Hjärta och perifer cirkulation Flashcards
Vad har höger resp vänster kammare för tryck och väggtjocklek?
Höger kammare upprätthåller ett lägre tryck (ca 25 mmHg) än vänster kammare (ca 125 mmHg) och således är också höger kammare tunnare än vänster kammare (3 mm respektive 10 mm).
Hur är kranskärlen placerade?
Åt höger avgår right coronary artery (RCA) och från denna härstammar bla posterior descending artery (PDA). Åt vänster avgår left main coronary artery (LMCA) som övergår i arteria circumflexa (LCx) och left anterior descending artery (LAD).
Kranskärlens försörjningsområden?
The RCA emerges from the anterior ascending aorta and supplies blood to the right atrium, right ventricle, SA node, and AV node.
It descends into smaller branches including the right posterior descending artery (PDA) and acute marginal artery.
In conjunction with the left anterior descending artery (LADA), the RCA helps supply blood to the septum of the heart[1].
The LMCA gives off two major branches; the left anterior descending (LAD) and the left circumflex (LCx) coronary arteries, which supply blood to the left atrium and left ventricle.
The LAD supplies blood to the front and the left side of the heart.
The circumflex artery is responsible for blood supply to the left atrium and the posterior-lateral aspect of the left ventricle[1].
Vad innebär det att kranskärlen är ändartärer?
En ytterligare riskfaktor med kranskärlen är att de är ändartärer och således saknar anastomoser, som annars fungerar lite som en back-up vid trombosbildning. Just därför blir det lätt infarkter som följd av detta, särskilt om det finns en kranskärlsförträngning sedan innan. Om förträngningen bildas långsamt så kan dock angiogenesen hinna kicka in så att kollateralkärl ändå kan bildas.
Vad är relationen mellan diastole och kranskärlsperfusion?
Då tryckskillnaden i vänster kammare har ett betydligt större intervall så har också vänster kranskärl högre blodflöde under diastole. Eftersom diastole driver blodflödet i kranskärlen så är diastoles längd relevant. Vid ökad hjärtfrekvens kommer diastole förkortas, och hos en ung och frisk individ kommer detta inte ha någon betydelse eftersom hjärt- och lungsystemets reservkapacitet är så stor, men hos äldre och/eller hjärtsjuka kan det ha klinisk relevans, varför man kan försöka undvika ökning av hjärtfrekvens.
Vad har cirkulationen för syfte?
Den perifera cirkulationen är en transportled som inte bara transporterar syre, utan även hormoner, neurotransmittorer och andra ämnen som ska förflyttas runt i kroppen. Cirkulationen är viktig för värmeregleringen och för immunförsvaret. Det är också viktigt att blodet är i ständig rörelse för att en koncentrationsgradient ska kunna upprätthållas, och denna koncentrationsgradient behövs för förflyttning av ämnen i och ur vävnad och lungor. Om blodet stagnerar resulterar diffusionen snart i en koncentrationsutjämning som gör att utbyte upphör.
Hur kan Poiseuilles lag appliceras på kapillärsystemet?
Poiseuilles lag visar att radien av flödesbehållaren har en mycket stor påverkan på flödeshastigheten. Även om kapillärsystemet som förenad enhet har mycket stor area, har den enskilda kapillären mycket liten radie, vilket starkt bromsar flödet. Detta är till fördel för gasutbytet som då har längre tid på sig att ske. När radien ökar igen, vid blodets inträde i vensystemet, ökar flödet igen, men ej till den flödeshastighet som råder i artärsystemet.
Vad är relationen mellan systole och diastole?
Systole är kortare än diastole, ca ⅓ av hjärtslaget utgörs av systole i vila.
Vad är laminärt och turbulent flöde?
Ett laminärt flöde kännetecknas av att flödeshastigheten är högst i mitten av kärlet och lägre ut mot sidorna. Alla blodpartiklar åker åt ett och samma håll med strömmen och studsar inte runt. Det turbulenta flödet har motsatta kännetecken, där partiklarna och således även flödesriktning är mer kaotisk, även om nettoflödet ändå kan vara framåtriktat. För att turbulens ska uppstå krävs ett ökat drivtryck eller en ökad hastighet genom kärlen, ex genom minskad kärlradie.
Vad är medelartärtryck?
När man talar om medelartärtryck avses det diastoliska trycket plus en tredjedel av pulstrycket.
Vad finns det för olika tryck i kärlsystemet?
Trycken är angivna beroende på dess riktning. Det axiella trycket anger trycket i framåtriktning, och det är skillnaden i axiellt tryck i olika punkter som driver blodflödet, och utgör själva motorn. Det hydrostatiska trycket är beroende av gravitationen, och anledningen till att blodtrycket är högre i fötterna vid stående position men ej vid liggande.
Det transmurala trycket är det radiella trycket över kärlväggen, och alltså det som man i vardaglig mening omtalar som blodtrycket.
Vad innebär drivtryck?
P1 (trycket i utgångspunkten) - P2 (trycket i målpunkten) är alltså drivtrycket, och det är tryckskillnaden mellan P1 och P2 samt graden av resistens som bestämmer flödeshastigheten. Resistensen bestäms av det motstånd som kärlet erbjuder, och det är beroende av längd, radie samt blodets viskositet. Av dessa är längden en variabel som är svår att påverka - kärlsystemets längd är relativt konstant genom det vuxna livet. Ökat P1 och/eller minskad resistens leder till ökad flödeshastighet och tvärt om så leder ökning av P2 och/eller minskad resistens till minskad flödeshastighet. Hjärtat ökar blodflödet genom ökad kontraktilitet, vilket ökar P1. Minskad perifer kärlresistens (ex genom vasodilatation) minskar P2 och leder därigenom till en större tryckskillad vilket ökar flödeshastigheten (inträffar ex vid fysisk ansträngning). Detta påverkar hjärtminutvolymen som är en funktion av blodtryck/perifer resistens. Kärlradien är det som har absolut störst påverkan på resistensen (en dubblering av kärlradien leder till 16 gånger större flöde då r^4).
Vad innebär kärlstress?
Kärlen kan påverkas genom stress, och då omtalas radiell stress, vilket är stressen i radiell riktning, vilket vardagligen kan ses som blodtrycket. Den circumferentiella stressen är stressen i cirkulär riktning runt kärlet, alltså slitningen mellan byggstenarna i kärlväggarna, som påverkar hur väl kärlet håller samman. Shear stress är skjuvstressen.
Den circumferentiella väggstressen bygger på La Place’s lag, alltså väggspänningen = blodtryck x radie. Båda dessa ökar väggspänningen när de ökar. Väggstressen är då således (blodtryck x radie)/ kärlväggens tjocklek, vilket visar att en ökning av kärlväggens tjocklek minskar väggstressen.
Hur påverkas aorta av åldrande?
Som en konsekvens av ett naturligt åldrande kommer det systoliska blodtrycket öka (det diastoliska hålls relativt konstant), vilket borde öka väggstressen, men det sker också en ökning av aortans diameter vilket kompenserar för det ökade trycket och minskar väggstressen igen.
Vad är windkesselkärl?
Från hjärtat leds blodet via aortaklaffen direkt in i de stora artärerna, windkessel-kärlen. Dessa har en relativt sett stor elasticitet, vilken bidrar till den så kallade windkessel-effekten, vilket innebär att kärlet vidgas lite under systole, och fjädrar tillbaka under diastole. Under systole pumpar hjärtat ut blodet i kärlen, och under diastole ger kärlets tillbakafjädring en fortsatt pumpeffekt. Detta leder till att framåtrörelsen i blodet är konstant och inte enbart knuten till systole.
Vad har de elastiska kärlen för blodförsörjning?
Dessa elastiska kärl inkluderar de största artärerna i kroppen, aorta och dess direkta avgångar, samt arteria pulmonalis. Dessa kärl har en mycket tjock kärnvägg, kärlväggen behöver därför en egen blodförsörjning. Det får den genom vasa vasorum (kärlens kärl), som går som ett nät genom kärlväggarna. Kärlväggar i mindre kärl blodförsörjs genom diffusion.
Vad är prekapillära resistenskärl?
Efter de elastiska kärlen följer de prekapillära resistenskärlen, som inte är elastiska, men har betydligt större muskulär kapacitet. Som namnet antyder används dessa kärl för att reglera resistens, företrädesvis genom att ändra kärlradien.
