Farmakologi 2 Flashcards

(26 cards)

1
Q

Du är ute på din vfu placering och befinner dig i läkemedelsrummet tillsammans med din handledare. Du känner dig vetgirig och ställer ett flertal frågor rörande centrala farmakologiska begrepp.

Skriv in bokstaven för begreppet på förklaringen.
Receptor
Nocebo
Biotillgänglighet
Placebo
Första passage metabolism
Terapeutisk bredd
Agonist
Halveringstid
Steady state
Interaktion
Ligand
Antagonist
Specificitet
Affinitet

A

Receptor = proteinmolekyl på eller i en cell som ett lkm binder till för att utöva sin effekt.

Nocebo = Negativ förväntans effekt - patienten upplever biverkningar utan att ha fått en aktiv substans

Biotillgänglighet = Hur mkt av ett lkm som faktiskt når blodet i oförändrad form

Placebo = Positiv förväntan av ett lkm fast man inte fått någon riktig medicin.

Första passage metabolism = När levern bryter ned lkm innan det hinner ut i blodet

Terapeutisk bredd = skillnaden mellan en dos som hjälper och en dos som är farlig.

Agonist = ett ämne som sätter sig på en receptor och startar en effekt

Halveringstid = tiden det tar för hälften av lkm att försvinna ur kroppen

Steady state = när lkm nivå i kroppen är jämn det som kommer in = det som försvinner

Ineraktion = När 2 lkm påverkar varandra

Ligand = Ett ämne som binder en receptor kan vara läkemedel eller kroppens egna ämnen.

Antagonist = Ett ämne som blockerar en receptor så att inget händer

Specificitet Hur bra ett lkm väljer rätt receptor

Affinitet = hur starkt lkm binder till sin receptor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Enteral och parenteral är indelning av administreringsvägar i 2 kategorier utifrån hur dosen påverkas farmakokinetiskt. Vad är sant om enteral och parenteral tillförsel av lkm?

A

Enteral tillförsel via mag-tarmkanalen
Vid enteral tillförsel måste dosen vara mycket högre ibland än vid parenteral tillförsel.
Läkmedel som tas peroralt via munnen, under tungan sublingualt eller rektalt i ändtarmen.
Absorptionen sker via mag-tarmkanalen vilket innebär att lkm passerar levern innan det når systemcirkulationen vilket kallas första-passage metabolism.
Påverkas mer av ph, matintag och tarmmotilitet

Effekten kan vara långsammare och mer varierande jämfört med parenteral tillförsel.

Parenteral tillförsel går alltså utanför mag-tarmkanalen och första passage metabolismen
Ex: intravenös intramuskulär och subkutan
Ger snabbare och mer förutsägbar effekt, särskilt intravenös tillförsel som ger omedelbar systemisk effekt utan första passage metabolismen.
Används ofta när snabb effekt krävs eller när lkm är instabilt i mag-tarmkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Farmakodynamik och defininera begreppen

A

Farmakodynamik dvs vad lkm gör med kroppen Det handlar om lkm effekter verkningsmekanismer och dos respons samband.
Det inkluderar verkningsmekanismer dvs hur lkm påverkar kroppen tex genom att binda till receptorer enzymer eller jonkanaler
Effekterde effekter som lkm orsakar både önskade och oönskade (biverkningar)
Hur ett lkm effekt kan förändras beroende på dosen
Agonister aktiverar receptorer antagonister blockerar dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Farmakokinetik defininera begreppen

A

Farmakokinetik dvs vad kroppen gör med lkm, hur lkm tas upp av kroppen, fördelas, bryts ned och utsöndras i kroppen. Absorption från tarm eller huden till blodet. Distribution hur lkm fördelas i kroppens vätskor och vävnader.
Metabolism hur lkm omvandlas oftast i levern
Elimination dvs hur lkm utsöndras ex via njurarna som urin
Biologisk tillgänglighet = den andel av läkemedel som når systemcirkulationen i aktiv form
Halveringstid = den tid det tar för lkm koncentration i blodet att halveras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Har antagonister hög eller låg effektivitet

A

de har hög effektivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad stämmer om halveringstid

A

Halveringstid kan förlängas eller förkortas vid en farmakokinetisk interaktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Berätta med hjälp av farmakologiska begrepp och anatomi fysiologi om farmakologiska egenskaper för intravenös administrering

A

Biologisk tillgänglighet vid intravenös administrering ges lkm direkt in i blodbanan det innebär att lkm får 100% biotillgänglighet eftersom det inte behöver absorberas via mag-tarmkanalen och inte passerar levern först.
Då lkm kommer direkt in i blodbanan sker det heller ingen eg absorption utan lkm går direkt ut i systemcirkulationen och kan snabbt distribueras till kroppens vävnader. Intravenös tillförsel ger snabb effekt debut dvs lkm når målorganen inom sekunder eller minuter. Det är superviktigt som vid anafylaxi
Intravenös tillförda lkm möjliggör exakt dosering och vid infusion kontinuerlig dosjustering.
Det sker inget upptag via tarmarna levern eller huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

In patient är 64 år man som har återkommande kotroller och spirometrier flera gånger under åren pga en inflammatorisk aktivitet i lungvävnaden. Patienten har både obstruktiv lungsjukdom och fibros i lungorna och lungfunktionen har försämrats ytterligare. Han upplever andfåddhet redan i vila. Patienten behandlas för närvarande med kortison peroralt 20mg/dygn
Vilken administreringsväg hade var lämpligare för patienten?

A

Inhalation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är en typ av mutation

A

Translocation är när en del av ett kromosomsegment bryts av och fästs på en annan kromosom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad stämmer om gener

A

vid transkription översätts DNa till RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

förklara om EKG kurvan vad de innehåller och dess förklaring använd minus, plus repolarisation depolarisation förmak kammare elektrisk enzymatisk baseline och höjden

P vågen
PQ sträckan
QRS komplex
ST sträckan
T-vågen

A

P-vågen den visar förmakens aktivering och depolarisering av förmak. Struktur är SA knutan och visar positivt utslag.
PQ sträcka visar impulsens fördröjning i AV-knutan. Struktur AV knutan och HIS bunt, utslag Baseline
QRS komplex visar kammarens aktivering och depolarisering av kammaren struktur His-bunt purkinjefibrerna till kammaren Utslag högt positivt
ST- sträckan Visar fullt depolariserande kammare, här är platåfasen
T vågen visar återställningen av kammare elektrisk process är repolarisering av kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ortostatiskt prov vad stämmer

A

Det används för att undersöka hur blodtryck och puls reagerar vid lägesändring från liggande till stående.
Man brukar använda en tippbräda när pat inte kan stå själv. Men det kan även vara att man hjälper personen upp från sängen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad undersökt vid

Spirometri
EEG
Ekokardiografi
Distal blodtrycksmätning

A

Spirometri här mäter man lungornas funktion
EEG Hjärnans elektriska aktivitet
Ekokardiografi Distal blodtrycksmätning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad undersöks vid
Endoskopi och kapsel
PET/CT

A

Endoskopi och kapsel: diagnostik via kroppens naturliga öppningar
PET/CT Utredning av tumörsjukdomar med precis lokalisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv felkällor som kan påverka ett analyssvar

A

Det är viktigt att komma ihåg att ett analyssvar inte alltid visar ett helt exakt värde. Det finns olika felkällor som kan påverka resultatet både före under och efter själva analysen.
Det uppstår fel innan provet hinner analyseras, kan vara att man tar provet vid fel tid ex efter mat fast att provet ska vara fastande.
Man tar provet på fel sätt med stasen på för länge eller man blandar inte röret som man ska.
Man har inte identifierat patient korrekt eller så har man felmärkt provröret. Provet förvaras för varmt eller för kallt
Provresultatet kan tolkas fel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Substansen för detta prov kommer huvudsakligen från levern men finns även i njurarna
Ämnet är ett enzym som katalyserar metabolism av ämnen i levern Ämnet är en markör för leverskada eftersom det finns levercellernas cytoplasma och kommer ut när levercellerna skadas.

A

P -alat är ett enzym som finns i leverceller och när levercellerna skadas så läcker det ut ALAT i blodet och värdet i plasma stiger. Därför används det som markör för leverskada.

17
Q

din patient ska genomgå en spirometri undersökning personen är orolig och frågar vad som ska hända. Förklara hur en spirometri går till

A

Tentasvar – Förklaring av spirometriundersökning till orolig patient:

En spirometriundersökning är ett vanligt och enkelt test som mäter hur dina lungor fungerar. Det görs för att bedöma hur mycket luft du kan andas in och ut, samt hur snabbt du kan blåsa ut luften. Det används ofta vid utredning av astma, KOL eller andra lungsjukdomar.

Så här går undersökningen till:
Förberedelse: Du kommer att sitta ner, och får en klämma på näsan så att all luft går genom munnen. Du andas genom ett munstycke som är kopplat till spirometern.

Genomförande: Du får först andas lugnt några gånger. Sedan kommer personalen be dig att andas in djupt – så mycket du kan – och sedan blåsa ut all luft så kraftfullt och snabbt som möjligt tills lungorna är tomma. Det är viktigt att du följer instruktionerna noggrant.

Upprepning: För att få ett tillförlitligt resultat gör man ofta testet tre gånger, ibland fler, och det bästa värdet används.

Eventuellt reversibilitetstest: I vissa fall får du andas in ett luftrörsvidgande läkemedel via inhalator, vänta 15 minuter, och sedan göra om testet för att se om dina lungor svarar på behandlingen.

Undersökningen tar totalt ungefär 15–30 minuter och är helt ofarlig. Det kan kännas lite ansträngande när du blåser, men personalen finns där och stöttar dig hela tiden.

Syftet är att ta reda på hur dina lungor mår, så vi kan ge dig rätt hjälp eller behandling.

18
Q

Det finns 2 olika typer av celldelningar förklara hur det sker att cellerna som bildas vid meios inte är identiska med ursprungscellen tenta svar

A

– Meios och varför dottercellerna inte är identiska med ursprungscellen:
Det finns två typer av celldelning: Mitos och Meios. Meios är den celldelning som sker när könsceller (ägg och spermier) bildas. Till skillnad från mitos, där dottercellerna blir genetiskt identiska med ursprungscellen, leder meios till fyra dotterceller som alla är genetiskt unika.

Så här går det till:
Meios består av två delningar – meios I och meios II:
Under meios I sker en viktig händelse: överkorsning (rekombination). Homologa kromosomer (en från mamma och en från pappa) lägger sig intill varandra och byter delar av sitt DNA. Det skapar nya kombinationer av gener.
Sedan dras de homologa kromosomerna isär och två celler bildas. Dessa har hälften så många kromosomer som ursprungscellen (de är haploida), men varje kromosom består fortfarande av två systerkromatider.
Under meios II sker en liknande process som vid mitos:
Systerkromatiderna dras isär till varsin cell.
Totalt bildas fyra dotterceller, alla med hälften så många kromosomer som ursprungscellen (23 kromosomer hos människa) och med en unik genetisk sammansättning.

Sammanfattning:
Dottercellerna vid meios är inte identiska med ursprungscellen eftersom det sker en överkorsning av genetiskt material och kromosomerna fördelas slumpmässigt till könscellerna. Detta är grunden till genetisk variation hos avkomman.

19
Q

Förklara hur biverkningar uppstår relaterat till specificitet använd begreppet specificitet tenta svar

A

Hur biverkningar uppstår relaterat till specificitet:

Läkemedelsbiverkningar kan uppstå när ett läkemedel påverkar andra delar av kroppen än det avsedda målet. Detta är ofta kopplat till specificitet, som beskriver hur selektivt ett läkemedel verkar på en viss receptor eller målstruktur.

Ett läkemedel med hög specificitet binder endast till den receptor det är avsett för, vilket minskar risken för biverkningar.
Ett läkemedel med låg specificitet kan däremot binda till flera olika receptorer eller mål i kroppen. Det kan leda till att läkemedlet påverkar även andra organ eller system, vilket i sin tur kan ge oönskade effekter, alltså biverkningar.

Exempel:
Ett läkemedel som ska binda till receptorer i luftvägarna för att vidga bronkerna (som vid astma) kan om det har låg specificitet även påverka hjärtats receptorer, vilket kan leda till biverkningar som hjärtklappning.

Sammanfattning:
Biverkningar uppstår ofta när ett läkemedel saknar hög specificitet och påverkar fler mål än det avsedda, vilket leder till effekter utanför det önskade behandlingsområdet.

25
26