Klurigt - hugo

Question 1

Beskriv det ospecifika immunförsvarets inre del - cellförsvaret: vilka celler är inblandade?

Answer 1

neutrofila granulocyter: rör sig med amöboida rörelser, tar sig genom kapillärer (diapedes) till infekterade vävnader. Bakterier och döda celler/vävnader producerar kemokiner vilka drar till sig neutrofila granulocyter genom kemotaxi.

makrofager: ombildas från monocyter, makrofager har stor förmåga till fagocytos (storätare). Viktiga vid långvariga infektioner då dessa kan presentera antigen för det specifika immunförsvaret.

NK-celler: Är en lymfocyt som till skillnad från andra lymfocyter är en del av det ospecifika immunförsvaret.

Question 2

Vad är interleukiner?
* vilka är de två viktigaste?
* vilka celler producerar dessa?
* vad har för funktion?

Answer 2

Räknas till gruppen cytokiner. De två viktigaste är:
* interleukin 1 (IL-1): produceras av de professionella antigenpresenterande cellerna
* interleukin 2 (IL-2): produceras av T-hjälparcellerna

funktion: viktiga för att utlösa och underhålla immunreaktioner.
* accelererar delning och differentiering av T-lymfocyter till cytotoxiska T-celler.
* stimulerar till bildandet av akutfasproteiner i levern
* utlöser feber (pyrogen effekt)

Question 3

Vad är tarmkäx och vad är dess funktion?

Answer 3

Ett dubbelt lager av bukhinnan (peritoneum) som fäster intraperitoneala organ, t.ex. tunntarm och delar av tjocktarm, vid bukväggen.

blodcirkulationen till och från intraperitoneala organ går via tarmkäxet

Question 4

vilka är tunntarmens olika epitelceller och vad har dessa för funktion?
vart sker nybildningen av dessa?

Answer 4

**Epitelcellerna lever bara i 2-3 dagar, nybildningen av tunntarmens epitelceller sker i botten av körtlar (kryptor)

• absorberande epitelceller
• bägarceller som producerar mucus
• endokrina celler: sekretin som hämmar magsäckens tömning och CCK som stimulerar till ökad frisättning av enzym från pankreas. Stimulerar gallblåsan till att kontrahera så att galla töms i duodenum. CCK fungerar också som mättnadssignal
• panethceller: utsöndrar defensiner som bla dödar de bakterier som angfiper epitelcellerna

epitelceller som producerar magsaft- de flesta epitelcellerna i kryptorna är sekretoriska och producerar magsaft

Question 5

Magsäckens huvudfunktioner, sekretion och mekanisk funktion

Answer 5

Magsäck (ventrikel): ett tillfälligt lager för mat. Små portioner av bearbetat maginnehåll skickas över i duodenum (första delen av tunntarmen) med jämna mellanrum.

Mekanisk funktion/peristaltik: blandar/transporterar maten med magsaft genom muskelsammandragningar, omvandlar bolus → kymus.

Sekretion av:
* saltsyra (HCI): Sänker pH, dödar bakterier och och aktiverar pepsinogen
* Slem (mucus): Skyddar magsäckens epitelceller från syra.
* Intrinsic factor: Nödvändig för upptag av vitamin B12 i tunntarmen.

Question 6

Clearance - vilken enhet mäts detta it?

Answer 6

Den volym blodplasma som renas från läkemedlet per tidsenhet ex ml/min. Visar hur effektivt kroppen eliminerar läkemedel

Question 7

Förklara begreppet: feber

Answer 7

Feber är en systematisk reaktion på en infektion eller inflammation. De substanser som framkallar feber kallas pyrogener. Ämnen som produceras av bakterier, virus och makrofager verkar som pyrogener.

Pyrogenerna höjer referensvärdet i temperaturcentrum vilket orsakar höjningen av kroppstemperaturen.

Feber förbättrar kroppens förmåga att bekämpa vissa typer av infektioner, bla genom att öka de vita blodkropparnas aktivitet.

Question 8

Läkemedelsmetabolism i levern - vilka är de två faserna?

Answer 8

Fas 1: kemisk omvanling till aktiva eller inaktiva metaboliter, främst av enzymer, främst cytokrom P450, förändrar läkemedlets molekylstruktur.

Fas II: Konjugering där läkemedlet eller dess fas 1-metabolit binds till en vattenlöslig molekyl (t.ex. glukuronsyra eller sulfat).
* Detta ökar läkemedlets vattenlöslighet och underlättar utsöndring via njurar eller gallan.

Question 9

Cmax - vilken enhet mäts detta it?

Answer 9

högsta läkemedelskoncentrationen i kroppen efter administrering, ofta mätt i plasma, och anges som vikt per volym, till exempel mg/ml.

Question 10

Vilka skikt består mag-tarmkanalens vägg generellt av?

Answer 10

1. Mukosa: slemhinna som gränsar mot lumen (innerst) men benämns som en del av den yttre miljön.
2. Submukosa: ett tjockare bindvävsskikt, innehåller blod, lymfkärl och nervceller
3. Muscularis: glatta muskelceller som ansvarar för blandnings- och transportrörelser. Finns två skikt, ett inre (cirkulärt) ett yttre (längsgående).
4. Serosa: bukhinna som består av enskiktat plattepitel

Question 11

Vilka är de 4 celltyperna i magsäckens mukosa? Vad är deras funktion?

Answer 11

slemproducerande: slemmet skyddar epitelcellerna mot saltsyran
parietalceller: utsöndrar saltsyra och intrinsic faktor, som behövs för B12-absorption
huvudceller producerar pepsinogen, som omvandlas till pepsin och spjälkar protein.¨
endokrina celler:
* G-celler: producerar gastrin som stimulerar saltsyraproduktion.
* ECL-celler: producerar histamin som stimulerar saltsyraproduktionen.

Question 12

**Spjälkningen av kolhydrater: **
* Stärkelse → maltsocker
* maltsocker →
* mjölksocker →
* rörsocker →

Hur sker absorptionen av dessa?

Answer 12

• Stärkelse & glykogen (Poly) - amylas till maltsocker
• maltsocker (DI) - maltas → glukos (mono)
• mjölksocker (DI) - laktas → galaktos + glukos (mono)
• rörsocker(DI) - sukras → fruktos + glukos (mono)

Question 13

• Beskriv hur luminal och membranfasen spjälkar stärkelse till glukos
• hur absorberas glukosen? - vilken typ av transport?

Answer 13

luminalfasen: amylas spjälkar stärkelse och glykogen till 2-9 glukosenheter - vanligast är disackariden maltsocker (maltos) - produkterna av spjälkningen i denna fas kan inte absorberas av epitelcellerna
membranfasen: maltsocker och andra disackarider spjälkas till monosackarider av membranbundna enzymer i epitelcellernas mikrovilli, maltos → glukos som kan absorberas

Absorption:
1. Glukos tas upp i tunntarmens epitelceller via sekundär aktiv transport tillsammans med natrium. Natrium följer sin koncentrationsgradient in i cellen och driver upptaget av monosackarider.
2. Inne i cellen transporteras glukos vidare till blodet genom faciliterad diffusion.

Question 14

• förklara hur triglycerider spjälkas till monoglycerider + fria fettsyror
• hur sker absorptionen?

Answer 14

Emulgering:
Gallsalter från levern emulgerar stora fettklumpar till mindre droppar, vilket ökar den totala ytan för enzym.

Spjälkning:
Lipas spjälkar triglycerider till monoglycerider och fria fettsyror.

Transport till epitelceller:
Monoglycerider och fria fettsyror bildar tillsammans med gallsalter små transportpartiklar - miceller

Upptag i epitelceller:
Monoglycerider och fria fettsyror diffunderar ut ur micellerna tunntarmens absorberande celler.

Återbildning av triglycerider:
Inne i de absorberande cellerna återbildas monoglycerider och fria fettsyror till triglycerider.

Bildning av kylomikroner:
Triglycerider packas tillsammans med kolesterol och proteiner i partikelstrukturer kallade kylomikroner.

Transport ut ur cellerna:
Kylomikronerna lämnar cellerna via exocytos

Question 15

Beskriv det ospecifika immunförsvarets inre del - icke-cellulära faktorer - laktoferrin

Answer 15

• Hämmar bakterietillväxt genom att binda fritt järn, vilket bakterier behöver för att föröka sig.
• Neutrofila granulocyter producerar laktoferrin när de fagocyterar → ökar mängden laktoferrin i det inflammerade området → minskar inflammationens spridning.

Question 16

Hur uppstår svullnad/ödem i samband med en lokal inflammatorisk-reaktion?

Answer 16

Vid inflammation frisätts signalämnen som histamin och prostaglandiner från skadade celler och immunceller. Dessa ämnen:
* Vidgar blodkärlen – ökar blodflödet till området
* Ökar permeabiliteten

Detta gör att vätska, proteiner och vita blodkroppar kan läcka ut från blodbanan och samlas i interstitialrummet (mellan cellerna i vävnaden). Det är denna vätskeansamling i interstitialrummet som ger svullnad/ödem.

Question 17

Beskriv det ospecifika immunförsvarets inre del - icke-cellulära faktorer - komplementsystemet

Answer 17

komplementsystemet: består av ca 30st olika plasmaproteiner (komplementfaktorer), de flesta bildas i levern.
* verka som opsonin: förstärker fagocytos genom att fästa binda till mikroben vilket gör det lättare för fagocyter att känna igen och äta upp dem.
* lysera bakterier: bildar porer i mikrobens cellmembran, gör att vatten och joner strömmar in → bakterien sprängs (lyseras).
* lockar immunceller: fungerar som kemokiner → lockar immunceller till infektionsstället (kemotaxi)

Question 18

Vilka är magsäckens fyra delar?

Answer 18

Kardia - övre magmunnen där esofagus mynnar
Fundus - till vänster om kardia och är den översta dele, tar emot och lagrar mat
Corpus: största delen av magsäcken, här blandas maten med magsaft.
Pylorus: nedersta delen, delas in i antrum (förbindelse med corpus) och pyloruskanalen (bildar förbindelse med duodenum). Vid övergången till duodenum finns en pylorus sfinktern som är reglerings punkt för överföring till tunntarmen.

Question 19

Leverns anatomi
* leverlobuli och
* de olika cellerna - 4 stycken

Answer 19

Lever (hepar) består av leverlob (höger och vänster) och 10-20 tusen leverlobuli där olika celler finns:
* Leverceller (hepatocyterna) producerar galla, nödvändigt för att spjälka och absorbera fett samt tillför/avlägsnar glukos från blodet.
* Sinusoider: kapillärliknande blodkärl som finns mellan leverns hepatocyter
* Kupfferceller: makrofager som oskadliggör bakterier, virus och kroppsfrämmande proteiner från mag-tarmkanalen.
* Hepatiska stellatceller finns mellan epitelcellerna och levercellerna, lagrar vitamin A.

Question 20

Beskriv det ospecifika immunförsvarets inre del - icke-cellulära faktorer - interferon

Answer 20

interferon: en typ cytokiner som frisätts från virusinfekterade celler.

• Hämma virusets spridning genom att varna närliggande celler och få dem att producera enzymer som hämmar virusförökning inne i cellerna.
• Aktivera immunförsvaret, t.ex. genom att stimulera makrofager och NK-celler.

Question 21

Distributionsvolym - vilken enhet mäts detta it?

Answer 21

Hur läkemedlet fördelas i kroppen mellan blod och vävnad.
Volym: l/kg

Question 22

Matspjälkningsprocesserna delas in i mekaniska och enzymatiska.

A) Förklara kortfattad vad enzymatiska matspjälkningsprocesser är för något.

B) Ge två exempel på enzymatisk spjälkning

Answer 22

Enzymatiska matspjälkningsprocesser innebär att enzymer bryter ned stora näringsmolekyler till mindre beståndsdelar som kan absorberas av tarmen.

b)
* Amylas spjälkar stärkelse till maltos.
* Maltas spjälkar maltos till glukos.
* Pepsin spjälkar proteiner till peptider och aminosyror.

Question 23

Vad är en kemisk mediator? Ge exempel på några

Answer 23

En kemisk mediator är ett biologiskt aktivt ämne som frisätts vid exempelvis inflammation och allergiska reaktioner.

Mediatorn förmedlar och förstärker signaler mellan celler för att samordna kroppens svar, exempelvis genom att vidga blodkärl eller locka till sig immunceller.

exempel: histamin och prostaglandiner.

Question 24

Hur regleras magsäckstömningen?

Answer 24

mängden kymus som överförs till duodenum bestäms främst av styrkan hos magsäckens kontraktioner vilka bestäms av maginnehållets volym, sammansättning och av de duodenala faktorerna.

duodenala faktorer:
* Nervös kontroll: Via det enteriska nervsystemet och vagusnerven.
* Hormonell kontroll: Hormoner som CCK (cholecystokinin) och sekretin ökar flödet av bukspott och galla till duodenum. Samtidigt bromsas tömningen av magsäcken.

Question 25

Area under kurvan (AUC) - vilken enhet mäts detta it?

Answer 25

AUC används för att jämföra biotillgänglighet och dosering. area, cm2

Question 26

Jämviktskoncentration - vilken enhet mäts detta it?

Answer 26

När mängden som tillförs är densamma som mängden som elimineras per tidsenhet. Koncentrationen i blodet hålls stabil vid upprepad dosering. mängd/volym, t.ex mg/mL

Question 27

Beskriv hormonhalterna under menstrationscykelns olika faser * östrogen * progesteron * FSH * LH

Answer 27

**menstruationsfas, dag 1-7**: * Östrogen: Låg nivå. * Progesteron: Låg nivå. * FSH (follikelstimulerande hormon): stiger för att stimulera follikeltillväxt. * LH (luteiniserande hormon): Låg nivå. **proliferationsfas, dag 7-14**: * Östrogen: Stiger kraftigt, produceras av mognande folliklar. * Progesteron: Fortsatt låg nivå. * FSH: stiger fram till ägglossning * LH: Stiger mot slutet och når en topp vid ägglossningen (dag 14), vilket utlöser ägglossningen. **sekretionsfas, dag 14-28**: * Östrogen: ganska hög nivå * Progesteron: Hög nivå, produceras av corpus luteum. * FSH och LH: Låga nivåer efter ägglossning.

Question 28

Biotillgänglighet - vilken enhet mäts detta it?

Answer 28

Den delen av ett läkemedel som når blodbanan efter absorption och förstapassage metabolism. Ex intravenös injektion har 100% biotillgänlighet eftersom det inte genomgår de första stegen. Ges i procent

Question 29

Proteinbindningsgrad - vilken enhet mäts detta it?

Answer 29

Hur stor andel av ett läkemedel som är bundet till plasmaproteiner ex albumin. Endast fritt läkemedel är aktivt och kan elimineras. Ges i procent

Question 30

Vad innebär elimination kopplat till läkemedel?

Answer 30

Allt som leder till att läkemedel försvinner från kroppen Med elimination menar man att läkemedelsmolekylen verkligen lämnar kroppen via utsöndring (exkretion), till exempel genom urin eller svett, eller bryts ner av kroppens metabolism till något annat än det läkemedel man gav.

Question 31

Beskriv: orginalnamn, handelsnamn, substansnamn och generiskt namn

Answer 31

**Orginalnamn** är namnet på orginalläkemedlets handelsnman **Handelsnamn** är det namn läkemedlet säljs under av ett företag **Substansnman** är den aktiva substansen som finns i läkemedlet **genriska namn** är handelsnamnet för genriska läkemedlet dvs inte orginal

Question 32

Hur kan absorption, distribution och elimination av läkemedel förändras med ökad ålder?

Answer 32

**Absorption**: fördröjd absorption på grund av minskad magsyranivå och att musklerna i tarmen rör sig långsammare = långsammare absorption **Distribution**: mindre andel kroppsvatten hos äldre och mer fett vilket innebär att: * vattenlösliga läkemedel får mindre distributionsyta att röra sig på = minskad Vd → kortare halveringstid * fettlösliga läkemedel får större distributionsyta att röra sig på = ökad Vd → längre halveringstid **Elimination**: metabolism i lever och utsöndring via njurarna är de två huvudsakliga eliminationsvägarna för läkemedel. Metabolismen hos både njurar och lever minskar med ökad ålder. Man bör mäta GFR.

Question 33

Förklara begreppet: cytokiner

Answer 33

När kroppen angrips av mikrober utsöndrar olika immunceller cytokiner, som fungerar som signalsubstanser. * Cytokiner styr kommunikationen mellan celler i immunförsvaret och hjälper till att leda neutrofiler och makrofager till infektionsstället. * De kan också orsaka feber och stimulera levern att bilda akutfasproteiner, vilket stärker immunförsvaret.

Question 34

Blodgrupper: AB0-systemet & Rh-systemet

Answer 34

**AB0-systemet**: Blodgrupper: A, B, AB och 0. Bestäms av närvaron av A- och/eller B-antigen på de röda blodkropparna. * A: Har A-antigen, antikroppar mot B * B: Har B-antigen, antikroppar mot A * AB: Har både A- och B-antigen, inga antikroppar * 0: Har inga antigen, antikroppar mot både A och B **Rh-systemet**: Avgörs av närvaron av RhD-antigen på de röda blodkropparna. * Rh-positiv (Rh⁺): Har RhD-antigen * Rh-negativ (Rh⁻): Saknar RhD-antigen och kan bilda antikroppar vid exponering

Question 35

Beskriv begreppet antigenpresentation * MHC 1 & MHC 2 * hur aktiveras B-lymfocyterna?

Answer 35

**Upptag av antigen**: En antigenpresenterande cell (APC), t.ex. makrofag eller dendritisk cell, tar upp ett främmande ämne (antigen) genom fagocytos eller endocytos. **Bearbetning**: Antigenet bryts ner inuti cellen till små peptider, så kallade epitoper. **Presentation**: Epitoperna binds till MHC-molekyler (klass I eller II) och transporteras till cellens yta. **T-cellaktivering**: En T-cell känner igen epitopen med sin T-cellsreceptor. * MHC I → aktiverar cytotoxiska T-celler * MHC II → aktiverar T-hjälparceller **B-cellaktivering**: T-hjälparceller frisätter cytokiner som hjälper B-celler att aktiveras. De genomgår klonexpansion och bildar: * Plasmaceller som producerar antikroppar * B-minnesceller för framtida immunitet

Question 36

Beskriv de specifika immunreaktionernas förlopp - klonselektion och klonexpansion

Answer 36

* Ett främmande antigen möter en lymfocyt med passande receptor. * Detta sker främst i sekundära lymfoida organ (t.ex. lymfkörtlar) → kallas **klonselektion**. * När en lymfocyt binder sitt specifika antigen aktiveras den. * Aktivering → **klonexpansion**: många identiska lymfocyter bildas

Question 37

Beskriv det ospecifika immunförsvarets inre del - icke-cellulära faktorer - akutfasproteiner

Answer 37

akutfasproteiner: Produceras av levern vid infektion eller vävnadsskada, till exempel * CRP används som inflammationsmarkör. CRP-nivån är förhöjd vid alla former av inflammation.

Question 38

Hur regleras energimetabolismen hormonellt?

Answer 38

**Insulin**: Utsöndras av bukspottkörteln efter måltid (absorptionsfasen). Stimulerar upptag av glukos i celler och lagring som glykogen eller fett. Hämmar nedbrytning av fett och glykogen. **Glukagon**: Utsöndras vid lågt blodsocker (post-absorptionsfasen). Stimulerar nedbrytning av glykogen i levern samt nybildning av glukos (glukoneogenes).

Question 39

Leverns blodförsörjning, arteriellt/venöst blod, portakretsloppet

Answer 39

Levern får både venöst och arteriella blod. Blodet går till leverkappilärerna (större än vanliga kapillärer) som kallas sinusoider. **Det venösa blodet** kommer från v. portae från matspjälkningskanalen, bukspottkörteln och mjälten. Portvenen går in i levern, där den förgrenar sig till ett nytt nätverk av kapillärer, sinusoiderna **Det arteriella blodet** kommer från a. hepatica som utgår från aorta

Question 40

Hur skiljer sig den viscerala och parietala delen av bukhinnan åt?

Answer 40

Viscerala bukhinnan täcker organens yta, medan parietala bukhinnan klär bukväggens insida. Båda delarna bildar tillsammans en sluten säck med ett vätskefyllt utrymme emellan.

Question 41

Beskriv följande: bukhåla, bukhinna och peritoeanlhåla

Answer 41

* Bukhålan är området mellan diafragma och bäckenet där större delen av matspjälkningsorganen finns. * Den täcks av bukhinnan, som har två delar: den parietala (mot bukväggen) och den viscerala (kring organen), * med en vätskefylld peritonealhåla mellan dem som minskar friktion.

Question 42

Vad har dessa hormon för effekt? Vart produceras/frisätts de? * Kolecystokinin (CCK), * sekretin * gastrin

Answer 42

**Kolecystokinin (CCK)**:frisätts från epitelceller i tunntarmen som svar på den ökade koncentrationen av peptider och fettsyror i tunntarmens innehåll när vi har ätit. CCK stimulerar bukspottkörteln till ökad utsöndring av enzymer samt kontraktion av gallblåsan. **sekretin**: frisätts från epitelceller i tunntarmen när innehållet i tarmen blir surt, stimulerar pankreas till att producera bukspott med hög koncentration av HCO3-. . **gastrin**: stimulerar magsäckens parietalceller till sekretion av saltsyra.

Question 43

Hur ser mag-tarmkanalens blodförsörjning ut?

Answer 43

**Arteriellt blod**: bukorganen tar emot arteriellt blod via tre grenar från aorta: * Truncus coeliacus, som leder blod till levern, mjälten, magsäcken och bukspottkörteln * de två tarmkäxartärerna, aa. mesenterica superior och inferior som leder blod till tarmarna. **Venöst blod**: blodet från mag-tarmkanalen går via v. portae till levern

Question 44

Förklara begreppen: glykogen, glykogenes, glykogenolys, glykoneogenes

Answer 44

**glykogen**; Levern ombildar och lagrar glukos från tarmen **Glykogenes**: Levern omvandlar glukos till glykogen för lagring. **Glykogenolys**: Vid behov omvandlas lagrat glykogen tillbaka till glukos och frisätts i blodet. **Glykoneogenes**: process där lever och njurar bildar glukos från icke-kolhydratkällor. Säkerställer blodsockernivåer vid fasta och långvarig fysisk aktivitet

Question 45

Ge exempel på organ som ligger: retroperitonealt, extraperitonealt och intraperitonealt.

Answer 45

**intraperitoneal**: organ som omges helt av peritoneum (bukhinna), ex magsäcken, levern, delar av tunntarmen (jejunum, ileum) - har tarmkäx **retroperitoneal**: bakom peritoneum, har inte tarmkäx - ex njurarna, pankreas, tjocktarmens ascendens och descendens. **extraperitonealt**: utanför bukhinnan

Question 46

Leverns huvuduppgifter

Answer 46

* **Avgiftning**: Renar blodet från läkemedel, alkohol och andra skadliga ämnen. * producerar **galla** som är nödvändig för att spjälka och absorbera fett * producera **plasmaproteiner** (koagulationsfaktorerna) **kolhydratmetabolism**: Glykogenes Glykogenolys Glykoneogenes

Question 47

Vilka nervsystem är involverade i tömning av urinblåsan?

Answer 47

**Parasympatiska nervsystemet** * Stimulerar blåsmuskeln (detrusor) att dra ihop sig * Öppnar inre slutmuskeln * Möjliggör tömning **Sympatiska nervsystemet** * Hämmar blåsmuskeln (detrusor) * Stänger inre slutmuskeln * Förhindrar tömning (vid lagring av urin) **Somatiska nervsystemet** * Styr yttre slutmuskeln viljemässigt * Gör att man kan kontrollera tömningen

Question 48

Vilka celler produceras renin av?

Answer 48

Renin produceras av **juxtaglomerulära celler** i njurens afferenta arterioler.

Question 49

Beskriv hur hydrostatiskt och kolloidosmotisk tryck påverkar GFR

Answer 49

**främjar**: * Hydrostatiskt tryck i glomeruluskapillärerna är blodtrycket som pressar vätska ut genom kapillärväggen in i Bowmans kapsel. Detta tryck främjar filtration och ökar GFR. **motverkar**: * Hydrostatiskt tryck i Bowmans kapsel (vätskans tryck i kapseln) motverkar filtrationen och minskar GFR. * Kolloidosmotiskt tryck orsakas av proteiner (huvudsakligen albumin) i blodplasman i glomerulus. Detta tryck drar tillbaka vatten från Bowmans kapsel in i kapillärerna och motverkar filtrationen, vilket sänker GFR. **Ungefärliga tryckvärden i glomerulus:** * Hydrostatiskt tryck i kapillärerna: cirka 55 mmHg (främjar filtration). * Hydrostatiskt tryck i Bowmans kapsel: cirka 15 mmHg (motverkar filtration). * Kolloidosmotiskt tryck i kapillärerna: cirka 30 mmHg (motverkar filtration). Nettotrycket för filtration blir då ungefär: 55 – (15 + 30) = 10 mmHg.

Question 50

Ge några exempel på faktorer som påverkar GFR genom att reglera det hydrostatiska trycket

Answer 50

* **autoreglering**: njurarna kan upprätthålla en oförändrad filtration och genomblödning vid kortvariga fluktuationer genom att kontrahera de afferenta och efferetna arteriolerna * **angiotensin II**: bildat genom RAAS. Stimulerar till kontraktion av afferenta och efferenta arteriolerna och frisättning av ADH och aldosteron. Angiotensin 2 ökar blodvolymen och det perifera motståndet vilket motverkar fall i det arteriella blodtrycket. * **nervös reglering**: vid fysisk aktivitet, kris och stresssituationer ökar aktiviteten i sympatiska nervsystemet och genomblödningen av hjärnan och hjärtat prioriteras. Den ökade koncentrationen av adrenalin i plasma kontraherar både de afferenta och de efferenta arteriolerna i njurarna = minskad genomblödning men filtrationstrycket förändras bara lite.

Question 51

Vilken syrabasrubbing drabbas man av om man hyper/hypo-ventilerar?

Answer 51

Hypo = acidos Hyper = alkalos