Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologprogrammet T3 > Neuropsykologi > Flashcards

Neuropsykologi Flashcards

1
Q

3 huvuddelar av hjärnan

A

Storhjärna (cerebrum)
Lillhjärna (cerebellum)
Hjärnstamm (

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Broddmann areor

A

Broddmann areor är delar av cerebrala kortex, används för att dela in cerebrala kortex i olika delar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Corpus callossum (hjärnbalken) vad sker här?

A

Kommunikation sker via corpus callossum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Rörelse via hjärnan

A

Rörelse börjar på motsatt sida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Basala ganglierna

A

Finjusterar rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Känsel via hjärnan

A

Thalamus sorterar känslointryck och hjärnbarken tolkar dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Frontalloben

A
  • Viljestyrd motorik
  • Inhiberande kretsar
  • Associativa processer
  • Styr belöningssystemet, långsiktiga eller kortsiktiga belöningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hippocampus

A
  • Konsolidering av minnen
  • “riktningsvisare” för vilka explicita minnesnätverk som ska aktiveras
  • Viktig för spatial förmåga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Parietalloben

A
  • Samordnare av sensoriska intryck
  • kropps/verklighetsuppfattning
  • Komplexa senso-motoriska funktioner (Ex skriva och räkna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Delar av hjärnan relaterade till känslor

A
  • PFC, mPFC och OFC
  • Insula
  • Amygdala
  • ACC, anterior cingulate cortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

BNST

A

En samling av kärnor med mycket oenighet kring sitt nummer och lokalisering (3-18).
Generaliserat en liten version av det större systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Thalamusfamiljen

A
  • Dorsala thalamus (thalamus)
  • Hypothalamus
  • Subthalamus
  • Epithalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Thalamus anatomi

A
  • Stora klumpen ovanpå hjärnstammen
  • Två lober som ibland förbinds av massa intermedia
  • Bildar taket/sidorna på tredje ventrikeln
  • Lateral avgränsning capsula interna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

thalamus neurologiskt

A

De flesta banor för inkommande sensorik passerar här

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Thalamus kärnor

A
  • 20-50 kärnor
  • Anterior (limbisk), medial (gyrus cinguli/FEF), Lateral (motosensorik)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Thalamus celltyper och kopplingar

A
  • Loopar ofta mot ex cortex, basala ganglierna, gyrus cinguli
  • Många GABA-erga interneuron
  • Burst mode vid sömn, hyperpolariserade kontinuerligt AP-skickande
  • Tonic mode ibland, skickar ibland AP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Thalamus konnektivitet

A

Vissa delar är sorterande kopplande:
- vent/med postolaterala
- geniculate nn
- ant/vent laterala
Andra är mer associativa:
- Dorsomediala
- Anteriora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Thalamus emotion

A
  • Anteriora, tar emot info från hippocampus via mamillarkroppar för att sedan skicka vidare till post-cingulum
  • Dorsomediala (anteriora), tar emot från amygdala, vent pallidum, subst nigra reticulata, n.sollitarius
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hierarchical model of visual perceptual processing (bearbetning av syn sker i många steg)

A

Botten till toppen
- Visuell skärpa, visuellt fält, occulomotorisk kontroll
- Visuell skanning och ouppmärksamhet
- Visuellt minne och mönsterigenkänning
- Visuell kognition
- Anpassning genom syn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken del av hjärnan tolkar syn?

A

Hjärnbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Lurias modell

A

En teori om hjärnans organisation i både basala och högre funktioner.
Delar in hjärnan i tre block:
- 1. Uppehållande
2. Receptivt
3. Aktivt

  1. Sensory
  2. associative
  3. motor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Lurias neuropsykologiska undersökning

A
  • Anamnes
  • Grundläggande funktioner (motorik, akustiska och kinestetiska)
  • Visuella funktioner (spatial orientering och spatialt resonerande)
  • Språk (impressivt/expressivt, grundläggande-högre intellektuell nivå)
  • Slutsats
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Basala funktioner som behöver vara på plats för att de högre ska fungera

A
  • Motoriska banor
  • Delar av proprioceptionen
  • Sensorik
  • Vakenhet
  • Andra hjärnstamsfunktioner (ex puls, andning osv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Basala kognitiva funktioner vigilans

A
  • Att upprätthålla alerthet, block 1
  • Grundförutsättning för att förmågor ska kunna “kopplas på”
  • Hjärnstamfunktion, men basala ganglierna också inblandade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Riktad och bibehållen uppmärksamhet

A
  • Ses i vissa modeller som delaspekt av exekutiv funktion
  • Orbitofrontal funktion, stöds även av flera andra delkomponenter där bl.a flera subkortikala strukturer i basala ganglierna ingår
  • Mäts ofta med continous performance test, CPT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

G-faktorn

A
  • Generell intelligens (spearman)
  • Tendensen för en person som är begåvad inom ett område att också vara begåvad inom andra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Två intelligenser

A
  • Kristalliserad intelligens, generell kognitiv förmåga för redan inlärda förmågor/fakta
  • Flytande intelligens, förmågan att lösa nya problem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Wechsler testen

A
  • traditionellt fyra faktorer,
  • verbal förståelse,
  • arbetsminne,
  • perceptuell förståelse,
  • processnabbhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Höger-vänster (hjärna) av Roger Sperry

A

En ide om att vänster hjärnhalva är verbal, analytisk och sekventiell medan höger är icke-verbal, intuitiv och holistisk
- Tveksam evidens för detta i praktiken
- Däremot ett vanligt kliniskt fynd vid selektiva förvärvade hjärnskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vänstersidig stroke i tinningloben (!)

A
  • Afasi (svårt med språk)
  • Motorisk nedsättning i höger kroppshalva
  • (ibland) svårigheter med sekventiellt logiskt tänkande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Högersidig stroke i tinningloben (!)

A
  • Intakt tal
  • Motorisk nedsättning i vänster kroppshalva
  • Nedsatt helhetsbildning/Perceptuell funktion
  • Nedsatt insikt
  • Nedsatt social förmåga, social responsivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Språk - konduktionsmodellen

A
  • Wernickes område - språkförståelse
  • Brocas område - produktion av språk
  • Förbindelser mellan wernicke och broca inom temporalloben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Expressiv afasi/Brocas afasi

A

Skada i Brocas område som leder till nedsatt produktion av språk men intakt förståelse.
Både tal och skrift (vanligen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Impressiv afasi/wernickes afasi

A

Nedsatt språklig förståelse men intakt produktion.
Både tal och skrift (vanligen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Global afasi

A

Skada på både Wernickes och Brocas area (samt ofta mellanliggande strukturer i temporalloben)
Både nedsatt förståelse och produktion av språk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Skada i temporalloben mellan Brocas och Wernickes område

A
  • Nedsatt repetitionsförmåga
  • Nedsatt förmåga att sätta ihop språkljud
  • nedsatt benämningsförmåga
  • I övrigt kan mycket vardagsspråk fungera relativt väl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Dysartri/anartri, talnedsättning med bara motorisk påverkan

A

Dysartri/anartri
Skada på primära motoriska centra som styr läpp- mun och tungrörelserna.
Eller skada på kranialnerverna som förmedlar impulser från dessa områden till musklerna.
Språkliga förmågan i ex skrift är helt intakt medan uttalsförmågan är nedsatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Visuospatial funktion/förmåga

A

Förmåga att uppfatta och bearbeta rumslig information.
baserat i neurala nätverk mellan occipitallob mot temporal/parietal-lober.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Test av visuospatial förmåga

A

Bakre delen av parietalloben är extra viktig för många av de funktioner som mäts med test.
- Mäts som delkomponenter i flera IQ test med ex blockmönster
- Reys komplexa figur
- Kuben och rita ett hus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Patient Henry Molaison, allvarlig epilepsi

A

Detta var sannolikt till följd av en hjärnskada i barndomen.
Genomgick ett neurokirurgiskt ingrepp där 2/3 av temporalloben, hippocampus och amygdala bilateralt togs bort bilateralt.
Efter detta var arbetsminne och procedurellt minne intakt.
Han hade obefintlig episodisk nyinlärning och nedsatt återkallning samt semantiskt minne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Arbetsminne

A

Minnen inkodas via det sensoriska minnet till arbetsminne (sedan till långtidsminne). Består av 3 olika komponenter som kan arbeta oberoende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Arbetsminne 3 komponenter

A
  • Fonologisk loop
  • Episodisk buffert
  • Visuospatialt sketchblock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Långtidsminne, episodiskt

A
  • Minne för händelser man varit med om
  • Vanligen knutna till tid och rum
  • “Jag minns NÄR jag fick ett legobygge av dödsstjärnan på min födelsedag”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Långtidsminne, semantiskt

A
  • Minne för fakta
  • Oberoende av tid och rum
  • “Jag minns ATT Paris är Frankrikes huvudstad”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Testparadigm, arbetsminne

A
  • Verbalt, sifferrepetition
  • Icke-verbalt, Block-tapping
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Testparadigm, långtidsminne - semantiskt

A

Delar ur ex WAIS (intelligenstest)
Testar ex information och ordförråd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Testparadigm, långtidsminne - episodiskt

A
  • Verbalt, test med ordlista
  • Visuospatialt, Rit-test med papper och penna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Exekutiva funktioner

A

Samlingsbegrepp för en rad olika kognitiva funktioner som är relaterade till styrning av beteende.
Ex förmågan att:
Planera, initiera, genomföra och avsluta beteende (innefattar även tankar och känslor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Uppmärksamhet som exekutiv funktion

A
  • Nära kopplat till arbetsminne
  • I verklighet en komplex NCS (natural color) förmåga som involverar flera områden i hjärnan samtidigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Miyake, övegripande modell för exekutiva funktioner

A

Beskriver det som ett större system av mindre funktioner. Dessa är baserade på olika cerebrala system och bygger på mer specifika förmågor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Varma och kalla exekutiva funktioner

A
  • Kalla är relaterade till logiskt tänkande
  • Varma är relaterade till känslor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Exekutiva funktioner, planering

A

Att veta när och i vilken ordning man sak göra saker som exempelvis The tower of Hanoi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Exekutiva funktioner, flexibilitet

A

Förmågan att ändra beteende.
Testas med ex Wisconsin card sorting test

54
Q

Exekutiva funktioner, inhibition

A

Förmågan att stoppa en impuls.
Vanligen test är ex Stroop-tester

55
Q

Exekutiva funktioner, affektreglering

A
  • Nära besläktad med inhibition
  • Att hantera sina känslor
  • Viktig prediktor för psykisk hälsa
  • Svårmätt i test lättare med hjälp av skattningskalor
56
Q

Exekutiva funktioner, motivation

A
  • Att vilja något alls, ofta en viktig aspekt hos patienters exekutiva funktioner som ofta förbises.
  • Svårmätt, bedöms lättare i kliniska samtal eller skattningskalor
57
Q

membranpotential

A

Neuron har spänning över membranet
Kontrollerad transport av joner (Na, K (+) och Cl (-)) eller proteiner skapar och upprätthåller membranpotentialen

58
Q

Aktionspotentialen

A

Förändring i membranpotential påverkar jonkanaler.

Depolarisering och hyperpolarisering rör sig längs membranet

59
Q

Postsynaps, effekter av aktionspotentialen

A
  • Signalsubstans aktiverar receptorer
  • Depolarisering, hyperpolarisering och modulering
60
Q

Jonotropa receptorer (postsynaps)

A
  • Öppnar/stänger jonkanaler
  • Ger snabb effekt
  • Är ofta excitatoriska
61
Q

Metabotropa receptorer, postsynaps

A
  • Påverkar mekanismer inuti cellen
  • Är långsammare men kan ge kaskadeffekter
62
Q

Central nervous system (CNS), det stora signalsubstanssystemet (signalsubstanser)

A

Aktiverande signalsubstanser:
- Acetylcholin
- Dopamin
- Noradrenalin
- Serotonin

Inhiberande signalsubstanser:
- GABA
- Glycine

63
Q

Acetylcholin

A
  • Uppmärksamhet
  • vakenhet
  • Minne
64
Q

Dopamin

A
  • Motorik
  • belöningar
65
Q

Noradrenalin

A
  • Emotionell tonus/jämvikt
  • Inlärning
66
Q

Serotonin

A
  • Vakenhet/sömn
  • Minne/inlärning
67
Q

Alkohol påverkan genom signalsubstanser

A
  • dopaminfrisättning
  • Endorfinfrisättning
  • Binder till GABA-receptorn
  • Hämmar glutamatfrisättning
68
Q

Dämpande läkemedel

A
  • Benzodiazepiner - GABA
  • Antipsykotika - Dopamin
  • Antikolinergika - acetylcholin
69
Q

Benzodiazepiner

A

Påverkar GABA.
Påverkar hastighet och uppmärksamhet.
Kan eventuellt också ha långtidseffekter efter avslutad behandling

70
Q

Antipsykotika

A

Påverkar dopamin.
Påverkar hastighet och uppmärksamhet.
I synnerhet tidigt i behandling eller vid doshöjning

71
Q

Antikolinergika

A

Påverkar Acetylcholin.
Påverkar hastighet och uppmärksamhet kan eventuellt också ha direkt minnespåverkan.

72
Q

Centralstimulantia (ex Kokain o amfetamin), leder till..

A
  • Fler och snabbare rörelser
  • Längre tidsåtgång
  • Upplevd ökad uthållighet
  • Mer osammanhängande
  • Sämre slutresultat
73
Q

Nikotin, effekter

A

Aktiverar acetylcholinreceptorer. Detta skapar inbalans i autonoma nervsystemet och ökar vakenhet samtidigt som det minskar smärta och aptit.

Stör nedbrytningen av andra läkemedel och droger. som:
- Koffein, klozapin, melatonin, metadon, klozapin etc

74
Q

Koffein, effekter

A

Ökar vakenhet och uppmärksamhet

75
Q

Intellektuell funktionsnedsättning, IF

A
  • ca 1% befolkningen
  • Exekutiva svårigheter med, slutledning, planering, problemlösning, abstraktion och omdömde
  • Även problem med språk, motorik, koncentration och emotionellt samspel
76
Q

ADHD/ADD

A
  • Ca 3% befolkningen
  • Problem med uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå
  • även problem med emotionsreglering, kognitiva svårigheter, psykiatriska symtom, somatik
77
Q

Autism

A
  • ca 2% befolkningen
  • Problem med socialt samspel, repetitivt beteende och sensorisk känslighet
  • Svårigheter med helheter-delar och perspektivtagande
78
Q

Demens

A
  • Ca 10% befolkningen
  • Svårigheter med exekutiva funktioner, minne, motorik, impulskontroll och hallucinationer
79
Q

Negativa symtom, del-symtom vid schizofreni

A
  • Ca 1% befolkningen
  • Minskar initiativ, engagemang, emotionsupplevelse
  • Kognitiva svårigheter med problemlösning, planering, arbetsminne och strategibyte
80
Q

Multipel skleros, MS

A
  • Ngn promille befolkningen
  • Autoimmuna inflammatoriska hjärnförändringar
  • Generell förlångsamning
  • Nedsatt uppmärksamhet
81
Q

Epilepsi

A
  • Ca 1% befolkningen
  • Generella eller fokala synkroniserade urladdningar av nervcellsaktivitet
  • Ofta kognitiv nedsättning pga grundorsak till epilepsin, medicinering eller postiktal påverkan
82
Q

Hjärnskada

A

Ex:
- Stroke
- Trauma
- Tumör
- Operationer
Symptom varierar beroende på vart i hjärnan

83
Q

Depression/svår ångest

A
  • Påverkar testresultat
  • Kan ibland vara orsakade av neuropsykologiska tillstånd
84
Q

Informationskälla från person i samtal

A
  • Samtal anamnestagning
  • Beteendeobservation
  • Testning
85
Q

Info från andra personer om patienten

A
  • Intervjuer
  • Skattningar
85
Q

Från andra källor (skriftligt, bildligt material)

A
  • Tidigare journal, skolbetyg, officiella dokument etc
  • Röntgenundersökningar, blodprov osv
86
Q

Dela in patienter standardiserad/Nomotetisk

A
  • Ett och samma testbatteri för samtliga patienter för en viss typ av utredning
  • Vanligt för utredning av en diagnos som ex demens eller autism
87
Q

Dela in patienter, skräddarsydd/idiografisk

A
  • valet av testbatteri/utredningsmetoder görs baserat på den specifika frågeställningen eller patientens situation, behov eller preferenser
  • Vanligt när en individs förmågor ska beskrivas snarare än att en diagnos ska fastställas ex vid rehabilitering
87
Q

neuropsykiatrisk utredning

A

Utredning av utvecklingsrelaterad diagnos som ex ADHD, IF, AST

87
Q

Neuropsykologisk utredning

A

Utredning av konstaterad eller förmodad hjärnskada och dess kognitiva konsekvenser

88
Q

Förutsättningar vid testning, testpersonen

A
  • Införstådd med utredningens mål och frågeställning
  • Vid testtillfället mätt, utvilad, otörstig och ej påverkad av alkohol
89
Q

Förutsättningar testmiljön

A
  • Rummet ska vara avskalat, upplyst, avskilt
  • tyst och lugn miljö utan störande ljud utifrån
  • Avspänd, öppen, uppmuntrande och förtroendefull testledare
  • Testledare som kan sina instrument
89
Q

Att observera under samtalet

A
  • hållning, motorik
  • ögonkontakt
  • mimik, gestik
  • förmåga hålla röd tråd, återberätta, följa abstrakta resonemang, självinsikt, förmåga se sig själv utifrån, affekt, orientering osv
89
Q

Att observera i alla utredningssammanhang (innan samtalet)…

A
  • Kommer i tid
  • Hur de ter sig i väntrummet och när ni sitter i mottagningsrummet
89
Q

Att observera under testning

A
  • motivation
  • koncentration
  • arbetssätt
  • uthållighet
  • anpassningsförmåga
89
Q

Neuropsykologisk utredning, hur fungera patienten innan skadan?

A
  • Skolgång/förekomst av universitetsstudier
  • Anhörigas beskrivning
  • Patientens berättelse
  • Vissa tester med hög stabilitet
89
Q

Att observera efter samtalet

A

Minns de överenskommelser, innehåll osv nästa gång. Hur säger de hejdå?

89
Q

Hur avgör vi inom neuropsykologi vilken del av hjärnan som är skadad?

A

Bedöms utifrån:
- Skadelokalisation
- Observationer tidigare i förloppet
- Patientens berättelse

90
Q

Best performance method

A
  • Patientens högsta testresultat används som mått
  • Fördel att det är enkelt och inte är en bedömningsfråga gällande vad man ska ta
  • Nackdelen är att det inte finns empiri som stöder detta och man överskattar ofta och tar inte hänsyn till en spretig profil
90
Q

Hold/Don’t hold metoder

A
  • Bygger på iden att vissa förmågor är mer beständiga än andra (hold) vid skada
  • vanliga mått är läshastighet eller crystallized-deltest ur WAIS som info ex
    -Har överlag samma för och nackdelar som best performance
91
Q

demografiska variabler

A
  • Undersöka skolframgång, arbetsframgång, eftergymnasial utbildning
  • fördel är att den är oberoende av aktuella testresultat, ekologisk validitet?
  • Nackdelar är även här begränsad empiri, risk regression mot medelvärde, svårt predicera och generallisera
91
Q

Begåvningstest

A

består vanligen av ett batteri av mindre deltest som mäter specifika förmågor som sedan summeras i mer övergripande index

92
Q

uppmärksamhetstest

A
  • Testas till viss del med alla test
  • finns några papper o penna test
  • Vanligare med datoriserad testning
  • Tryck space när du ser bokstav inte O
93
Q

Upplägg utredning

A
  • Genomgång av remiss/bakgrund, ev screening per telefon
  • Första samtal, anmanes, genomgång av utredningens steg, möjliga utfall
  • testningar/observationer/samtal
  • Intervjuer/inhämtade skattningar från anhöriga
  • somatisk/språklig/social utredning tillsammans med ex läkare, logoped etc
  • Återgivning med patient
  • Skriftlig återgivning genom utlåtande
94
Q

Testsession 1-2h vilka?

A

Basal kognitiv screening eller enklare begåvningsbedömning

94
Q

testsession 6-8h, vilka?

A

Omfattande neuropsykologisk utredning inför exempelvis epilepsikirurgisk operation.

95
Q

Anpassning neuropsykologisk undersökning

A

Det sker i någon mån alltid en form av anpassning.
För detta behöver vi veta exakt hur våra test är standardiserade och hur de ska funka i vanliga fall så vi vet om när vi anpassar.
Vi behöver också veta vad vi gör när vi anpassar så vi faktiskt kan beskriva, tolka och rekommendera utifrån dem

96
Q

Två olika testparadigm

A
  • Testa enligt manual
  • testa of limits
97
Q

testa enligt manual

A
  • Man följer testmanualen, till punkt och pricka, så långt det går
  • Detta krävs om man ska kunna lita på testets standardisering fullt ut (statistiska normer och utprövning)
98
Q

Testa of limits

A
  • Man fortsätter testa även efter man skulle slutat enligt manualen. Man ger alternativ, tips eller anpassar på annat vis
  • Tänk att kartlägga ifall patienten har starkare sidor som inte helt fångas av standardupplägget
99
Q

Exempel testing of limits (patient med expressiv afasi)

A
  • Patient har svårt att hitta ord och även att klara lättare verbala uppgifter med full poäng
  • Man testar enligt manual, alltså stannar testet efter 5 0-poängssvar i följd sedan of limits där man går vidare i testet även efter detta
100
Q

Testing of limits, exempel med Parkinson

A
  • Patienten har mycket termor (skakningar i händerna), och behöver lång tid för att utföra finmotoriska uppgifter
  • Kan bedömas efter stoppregel efter tidsgräns eller of limits
101
Q

Varför är anpassning bra? enligt WAIS manualen

A

Att etablera och bibehålla god kontakt är avgörande för att testpersonen ska kunna sammarbeta och prestera optimalt

102
Q

Anpassning efter kommunikativa nedsättningar (expressiv afasi)

A

Om en patient har ex expressiv afasi men vi misstänker att den verbala begreppsliga förmågan är intakt kan vi vilja testa detta. Dock kan vi behöva lägga in flervalsalternativ på ordfrågan (blir såklart oxå lättare)

103
Q

Anpassning efter kommunikativa nedsättningar impressiv afasi

A

Vill vi göra en testuppgift för en individ med impressiv afasi där vi misstänker att denne inte kommer förstå instruktionerna kan vi ex lägga till bilder. (avvikelse från standardiserad administration)

104
Q

Anpassning motorisk nedsättning, extremfall, locked-in-syndrom

A

En selektiv skada i hjärnstammen som gör att personen förblir helt vaken och kognitivt intakt men utan förmåga att röra kroppen.
förutom ex ögonblinkningar

105
Q

Anpassning utifrån kulturella aspekter

A
  • I princip alla neuropsykologiska test vi har tillgång till har tagits fram i västerländsk kontext
  • Ibland kan vi misstänka att en patients bakgrund skiljer sig för mycket och resultaten därmed kan bli missvisande
  • Minns ett par test som försöker utreda med mindre kulturspecifika uppgifter, ex RUDAS
106
Q

Viktigt att tänka på när en tolk används i testning

A
  • träffa de innan o gå igenom vad de ska göra
  • Understryka vikten av att instruktioner och svar översätts så exakt som möjligt
  • Var vaksam på längden i det du/de säger i förhållande till tolkens översättning
  • Ta in tolkens påverkan vid beräkning av resultat
107
Q

Icke-verbal testning

A
  • En nödvändighet vid ex dövhet eller afasi
108
Q

Stroke

A

Orsakas 85% av infarkt och 15% av hjärnblödning.
Blödningarna kan befinnas:
- Subaroknaidal, under spindelvävs hinnan kring hjärnan
- Intracerebral blödning, blödning i själva hjärnparenkymet

109
Q

Stroke med så allvarlig skada att det kräver rehabilitering på sjukhus orsakas ofta av skada på…

A

Något av 3 kärl:
- Arteria cerebri posterior
- A.c media
- A.c anterior
kommunicerar ofta via circulum willusi

110
Q

Behandling av stroke

A

Majoriteten av de som behöver sjukhusvård behöver inte inneliggande specialistrehabilitering.

Stroke behandlas under den akuta fasen vanligtvis med trombolys eller trombektomi vid propp. Vid blödning neurokirurgi

111
Q

Vanliga riskfaktorer

A
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Ålder
  • BMI
  • Rökning
  • Diabetes
  • Fysisk aktivitet
  • Gener
  • Kost
112
Q

Symtom vid stroke

A
  • Afasi
  • Motorisk nedsättning i höger kroppshalva
  • Intakt social förmåga
    Eller
  • Intakt tal
  • Motorisk nedsättning i vänster kroppshalva
  • Nedsatt perceptuell funktion/helhetsbildning
  • Nedsatt insikt och social förmåga
113
Q

TBI, Traumatisk hjärnskada, skador?

A

Orsakas av trubbigt våld riktat mot huvudet.
Inblandade mekanismer:
- Kontusion vid platsen för våldet och motsatt sida av hjärnan
- Subdural och/eller intracerebral blödning
- Diffusa axonala skador till följd av hjärnans rörelser innanför skallbenet vid slaget
- Skador pga av komplikationer som cerebral svullnad eller hydrocefalus

114
Q

Vård av TBI, vart?

A

Vanligen akut inom neurologisk intensivvård, subakut på neurokirurgisk avdelning, och i vissa fall fortsatt vård på rehabavdelning

115
Q

Efter TBI, hur är patienten?

A

Vanligt med initial förvirring, posttraumatisk konfusion, första dagarna veckorna.
Generellt än bättre prognos än stroke

116
Q

TBI i steg, vanlig version

A
  1. Våld träffas skallen
  2. Skallbenet pressas mot hjärnparenkymet - Kontusionsskada
  3. Hjärnparenkymet studsar bort från platsen där våldet träffat skallen
  4. Hjärnparenkymet pressas mot skallen på motsatt sida
117
Q

TBI sekundära skademekanismer, skadesymptom av tbi

A
  • syrebristskador som vid stroke
  • DAI skador
  • hydrocephalus
  • neurodegenerativ påverkan i flera veckor efter
118
Q

Symtom TBI

A
  • Hjärntrötthet
  • Nedsatt uppmärksamhet
  • Nedsatt kognitivt tempo
  • Selektiva funktionsbortfall inom ex verbal eller visuospatial funktion
  • Exekutiva nedsättningar
119
Q
A

Psykologprogrammet T3 (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions