Epidermilogiska studier - Kap 13 Flashcards Preview

Human nutrition > Epidermilogiska studier - Kap 13 > Flashcards

Flashcards in Epidermilogiska studier - Kap 13 Deck (49):
1

Vad är epidemiologi?

Epidemiologi
Läran om sjukdomars och riskfaktorers förekomst i befölkningen. Syftar
ofta till att identifiera och värdera betydelsen av olika riskfaktorer för
ohälsa och förtidig död. Den övergripande målsättningen för
epidemiologisk forskning är att genom ökad kunskap kunna hitta
sjukdomsorsaker och riskfaktorer och därigenom förebygga sjukdom
och ohälsa.

2

Vad är nutrition så epidemiologi?

Nutritionsepidemiologi
Läran om hur kost och livsstil påverkar hälsa och livslängd

3

Vilka typer av studier fins?
Vad fås i varje studietyp?

• Observation
- Prospektiv/retrospektiv
- Survey, fall-kontroll, kohort
- Longitudinell/tvärsnitt
- Genererar samband

Experimentell/intervention
- Parallell/cross-over
- Longitudinell1
- Genererar kausala samband

4

Hur minimeras bias?

• Kontrollerade
• Balanserade
• Randomiserade
• Blinda (enkel-eller dubbelblinda)

5

Vilka olika typer av validiteter finns?

Intern validitet: compliance, retention, datakvalitet
Extern validitet: reflektera en population

6

Randomiserad kontrollerad studie: Två vanliga designer?
vilka för och nackdelar har dem`?

cross over (först ena sen andra)
• Effekt mäts inom individer =>
färre försökspersoner behövs
• Risk för carry-over effekt
• Enbart reversibla effekter kan
studeras

paralell (en placebo en test grupp)
• Ingen risk för carry-over
• Mycket större grupper behövs
eftersom effekt mäts mellan olika
individer => dyrare

7

Vad står consort för?

CONSORT= Consolidated Standards of Reporting Trials
Olika initiativ utvecklade av CONSORT-gruppen för att minska problemen
som uppstår tillföljd av felaktig/bristfällig rapportering av data från
radnomiserade kontrollerade försök

8

Epidemiologiska observationsstudier -biöka två olika finns?

Beskrivande
Förekomst (prevalens). Prevalens = antal fall just nu
Nyinsjuknande (incidens). Incidens = antal fall per tidsenhet

Analytisk
Kartlägga orsaker (genom studier av associationer)
Bygger på statistiska beräkningar

9

Vad är skillnaden på prospektika och Retroprospektiva studier?

• Prospektiva studier
En grupp väljs ut, eller ett slumpmässigt urval av hel
befolkning innan ”endpoint” inträffat
Risk: Valet av grupp kan ge upphov till bias

• Retroprospektiva studier
En grupp väljs efter endpoint.
Risk: Beroende av minne och därmed känsligt för
mätfel såsom ”recall bias

10

Ge exempel på vad endpoint kan vara?

• Hjärtsjukdom
• Diabetes typ II
• Död
• Cancer

11

Vad för tankesätt har oftast epi studier?

Epidemiologiska studier är ofta analytiska
Grundläggande fråga:
-Hur starkt är sambandet mellan en viss (f)riskfaktor och
sjukdom?

12

Vilka två olika observationsstudier ger vägledning?

2 typer av observationsstudier kan ge vägledning: Kohortstudier och fall-kontrollstudier

13

Vad undersöker en Kohort studie?

En grupp individer ”med något gemensamt” som följs över en tidsperiod.

14

Vad säger resultatet om r=1 eller >1?

RR = 1 => ingen skillnad i risk mellan exp/oexp
RR> 1 => större risk med exponering

15

Vilka metoder använder en kohort studie?

Kohort studier är longitudinella, och prospektiva

16

Vilka problem kan det finnas med en kohort studie?

- Val av deltagare. T.ex. människor i ett visst område är mer exponerade av en viss riskfaktor än människor på annat håll.
- Avhoppare, speciellt farligt om avhopp är relaterat
till inträffad sjukdom => bias
- Ändrade vanor under långtidsuppföljning. T.ex.
byter arbete och därmed exponering för riskfaktorer

17

Vad är en fall kontroll studie?

Retrospektiv studie (riskfaktorer estimeras bakåt i tiden)
1) Fall identifieras (t.ex. fall av hjärtinfarkt)
2) Kontroller vaskas fram (personer som inte fått hjärtinfarkt, men som är så lika som möjligt i övrigt)
3) Jämförelse av exponering av riskfaktorer

Styrka i association mellan exponering och sjukdom mäts som ”odds ratio” (OR).

18

Hur fungerar en oddskurva?

Odds för exponerade: a/b
Odds för icke-exponerade: c/d
Odds ratio (OR): (a/b)/(c/d)=ad/bc
OR = 1 => Inget samband
Högt OR betyder starkt samband

A och C = exponerade
B och D = icke exponerande
a o b= fall
c o d = kontroll

19

Vilka fördelar /nackdelar finns med fall kontroll studier?

+ Billig och ganska enkel att genomföra
+ Bra för studier av ovanliga sjukdomar
- Stor risk för bias i jämförelse mellan fall och kontroller
- Fall kan påverka riskfaktorn => bias
- Svårt att välja ut representativa kontroller

20

Vad är för skillnad på prospekt kohort och fall kontroll?

• Prospektiv kohort
En grupp identifieras och valda riskfaktorer följs över tid. Olika endpoints kan studeras genom att koppla sjukdomsregister till ID. Relativ risk beräknas.
• Fall-kontroll
identifieras och matchas eller jämförs mot kontrollpopulation. Olikheter i exponering för (f)riskfaktorer studeras mellan fall och kontroller (odds ratio)

21

Vad är en tvärsnitts studie?

De flesta tvärsnittsstudier (cross-sectional) är beskrivande (surveys)
• Undersökning av exponering och sjukdomsstatus vid ett tillfälle hos befolkning (urval av) ofta med enkät hemskickad

22

Vad är positivt/neg med en tvärsnitts ?

• Billigt, men har lägst bevisvärde
Problem:
- Känsliga för ”volunteer-bias”
”Höna eller ägg”- sjukdom eller exponering först? Eftersom både
exponering och endpoint registreras vid samma tillfälle

23

Vad är bias?

Någon process i något steg av studien som leder till slutsatser som systematiskt skiljer
sig ifrån sanningen

24

Vad är ”Confounding”?

Sammanblandning av faktorer som påverkar sjukdomen.
Sker då en annan riskfaktor som är korrelerad till den man undersöker påverkar sjukdomen separat

25

Orsak & verkan eller bara samband? - vilka kriterier bör nås?

1) Statistisk styrka
2) Biologisk rimlighet
3) Relevant kontrollgrupp
4) Tidsmässig överensstämmelse
5) Dosberoende
6) Reproducerbarhet

26

Vanligt problem: Olika studiers resultat ”spretar” - varför

- Olika försökspersoner/populationer
- Olika tidsperioder
- Olika design
- Statistisk styrka (power)

27

Vad är en meta analys?

”Strukturerad och systematisk integrering av resultat ifrån oberoende individuella studier”
Metainformation = information om information

28

Vad kan en meta-analys bidra med?

• Många studier (speciellt gamla) är för små för att kunna upptäcka en effekt (för låg statistisk power)
• Lättare överblick istället för att läsa allt som publicerats
• Kan indikera publikationsbias
• Ger en mer generell bild av resultaten

29

Vilka observationsstuder finns?

Prospektiva, retrospektiva, longitudinella, tvärsnitt, kohort, survey, fall-kontroll

30

Vilka Interventionsstudier finns?

Parallell, cross-over, carry-over, power, randomisering,

31

Stor utmaning i nutritionsepidemiologi – vad?

Problem: beteenedeförändring, korttidsspegling. Minne, korttids-refletktion, Precision
leder till: Brist på precision och förekomst av systematiska fel
Svaga samband, missvisande resultat

32

Hinder för korrekt intagsskattning?

•Minne, motivation
•Variation i dagligt intag
•Stor variation i olika produkter
•Brist på data i livsmedelsdatabaser för en del föreningar
ger: Låg precision Bias Svårt att skatta långtidsintag

33

Vad är 24 recall?

•Dagligkonsumtion
•Estimeradmängd
•Minnesberoende
•Tidskrävande

34

Vad är ffq

Food Frequencyquestionnaire
* Lista på livsmedel * Frekvenser (typiskt 9 st) * Medelintag över en längre period * Lättare att minnas generisk än episodiskt * Används i prospektivakohortstudier * Rankningsverktyg. Behöver kalibreras mot ”sant intag” * Representativa livsmedel

35

Vad är bio markers ?

En molekyl som speglar intag och som kan analyseras i biologiska prover

36

Olika klasser av biomarkörer

”Recoverybiomarker”
-Balans mellan intag och utsöndring över en specifik tidsperiod. Kan översättas till intag på en absolut skala.

”Concentrationbiomarker”
-Koncentrationen av en biomarkör i ett biologiskt prov som är korrelerat till intaget, utan specifik tidsram.

”Predictionbiomarker”
-Ett mellanting av de övriga två. Kan användas för prediktion

37

Ge exempel på biomarkörer

kväve, kalium, , b-caroten, selen, fruktos, sukros, fettsyror, DHBA

38

Varför är biomarkörer bra?

•Objektiv, okorrelerade mätfel
•Inkluderar skillander i biotillgänglighet och nedbrytning vid tillagning-reflekterar inern dos

39

Hur används biomarkörer?

•Ofta bara ett rankningsverktyg
•Kan användas för att validera andra metoder och även i kombination med andra metoder.

40

Hur ser den Den perfekta biomarkören ut?

•Specifik för ett livsmedel/ näringsämne
•Stabil i livsmedelsmatrisen/klara tillagning
•Känd ADME
•Liten inter-individuell variation i ADME
•Lätt att analysera i biologiska prover
•Plausibelt dos-responssamband
•Inga andra determinanter än intag
•Förbli stabil i biologiska prover
•Reflektera intag i ett specifikt tidsfönster

41

Vad kan va problem med att använda biomarkers?

Biomarkerskoncentration beror ofta inte enbart på intag ….

42

Slumpmässig variation i biomakören kan ha flera orsaker, vilka

Inom person:
Stor dag-dag variation i intag
Olika tidpunkter för provtagning
Interaktion med andra kostkomponenter

Between subject
Skillnad i biotillgänglighet
Skillnad i elimination

43

vad är Reproducerbarhet?

Mått på biomarkörens stabilitet över tid
Förändring i intag + ”slumpmässiga fel”
Samma problem som kostregisteringar och 24h recaller

44

Vad är Validitet

Förmåga att mäta det som avses
Överensstämmelse med ”Golden standard”

45

Beroende på tid, vilka biomarkörer ser man på?

•Timmar, dagar (biomarkörkoncentration i blod eller urin) •Månader(biomarkörkoncentration i RBC •År(biomarkörkoncentration i fettväv)n

46

vilka problem kan finnas när man ser på intake av fullkorn?

costumer report - minne, motivation, känna igen fullkorn
Olika fullkorn def i olika studier
instrument

Biomarkörer kan hjälpa till att komma över vissa av dessa

47

var är tarmcancer vanligast?

Higher incidence in developed countries than developing countries

In 2008, 1.2 million incidences of colorectal cancer worldwide

48

Hur kan fullkorn intaget mätas?

Food Frequency Questionnaires (FFQ) –(subjective measure)

Concentration biomarker (objective measure) alkylresorcinols

49

Vilken biomarker är vanligast att använda fär fullkorns intag?

Alkylresorcinols