miktionsstörningar

Question 1

miktion som kognitiv aktivitet

Answer 1

känna blåsfyllnad

förstå signal

hämma spontant blåskontraktion

planera miktion

relaxera bäckenbotten

inövad kontroll av miktionsreflex, viljemässig start

Question 2

miktionsreflexen

Answer 2

hjärnstamsreflex

stimulering av detrusor via s2-4 = kontraktion

sfinkter och bäckenbotten relaxerar = hämning via pudendus S2-S4

samtidig hämning av n. hypogastricus T12-L1

cerebellum och BG reglerar motorisk aktivitet

cerebreum behåller fokus, underlättar hela blåsreflexen

Question 3

involverade nerver i blåstömningen

Answer 3

hypogastricus

pelvici

pudendus

Question 4

smarta hjälpreflexer (feedback) till miktionsreflexen

Answer 4

vätska i uretra ökar blåskontraktion

blåsfyllnad ger ökad sfinktertonus = lagring

sensibilitet i ben och underliv motverkar blåskontraktion

blåskontraktion = sfinkter relaxation

sympatiens och parasympaticus hämmar vandra

Question 5

bohr reflex

Answer 5

+ till 5 års ålder

blåskontraktion vid infusions av kall vätska

Question 6

hur kan man dela in LUTS

Answer 6

fyllnadsfas = lagringssymtom

tömningsfas = tömningssymtom

dysuri = smärta vid miktion

Question 7

normal funktion av blåsa

Answer 7

lagra urin

vidgas utan stor tryckökning = hög compliance

inga spontana kontraktioner

Question 8

lagringssymtom

Answer 8

irritabla

• trängningar, urgency
• täta trängningar, frequency
• nokturi
• urinläckage

Question 9

patofysiologi till lagringssymtom

Answer 9

anatomiskt liten blåsa
- t.ex. läkning av skada, ärr, interstitiell cystit

överkänslighet mot fyllnad
- cystit

kontraktioner

• avflödeshinder!!
• cerebralt ohämmad blåsa, neurogen blåsrubbning
• idiopatiskt

nedsätt känsel för blåsfyllnad
- neurogent, DM-pnp

låg compliance
- ofta vid neurogen blåsrubbning

låg vilotonus i sfinkter

dålig trycktransmission

Question 10

låg vilotonus i sfinkter

Answer 10

neurogen

operation, bäckenfraktur

kvinnor med stigande ålder

Question 11

dålig trycktransmission

Answer 11

ålder

prolaps

förlossning

öppetstående blåshals

Question 12

symtom vid tömningsbesvär

Answer 12

igångsättningssvårigheter

låga flöden, urinportioner vid valsalva miktion

intermittent eller avbruten miktion, dubbelmiktion

efterdropp

känsel av ofullständig tömning

Question 13

patologi vid tömningsbesvär

Answer 13

avflödeshinder: obstruktion eller funktionellt vid dyssynergi av reflex

neurogen: sfinkter detrusor dyssynergi

svag blåsmuskel efter uttänjning

defekt blåsa: fibros, sänkning = lazy bladder

otillräcklig neurogen stimulering: motorneuronskada

divertikel eller reflux mot uretär=resurin

Question 14

ex på avflödeshinder

Answer 14

tumör

BPH

striktur

Question 15

dysuri

Answer 15

aldrig normalt

UVI

kronisk bäckenbottensmärta

• symtombehandla
• uteslutningsdiagnos
• svårbehandlat

Question 16

manliga orsaker till LUTS: avflödeshinder

Answer 16

PC

BHC

uretracancer

= avflödeshinder retar blåsan som blir aktiv
= irritation besvär dominerar

Question 17

hur ska man utreda trängningar

Answer 17

cystoskopi

Question 18

andra orsaker till manlig LUTS

Answer 18

inflammation, infektion: trängningar, täta miktioner, dysuri

neurologi

• stroke, PD, MS
• DM-neuropati

rektum; nära anslutning till nedre urinvägar

gynorgan

psykologiska faktorer

Question 19

utredning av LUTS

Answer 19

anamnes

IPSS

PR

miktionsutredning

Question 20

anamnes

Answer 20

något farligt?

värdera besvär, vad är mest besvärande (lagringsbesvär eller tömning), neurologisk sjukdom, tidigare problem eller operation

Question 21

IPSS

Answer 21

objektiv skattning av symtom

- följa sjukdom

Question 22

vad tas inte upp med IPSS

Answer 22

inkontinens

obs att symtom inte måste vara samma som besvär

Question 23

PR

Answer 23

storlek

form

konsistens

Question 24

miktionsutredning

Answer 24

gradera miktionsproblem, krävs flera mätningar för att värdera, kvalitativ bedömning utan tydliga gränsvärden (gränszoner)

Question 25

vad ingår i miktionsutredningen

Answer 25

1. tidmiktion - antal sek att kissa 100 första ml 2. miktionslista - 2 dyngs mätning - klockslag, volym för alla miktioner - ev tillägg av läckagemätning 3. resurin

Question 26

vad göra om stora urinvolymer

Answer 26

drickesmätning för att ge råd om dryckesvanor

Question 27

normala värden för tidsmiktion

Answer 27

unga kvinnor, män: < 8 sek äldre kvinnor < 10 sek äldre män: < 11 sek normalt, 11-15 gråzon, > 15 patologiskt

Question 28

vad göra om > 1500 ml urin i dyngsmätningen

Answer 28

minska till 1000-1200 ml med dryckesanpassning om symtom

Question 29

stor nattlig diures - vad göra?

Answer 29

minska dyngsmängden urin omfördela från natt till dag anpassa NÄR intag av vatten

Question 30

bedömning av varje portiones storlek: t.ex. vid många och små portioner

Answer 30

> 700: minska urinvolym 300: om miktionsrubbning ges sällan behandlingskrävande besvär 250: lätta besvär, om trängningar eller låga flöden kan man prova LM BHP 200: måttliga besvär: LM BPH 150: svåra besvär, läkemedel har sällan effekt om BPH 100: invalidiserande 50: ger upp och tömmer i binda

Question 31

sätt att mäta resurin

Answer 31

bladder tappning mer precist

Question 32

hur gör man mätning av resurin

Answer 32

mätning efter miktion tömd blåsvolym ska anges gör minst 3 mätningar om resurin ska påverka handläggning hitta resurin > 300-400, dvs > 50% av tömd volym

Question 33

bedömningsparametrar vid LUTS

Answer 33

IPSS besvärsfråga tidmiktion dyngsmätning antal miktioner per dygn portionsstorlek resurin

Question 34

när krävs oftast remiss/behandling

Answer 34

om > 1-2 kriterier avföljande IPSS > 18 besvärsfråga > 3 tidsmiktion > 17 dyngsmätning: om > 1800 gör ny mätning där urinvolym minskats antal/dygn: 12 portion urin < 200 resurin > 200 och > 50%

Question 35

vilka utredningar kan göras på urologen

Answer 35

flödesmätning TRUL cystoskopi urodynamik: cystometri och tryckflödesmätning för att värdera blåsfunktion

Question 36

när är RIK bra

Answer 36

om ofullständig tömning kan ge höga tryck med risk för UVI eller njurskada minskar antalet symtomgivande UVIer jämfört med kKAD