Reflexer som är helt integrerade i tarmen väggens enterala nervsystem. Dessa inkluderar reflexer som kontrollerar mycket gastrointestinala sekretioner, peristaltik, blandningskoncentrationer, lokala hämmande effekter och så vidare.
- Reflexer från tarmen till de prevertebrala sympatiska ganglierna och sedan tillbaka till mag-tarmkanalen. Dessa reflexer sänder signaler långa avstånd till andra områden i mag-tarmkanalen, såsom signaler från magen för att orsaka evakuering av kolon (den gastrokoliska reflexen), signaler från tjocktarmen och små intaget för att hämma magen motilitet och magsekretion (de enterogastriska reflexerna) och reflexer från kolon för att hämma tömning av ilealinnehåll i kolon (kolonoilealreflexen).
- Reflexer från magen till ryggmärgen eller hjärnstammen och sedan tillbaka till mag-tarmkanalen. Dessa innefattar särskilt (1) reflexer från magen och duodenum till hjärnstammen och tillbaka till mage-genom vagusnerven - för att kontrollera gastmotorisk och sekretorisk aktivitet; (2) smärtreflexer som orsakar allmän inhibering av hela mag-tarmkanalen; och (3) defekationsreflexer som reser från kolon och återfinns i ryggmärgen och tillbaka igen för att producera de kraftiga kolon-, rektala och abdominala sammandragningar som krävs för avföring (avfekningsreflexer).
Hur fungerar peristaltiken?
- Propulsiva röresler
o En kontraktilring visas runt tarmen och rör sig därefter framåt; Det här är analogt med att du sätter fingrarna runt ett tunt distanserat rör, så att fingrarna skärs och skjuts framåt längs röret.
o stimulering vid vilken som helst punkt i tarmen kan orsaka att en kontraktilring uppträder i cirkulärmuskeln, och denna ring sprider sig sedan längs tarmen.
o en stor mängd mat samlas vid vilken tidpunkt som helst i tarmen och stimulerar tarmväggens utsträckning vid det enterala nervsystemet för att komma i kontakt med tarmväggen 2 till 3 centimeter bakom denna punkt och en kontraktilring framträder som initierar en peristaltisk rörelse. Andra stimulanser som kan inleda peristaliteter innefattar kemisk eller fysisk irritation av epitelfodret i tarmen. Även starka parasympatiska nervösa signaler till tarmarna kommer att framkalla starka peristaliteter.
Hur fungerar peristaltiken?
- Mixing movements
o I vissa områden orsakar de peristaltiska kontraktionerna själva det mesta av blandningen. Detta är särskilt sant när framåtriktad framdrivning av det inre innehållet blockeras av en sfinkter, så att en peristaltisk våg endast kan köra tarminnehållet istället för att driva dem framåt. Vid andra tillfällen uppstår lokala intermittenta, konstriktiva sammandragningar några få centimeter i tarmväggen. Dessa förträngningar varar vanligen endast 5 till 30 sekunder; då inträffar nya förträngningar vid andra punkter i tarmen, så “hugga” och “skära” innehållet först här och då där. Dessa peristaltiska och konstriktiva rörelser modifieras i olika delar av mag-tarmkanalen för korrekt framdrivning och blandning
