Matspjälkningssystemet Flashcards
(19 cards)
Namnge och lokalisera matspjälkningsystemets olika delar och deras läge i kroppen.
Består av mag-tarmkanalen och några organ utanför kanalen. Dessa organ, det vill säga spottkörtlarna, bukspottkörteln och levern, tömmer sina sekret i magtarmkanalen via utförsgångar. Själva mag-tarmkanalen består av munhålan, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen.
Till vad använder kroppen de proteiner, kolhydrater och lipider (fett) samt vitaminer och mineraler som tillförs kroppen via mag-tarm systemet?
Proteiner används för att bygga och reparera vävnader, skapa enzymer och hormoner, och stärka immunförsvaret.
Kolhydrater ger snabb energi och lagras för framtida behov samt stödjer matsmältning genom fiber.
Lipider (fett) lagrar energi, skyddar organ och hjälper till med absorption av fettlösliga vitaminer.
Vitaminer reglerar kroppens processer och är nödvändiga för hälsa och välbefinnande.
Mineraler bygger strukturer, hjälper till med elektrolytbalans och stöder enzymer och biokemiska reaktioner.
Tillsammans stödjer dessa näringsämnen kroppens alla funktioner, från energi och reparation till immunförsvar och cellfunktioner.
Beskriv den generella uppbyggnaden av mag-tarmkanalens vägg utifrån de fyra skikten: mukosa, submukosa, muscularis och serosa.
Mukosa(slemhinna) det innersta skiktet i mat och -tarmkanalerna vägg som gränsar mot lumen. Slemhinnan i mag-tarmkanalen har en mer komplex uppbyggd än slemhinnan på andra ställen i kroppen. Dem består av tre skikt: en epitelskikt, ett bindvävsskikt, ett tunt skikt med glatta muskelceller. Från översta delen av magsäcken ner till ändtarmen: enkelt skikt med cylinderformade epitelceller. I munhålan, matstrupen och ändtarmen: flerskiktat plattepitel.
Epitelskiktet Utgör absorptionsyta för näringsämnen. Effektiv barriär mot dem yttre miljön. Epitelcellerna har kort levnadstid 2-3 dagar vilket ger ett ökat skydd. De flesta tarmepitelceller deltar i absorrptionsprocessen. Vissa epitelceller: Deltar i produktionen av matspjälkningssekret och producerar hormoner för matspjälkningsprocessen. I magsäckens, tunntarmens och tjocktarmens epitelskikt finns rörformiga körtlar.
Bindvävskiktet- Inehåller små blodkärl, nervfibrer, lymfkärl och lymfvävnad. Näringesämnen tas upp av blodet eller lymfan. Tunt skikt av glatt musklatur.
Submukosa- Bindvävsskikt som innehåller blodkärl, lymfkärl och nätverk av nervceller.
Muscularis- Ett cirkulärt skikt av glatta muskler. Nätverk av nervceller. Ett längsgående skikt av glatt muskulatur.
Serosa- Tunt bindvävskikt som är täckt av ett enkelt skikt av platta epitelceller.
Vad är tarmkäx och vad har det för funktion?
På ena sidan av tarmen, där bukhinnan omger tarmen fullständigt, bildar hinnan ett två skiktat veck dom kallas tarmkäk. Tarmens ganska fria upphängning gör att blandnings- och transport rörelserna i tarmen kan ske relativt obehindrat. Tarmkäkets fäste i bukväggen minskar samtidigt risken för att agränsades tarmavsnitt vrider sig om varandra så att tarmpassagen hindrar(tarmvred). Merparten av tarmarna är upphängd i tarmkäxet och det är också magsäcken.
Vad består saliv av och hur regleras salivsekretionen?
Betstår till mer än 99% av vatten.
Mucin( också i resten av mag - tarmkanalen)= slem = smörjmedel (viktig vid svällning
Amylas(också i magsäcken) spjälkar kolhydratens stärkelse
Lipas( också i magsäcken) spjälkar fett
Lysosom och antikroppar motverkar bakterieväxt i munhålan.
HCO3- (vätskarnonat) neutraliserar syror som bildas av bakterier i munhålan.
Salivsekretationen regleras uteslutande av autonoma reflexer. Parasympatikus ges rikligt med tunnflytande skret. Sympatikus liten volym tjockflytande sekret. Parasympatikus dominerar under måltider.
Beskriv sväljreflexen.
Sväljreflexen är en automatiskt styrd process som börjar när maten når bakre delen av munnen och avslutas när maten passerar in i magsäcken. Denna reflex skyddar luftvägarna och ser till att maten rör sig effektivt genom svälget och matstrupen.
Sväljreflexen är avgörande för att förhindra att mat eller vätska går in i luftvägarna, vilket skulle kunna leda till kvävning eller aspiration (inhalering av föda i lungorna, vilket kan orsaka infektioner som lunginflammation). Reflexen är också viktig för att föra näringsämnen till matsmältningssystemet och upprätthålla kroppens näringsintag.
När bolus passerar svalget:
Gommen stänger mot näshålan.
Stuplocket stänger mot struphuvudet.
När bolus pressas bakåt mot svalget stimuleras tryckkänsliga sinnesceller. De sensoriska nervimpulserna går till sväljcemtrum i förlängda märgen. Detta centrum styr sväljprocessen. Sväljcentrum utlöser därefter en peristaltisk kontraktionsvåg i det cirkulära muskelskiktet i matstrupen. Kontraktionsvågen skjuter maten framför sig ned till magsäcken.
Beskriv hur födan blandas i magsäcken och vilka faktorer som stimulerar magsäckens tömningshastighet. Genom vilka mekanismer sker detta?
Genom växelvisa sammandragningar och avslappningar av musklerna i magsäcken blandas maten med magsaften, samtidigt som maten ältas. På detta sätt omformas kompakta och stora matklumpar till en trögflytande blandning av finfördelade partiklar. Det är viktigt för vi har ett organ med stor lagringskapacitet högt uppe i mag-tarmkanalen. Därmed kan små portioner av bearbetat maginnehåll skickas över i tunntarmen med jämna mellanrum så att nedbrytningen och absorptionen av näringsämnena blir optimala.
Corpus:maten blandas med magsaft.
Antrum:muskelkontraktionener har avgörande betydelse för att magsäckens innehåll ska blandas effektivt.
Pylorusringmuskeln: fungerar som en slutmuskel och är ett regleringssteg för överföring av magsäckens innehåll till tunntarmen.
Vilka faktorer i duodenum verkar hämmande på kontraktionerna i magsäcken samt ökar kontraktionerna i pylorusringen? Genom vilka mekanismer hämmar de aktuella faktorerna tömningshastigheten?
Det som påverkar magsäckens (ventrikelns) tömningshastighet mest är förhållandena i duodenum (första delen av tunntarmen). Alla signaler från duodenum verkar hämmande på kontraktionerna i magsäcken samtidigt som kontraktionsgraden i pylorussfinktern ökar. Duodenum säger helt enkelt till om det går för fort med tömningen. De duodenala faktorerna hämmar tömningen av magsäcken genom både nervstyrda och hormonstyrda mekanismer.
De viktigaste hämmande faktorerna är:
• Utvidgning av duodenum
• Lågt pH-värde i duodenum: verkar bromsande på tömningen av magsäcken. Enzymerna i tunntarmen fungerar inte i sur miljö och om surt magsäcksinnehåll skulle överföras snabbare till tunntarmen än vad som kan neutraliseras skulle det hindra en effektiv spjälkning av näringsämnena. Bromsar tömningen via hormonell mekanism- sekretin (se fråga 14).
• Hög fetthalt: Nedbrytningen av fett tar längre tid än nedbrytning av andra näringsämnen och är begränsad till tunntarmen. Så länge det finns fett i den översta delen av tunntarmen, överförs bara små mängder kymus från magsäcken. Bromsar tömningen via hormonell mekanism- CCK (se fråga 14).
• Hög koncentration av peptider (nedbrytningsprodukter av proteiner)
• Hög osmolaritet
Nervstyrd mekanism: Sinnescellerna i duodenum känner av ovanstående faktorer och skickar signaler till det centrala nervsystemet som ökar aktiviteten i de sympatiska nervfibrerna i magsäcken samtidigt som den parasympatiska aktiviteten minskar. Detta resulterar i en långsammare tömning av magsäcken.
Vad har de mucinproducerande cellerna, parietalcellerna respektive huvudcellerna för funktion?
Mucinproducerande celler: Geleaktigt skikt över epitelcellerna som skyddar dem mot mekanisk skada och syraangrepp.
Parietalceller: Saltsyra och intrinsic factor( för absorptionen av vitamin b12)
Huvudcellerna: pepsinogen som ombildas till pepsin(proteinspjälkningsenzym)
Vad stimulerar frisättningen av gastrin, vilka effekter har gastrin samt vad har saltsyran för funktion?
Frisättning av gastrin stimuleras av:
- Sträckning av magsäckens slemhinna- sträckkänsliga sinnesceller i slemhinnan känner av att magsäcken spänns ut. Leder till frisättning av hormonet gastrin från G-celler.
- Peptider (nedbrytningsprodukter av protein) i magsäcken
Effekter av gastrin:
- Stimulerar sekretion av saltsyra (HCl) i magsäcken genom att aktivera parietalcellernas saltsyraproduktion. Dels direkt påverkan men främst genom att öka frisättningen av histamin från ECL-celler som i sin tur stimulerar till ökad salt syrasekretion.
- Stimulerar sekretion av pepsinogen från huvudcellerna. Pepsinogen som är ett proeznym omvandlas vid kontakt med saltsyran till enzymet pepsin som spjälkar proteiner.
- Stimulerar till ökad kontraktion
Vad har saltsyran för funktion: s514. Bild s 511
- Ombildar proenzymet pepsinogen till det aktiva enzymet pepsin som spjälkar proteiner.
- Surgöra magsäcksinnehållet så att pepsinet kan spjälka proteiner
- Dödar bakterier som kommer ner i magsäcken med maten
- Påverkar proteinernas struktur så att de lättare kan spjälkas
- Bryter ner bindväv och muskelvävnad i den tuggade maten-bidrar till att finfördela större matbitar
Vad har histamin och acetylkolin för effekt på magsäckens funktion (vilka celltyper stimulerar de)?
Gastrin aktiverar parietalcellerna huvudsakligen genom att stimulera histaminfrisättning från ECL- celler. Acetylkolin aktiverar också parietalceller. Dessutom stimulerar acetylkolin huvudcellerna och de slemproducerande cellerna.
Tre substanser har starkt stimulerande verkan på magsäckenskörtelceller: acetylkolin från parasympatiska nervvändslut, gastrin från G-cellerna i pylorus och histamin från ELC- cellerna i fundus och corpus. Acetylkolin stimulerar både huvudcellerna, parietalcellerna och de slemproducerande cellerna, medan gastrin och framförallt histamin främst stimulerar parietalcellernas sekretion saltsyra. Acetylkolin och histamin påverkar parietalcellerna direkt, medan gastrin huvudsakligen verkar genom att öka sekretionen av histamin från de histamin producerande cellerna.
Bukspottkörteln producerar bl.a. bukspott som innehåller HCO3-: Ange två funktioner som HCO3- har. Bukspottkörteln producerar också enzyminnehållande bukspott. Vilka enzymer är detta (tre olika typer) och vad är deras respektive funktion?
Bukspott är rikt på HCO3
Förhindrar skador på duodenums slemhinna.
Håller ett optimalt pH-värde för enzymerna från bukspottkörteln.
Enzymer från bukspottkörteln:
Lipas spjälkar fett
Amylas spjälkar stärkelse
proteinaser spjälkar proteiner till peptider och aminosyror
Vad stimulerar frisättningen av sekretin respektive kolecystokinin (CCK), och vad ger respektive hormon för effekt?
I duodenum blandas kymus (maginnehållet) med bukspott från pankreas och galla från levern. Sekretin och CCK är hormoner som påverkar flödet av bukspott och galla till duodenum. CCK (kolecystokinin): Då ventrikelinnehåll med fett och proteiner kommer till duodenum frisätts hormonet CCK från epitelcellerna.
Effekter av CCK:
- CCK stimulerar kontraktion och tömning av galla in i duodenum. Gallsalterna i gallan är nödvändiga för att kunna spjälka och absorbera fett
- CCK stimulerar pankreas (bukspottkörteln) att utsöndra bukspott med matspjälkningsenzymer (lipas, amylas, proteaser)
- CCK bromsar ventrikeltömning (se fråga 9)
- CCK fungerar som en mättnadssignal
Sekretin: Hormonet sekretin frisätts från epitelcellerna då surt ventrikelinnehåll når duodenum. Effekter av sekretin:
- Sekretin bromsar ventrikeltömning på grund av surheten i duodenum (se fråga 9)
- Sekretin stimulerar pankreas att producera bukspott med höga koncentrationer av HCO -3(vätekarbonat) som är basiskt för att neutralisera surt innehåll. Regleras via negativ återkoppling = När maginnehållet neutraliseras (blir mindre surt) minskar sekretinfrisättningen och därmed produktionen av HCO -3. Så både CCK och sekretin stimulerar pankreas att utsöndra bukspott men av olika anledningar.
Var någonstans i matspjälkningssystemet sker det mesta av spjälkningen av kolhydrater, proteiner och all spjälkning av fett, samt var någonstans i matspjälkningssystemet sker nästan all absorption av näringsämnen?
I tunntarmen sker den mesta spjälkningen av kolhydrater, proteiner och all spjälkning av fett.
Absorption sker i tunntarmens väggar på grund av dess stora areal
Vilka faktorer reglerar tunntarmens kontraktioner och vilka kontraktionstyper förekommer?
Tunntarmens segmentationsrörelse: Det är den vanligaste rörelsen i tunntarmen och den flyttar tarminnehållet fram och tillbaka så att det behandlas väl med matspjälkningsvätskorna och så att snyt tarminehåll ständigt kommer i kontakt med dom absorberande epitelcellerna. Segmentationsrörelserna skjuter dessutom kymus långsamt mot tjocktarmen.
Tunntarmens propulsionsmotorik(perestaltisk rörelse): propulsionmotorik är mellan måltiderna. Driver tarminnehållet mot colon.
Tunntarmens tömningsrörelse (MMC): Driver fram tarminnehållet mot colon(ca 1 per timme, “rensar tarmen”) Uppträder i vilofasen när tarmen är relativt tom på föda. Främsta uppgiften är att pressa ut maten till tjocktarmen.
Beskriv de olika stegen som sker vid fettnedbrytningen samt de olika stegen när fett tas upp från tarmen.
Merparten av fettet i maten är triglycerider. Triglycerider består av tre fettsyramolekyler bundna till en glycerolmolekyl. Vid matspjälkning avspjälkas fettsyror så att mindre fettsyror bildas, så kallade monoglycerider(då bara en fettsyra binder till glycerol) och fria fettsyror (där fettsyrorna inte är bundna till glycerol).
I duodenum: Spjälkning av fett sker bara i duodenum. Där spjälkas fettet till monoglycerider och fria fettsyror med hjälp av lipas (i bukspott från pankreas) och gallsalter (i gallan). Gallsalterna emulgerar fettet så att fettdropparna blir fler och mindre vilket ger en större angreppsyta för lipaset. Detta för att lipas ska komma åt att spjälka fettet bättre. Monoglycerider och fria fettsyror är fettlösliga, trivs inte i vatten.
Fettdropparna är för stora för att ta sig in i området mellan mikrovilli (utskotten på epitelcellerna i tunntarmen). Gallsalter bildar miceller som är som små transportörer av fria fettsyror och monoglycerider
Micellerna är så små att de tränger in mellan mikrovilli. När micellerna kommer i kontakt med epitelcellernas membran kan de små fettmolekylerna diffundera över membranet in i cellen. Micellerna stannar kvar utanför och tar upp fler fria fettsyror och monoglycerider som de ”lämnar av” vid cellmembranet.
Inne i cellen bildas triglycerider igen av fria fettsyror och monoglycerider. Triglyceriderna flyter ihop och bildar tillsammans med kolesterol så kallade kylomikroner. Kylomikroner är ihoppackade triglycerider och kolesterol med ett proteinhölje som gör att ytan blir vattenlöslig. (fettet i sig kan inte ensamt transporteras i blodet- då skär det sig) Så fettet måste ha hjälp med transporten i form av kylomikroner.
Kylomikronerna är för stora för att ta sig igenom blod kapillärväggen så de transporteras via lymfkärlen och töms i en ven nära hjärtat. Fettet går alltså inte samma väg som protein och kolhydrater som transporteras via portvenen till levern utan transporten av fett sker via lymfa
Beskriv de olika stegen i upptaget av järn och kalcium i tarmen.
I epitelcellerna binds en del av järnjonerna till ett protein (ferritin (som är den intracellulära lagringsformen för järn)
Resten av de absorberade järnjonerna transporteras från cellerna över till blodet.
där det de binds till plasmaproteinet transferrin.
När det finns mycket järn i kroppen är transferrinet mättat.
Då binds mer järn som ferritin i epitelcellerna.
Detta hämmar ytterligare upptag från kymus.
Ca2+ tas upp från tarmen genom både aktiv och passiv transport.
Vitamin D stimulerar den aktiva absorptionen.
Den aktiva absorptionen sker i proportion till den extracellulära koncentrationen.
Den passiva absorptionen sker i proportion till Ca2+ koncentrationen i tarmen.
Absorption av Na+ och K+ Nästan allt Na+ tas upp från tarmen.
K+ tas upp från tarmen via diffusion genom jonkanaler.
I likhet med absorptionen av Na+ är absorptionen av K+ nästan fullständig
Ge exempel på vitaminer som produceras i tjocktarmen och vad som syntetiserar dem, samt beskriv vilka tre typer av kontraktioner som huvudsakligen sker i tjocktarmen.
Vitamin K och B vitaminer
Haustering (segmentationrörelser): flyttar tarminnehållet fram och tillbaka men mycket långsammare än i tunntarmen. Den här rörelsen “knådar” avföringen.
Massrörelser: Två till fyra gånger om dagen, ofta i samband med måltider, utlöses kraftiga och långvariga kontraktioner. Dessa rörelser pressar tjocktarms innehållet till den sista delen av kolon och till ändtarmen.
Defekation( antiperstaltiska) Kombination av autonom och viljemässig styrning av feces ut ur kroppen via rektum.
Förklara de olika stegen i tömningen av tjocktarmen.
Innehållet i rektum aktiverar tryckkänsliga sinnesceller i rektums vägg.
Aktiverar avföringsreflexen
Får muskelceller i nedre delen av kolon och hela rektum att kontrahera kraftigt
Samtidigt slappnar den inre ringmuskeln av.
Med hjälp av den viljestyrda yttre ringmuskel kan vi knipa tills tömningsträngningen försvinner.
