Näringslära

Question 1

1. Vad är makronäring?

Answer 1

1. I makronäring ingår kolhydrater, protein och fetter

Question 2

2. Vad är mikronäring?

Answer 2

2. I mikronäring ingår vitaminer, mineraler och spårämnen (som ingår i gruppen mineraler). Dessa utvinns ur makronäringen (kolhydrater, proteiner och fetter) som är själva maten vi äter. Vi behöver endast små doser av mikronäringsämnen, men de är livsnödvändiga för att våra kroppar skall fungera väl. Ofta får vi idag i oss för lite mikronäringsämnen genom kosten och därför kan ett tillskott vara bra.

Question 3

3. Varför skall du helst inte räkna kalorier?

Answer 3

3. Människokroppen har ett eget system - hunger och mättnad - för att reglera mängden vi äter. Att endast räkna kalorier blir sällan särskilt bra eftersom mängden kalorier man förbrukar varierar väldigt mycket. Du kan inte heller jämföra ett wienerbröd med en jättestor näringsrik sallad som kanske har samma kaloriinnehåll men som i övrigt är väsensskilda som födoämnen. De faktorer som spelar in är bland annat din metabolism, hur mycket du rör på dig och din kroppskomposition. Därför är det svårt att exakt veta vad varje människa behöver i kaloriintag. Det är viktigare att istället fokusera på näringsinnehållet.

Question 4

4. Hur är Johannas näringstrappa uppbyggd?

Answer 4

. Näringstrappan betsår av 3 delar:
Trappsteg 1: Grundnäring från makronäring som innebär näringsrik mat från ett bra ursprung, samt enzymer och goda bakterier.
Trappsteg 2: Mikronäring från maten bestående av superfoods och andra örter och näringsämnen samt kosttillskott.
Trappsteg 3: Adaptogener och även superfoods som gör att vi ökar vi upp vår livskraft och använder vår mat som vår medicin. Kan vara extra bra att tillsätta vid långa nedsättningar eller när maten och tillskott inte kan öka upp detta på ett bra sätt. Här bör alla människor befinna sig och helst en bra balans mellan alla stegen.

Question 5

5. Var spjälkas kolhydrater, proteiner och fetter?

Answer 5

5. Kolhydrater - Kolhydrater börjar brytas ner redan i munhålan av enzymet amylas som utsöndras från spottkörtlarna. Kolhydratrik kost blir söt i smaken om man tuggar den noga, då den bryts ner till glukos. Resten bryts ner i tunntarmen av amylas som utsöndras från bukspottkörteln.
   Proteiner - Av matens proteiner bryts 10-15% ner till peptider redan i magsäcken, med hjälp av enzymet pepsin som utsöndras från magsäckens celler. Enzymer i tunntarmen bryter ner resterande proteiner till enskilda aminosyror för upptag till blodet. En del av aminosyrorna (ca 60 %) kan omvandlas till glukos och användas som energikälla. Detta regleras via antalet tillgängliga aminosyror.
   Fetter - Fett (triglycerider) bryts ner till glycerol och fria fettsyror i tunntarmen. Nedbrytningen sker med hjälp av enzymet lipas som utsöndras från bukspottkörteln samt galla från gallblåsan.

Question 6

6. Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till för att uppnå en god energibalans?

Answer 6

6. Vid en energibalans är energiintaget lika stort som energiuttaget. Energiintaget påverkas av vad vi stoppar i oss och i vilka mängder. Energiuttaget påverkas av hur mycket man rör på sig, hur mycket hjärnaktivitet kroppen har, ens individuella metabolism och vilken mat man äter.

Question 7

7. Varför behöver vi äta mer bitterämnen idag och i vilken föda kan du hitta bitterämnen?

Answer 7

7. När man äter bitterämnen går det signaler till vagusnerven som kommunicerar vidare till alla inre organ att förbereda matsmältningen. Salivproduktionen ökar och saliv och enzymer utsöndras. Bitterämen reglerar även magens surhet och ökar magsyran så att man bryter ner maten bättre. Levern ökar också sin gallproduktion. Grönsaker som innehåller bitterämnen är ruccola, rabarber, selleri, vattenkrasse, sallad, gurka, blomkål, vitkål, kronärtskocka, maskrosblad och broccoli.

Question 8

8. Vilka 3 födoämnesgrupper är bra att utesluta ur din kost för att få ett hållbart och snabbt resultat?

Answer 8

8. Genom att utesluta 3 grupper kommer vi att må bättre och snabbt:
   • Mjölkprodukter
   • Spannmål (främst vete/gluten) • Socker

Question 9

9. Vilka näringsämnen kan veganer och vegetarianer oftare ha brist på?

Answer 9

9. D-vitamin, B6, B12, järn, selen och zink.

Question 10

10. Vad är det som styr vår ämnesomsättning?

Answer 10

10. Hormoner

Question 11

11. Hur delas ämnesomsättningen in?

Answer 11

11. Den basala ämnesomsättningen och den aktivitetsbaserade ämnesomsättning.

Question 12

12. Varför bör vi utesluta baljväxter i vår kost om vi har en känslig tarm?

Answer 12

12. Baljväxter har ett naturligt skydd i form av ett växtgift (lektiner) som gör att tarmslemhinnan kan retas och det kan då läcka ut gifter i blodet. Dessa växtgifter binder även mineraler till sig vilket kan leda till mineralbrister.

Question 13

13. Vilka grupper löper störst risk att få näringsbrister?

Answer 13

13. Äldre, ungdomar, ammande och gravida, elitidrottare och hårt idrottande människor, de som ärter en ensidig kost, rökare, de som dricker alkohol regelbundet, de som har inflammationer i tarmen och de som äter mycket baljväxter och inte tål dessa samt de som äter P-piller och andra mediciner regelbundet.