Läkemedel vid akuta situationer Flashcards

1
Q

Alla läkemedel ges efter läkarordination. Vanligen ges de intravenöst i det akuta skedet, varför?

A

För att få så snabb effekt som möjligt. Läkemedel direkt i blodet ger en högre biologisk tillgänglighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Läkemedel kan förutom intravenöst även ges som inhalation, när då?

A

Framför allt vid andningsbesvär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad händer när man ger betablockerare?

A

Hjärtfrekvensen minskar, blodtrycket sjunker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är ronki?

A

Ett kontinuerligt visslande ljud i samband med andning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilket läkemedel behövs för att behandla saturation 88%?

A

Syrgas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka läkemedel behövs för att behandla ronki och varför?

A

Betastimulerare för att vidga luftrören, och kortison för att hämma inflammationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

En kvinna med KOL-excerbation (försämring) har en temp på 38,2, vilket läkemedel ges och varför?

A

Antibiotika, då detta är ett tecken på infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilket läkemedel ges för att behandla andningskorrelerad smärta?

A

Analgetika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När får man ge syrgas utan läkarordination?

A

Syrgas kan ges enligt generella direktiv i akuta situationer, förutsatt att den som ger det har tillräckliga kunskaper om vad det innebär att ge syrgas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken indikation finns för att behöva tillföra syrgas?

A

Låg syremättnad i blodet/hypoxi.

Dvs, syrgas behöver inte nödvändigtvis ges till patienter med endast andningssvårigheter, bröstsmärta eller illamående m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför löper patienter med avancerad KOL (alt. annan nedsatt andningsförmåga) större risk för koldioxidretention?

A

De har redan ett högt koldioxidvärde i artärblodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör man för att undvika koldioxidretention vid syrgasbehandling? Är det relevant att kontrollera saturationen?

A

En noggrann dosering av syrgasflödet samt upprepade blodgaskontroller.

En saturationsmätning mäter endast mängden syre, det relevanta här är mängden koldioxid och då krävs en blodgaskontroll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

I vilken form ges beta 2-stimulerare i det akuta tillståndet och med vilket syfte?

A

Som inhalation, i syfte att vidga luftrören.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en vanlig biverkan från beta 2-stimulerare och vad beror det på?

A

En ökad hjärtfrekvens. Det beror på att beta 2-stimulerare vanligen inte är selektiva vilket innebär att de stimulerar både beta 2-receptorer (som vidgar luftrören) och beta 1-receptorer (som ökar frekvensen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

I vilken form ges kortison (glukokortikoider) och vad är syftet?

A

Antingen intravenöst eller i tablettform. Syftet är att dämpa immunreaktioner och inflammatoriska processer.

Kortison har ingen akut effekt, men förebygger inflammatoriska reaktioner som kan uppkomma efter det akuta skedet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför behöver diabetiker vara försiktiga med kortisonbehandling?

A

En av kortisonets biverkningar är att det kan höja P-glukos, vilket kan leda till oerhörda svängningar i blodsockernivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nämn fyra biverkningar av kortison.

A
  1. Högre P-glukos, och svängningar i blodsockernivå
  2. Högre antal leukocyter, ger ett falskt förhöjt värde i efterförloppet
  3. Bidrar till vätskeretention
  4. Högre blodtryck, till följd av vätskeretention
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan patienter med gastrit/ulcus påverkas av kortison?

A

Vid per oral administrering kan gastrit/ulcus förvärras, eftersom kortison påverkar magslemhinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kan kortison vara riskfyllt vid en pågående infektion?

A

Eftersom kortison dämpar immunförsvaret och de inflammatoriska processerna finns det en risk att man maskerar en pågående infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

När ges antibiotika och hur funkar det?

A

Antibiotika ges vid misstanke om infektion orsakat av bakterier, för att motverka och förebygga en försämring av situationen.

Antibiotika skadar bakterieceller men inte mänskliga celler. Vilket antibiotika som ges beror på vilken bakterie som ligger bakom infektionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varför ges antibiotika efter ett cirkulationsstopp?

A

I förebyggande syfte eftersom risken för pneumoni är stor. Detta på grund av eventuell aspiration.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kortfattat, vilka två undersökningar avgör när antibiotika ska ges?

A

Kliniska fynd (det man ser och bedömer hos patienten) i kombination med lungröntgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Innan man påbörjar antibiotikabehandling, vad måste alltid kontrolleras?

A

Kontrollera ALLTID så att inte patienten är allergisk mot antibiotika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad har paracetamol för egenskaper?

A

Smärtstillande (perifert) & febernedsättande

25
Q

Varför ger man ibland flera typer av analgetika samtidigt?

A

För absolut bästa effekt kan man ge ett perifert smärtstillande läkemedel (ex. paracetamol) tillsammans med ett centralt smärtstillande läkemedel (ex. morfin).

26
Q

Nämn fem biverkningar för paracetamol.

A

Vid rekommenderade doser är biverkningar väldigt sällsynta. Maxdos för en vuxen är 4g/dygn (1g x 4).

Sällsynta (<1/10 000 - <1/1000)

  • Förhöjda levermarkörer
  • Urtikaria (Nässelutslag)

Mycket sällsynta (<1/10 000)

  • Låga trombocytantal
  • Njurskada
  • Anafalyxi (Allergisk reaktion)
27
Q

Nämn två exempel på när paracetamol blir farligt.

A
  • Ett intag på 15 g/dygn kan leda till dödlig utgång.

- En maxdos (4 g/dygn) i kombination med alkohol kan ge omfattande leverskada.

28
Q

När vi lyssnar på en patients lungor låter det som att det finns vätska i lungorna och det rasslar lite grann. Patienten har svårt att andas och har hög AF. Vilket läkemedel ges och varför?

A

Patienten har sannolikt hjärtsvikt och har samlat på sig vätska. För att få ut vätska från lungorna ges diuretika.

29
Q

Ett sviktande hjärta arbetar hårt och behöver allt syre den kan få. Ett sympatikuspåslag och ökad pulsfrekvens kan bidra till en förvärrad situation. Vilket läkemedel ges för att sänka pulsen/frekvensen?

A

Betablockerare.

30
Q

Vad händer med blodtrycket om man ger betablockerare?

A

Blodtrycket sjunker eftersom pulsen sjunker.

31
Q

Vilket läkemedel ges för lågt blodtryck 85/50 mmHg?

A

Noradrenalin eller adrenalin.

32
Q

Vad gör nitroglycerin?

A

Avlastar hjärtat och vidgar koronarkärlen.

33
Q

Hur underlättar man hjärtats arbete och motverkar en försämring av hjärtsvikt i det akuta skedet? 5 delar

A
  1. Sänk blodtrycket
  2. Minska hjärtats arbetsbelastning
  3. Stärk hjärtats kontraktionskraft, pumpa mer kraftfullt
  4. Minska volymen i kroppen, eftersom hjärtat inte har samma förmåga att pumpa ut det i stora kretsloppet riskerar vätskan att fastna i lungorna
  5. Minska risken för trombos
34
Q

Blodtrycket = ?? x ??

Minutvolym = ?? x ??

A

Blodtrycket = Minutvolym x Perifert motstånd (afterload)

Minutvolym = Slagvolym x Frekvens

35
Q

Tre faktorer som påverkar hjärtats syrgasförbrukning?

A
  1. Frekvensen. En ökad frekvens innebär ett ökat arbete och därmed en ökad syrgasförbrukning.
  2. Väggtensionen. En ökning av Preload (fyllnaden) eller av Afterload (motståndet) kommer påverka väggtensionen. Det kommer göra att hjärtat får arbeta mer och det krävs mer syrgas.
  3. Kontraktiliteten. En ökad ansträngning eller ett sympatikuspåslag leder till att hjärtat jobbar med en ökad kontraktionskraft vilket kräver mer syrgas.
36
Q

Tre faktorer som påverkar hjärtats syrgastillgång?

A
  1. Frekvensen. Ju högre frekvens desto kortare blir tiden för hjärtats återhämtning
  2. Diastoliska artärtrycket. Ett ökat diastoliskt tryck, vilotryck, innebär ett högre motstånd i koronarkärlen vilket påverkar syrgastillgången negativt.
  3. Hemoglobinvärde, saturation. Hemoglobin binder syre, varav hjärtat förbrukar ca 75% av det.
37
Q

Tre saker man bör vara observant på när man ger diuretika?

A
  1. Blodtrycket kan sänkas.
  2. Mängden S-kalium kan sänkas eftersom diuretika gör att vi förlorar mer K med urinen.
  3. Tiazider (ex. Lorsartan) kan av okänd anledning höja P-glukos.
38
Q

Vad händer med hjärtats syrgasbalans när man ger Betablockerare?

A

Eftersom frekvensen minskar med betablockerare kommer syrgasförbrukningen minska samtidigt som syrgastillgången ökar.

39
Q

Vad betyder inotropi?

A

Kontraktionskraft i hjärtat.

Inotropa läkemedel påverkar blodkärlen i hjärtat genom att dra samman eller vidga dem.

40
Q

Vad är noradrenalin och hur funkar det?

A

Noradrenalin är en av kroppens signalsubstanser. Det finns även som ett hormon i blodet och är även förstadium till adrenalin. Det binder till receptorerna i hjärtat och kommer höja hjärtfrekvensen, slagvolymen, och hjärtats kontraktilitet samtidigt som det stimulerar blodkärlen att dras ihop.

41
Q

Vad är adrenalin?

A

Adrenalin är både ett stresshormon och en signalsubstans. I normala fall är utsöndringen i kroppen lågt, men när sympatikus aktiveras ökar utsöndringen. Adrenalin vidgar luftrören och är därför bra att ge vid astmaanfall.

42
Q

Vad är katekolaminer?

A

En grupp kemiska ämnen/föreningar. De viktigaste är adrenalin, noradrenalin och dopamin.

43
Q

Vanligaste biverkningarna av adrenalin? 5 st.

A
  1. Huvudvärk
  2. Yrsel
  3. Takykardi
  4. Högt blodtryck
  5. Rytmrubbningar
44
Q

Vad är dopamin och hur funkar det?

A

Dopamin är en signalsubstans i hjärnan, och det som gör att vi mår bra, framförallt när vi gjort något bra.
Dopamin har även inotropa egenskaper; det stimulerar hjärtat till en ökad kontraktilitet. Utöver det ökar blodflödet i hjärtats kranskärl, i hjärnan, i mesenteriet, njurarna. Dopamin kan ges i det akuta skedet för att optimera hjärtats kontraktionskraft och säkerställa genomblödningen i njurarna och därmed bibehålla eller öka diuresen.

45
Q

Vad gör levosimedan (Simdax)? Vilka biverkningar finns?

A

Simdax ökar blodflödet i hjärtats kranskärl, men också genomblödningen i hela hjärtat hos patienter med hjärtsvikt. Det bästa med Simdax är att man lyckas förbättra detta utan att öka syrgasförbrukningen.

Biverkningar kan vara lågt blodtryck, huvudvärk, rytmrubbningar.

46
Q

Vad är Milrinon? Vilka biverkningar finns?

A

Milrinon är en inotrop drog som vidgar blodkärlen.

Biverkningar är lågt blodtryck, huvudvärk, rytmrubbningar.

47
Q

Vad är nitroglycerin och hur funkar det? Möjliga biverkningar?

A

Nitroglycerin är ett snabbverkande läkemedel som bland annat minskar det venösa återflödet och därmed sänker blodtrycket. Det har även en vidgande effekt på hjärtats kranskärl - det minskar motståndet i kranskärlen, syresättningen förbättras och syrgasbehovet minskar. Detta gör att smärtan antingen lindras eller försvinner helt. Nitro tas snabbt upp av blodet, antingen sublingualt eller som spray via munslemhinnan, eller intravenöst. Det finns en stor risk för toleransutveckling. Vid behandling över en längre tid krävs sannolikt en doshöjning för att bibehålla effekten, annars kommer kroppen vänja sig.

Biverkningar kan vara huvudvärk, yrsel, lågt blodtryck, takykardi, rosig hud.

48
Q

Hur och var fungerar opioider i kroppen?

A

Opioider har en affinitet till μ-receptorer (my-receptorer) i det centrala nervsystemet och binder sig främst till dem. De hämmar frisättning av inflammatoriska smärt-mediatorer. Den huvudsakliga effekten är koncentrerad till centrala nervsystemet och det stimulerar också hjärnans belöningssystem. Alla opiater är väldigt beroendeframkallande, del på grund av upplevelsen av ett kraftigt rus, men även på grund av en snabb toleransökning i kroppen.
Morfin påverkar det limbiska systemet i hjärnan, förändrar smärtupplevelsen och dämpar ångest.

49
Q

Förutom smärtlindring, vilka är de centrala effekterna av opioider?

A
  • Opioider är andningsdeprimerande, vilket betyder att vid höga doser kan patienten sluta andas och man måste vara beredd på att assistera andningen.
  • De har även en hostdämpande effekt, på grund av påverkan på hostreflexcentrum
  • Opioider kan göra en illamående
  • De har en sederande effekt
  • Opioider dämpar ångest och rädsla, och man kan få en känsla av välbefinnande och eufori.
50
Q

Vilka är de perifera effekterna av opioider?

A
  • En tonusökning (ökad spänning) i glatt muskulatur, vilket lätt kan leda till gall-/njurstensanfall samt förstoppning.
  • Dilatation av de perifera blodkärlen, vilket sänker blodtrycket.
  • Histaminfrisättande, vilket gör framförallt morfin olämpligt för astmapatienter. Histamin är ett ämne som kroppen vanligen frisätter för att starta en allergisk reaktion. Risken för sammandragning av luftvägarna är därför stor.
51
Q

Vad är tribonat och bikarbonat och när ges de?

A

Tribonat och Natriumbikarbonat är hypertona elektrolytlösningar för behandling av acidos. (Buffring)

Användning av tribonat ställer krav på adekvat njurfunktion och att man kan kissa ordentligt.
Indikationer: Metabolisk acidos av skiftande anledning. Kombinerad metabolisk/respiratorisk acidos. Bufferttillsats till primingvätska i hjärt-lungmaskin.

Användning av bikarbonat ställer krav på adekvat lungfunktion så man kan andas ut den koldioxid som bildas vid buffring.
Indikationer: Behandlingskrävande metabolisk acidos, hjärtstillestånd.

52
Q

Varför bör man inte buffra hypoterma patienter?

A

Kroppstemperaturen påverkar gasernas löslighet och man kan få en felaktig bild över om patienten är sur eller inte.

53
Q

När kan man behöva tillföra vätska och varför?

A

Vätska tillförs vid hypovolemiska tillstånd som blödning och dehydrering. En del av blodvolymen har minskat och blodtrycket kommer inte kunna upprätthållas. Vid pågående blödning och/eller lågt hemoglobinvärde ges blodprodukter, annars ges främst kristalloida vätskor som ex. Ringer Acetat.

54
Q

Varför blir det en “balansgång” gällande vätsketillförsel under pågående blödning?

A

Vid tillförsel av vätska kommer blodtrycket öka, vilket samtidigt ökar mängden blod som försvinner via blödningen. Balansgången blir att upprätthålla en tillräcklig blodvolym för att säkerställa adekvat blodtryck och genomblödning i kroppens vävnader, samtidigt som blodtrycket inte får bli högre än vad som behövs för att upprätthålla en god perfusion/genomblödning.

55
Q

Till vilka patienter bör vätsketillförsel ges med försiktighet?

A

Till patienter med hjärt- och lungsjukdomar.

56
Q

Vad beror en hypovolemisk chock oftast på? Hur behandlar man det?

A

Blödning eller dehydrering.

Vi tillför syrgas, vätska, blodtransfusion, buffert (om syrabas-balansen är påverkad).
Den bakomliggande orsaken behöver behandlas, ex. stoppa blödningen.

57
Q

Vad beror en kardiogen chock på? Hur behandlar man det?

A

Sviktande pumpförmåga.

Vi tillför syrgas, vätska (restriktivt), diuretika, buffert (om syrabas-balansen är påverkad).
Den bakomliggande orsaken behöver behandlas, ex. angio/PCI för att få bort blockader i kranskärl.

58
Q

Vad beror en distributiv chock på? Hur behandlar man det?

A

Septisk/toxisk påverkan eller neurogen påverkan.

Vi tillför syrgas, vätska, antibiotika (för att eliminera ev. bakterier), buffert (om syrabas-balansen är påverkad).
Den bakomliggande orsaken behöver behandlas.