1
Q
Vilken är den lägsta inomhus temperaturen man ska ha enligt försäkringsbolagen?
A
15 grader celsius
2
Q
Vilken temperatur vill de flesta ha på vintern?
A
23-24 grader celsius
3
Q
Vilken temperatur vill de flesta ha på sommaren?
A
20-21 celsius
4
Q
Uppvärmnings-/kylningskostnaden kan minimeras genom att?
A
isolera byggnaden
och/eller väljer effektiva metoder.
5
Q
Äldre hus har självventilation, 30 år bakåt så
ventileras hus med fläktar.
A
6
Q
Värmeväxling för att värma den
ingående luften spar energi.
A
7
Q
Vissa fastigheter har egen vattenuppvärmning, vilket sker med exempelvis en panna
som bränner ved, pellets eller olja och ofta kompletteras med en elpatron.
A
8
Q
En del hus har utöver panna en värmepump som nyttjar temperaturskillnader i luft
eller mark och via värmeväxling får man upp temperaturen nog till uppvärmning.
A
9
Q
Idag är det populärt att kombinera värme
växlingssystem med solfångare.
A
10
Q
Börvärdet jämförs med ärvärdet från givaren.
A
11
Q
- Regulatorn ställer efter värdeskillnaderna in varmvattenflödet till
elementen eller golvslingor så att ”är” blir ”bör”.
A
12
Q
- Regleringen kan ske kontinuerligt (flytande reglering) eller om
vissa bestämda temperaturskillnader uppnås med on/offreglering.
A
13
Q
Samma regleringstyper gäller även för infravärme, keramiska
värmehällar, luftvärme eller annat.
A
14
Q
Är och bör jämförs och målet är att bli så lika som möjligt på
kortaste tid.
A
15
Q
- Med direktverkande el är vanliga värmeelement vanligast, dit
räknas även golvvärmeslingor av motståndstråd.
A
16
Q
I större samhällen finns ofta ett fjärrvärmenät, så hushållen får
tillgång till varmvatten för uppvärmning och annat.
A
17
Q
I Jönköping skapas värmen i fjärrvärmenätet genom
sopeldning eller flis.
A
18
Q
Värmepumpar tillhör gruppen förnybar energi
eftersom de använder solenergin som lagrats i
berg, jord, vatten eller luft.
A
19
Q
Värmepumpen är minst 3 gånger mer
effektiv än direktverkande el på att
omvandla elektrisk energi till värme.
A
20
Q
Värmepumpar nyttjar temperaturskillnader
i mark och luft som omvandlas till värmeenergi.
A
21
Q
Man måste tillföra elektrisk energi för
att driva kompressorer och pumpar.
A
22
Q
Effektiviteten på värmepumpar är olika beroende på
anläggningens storlek, husisoleringen, hur
kallt det är utomhus och var i Sverige man bor.
A
23
Q
Värmepump Luft/luft:
* Nyttjar luften utomhus och omvandlar till varmluft. Inte så effektiv vid väldigt låga temperaturer och
fungerar ner till -20°. Luftvärmeväxlare används även för att kyla ner lokaler.
A
24
Q
Värmepump Luft/vatten:
* Använder utomhusluftens energi till att värma husets vattensystem.
Till skillnad från luft/luft kan man framställa varmvatten.
A
25
Värmepump Vätska/vatten:
* Används med berg-, mark- eller sjövärme.
En ofrysbar vätska får cirkulera i en slinga och via
värmeväxling så värms huset upp. Är effektivare
än luft/vatten.
26
Värmepump Frånluft:
* Nyttjar husets från-ventilationsluft och återför
värmen
från denna till den luft som ventileras in i huset.
* Metoden är inte så effektiv men en del av helheten för att spara mer energi.
* Genom värmeväxlingen så kan man även kyla inluften.
27
Vid luft/vatten eller vätska/vatten finns en ackumulatortank som utjämningsbuffert.
* Vid stora uttag (bad, duschning) så sjunker temperaturen i tanken.
* Vid för låg temperatur i tanken börjar vattnet cirkulera och värms upp via panna eller värmepump
28
Uppvärmningen i huset sker via vattenradiatorer längs väggar eller slingor i golv
29
Flödet styrs antingen för hand eller med motor via ventiler.
30
Om temperaturen i ackumulatortanken sjunker
kommer värmepumpen att starta och värma upp
vattnet.
31
Ackumulatortanken kan kopplas ihop med
solvärmepaneler (på tak).
* De enklaste består av slangar i slingor
som påverkas av den omgivande luften.
* Med vacuum som isolator mellan skyddsglaset och de solskensexponerade delarna
så ökas effektiviteten.
32
Med en sammankopplad ackumulatortank
med andra system så kan en oljepanna
stängas av om solfångarna värmer.
33
Ännu mer effektivt blir den med solpaneler som
försörjer värmepumpen med elektrisk energi.
34
Vid direktverkande el använder man termostater. De slår till och från
vid förinställda temperaturer.
35
Värmepumpar slår till och från om bör- och ärvärdet är olika.
36
För ett mer energieffektivt hus är det viktigt att alla värme- och
kylproducenter är i balans. Ett värmeelement vid ett fönster ska
exempelvis inte gå för fullt för att fönstret öppnas.
37
Fjärrvärme är dominerande i svenska städer idag som
värmesystem. Med det har man värmekraftverk som kan
använda olika bränslen och har hög rening av rökgaser. I fastigheter
kan kompakta värmeväxlare försörja många hushåll med värmeoch varmvatten.
38
Givarna som känner av temperaturer måste placeras på rätt ställe.
Värmen stiger ju uppåt och är det varmt vid golvet så upplevs
rummet varmt. Olika temperaturer beroende på rumstyp.
39
Alltmer elektrisk apparatur ger ifrån sig värme, LED drar ner
belysningens medan halogenlampor ökar den.
40
Värmen går att styra och jämna ut skillnader mellan olika
rum, så att inte drag skapas.
41
Störningskällor som instrålande sol kan fungera ihop med
värmeregulatorn så att om temperaturen stiger stängs
värmen av och blir det alldeles för varmt åker en markis ner
automatiskt.
42
Även ökad mänsklig närvaro påverkar värmen i lokalen och
med rörelsegivare samverkar med andra system så att
lokalen kanske börjar kylas ner liksom då ingen vistas i
lokalen.
43
Kaminer och andra värmekällor kan vara svåra att reglera
men man kan få de till att samverka med fläktar och annat
styrt av regulatorer
44
Lokaler med stort belysningsbehov eller elektronikfyllda
sådana har behov av att kylas ner.
45
Om många människor är i samma rum så kan
man med ventilationen kyla ner det.
46
Ett rum med många fönster kan temperaturregleras
vid solinstrålning med markiser eller persienner.
47
Kyla uppstår genom att man tar bort värme. Samma
princip som man använder vid värmepumpar är
den vanligaste metoden för att kyla mer lokaler.
48
Fjärrkyla blir allt vanligare i större städer som
Jönköping och används för att kyla ner lager,
varuhus, kontorskomplex och sjukhus
49
Precis som för värme används temperaturgivare i
kombination med luftfuktighetsgivare för att få
”lagom” temperatur.
50
Ljuset är vi mest beroende i vår
miljö.
51
Ljuset kan enkelt automatiseras
med rörelsesensorer (tändning)
och skymningsrelä (släckning).
52
Belysning har blivit något vi
inreder med de senaste åren.
53
Vi accepterar en liten förändring
(till skillnad från värme), vilket spar
mycket energi.
54
* Lumen:
* mått på ljusflöde.
55
* Lux:
* belysningsstyrkan,
från en källa i en
given riktning.
56
* Candela:
* mått på luminans,
används för att
förklara effekten av
ljusstyrkan alltså mängden ljus som
når ögat.
* 1 Candela är ljuset man kan mäta från
ett stearinljus på avståndet 1 m.
57
Ljusutbyte:
* Hur mycket ljus som alstras per tillförd watt
58
Ekonomin:
* Den elektriska mängden som man tillför för
att få en lämplig belysning varierar på hur
och var man använder olika ljuskällor.
59
Ljusets ”färg”:
* Kelvin är färgtemperaturenheten, ljusets reflektion beror på omgivningen.
60
* Kallt och intensivt ljus är bra för ett laboratorium, varmt ljus hos hårfrisören,
färgen som uppfattas beskrivs bra med färgtemperaturen:
61
* Varmt ljus: < 3000 K, Vitt (kallt) ljus: 3 000 – 5000 K, Dagsljus: > 5000 K!
62
Vitt ljus kan uppfattas ljusare trots att det har en lägre ljusstyrka än ett ”varmare”
ljus.
63
Arbetsbelysning ska vara intensiv utan att det
reflekteras för mycket.
64
Färgåtergivningen är olika även beroende på
tekniken som används för ljusets framställan,
LED och halogen som spottar ger olika ljus.
65
Armaturverkningsgrad:
* Hur mycket ljus som skapas i förhållande till hur
stor andel som lämnar armaturen,
beroende på reflektion och bländning
66
* I Belysning kan man göra mycket för att
spara energi med hjälp av:
* Armaturval, placering av armatur, om
ljuset är styrbart.
67
* Glödlamporna håller på att försvinna och
ersätts idag med dyrare lågenergilampor som
dock räcker 10-15 gånger längre samt drar
betydligt mindre med energi.
68
* Vissa lågenergilampor tar tid att tändas och
genom att styra dem kan dra ner de på
sparlåga för kortare tändtid.
69
Belysningsstyrning
* Idag är mångfalden av styrningslösningar av
belysning stor, enklaste är en tryckknapp och med
många belysningspunkter använder man en
kontaktor.
70
* Tidur används för att aktivera och släcka efter en
viss tid exempelvis i korridorer och trapphus, vilket
spar mycket energi.
71
* Närvarobelysning är ett annat exempel och det vet
du var vi har på skolan med rörelsevakt, eller?
72
* Idag bygger man in sensorer (oftast rörelse) i
armaturen så att belysningen inte lyser i onödan.
73
* Med en intelligent styrenhet kan man skicka info
till armaturer för styrning, ett exempel på detta är
DALI.
74
DALI (Digital Addressable Lightning Interface)
* Med en basenhet programmeras armaturerna till olika ljusscenarios, där
man tänder olika mycket olika delar av belysningen beroende på situation.
75
* Till detta används en 5-ledare där två ledare används till styrning och upp
till 64 ”deltagare” kan användas, där ljuspunkterna kan vara betydligt fler
om flera armaturer matas från samma styrenhet.
76
* Fördelen är förutom scenarios även att man kan
dimma och switcha olika punkter.
77
* En hel del hårdvara behövs för att möjliggöra denna styrning.
78
* Scenarios kan man ju använda även i ett hem med olika
för exempelvis tillagning och ätande av maten i köket.
79
* Med DALI kan man möblera med ljus, för att skapa
stämningar av att blanda ljus i oändligt många färger.
80
* Används till affärsskyltning, på arbetsplatser och
även mer nu i hem.
81
* Spridningen beror på enkelheten att installera och använda
med exempelvis DALI Easy ett annat populärt styrsystem
för detta är KNX.
82
* Inom underhållningsbranschen använder man DMX
83
Ventilation
* Frisk luft är en förutsättning för att vi ska må bra.
84
* Luften är det som i vissa fall värmer upp lokalen man vistas i.
85
* Detta är vanligt i offentliga lokaler som skolor.
86
* Då samverkar kyl- och värmesystemen så att värmeväxlare
värmer upp inluften med hjälp av luften man ventilerar ut.
87
* ”vädra” innebär ju att man öppnar upp fönster för att få frisk luft
och öppnar man upp flera får man kanske kors- eller tvärdrag.
88
* I en modern fastighet sker vädring automatiskt utan drag eller
fönster som blåser igen med en smäll.
89
* Äldre ventilationssystem fungerar med spjäll som ställs in efter
luftkvalitetsmätning, fläktarna styrs med frekvensomformare som
regleras med en kontinuerlig jämförelse av är- och börvärden.
90
Givare
* I moderna fastigheter mäts kontinuerligt temperaturen,
luftfuktigheten och i vissa fall koldioxidhalten (CO2
) och
värdena används för att växla luften i lokalen.
91
* Dessa tre parametrar är ett mått på luftkvalitet, med hjälp av
de så styrs mängden luft som ska omsättas, för stor
omsättning kostar för mycket och för liten innebär att man
mår dåligt.
92
* Utöver dessa ”online-instrument” för ventilationsstyrning
används handhållna instrument för att trimma in
anläggningen genom att hitta partiklar ner till 0,3 m som
pollen, tobaksrök, bakterier och mögelsporer mm. Som
handhållna koldioxidgivare!
93
* Frisk luft innehåller: Kväve (78,08 %), Syre (20,95 %), Argon
(0,93 %) samt Koldioxid (0,034 %), alltså 340 ppm koldioxid ,
1 000 ppm CO2 är gränsen för ohälsosamt, då måste vädring
ske! Givaren mäter upp till 3 000 ppm CO2, då är man sedan
länge minst omtöcknad.
94
Värmeväxlare
* När luft behöver bytas ut så används ofta den utgående
för att värma den ingående luften via värmeväxlare.
95
* Mängden luft som tillförs styrs av ett spjäll eller mer
noggrant av
en varvtalsstyrd fläkt. Hastigheten på motorn som driver
fläkten bestäms med en frekvensomformare.
96
* Rent tekniskt används en spännings- eller strömnivå från
luftkvalitetsgivaren vars ärvärde jämförs med börvärdet
och via regulatorn skickas en spänning eller strömsignal
till frekvensomformaren.
97
* Luften byts ut på de tider man vill och detta regleras med
tidurs- eller närvarodetektorer som stänger av
luftväxlingen utan närvaro för att spara energi och pengar.
98
Ventilationssystem
* Två typer av system:
* antingen varvtalsstyrda fläktar som luftflödet justeras med, eller
utan varvtals styrda fläktar så används spjäll som justerar
luftvolymerna.
* Värmeåtervinning som är mer ekonomiskt, även här har man
fläktar och spjäll, vid behov tillförs varmvatten till värmeväxlaren
från en värmepump eller –panna. Luften som tas in filtreras och
regleras utifrån mätvärden från luftkvalitetsgivare.
99
* Normen på hur mycket luft som behöver bytas ut är satt till
en tilluft på 30-40 m3
/h per person för att vi och lokalen ska
må bra och detta sker efter mätning av co2 samt
luftfuktigheten.
100
* Utan ventilation ökar luftfuktigheten genom att vi andas.
101
* Med ventilationssystem vill man även undvika besvärande
ljud, därför använder man sig av stora luftvolymer som
flyttas med låg hastighet för största möjliga tystnad!
102
Komfort
* Inom fastighetsautomation är komfort
ett försäljningsargument och förutom
full kontroll på värme, kyla samt
belysning så kan du välkomnas av ett
hem som spelar din musikspellista
samt du styr allt via din mobil, smart
eller hur?
103
* Komfort innebär som positivt ord att
man har det bra, ja kanske förr en lyx,
men numera var och ens standard.
104
* Idag går allt som man vill i stort sett
att automatisera och mängden saker
som man styr ökar fort hela tiden.
105
Trådlöst
* Traditionella trådlösa enheter som sänder och tar emot idag kan
vara ske med teknikerna:
106
* Wi-Fi:
* på 2,4- eller 5 GHz- banden som dock når normalt 50
meter. Idag är ju sjätte generationen Wifi6 det senaste.
107
Mobilnätverk:
* når längt men är ju beroende av att kopplas på de publika
nätverken.
108
* Bluetooth:
* Når åtminstone 10 m fast med begränsad kapacitet
109
* IR:
* Når upp till 25-30 m i samma rum utan för mycket hinder
110
Z-Wave
* Enheterna (givare mm) pratar med varandra med radiovågor på
868,42 MHz-bandet.
111
* Kommunikationen är tänkt att ske med korta meddelanden, så att
en enhet ska vidarebefordra vad enheten bredvid har skickat
vidare osv.
112
* Bandbredden är smal och gjord främst för att vara energisnål med
samt ha snabba responstider.
113
* Används framför allt i hem och kontor.
114
* Naturligtvis kan enheterna vara tryckknappar och aktuator men
idag så finns allt möjligt även för belysning, temperatur,
luftfuktighet, solljus, kylskåp mm.
115
* Zensys är företaget som gör kommunikationsenheterna som finns i
produkter från väldigt många produkttillverkare exempelvis
Schneider.
116
ZigBee* Använder samma frekvensområde som Z-wave och har
samma typer av produkter. ZigBee Alliance är
organisationen bakom ZigBee.
117
* ZigBee är konkurrent till Z-Wave; egenskaper som de båda
teknikerna har är följande:
118
* De är energisnåla, trådlösa, vilket innebär att det är smidigt att
installera.
119
* har stöd för mesh-nätverk, som internet, informationen kan gå
olika vägar fram, nackdelen är nätverksloopar.
120
* ger signaler tillbaka att kommandot har utförts, vilket är en trygghet
121
* de flesta stora teknikföretagen är involverade och satsar mycket
resurser på någon av de nya generationerna av plattformar.
122
* är utvecklade för att vara enkla att installera
123
* kräver ingen stor investering (centralenhet) för att börja i liten
skala.
124
Enocean
* Enocean är huvudsakligen gjord för automation i fastigheter men
används även inom industri, transport, logistik samt nu smarta
hem med trådlös teknik där enheterna är väldigt strömsnåla
samt når 300 m utomhus och 30 m inomhus.
125
* Numera är tillverkarna förenade i Enocean Alliance
som är en ickevinstdrivande men teknikutvecklande
organisation för tekniken.
126
* Enocean startades av Siemens 2001 i Tyskland
127
* Radiofrekvenserna som används för att kommunikation är 902
MHz, 928,35 MHz, 868,3 MHz samt 315 MHz och numera även
2,4 GHz.
128
* Precis som andra används appar för att ställa in enheterna
smidigt.
129
433,92 MHz (Nexa, tillverkare)
* Systemet Nexa består av ett antal sändare och mottagare som kan
delas in enligt följande grupper:
* Sändare exempelvis handburna fjärrkontroller och så kallade väggsändare.
* Sensorer – Rörelsevakter, Magnetkontakter, Skymningsrelä,
Signalförstärkare.
* Mottagare – Finns för fast installation eller som plug-in
130
* bygger på radiokommunikation (simplex) mellan sändare och
mottagare, där det främsta användningsområdet består i att styra
belysning i hus & hem, kontor, sommarstugan, fritidsboendet etc.
131
* består främst av självlärande produkter, där varje sändare kan
skicka ut en unik signal som mottagare kan lära sig och hålla i
minnet, det varierar något mellan mottagarna om hur många
signaler den klarar av, i regel är det 3 alternativt 6 unika koder
beroende på modell. Systemet har de billigaste produkterna.
132
Philips Hue
* Världens mest anslutna belysning som använder ZigBee som kommunikationsstandard och
når ca 15 m (lampa till närmaste nästa).
133
* Vanliga scener med Hue är:
* Väckljus som har samma ljus som morgonsol för en bekväm väckning
134
* Påminnelsefärger eller pulsering så att du inte glömmer paraplyet när lampan i hallen
pulserar blå för att det regnar ute.
135
* Ambientljus som interagerar med musik, film eller ett spel.
136
* Stämningsljus, du vill ju ha olika ljus i köket för matlagning och matätning.
137
* Välkomnande ljus när du är på våg hem så får belysningen signalen från din smarta
enhet att du annalkas.
138
* Hue Disco är en populär app för festligt ljus vid fester.
139
* Det finns 3 typer av de dimbara Philips Hue-lamporna:
* White (varmvitt ljus), White Ambience (ställbar färgtemperatur)
samt White and Color Ambience (färg).
140
IKEA TRÅDFRI
* Har liknande funktioner som Philips Hue och använder sig av ZigBee precis som Hue samt
ligger i samma prisklass med enheterna.
* Har inte samma helhetstänk dock som Philips Hue och inte lika avancerade styrmöjligheter
141
Apple
Homekit * Är tänkt att hemmets alla uppkopplade enheter ska
kontrolleras med en enda app.
142
* Apple Hem som det heter på svenska ska ha en
iPhone, Mac eller iPad för att styras och andra
tillverkare får certifiera hos Apple att deras grejer
funkar fullt ut med Homekit.
143
* Förutom IKEA Trådfri och Philips Hue finns följande
som Apple Homekit också styr:
* Låsmekanismer, koldioxidmätare, vägguttag,
programmerbara knappar, radiatorer, termometrar och
luftfuktighetsmätare, smart högtalare som även visar på
sin skärm exempelvis koldioxidhalten från den mätaren,
översvämningslarm, rörelsesensorer,
övervakningskamera, elmätare mm.
* För Android finns Home Assistent!
Fastighetsautomation
flashcards
Decks in class (1)
# Cards
