Omvårdnad vid diabetes och akuta elektrolytrubbningar Flashcards

1
Q

Vilka två akuta tillstånd finns kopplat till diabetes?

A

Hypoglykemi och hyperglykemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken är den jon som är absolut mest avgörande för vätskereglering?

A

Natrium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är de främsta symtomen på rubbningar i kaliumnivån.

A

Muskel- och nervfunktionsnedsättningar. Både från muskler, hjärta, och mag- och tarmkanal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När blodsockret sjunker uppstår hypoglykemi, vilka symtom och orsaker finns?

A

Symtomen beror på hur allvarlig hypoglykemin är, milda sänkningar kan ses som: hungerkänsla, darrningar, minskad koncentrationsförmåga, hjärtklappning, oro, trötthet, irritation/aggressivitet. Större sänkningar kan ses som: berusningsliknande tillstånd, sluddrigt tal, blek och kallsvettig hud, förvirringstillstånd, muskelsvaghet, sänkt medvetande.

Orsaker: för mycket eller för lite insulin, för lite energiinnehåll i maten, illamående och kräkningar, fysisk aktivitet, alkoholintag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur låg blodsockernivå syns hos en medvetslös patient pga hypoglykemi?

A

Vanligen ned mot 1,7.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När blodsockret stiger uppstår hyperglykemi, vilka symtom och orsaker finns?

A

Symtom ser olika ut beroende på allvarlighetsgrad, mindre ökningar i sockret kan ses som: stora urinmängder, kraftig törst, huvudvärk, trötthet, illamående/kräkningar. Större ökningar i blodsockret kan ses som: buksmärtor, hyperventilation (respiratorisk kompensation), acetondoft, hög puls + lågt blodtryck (tecken på hypovolemi), sänkt medvetande, kramper.

Orsaker: för lite insulin, för högt energiinnehåll i maten, feber/infektion, inaktivitet, trauma, stress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken är den vanligaste elektrolytrubbningen?

A

Hyponatremi. Förekommer hos upp till 30% av patienter på sjukhus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Orsaker och symtom på hyponatremi?

A

Orsaker: hyperhydrering, Na-förlust, hyperglykemi

Symtom: lågt blodtryck, huvudvärk, illamående/kräkning, muskelsvaghet/muskelkramper, yrsel, apati, förvirring, koma/död.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad finns det för risk om en patient med akut hyponatremi inte får snabb vård?

A

Det finns en risk att de utvecklar hjärnödem. Ju mer hjärnödem de får desto större risk blir det att trycket blir så stort att hjärnstammen blir inklämd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Orsaker och symtom på hypernatremi?

A

Orsaker: dehydrering, njursvikt, hjärtsvikt, hyperaldosteronism, levercirros, överdosering av Na.

Symtom: ökad plasmavolym, ökad hjärtfrekvens och blodtryck, perifera ödem/lungödem, kraftig törst, minskade urinmängder, magkramper, förvirring/slöhet, muskelsvaghet, kramper och koma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Orsaker och symtom på hypokalemi?

A

Orsaker: Diuretikabehandling, förluster via mag-tarmkanalen, malnutrition

Symtom på akut uppkommen hypokalemi: trötthet, apati, koncentrationssvårigheter, aptitlöshet, muskelsvaghet, paralytisk ileus, kramper, EKG-förändringar/arytmier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Orsaker och symtom på hyperkalemi?

A

Orsaker: läkemedel (ex. NSAID, ACE-hämmare, trimetoprin, heparin, kaliumsparande diuretika), dehydrering, acidos, akut njursvikt, binjuresvikt (aldosteron som produceras i binjurarna stimulerar utsöndringen av K), trauma (K utsöndras när vävnader och celler går sönder (därför får inte stasen sitta för länge vid blodprov)).

Symtom: dålig smak i munnen, stickningar i mun och tunga, trötthet, muskelsvaghet, förlamning förvirring, oro, EKG-förändringar/arytmier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad bör man tänka på utifrån S-ABCDE hos patienter med diabetes/akuta elektrolytrubbningar?

A

S - Finns en smittorisk? Räcker ordinarie basal skyddsutrustning? Behöver patienten defibrillator, och är vi på en säker plats för det?
A - Andas patienten? Är luftvägen fri? Om inte, kan näskantarell och svalgtub användas.
B - Hur ser andningen ut, vad är andningsfrekvensen? Saturation? Andningsmönster? Finns det något tecken på syrebrist? Om saturationen är nedsatt tillförs syrgas, antingen genom näsgrimma eller mask.
C - Puls? Blodtryck? Kapillär återfyllnad? Har patienten förlorat mycket vätska finns ett lägre blodtryck. Har patienten hypernatremi har de säkerligen samlat på sig vätska och därav högt blodtryck.
D - Medvetandegrad? Finns det en tendens för kramper? Viktigt att komma ihåg att diabetiker kan få sänkt medvetande om deras blodsocker blivit för högt/lågt.
E - P-glukos ska alltid kontrolleras hos diabetiker. Temperatur? EKG? Diures? Rörlighet? Förvirring?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När ska patienter få ett omedelbart omhändertagande?

A

Vid cirkulatorisk påverkan och sänkt medvetande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När ska man ge patienter med diabetes/elektrolytrubbningar ett snabbt omhändertagande? 5 saker.

A
  1. Vid avvikande provsvar och påverkan på vitalparametrar.
  2. P-glukos över 15 mmol/L vid typ 1 diabetes
  3. S-Natrium < 125 mmol/L
  4. S-Kalium > 5,5 eller < 2,7 mmol/L
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad görs i det akuta omhändertagandet av patienter med diabetes?

A

Det akuta omhändertagandet av diabetespatienter syftar till att normalisera blodsockernivåerna. Vi kontrollerar P-glukos och elektrolytstatus. Har patienten utvecklat ketoacidos kommer kaliumnivån i blodet stiga eftersom vätejoner tränger in i cellerna. Vi sätter PVK för snabb tillförsel av läkemedel och vätska. Om patienten kissar väldigt mycket eller inte alls kan det bli aktuellt med KAD.

17
Q

Vilken typ av vätsketillförsel ges till en patient med hypoglykemi?

A

30% glukos om patienten inte kan äta/dricka själv

18
Q

Vilken typ av vätsketillförsel ges till en patient med hyperglykemi?

A

Vätska, insulin och kalium.

19
Q

Vad görs i det akuta omhändertagandet av elektrolytrubbningar?

A

Syftet med det akuta omhändertagandet är att korrigera nivåerna av natrium och kalium. Vi kontrollerar el-status, samt sätter PVK för snabb tillförsel av läkemedel och vätska.

20
Q

Hur mycket natrium ges vid hyponatremi?

A

1-2 mmol/L/h

Om hyponatremin uppstått under mer än 48h får endast 0,5 mmol/L/h ges.

21
Q

Vid behandling av hypernatremi, hur snabb får sänkningen av natriumnivån vara i kroppen vid vätsketillförsel?

A

Max 0,5 mmol/L/h.

22
Q

Vid vilken S-kaliumnivå ges kalium intravenöst?

A

Om S-kalium är < 3,0 mmol/L.

Observera hur mycket patienten kissar, en ökad diures kommer sänka kalium.

23
Q

Vad görs i det akuta omhändertagandet av hyperkalemi?

A
  • Om S-kalium är > 6,0 mmol/L görs EKG-övervakning eftersom ju högre kaliumnivåerna är extracellulärt desto mer lättretat blir hjärtat, höga kaliumvärden kan orsaka ventrikelflimmer.
  • Man kan sänka kalium med Resonium (en jonbytare som tas upp istället för K), antingen per os eller rektalt.
  • Man kan behöva korrigera acidos, eftersom K och H då byter plats.
  • Kaliumvärden kan även sänkas genom insulin-glukos infusion (med hjälp av insulin förflyttas K från ECV till ICV, vilket sänker seriumnivån), eller forcerad diures.
  • Hos patienter med njursvikt är det enda sättet att sänka kalium i blodet med hjälp av dialys.
24
Q

Exempel på omvårdnadsdiagnoser/risker hos patienter med diabetes/elektrolytrubbningar? 7st

A
  1. Risk för instabil blodsockernivå
  2. Arytmi
  3. Risk för elektrolytbalansrubbning
  4. Risk för dehydrering
  5. Risk för akut förvirring
  6. Ängslan/oro
  7. Nedsatt välbefinnande

Dock finns det betydligt fler som kan passa in.