Kolhydrater - Kap 3 Flashcards

(45 cards)

1
Q

Vilka är de vanligaste sockerarterna?

A

Monosackarider - fruktos och glukos

Disackarider - sackaros och laktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka oligosackarid grupper finns?

ge exempel på vad som ingår i dessa grupper och var de finns

A

Galaktooligosackarider - Raffinos - baljväxt - gasig
Fruktooligosackarider - Fruktos +glukos - Cikoria, lök
Maltooligosakcarider - Glukos (sirap) - stärkelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka polysaccarider finns?

A
• Stärkelse
 -  Amylos och amylopektin
• Glykogen
• Cellulosa
• Hemicellulosa (arabinxylan, galaktaner, glukomannaner..)
• (Lignin)
• Pektin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan kolhydrater delas in - näringsmässigt

A

Digerbara - lågt GI/högt GI

Odigerbara -

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad står DP för?

A

Degree of polymerisation - antal monosaccarider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad betyder digestion?

A

Digestion - matspjälkning/sönderdelning

till mindre molekyler som kan absorberas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur går digestion till?

Vägen genom tarmen

A

Munnen- mekanisk bearbetning, 1-1.5 l
saliv (innehåller amylas)

Magsäcken- bearbetning, magsaft,
utportionering av kymus till duodenum

Duodenum- 20-30 cm, galla och 0.5-2 l
bukspott (alkaliskt)/dygn, enzymer
(amylas, trypsin, lipas)
- i första delen bryts fett ner
- Maltos (och andra disackarider) sönderdelas i tarmväggen.

Jejunum- 1.5-2 m,

Ileum- resterande del av tunntarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur går absorbtion av monosaccarider till?

A

Aktivt upptag av glucos mha Na+ genom SGLT1

fruktos går genom GLU5 och s och båda olika tar sen samma väg (GLU 2) in till blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka enzymer bryter ner saccariderna?

Var finns dessa?

A

I saliv och bukspott:
Α-amylas bryter bara ner (1->4)-bindingar.

I tarmväggen:
Sackaros-isomaltaskomplexet bryter ner (1->6)-bindningar samt maltos
Laktas spjälkar laktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur ser Glukosomsättning i vila efter kortare fasta ut?

A

Levern producerar ca 10 g glukos per timme

Insulin är låg vid fasta - produceras då äter - stänger in glucos i cellen
högre glucagon - motverkar insulin och stimulerar nerbrytning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad gör insulin?

A
  • Hämmar leverns glukosproduktion
  • Ökar upptaget i insulinkänslig vävnad

anabolt hormon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör glucagon?

A

stimulerar nerbrytnin

motverkar insulin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad behöver hjärnan för att fungera

A

Hjärnan behöver ca 100g glukos per dag (kan
bildas från aminosyror) Hjärnan kan även
använda ketonkroppar som energikälla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad sker i levern så att glucos kan komma ut i blodomloppet?

A

glycogenolys

glycogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vart går näringen från glucosen?

Under fasta /efter måltid

A

Fasta
50-60% hjärnan
20-25% muskel
20-25% hjärta, njure, fettvävnad, röda blodkroppar

Efter måltid
25% hjärna
25% muskel
25% hjärta, njure, fettvävnad, röda blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Metabolism av glucos

A

Bild i pp - ska ritas upp

glycolys - kn få all glucos genom detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

glycogenesen

A
Proteis omvandlas till glucos
Sker i levern
blandanat ingår laktat i detta
• Ca 60 g glukos per 100 g
muskelprotein
• Vid längre fastaketonkroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ser glukossammansättningen ut vid fasta/efter måltid

A

Vid fasta:
• Plasma glukoskoncentration
bestäms i huvudsak av leversyntes av glukos
• Ökad glukosproduktion

Efter måltid:
• Plasma glukoskoncentrationen bestäms av glukosutnyttjandet
• Hög koncentration- dåligt glukosutnyttjande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Glukosomsättning vid diabetes

A

Vid diabetes (typ 1 och 2):
• Regleringen av glukosomsättningen ur balans => hyperglykemi
• Både glukosproduktion och insulinresistens påverkar detta
• Glukoneogenesen i levern ökar p.g.a insulinbrist och
glukagonöverskott
• Ökad lipolys och FFA i blodet ökar => stimulerar
glukoneogenes

20
Q

Vad beror det höga blodsockret man får vid diabetes på?

A

typ 1:brist på insulin

typ 2: okänslig för insulin

21
Q

vad står GI GL GP för

A
Glykemiskt index (GI) – rangordning av kolhydraters effekt på blodsocker
Glykemisk belastning (GL)- tar hänsyn till mängd kolhydrater
Glykemisk profil (GP)- tar hänsyn till profilens utsenede
22
Q

Vilka kolhydrater är glycokemiska?

A

Alla digerbara kolhydrater är glycokemiska (påverkar blodsockret)

23
Q

Hur beräknas GI?

A

GI= (blodglukossvaret under 120 min efter 50g tillgängliga kolhydrater i
form av ett livsmedel)/ (50g glukos eller vitt bröd) x 100

GI= (test/kontroll) X100 = 20-100
arean under kurvan

24
Q

Hur påverkar b-glucan livsmedlet

A

det påverkar viscositeten

25
Vad är likheten mellan glucos/insulin index?
Hänger tydligt ihop - linjärt | gäller ej diabetiker eller alla livsmedel
26
Vad är inkretineffekt?
Incretins are a group of metabolic hormones that stimulate a decrease in blood glucose levels. Incretins are released after eating and augment the secretion of insulin released from pancreatic beta cells of the islets of Langerhans by a blood glucose-dependent mechanism
27
Vilka Inkretiner finns? | Vad gör dessa?
Inkretiner: GLP-1 och GIP | Förstärker glukosstimulerad insulinfrisättning
28
Vilka faktorer påverkar gi?
Livsmedelsstruktur • Partikelsstorlek • Intakta cellstrukturer • Ogelatiniserad stärkelsegranuler Stärkelsens egenskaper • Gelatiniseringsgrad • Amylos/amylopektin-förhållande • Kristallinitet, retrogradering Andra faktorer • Lösliga, gelbildande kostfibrer • Organiska syror • Amylashämmare/disackaridhämmare
29
Vilka typer av resistant stärkelse finns?
RS1 Fysisk otillgänglig - inkapslade RS2 Granulär form, okokt stärkelse, särskillt potatis och banan - ej gelatiniserad RS3 Retrograderad stärkelse - återkristaliserad RS4 Industriellt producerad/retrograderad stärkelse RS5 Ny och debatterad form- Amylos-lipidkomplex - amylas binder till lipid
30
Vad är fibrer
Dietary fibre innebär carb polymerer med 10+ monomerer som inte är hydroliserad av endogenous enzymes som finns i the small intestine of humans. Dessa fibrer ikluderar • naturligt förekommande i livsmedel - medpassagerare, hälsofördelar • isolerade ifrån rå livsmedel - inga medpassagerare -Definieras som kostfibrer om positivfysiologisk effekt föreligger • Synthetic carbohydrate polymers - inga medpassagerare -Definieras som kostfibrer om positivfysiologisk effekt föreligger
31
Vad gör rye nyttigt?
contributes to normal bowel function - fibre
32
Vad gör barley, oat, wheat nyttig?
contribudes to an increase im faecal bulk - hög fiber behövs för denna stämpel
33
Vad gör arabinoxylan nyttigt?
minskar blood glucose rise after meal om detta finns i måltiden. - maten måste innehålla 8g från vete
34
Vad gör betaglycan nyttigt?
Från oat eller barley | minskar blood glucose rise after meal om detta finns i måltiden
35
Vad gör resistant stärkelse nyttigt?
byta ut digestibal stärkelse med resistant stärkelse contributes to a minskar blood glucose rise after meal om detta finns i måltiden
36
Vad gör whole grain nyttigt?
gut health/ bowel function, vikt kontroll, blood glucos/insulin level, blod cholestrol, glycaemic index, digestive function och cardiovascular health
37
Hur mycket äter kostfiber äter svenskar per dag?
20g
38
hur mycket socker äter svensken?
40% av befolkningen äter mer än 10E% socker
39
Vad säger näringsrekomendtionerna om kolhydrater?
Hälsoeffekter av kolhydrater är relaterade till typ av kolhydrater och vilka livsmedel som bidrar till intaget.Fullkorn, hela frukter, grönsaker, baljväxter och rotfrukter, nötter och frön rekommenderas.45-60 E% i form av CHO har satts i samband med minskad risk för kroniska sjukdomar.Ett rimligt intervall är beroende på flera faktorer
40
Enligt näringsrekomedenationerna hur mycket kostfibrer ska man äta?
Kostfibrer (vuxna): 25-35 g/dag eller ca 3 g/MJ. Barn från 2 år: 2-3 g/MJ.
41
Hur mycket socker bör man äta?
Tillsatt socker bör vara under 10 E%.-För att tillgodose tillräckligt intag av mikronäringsämnenoch kostfibrer samt bidra till hälsosamt kostmönster-Minska risk för karies och risk för typ-2 diabetes och viktökning
42
Hur har dieten ändrats med "urbaniseringen"/ ekonomisk tillväxt och global handel
•Växtbaserad kost rik på fullkorn och kostfibrer •Hög fysisk aktivitet •Minimal miljöpåverkan gick till: •Processed diet low in fiber, high in refined grains, added sugar, salt and unhealthy fats •Sedentary lifestyle •Severe environmental impact
43
Ge exempel på livsmedel som visat samband med viskminskning?
vegetabilier, fullkorn, yogurt, nötter, frukt,
44
Vad kan högt gi i maten leda till?
diabetes 2 risk
45
kolhydrat kvalite
fullkorn bra, socker dåligt