Psykiatri och psykopatologi Flashcards
(164 cards)
1
Q
Psykiatri
A
Vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande
2
Q
Vad innefattar psykisk hälsa?
A
- psykiskt välbefinnande
- Psykisk ohälsa
- Psykisk ohälsa leder till psykiska besvär och psykiatriska tillstånd
3
Q
Könskillnader psykiatrisk vård alkohol och droger
A
Ca dubbelt så många män
4
Q
Könsskillnader ADHD
A
Ungefär lika många, ett par fler kvinnor
5
Q
Könskillnader depression
A
Fler kvinnor, ca 1/3 mer
6
Q
Könsskillnader ångest och stress
A
betydligt fler kvinnor, nästan dubbelt så många
7
Q
Faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa
A
- Biologiska faktorer
- Psykologiska faktorer
- Sociala faktorer
8
Q
Vad ska tas in i evidensbaserad praktik? (centralt är professionel expertis)
A
- Personens situation och kontextuella omständigheter
- Personens erfarenhet och önskemål
- Bästa tillgängliga kunskap
9
Q
vad är bra med evidensbaserad praktik?
A
- hjälper bättre
- Minskar skaderisk
- Ökad transparens
- Ökar motivation
- Ökar patientens delaktighet
- Främjar utveckling och kontinuerlig utvärdering
9
Q
Vad syftar diagnostik till
A
- Förstå vad patienten har för besvär och hur vi kan hjälpa
- Ställningstagande till om besvär och symtom kan klassas som sjukdom och ett kategoriserande av sjukdomstillstånd
- Uttrycker en hypotes som behöver prövas och ifrågasättas
10
Q
Vilka två vårdnivåer finns inom psykiatri?
A
- Första linjens psykiatri
- Specialistpsykiatrisk vård
Främst fokus på modellen som används inom specialistpsykiatrin
11
Q
Bemötande och allians vad bidrar det till
A
- Patienten är i ett utsatt läge så det är viktigt
- Gott bemötande inger förtroende
- Patient som litar på vårdaren leder till bättre vårdresultat
11
Q
Vad är ett gott samarbetsklimat viktigt för?
A
- Göra en bedömning och behandlingsplanering
12
Q
personcentrerat perspektiv
A
patienten är både sjuk och frisk
13
Q
Om bemötande brister vad kan det leda till?
A
- Bristande kommunikation
- Patienten följer inte ordinationer eller behandlingsrekomendationer
- Patienten återkommer inte även om tillståndet kräver det
- Patienten eller personalen uppfattar inte väsentlig info
14
Q
Den diagnostiska processen
A
- Klinisk intervju
- Strukturerad diagnostisk intervju
- Klinisk bedömning
- Återkoppling till patient och behandlingsplanering
15
Q
vad ingår i den kliniska intervjun?
A
- Anamnes
- Psykisk och somatisk status
- Suicidriskbedömning osv
- Journalgranskning
- ev screening med skattningsformulär
16
Q
Vad ingår i klinisk bedömning?
A
Fördjupad bedömning ex
- Personlighetsbedömning
- Neuropsykiatrisk utredning
- Anhörighetsintervjuer
- Skattningsformulär
17
Q
Ex på återkoppling till patient/behandlingsplanering
A
Psykoterapibedömning
18
Q
Viktigt att ha koll på i den diagnostiska processen
A
- Kärnsymtom
- Vanligaste debut
- Förlopp för olika diagnoser
19
Q
vad är kärnsymtom?
A
- Symtombild under typiska besvärsperioder
- Störningen/syndromet kan ha sin mest typiska bild vid en viss ålder eller under en viss period av förloppet
20
Q
Kärnsymtom ångestsyndrom
A
- Rädsla/obehag
- Kroppsliga symtom
- Undvikande
21
Q
Kärnsymtom depression och mani
A
- Förändrat stämningsläge
- Förändrad aktivitetsnivå
22
Q
Kärnsymtom för tvångssyndrom
A
- Återkommande tankar, bilder eller impulser
- handlingar för att minska ångest eller förhindra fruktad händelse
23
Kärnsymtom ADHD
- Uppmärksamhet
- Reglering av aktivitetsnivå och impulser
24
Kärnsymtom autism
- Socialt samspel
- Kommunikation
- Begränsade repetitiva mönster
- Sensorisk känslighet
25
Kärnsymtom beteendestörning
- Trots
- Regelbrott
26
Kärnsymtom ätstörning
- Ätande
- Kroppsuppfattning
27
Kärnsymtom psykos
- Rörigt tal
- Hallucinationer
- Vanföreställningar
- Förlorad funktion
28
Kärnsymtom personlighetssyndrom
- Kognitioner
- Affekter
- Mellanmänskligt samspel
- Impulskontroll
29
Attacker är ett vanligt förlopp för vilka diagnoser?
- Panikångest
- Socialångest
- Specifik fobi
30
Tydliga episoder är ett vanligt förlopp för...
Depression och mani
31
Kroniskt svängande är vanligt förlopp för
- Emotionellt instabild personlighetssyndrom
- vissa ångestdiagnoser
- ADHD
32
Stabilt kroniskt är vanligt förlopp för
Autism
33
Långsamt fortskridande är ett vanligt förlopp för
Vid insjuknande av schizofreni och vissa kroppsliga sjukdomar
34
Vilka diagnoser har tidigt debutålder?
- Autism
- Separationsångest
- ADHD
35
Diagnoser som debuterar kring puberteted
- GAD, generaliserat ångestsyndrom
- Depression
- Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
36
Diagnoser med vanligast debutålder som ung vuxen
- Mani
- Panikångest
- Psykos
37
Ex utlösande faktorer
Trauma -> PTSD
Lyckad diet -> anorexia nervosa
38
Vidmakthållande faktorer exempel
- Fotomodell för anorexia nervosa
- Undvikande av sociala sammanhang för social ångest
- Tupplurar dagtid för insomni
- Undandragande från meningsfulla aktiviteter för depression
39
Skyddande faktorer
- Goda relationer
- Föräldraomsorg
- Välbegåvad
40
Försvårande faktorer
- Omsorgssvikt
- Komorbiditet
- Missbruk
- Nylig separation
41
utlösande, vidmakthållande, skyddande och försvårande faktorer ÄR
- Kontextuella faktorer
- Individens egenskaper
42
utlösande, vidmakthållande, skyddande och försvårande faktorer ÄR INTE
- Symtom på diagnosen
- Ärftliga förhållanden
42
Vad innebär huvuddiagnos
- Utgör kontaktorsak vid vårdtillfället
- Orsakar den största funktionsnedsättningen/största lidandet
- Är inte sekundär till en annan samtidig diagnos
42
Kolla grad av komplexitet
43
Differential diagnos
- Överlappande symtombild
- Liknande gestalt
- Symtomen förklaras bättre av en diagnos
44
Samsjuklighet
- Bägge diagnoserna "står på egna ben"
- Även om överlapp finns är tillräckligt många kriterier uppfyllda för var och en
45
Vad bestämmer vårdbehov inom psykiatrin?
- Symtom och diagnos - Svårighetsgrad
- Graden av lidande
- Funktionsnivå
- Fallets komplexitet
46
Att tänka på gällande patienten inom psykiatrisk bedömning
- Ibland kan patienten själv redogöra för sitt psykiatriska tillstånd
- I andra fall kan patientens sjukdomsinsikt, förmåga att se sitt egna beteende eller verklighetsuppfattning halta och då krävs underlag från andra källor
47
Vid diagnostisering av funktionsnedsättningar eller psykiatriska störnignar bör...
beteende gå igen i flera kontexter och info bör hämtas från flera källor ( i vissa diagnoser är det även skrivet i diagnoskriterierna)
48
Vem får ställa en diagnos?
- All hälso- och sjukvårdspersonal med tillräcklig kunskap om en sjukdom, funktionsnedsättning eller skada får ställa inom ramen av sin yrkeskompetens
- Verksamhetschef eller arbetsledande chefen fördelar ofta arbetsuppgiften
49
Psykiatrisk behandling innefattar
- Medicinsk behandling, farmakologisk eller ECT, rTMS
- Psykologisk behandling
- Psykiatrisk omvårdnad
50
Psykologisk behandling två typer
- Olika terapiinriktningar
- Olika modaliteter
51
Olika modaliteter
- Individuell terapi, parterapi, familjeterapi eller gruppbehandling
- Face-to-face, internetförmedlad behandling, behandling via videolänk, självhjälp/biblioterapi
- Öppenvård, slutenvård
52
Psykiatrisk omvårdnad
- Psykoedukation
- Information om samhälleliga insatser
- Anhörighetstöd
- case management/vård- och stödsamordning
53
Case management/vård- och stödsamordning
- Samverkan med skola/arbetsplats
- Samverkan med andra samhällsinsatser (socialtjänst, LSS, försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller boendestöd)
- Samverkan med vårdgrannar
54
Psykiatrisk bedömning
Diagnos ställs utifrån klinisk bedömning av den samlade informationen om patienten
55
Vad är problemet med diagnostik inom psykiatrin idag?
Det finns inga biologiska markörer eller tester för någon psykiatrisk diagnos
56
vad menas med mental disorder i DSM-5?
- Beteende, psykologisk eller biologisk dyfsfunktion
- Inte förväntad eller kulturellt styrd reaktion på händelse
- Förknippas med subjektivt lidande, försämrad funktion eller risk för att dö
57
Validitet
Mäter man det man vill mäta
58
Reliabilitet
Förutsättning för validitet, i vilken utsträckning olika personer gör samma bedömning
59
Vad kännetecknar en valid diagnos?
- Klinisk beskrvning av tillståndet
- Möjlighet till exklusion av andratillstånd
- Prediktiv- Förlopp och prognos
- Kännedom om biologiska markörer
- Familjestudier
60
Inter-rater reliability
Olika bedömare diagnostiserar samma symtombild lika, oberoende av varandra
61
Test-retest reliability
En symtombild bedöms på samma sätt vid två olika tillfällen
62
DSM historia?
63
Vad kännetecknar DSM 1
- Psykoanalytisk teori dominerade
- Diagnoser som "reaktioner" på miljömässiga stressorer
- Neurosparaplyterm
- Problem, endast listor över diagnoser
64
Problem med DSM 1 o 2
- Låg reliabilitet
- Brist på empirisk förankring
65
DSM 3 vad är speciellt?
Ateoretisk utgångspunkt
66
Vad var bra med ett ateoretiskt utgågnssätt?
- Orsaker ofta kända
- Undelättar systemet
- Kända etiologisk faktorer anges och uppdateras eftersom kunskapsläget förändras
67
Hur många syndrom finns i de olika DSM upplagorna
- 1, ca 100
- 2, ca 175
- 3, ca 260
- 4, ca 290
- 5, ca 300
68
Vad klassas som ångest syndrom i DSM 5?
- Paniksyndrom
- Agorafobi
69
vad klassas som stress och traumarelaterade syndrom i DSM 5?
- PTSD
- Anpassningsstörning
70
Tvångsyndrom och relaterade syndrom i DSM 5
- Tvångsyndrom
71
positiva aspekter av DSM-5 field trials
Stora representativa sample kliniker utförde bedömningarna med syfte att förbättra realiabiliteten
72
Negativa aspekter DSM-5 field trials
- Genomfördes för sent in i processen
- ingen/lite tid för replikation och finjustering av bedömningsinstrument
- Brist på finansiering
- Inga jämförelser med DSM-IV
72
De olika sektionerna i "stora" DSM 5
- sektion 1, hur manualen sak användas
- Sektion 2, alla diagnostiska kriterier och kodningsanvisningar
- sektion 3, skattningskalor, kulturell formulering, alternativ modell och personlighetssyndrom
73
Förlängd sorgreaktion i DSM 5
Mer än 12 månader efter dödfallet för vuxna och 6 månader för barn o ungdomar
74
Innehållet MINI-D 5
- Sektion 1, hur manualen ska användas
- Sektion 2, diagnostiska kriterier och koder
75
Diagnostiska klasser
Syndrom med liknande utryck och/eller etiologiska faktorer(ex ångest syndrom, depressiva syndrom)
76
Specifikationer i DSM 5
Ger ytterliggare info om ex symtomens:
- Uttryck
- Svårighetsgrad
- Förlopp
76
Vad är diagnoser baserade på?
Kriteriebaserade
77
Symtomkriterium
Vilka symtom kan vi observera?
78
Durationskriterium?
Hur länge har symtomen varat+
79
Konsekvenskriterium?
Medför symtomen lidande och/eller sänk funktionsnivå?
79
Uteslutningskriterium
Kan symtomen förklaras bättre på annat sätt
80
Egentlig depression diagnostkriterier
- Minst 5 av symtomen måste förelegat under samma 2 veckors period
- Måste inneburit en förändring av personens tillstånd
- Minst 1 av symtomen måste vara antingen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje
81
Vilka övriga symtomen kan inkluderas vid diagnostisering av depression?
- Betydande viktnedgång
- Sömnstörning
- Psykomotorisk agitation eller hämning typ dagligen
- Svaghetskänsla
- Känsla av värdelöshet eller starka skuldkänslor
- Minskad tanke/koncentrationsförmåga
- Återkommande tankar på döden
82
Egentlig depression B-kriterie
Symptomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden
83
Egentlig depression C-kriterie
Episoden kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller något annat medicinskt tillstånd
83
Egentlig depression D-kriterie
Egentliga depressionsepisoden förkalras inte bättre med schizoaffektivt syndrom, schizofreni, schizofreniformt syndrom, opsecificerat schizofrenispektrumsyndrom eller andra psykoser
84
Egentlig depression E-kriterier
- manisk eller hypoman episod har aldrig förekommit
Exklusionen gäller ej om alla episoder är substansutlösta eller kan tillskrivas fysiologiska effekter av något annat medicinskt tillstånd
85
Man måste se till uteslutningskriterier, alltså innan en diagnos kan fastställas måste man utesluta varje tänkbar förklaring till problemet som patienten uppvisar
- Psykosociala faktorer
- Somatiska faktorer
- Substansrelaterat
- Andra psykiska tillstånd
86
Svårighetsgrad mild
Få, om ens några symtom utöver dem som krävs för att få diagnosen
Symtomen är jobbiga men går att hantera
Symtomen leder till mindre handikapp socialt och arbete
87
Svårighetsgrad medel/moderate
Antalet symtom, intensiteten av symtomen, och/eller funktionell nedsättning är mellan de för milda och allvarliga
88
Svårighetsgrad allvarlig/severe
Betydligt många fler symtom än de som krävs för att få diagnosen
intensiteten av symtom är allvarligt stressande och inte hanterbara
Symtomen påverkar klart negativt patientens sociala och arbete
89
Subgrupperingar
- Avgränsar ömsesidigt uteslutande undergrupper inom en diagnos
- Anges genom "specificera form" i kriterieuppsättningen
90
Vad finns det för specifikationer av specifik fobi?
- Levande varelser
- Naturföreteelser
- Blod-sprutor-skador
- Situationsbetingad
- Annan form
91
Depression - Fullständig remission
Minst två månader utan signifikanta symtom
92
Depression partiell remission
- Symtom föreligger fortfarande men uppfyller inte längre kriterierna för egentlig depression
Eller
- Det har gått mindre än två månader utan signifikanta symtom
93
Recidiverande depression (återkommande)
Minst två månader utan signifikanta symptom eller episoder, sen kommer den tillbaka
94
Primär diagnos
- Uppfyller alla kriterier
- Symtomen är ej orsakade av saker som läkemedel eller somatiskt sjukdomstillstånd
95
Vad är övriga saker som kan orsaka depression?
- Substans eller läkemedelsbetingad depression
- Depression orsakat av annat medicinskt tillstånd
96
Andra specificerade syndrom
Orsaken till varför kriterierna för en primär diagnos inte är uppfyllda specificeras
97
Ospecificerat syndrom
Används vid tillfällen då man väljer at anger orsaken till varför kriterierna för primär diagnos ej är uppfyllda primär (ex bedöning på akutmottagning)
97
Personlighetssyndrom, kluster A udda och excentriska
- Paranoid
- Schizoid
- Schizotyp
98
Personlighetssyndrom kluster B dramatiska emotionella och oberäkneliga
- Antisocila
- Borderline
- Histrionisk
- Narcissistisk
99
Personlighetssyndrom kluster C ängsliga och räddhågande
- Ängslig
- Osjälvständig
- Tvångsmässig
100
generella kriterier för personlighetssyndrom
- Varaktigt mönster som påtagligt avviker, minst två av kognitioner, affekter, mellanmänskligt fungerande, impulskontroll
- Oflexibelt
- Kliniskt signifiaknt lidande/nedsatt funktion
- Stabilt, långvarigt, sedan tidigt vuxenliv
- förklaras inte bättre med anna psykisk ohälsa
- Inte en följd av substans
101
Bordeline
Ett genomgående mönster av påfallande impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter
Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålderna och tar sug minst 5 uttryck av symtomen
102
Kolla ihållande depression
103
Substansbrukssyndrom
- Problem med bruk
- Intoxikation
- Abstinens
- andra X-betingade syndrom
- Ospecificerat
104
Substansbruksyndrom definition
Ett problematiskt mönster av X-bruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande
Visar sig i minst av två saker under 12 månaders period
105
ICD Diagnostiska koder DSM 5
Oftast F-koder
106
ICD koder Andra omständigheter som kan vara kliniskt i fokus
Vanligen Z eller T koder
107
DSM vs ICD
- ICD har i grunden statistiskt syfte
- Diagnostik i DSM är mer kriteriestyrd
- Har över tid blivit mer lika
- APA involverade i revisioner av ICD
- Vissa diagnoser skiljer sig åt, ex komplex PTSD finns bara i ICD-11
- I Sverige används DSM oftast inom psykiatrin för diagnostik men ICD koder används för att registrerar diagnoser i ex journalsystemet
107
ICD koder för läkemedelsbetingade motoriska störningar och andra läkemedelsbiverkningar
Vanligen G eller T koder
108
Varför är kliniker inte reliabla?
- Otillräckligt med info
- Förutfattade uppfattnignar styr insamling av info
- Info efterfrågas selektivt
- Refererandet av viss asymtom till vissa syndrom görs på felaktig grund
- hur frågor ställs
- Hur svaren tolkas
- Olika acceptans hos patienter för olika intervjustilar
109
Diagnostiska intervjuer
Går igenom patientens symtom på ett standardiserat och systematisk sätt
- Ex med M.I.N.I eller SCID
110
Fördelar med diagnostiska intervjuer
- Info samlas systematiskt
- Mindre risk för selektiv inhämtning av info
osv
111
LEAD, longitudinal expert all data
Att väga samman den totala informationen från olika källor och göra en sammanfattande bedömning
112
Kritik mot DSM
- Symtom som inte säger något om bakomliggande orsak
-Bristande reliabilitet
- Patienter med samma diagnos kan ha mycket olika symtom med lite eller nästan inget överlapp alls
- Hög komorbiditet
- Många patienter passar inte in i någon diagnos
- kliniker och forskare luras att tro att systemeter är exakt
- Godtyckliga trösklar
- Verkligheten är inte kategorisk utan har dimensioner
113
DSM självkritik
Kamp mellan olika grupper med olika målsättningar - DSM är en kompromiss där många missnöjda med resultatet
114
Specifik fobi
- Stark överdriven rädsla för X
- Undvikande av X eller genomlidande av X
115
Specifik fobi, kriterier A-G
A. Utallad rädsla eller ångest
B. X leder nästan alltid till rädsla/ångest
C. Undvikande eller uthärdande av intensiv rädsla/ångest
D. Rädslan/ångesten är opproportionelig
E. Rädsla/ångest/undvikande håller i minst 6 mån
F. Kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning
G. Förklaras inte bättre av annat
116
Huvudgrupper av specifik fobi
- Levande varelser
- naturföreteelser
- Blod-sprutor-skador
- Situationsbetingad
- Annat
117
Social ångest
Stark rädsla att göra bort sig eller bli negativt dömd i sociala sammanhang
118
Social ångest/fobi A-E
A. Uttalad rädsla för en eller flera sociala situationer med risk för granskad
B. Rädsla uppvisa symtom på ångest eller framkalla negativa omdömen
C. Sociala situationer nästan alltid rädsla/ångest
D. Undvikande eller uthärdande
E. Rädslan är opproportionelig
119
Social ångest F-J
F. Rädsla/ångest/undvikande i minst 6 mån
G. Kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning
H. Ej pga substanser eler emdicinska tillstånd
I. Förklaras ej bättre av annat
J. trots medicinskt tillstpånd är rädlsan överdriven
120
Social ångest komorbiditet
70-80%, oftast depression eller missbruk
121
Paniksyndrom
- Stark rädsla/obehag för sina egna kroppsliga reaktioner
Somatiska tillstånd - panikattack
Överanding
Biased uppmärksamhet
122
Paniksyndrom A
A. återkommande oväntade panikattacker.
Panikattack är plötslig våg intensiv rädsla eller intensivt obehag, når topp inom 10 min. Minst fyra symtom föreligger attacken
123
Paniksyndrom symtom
1. palpitationer
2. Svettning
3. Darrning/skakning
4. Känsla tappa andan
5. Smärta/obehag bröstet
6. Illamående
7. Svindel
8. kvävningskänsla
9. Frossa/värmevallningar
10. Parestesier
11. Derealisationskänslor
12. Rädsla tappa kontroll
13. Dödsskräck
124
Agorafobi
Stark rädsla att inte kunna ta sig från en plats som uppfattas som hotfull
125
Agorafobi kräver uttalad rädsla för minst två situationer, vilka typer kan det vara?
- Färdas allmäna kommunikationsmedel
- Öppna platser
- Slutna platser
- Stå i kö/vara i folksamling
- Vara utanför hemmer själv
126
Paniksyndrom och agorafobi, vad gäller livstidsprevalens, debut och komorbiditet?
- Livstidprevalens 3-5% och vanligare hos kvinnor
- Debut i sena tonår eller tidig vuxenålder
- Ofta komorbidt med depression eller missbruk
126
generaliserat ångestsyndrom (GAD)
- Överdriven, patologisk oro
- Intolerans för osäkerhet
127
GAD A
Överdriven rädsla och oro (förväntansångest) inför ett antal olika händelser eller aktiviteter flertalet dagar under minst 6 månader
128
GAD gällande kön och komorbiditet
Nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor och ofta komorbit med depression och social ångest
128
Tvångsyndrom (OCD)
- En övertro på vad ens tankar kan orsaka/stå för
- Stark rädsla för att katastrofer inträffar om vissa handlingar ej utförs
129
PTSD B, ett el fler av påträngande symtom som är associerade med den traumatiska händelsen, vilka kan dessa vara?
- Återkommande påträngande jobbiga minnen
- Återkommande mardrömmar kopplat till traumat
- Dissociativa reaktioner
- Intensiv/utdragen psykisk plåga vid exponering för inre/yttre signaler om traumat
- Uttalade fysiologiska reaktioner på inre/yttre signaler
129
PTSD
Ihållande och påträngande kraftig negativa reaktioner till följd av mycket hotfull situation.
130
PTSD A-H kort
A. Exponering av faktiskt död eller livsfara
B. Ett eller fler av påträngande symtomen
c. Undviker stimuli som kan associeras med händelsen
D. Negativa kognitioner med koppling till traumat
E. Tydliga förändringar av stimulusreaktioner
F. Symtomen varar över 1 månad
G. Klinisk signifikant lidande eller nedsatt funktion
H. Inte fysiologiska eller medicinska tillstånd som orsakar
131
Vad skiljer Komplex PTSD från den vanliga PTSD?
Centralt vid CPTSD är svårigheter med organisering av självet.
- Dysreglering av affekter
- Negativ självuppfattning
- Svårigheter i relationer
Dessa läggs till
132
133
134
134
135
135
136
137
138
139
140
141
142
142
143
144
145
146
147
147
