Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologprogrammet T3 > Psykiatri och psykopatologi > Flashcards

Psykiatri och psykopatologi Flashcards

1
Q

Psykiatri

A

Vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innefattar psykisk hälsa?

A
  • psykiskt välbefinnande
  • Psykisk ohälsa
  • Psykisk ohälsa leder till psykiska besvär och psykiatriska tillstånd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Könskillnader psykiatrisk vård alkohol och droger

A

Ca dubbelt så många män

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Könsskillnader ADHD

A

Ungefär lika många, ett par fler kvinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Könskillnader depression

A

Fler kvinnor, ca 1/3 mer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Könsskillnader ångest och stress

A

betydligt fler kvinnor, nästan dubbelt så många

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa

A
  • Biologiska faktorer
  • Psykologiska faktorer
  • Sociala faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad ska tas in i evidensbaserad praktik? (centralt är professionel expertis)

A
  • Personens situation och kontextuella omständigheter
  • Personens erfarenhet och önskemål
  • Bästa tillgängliga kunskap
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är bra med evidensbaserad praktik?

A
  • hjälper bättre
  • Minskar skaderisk
  • Ökad transparens
  • Ökar motivation
  • Ökar patientens delaktighet
  • Främjar utveckling och kontinuerlig utvärdering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad syftar diagnostik till

A
  • Förstå vad patienten har för besvär och hur vi kan hjälpa
  • Ställningstagande till om besvär och symtom kan klassas som sjukdom och ett kategoriserande av sjukdomstillstånd
  • Uttrycker en hypotes som behöver prövas och ifrågasättas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka två vårdnivåer finns inom psykiatri?

A
  • Första linjens psykiatri
  • Specialistpsykiatrisk vård
    Främst fokus på modellen som används inom specialistpsykiatrin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Bemötande och allians vad bidrar det till

A
  • Patienten är i ett utsatt läge så det är viktigt
  • Gott bemötande inger förtroende
  • Patient som litar på vårdaren leder till bättre vårdresultat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är ett gott samarbetsklimat viktigt för?

A
  • Göra en bedömning och behandlingsplanering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

personcentrerat perspektiv

A

patienten är både sjuk och frisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Om bemötande brister vad kan det leda till?

A
  • Bristande kommunikation
  • Patienten följer inte ordinationer eller behandlingsrekomendationer
  • Patienten återkommer inte även om tillståndet kräver det
  • Patienten eller personalen uppfattar inte väsentlig info
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Den diagnostiska processen

A
  • Klinisk intervju
  • Strukturerad diagnostisk intervju
  • Klinisk bedömning
  • Återkoppling till patient och behandlingsplanering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad ingår i den kliniska intervjun?

A
  • Anamnes
  • Psykisk och somatisk status
  • Suicidriskbedömning osv
  • Journalgranskning
  • ev screening med skattningsformulär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad ingår i klinisk bedömning?

A

Fördjupad bedömning ex
- Personlighetsbedömning
- Neuropsykiatrisk utredning
- Anhörighetsintervjuer
- Skattningsformulär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ex på återkoppling till patient/behandlingsplanering

A

Psykoterapibedömning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Viktigt att ha koll på i den diagnostiska processen

A
  • Kärnsymtom
  • Vanligaste debut
  • Förlopp för olika diagnoser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad är kärnsymtom?

A
  • Symtombild under typiska besvärsperioder
  • Störningen/syndromet kan ha sin mest typiska bild vid en viss ålder eller under en viss period av förloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kärnsymtom ångestsyndrom

A
  • Rädsla/obehag
  • Kroppsliga symtom
  • Undvikande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kärnsymtom depression och mani

A
  • Förändrat stämningsläge
  • Förändrad aktivitetsnivå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kärnsymtom för tvångssyndrom

A
  • Återkommande tankar, bilder eller impulser
  • handlingar för att minska ångest eller förhindra fruktad händelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kärnsymtom ADHD

A
  • Uppmärksamhet
  • Reglering av aktivitetsnivå och impulser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kärnsymtom autism

A
  • Socialt samspel
  • Kommunikation
  • Begränsade repetitiva mönster
  • Sensorisk känslighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Kärnsymtom beteendestörning

A
  • Trots
  • Regelbrott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Kärnsymtom ätstörning

A
  • Ätande
  • Kroppsuppfattning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kärnsymtom psykos

A
  • Rörigt tal
  • Hallucinationer
  • Vanföreställningar
  • Förlorad funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Kärnsymtom personlighetssyndrom

A
  • Kognitioner
  • Affekter
  • Mellanmänskligt samspel
  • Impulskontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Attacker är ett vanligt förlopp för vilka diagnoser?

A
  • Panikångest
  • Socialångest
  • Specifik fobi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Tydliga episoder är ett vanligt förlopp för…

A

Depression och mani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Kroniskt svängande är vanligt förlopp för

A
  • Emotionellt instabild personlighetssyndrom
  • vissa ångestdiagnoser
  • ADHD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Stabilt kroniskt är vanligt förlopp för

A

Autism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Långsamt fortskridande är ett vanligt förlopp för

A

Vid insjuknande av schizofreni och vissa kroppsliga sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka diagnoser har tidigt debutålder?

A
  • Autism
  • Separationsångest
  • ADHD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Diagnoser som debuterar kring puberteted

A
  • GAD, generaliserat ångestsyndrom
  • Depression
  • Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Diagnoser med vanligast debutålder som ung vuxen

A
  • Mani
  • Panikångest
  • Psykos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ex utlösande faktorer

A

Trauma -> PTSD
Lyckad diet -> anorexia nervosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vidmakthållande faktorer exempel

A
  • Fotomodell för anorexia nervosa
  • Undvikande av sociala sammanhang för social ångest
  • Tupplurar dagtid för insomni
  • Undandragande från meningsfulla aktiviteter för depression
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Skyddande faktorer

A
  • Goda relationer
  • Föräldraomsorg
  • Välbegåvad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Försvårande faktorer

A
  • Omsorgssvikt
  • Komorbiditet
  • Missbruk
  • Nylig separation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

utlösande, vidmakthållande, skyddande och försvårande faktorer ÄR

A
  • Kontextuella faktorer
  • Individens egenskaper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

utlösande, vidmakthållande, skyddande och försvårande faktorer ÄR INTE

A
  • Symtom på diagnosen
  • Ärftliga förhållanden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad innebär huvuddiagnos

A
  • Utgör kontaktorsak vid vårdtillfället
  • Orsakar den största funktionsnedsättningen/största lidandet
  • Är inte sekundär till en annan samtidig diagnos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Kolla grad av komplexitet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Differential diagnos

A
  • Överlappande symtombild
  • Liknande gestalt
  • Symtomen förklaras bättre av en diagnos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Samsjuklighet

A
  • Bägge diagnoserna “står på egna ben”
  • Även om överlapp finns är tillräckligt många kriterier uppfyllda för var och en
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad bestämmer vårdbehov inom psykiatrin?

A
  • Symtom och diagnos - Svårighetsgrad
  • Graden av lidande
  • Funktionsnivå
  • Fallets komplexitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Att tänka på gällande patienten inom psykiatrisk bedömning

A
  • Ibland kan patienten själv redogöra för sitt psykiatriska tillstånd
  • I andra fall kan patientens sjukdomsinsikt, förmåga att se sitt egna beteende eller verklighetsuppfattning halta och då krävs underlag från andra källor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vid diagnostisering av funktionsnedsättningar eller psykiatriska störnignar bör…

A

beteende gå igen i flera kontexter och info bör hämtas från flera källor ( i vissa diagnoser är det även skrivet i diagnoskriterierna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vem får ställa en diagnos?

A
  • All hälso- och sjukvårdspersonal med tillräcklig kunskap om en sjukdom, funktionsnedsättning eller skada får ställa inom ramen av sin yrkeskompetens
  • Verksamhetschef eller arbetsledande chefen fördelar ofta arbetsuppgiften
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Psykiatrisk behandling innefattar

A
  • Medicinsk behandling, farmakologisk eller ECT, rTMS
  • Psykologisk behandling
  • Psykiatrisk omvårdnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Psykologisk behandling två typer

A
  • Olika terapiinriktningar
  • Olika modaliteter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Olika modaliteter

A
  • Individuell terapi, parterapi, familjeterapi eller gruppbehandling
  • Face-to-face, internetförmedlad behandling, behandling via videolänk, självhjälp/biblioterapi
  • Öppenvård, slutenvård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Psykiatrisk omvårdnad

A
  • Psykoedukation
  • Information om samhälleliga insatser
  • Anhörighetstöd
  • case management/vård- och stödsamordning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Case management/vård- och stödsamordning

A
  • Samverkan med skola/arbetsplats
  • Samverkan med andra samhällsinsatser (socialtjänst, LSS, försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller boendestöd)
  • Samverkan med vårdgrannar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Psykiatrisk bedömning

A

Diagnos ställs utifrån klinisk bedömning av den samlade informationen om patienten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad är problemet med diagnostik inom psykiatrin idag?

A

Det finns inga biologiska markörer eller tester för någon psykiatrisk diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

vad menas med mental disorder i DSM-5?

A
  • Beteende, psykologisk eller biologisk dyfsfunktion
  • Inte förväntad eller kulturellt styrd reaktion på händelse
  • Förknippas med subjektivt lidande, försämrad funktion eller risk för att dö
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Validitet

A

Mäter man det man vill mäta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Reliabilitet

A

Förutsättning för validitet, i vilken utsträckning olika personer gör samma bedömning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad kännetecknar en valid diagnos?

A
  • Klinisk beskrvning av tillståndet
  • Möjlighet till exklusion av andratillstånd
  • Prediktiv- Förlopp och prognos
  • Kännedom om biologiska markörer
  • Familjestudier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Inter-rater reliability

A

Olika bedömare diagnostiserar samma symtombild lika, oberoende av varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Test-retest reliability

A

En symtombild bedöms på samma sätt vid två olika tillfällen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

DSM historia?

A
63
Q

Vad kännetecknar DSM 1

A
  • Psykoanalytisk teori dominerade
  • Diagnoser som “reaktioner” på miljömässiga stressorer
  • Neurosparaplyterm
  • Problem, endast listor över diagnoser
64
Q

Problem med DSM 1 o 2

A
  • Låg reliabilitet
  • Brist på empirisk förankring
65
Q

DSM 3 vad är speciellt?

A

Ateoretisk utgångspunkt

66
Q

Vad var bra med ett ateoretiskt utgågnssätt?

A
  • Orsaker ofta kända
  • Undelättar systemet
  • Kända etiologisk faktorer anges och uppdateras eftersom kunskapsläget förändras
67
Q

Hur många syndrom finns i de olika DSM upplagorna

A
  • 1, ca 100
  • 2, ca 175
  • 3, ca 260
  • 4, ca 290
  • 5, ca 300
68
Q

Vad klassas som ångest syndrom i DSM 5?

A
  • Paniksyndrom
  • Agorafobi
69
Q

vad klassas som stress och traumarelaterade syndrom i DSM 5?

A
  • PTSD
  • Anpassningsstörning
70
Q

Tvångsyndrom och relaterade syndrom i DSM 5

A
  • Tvångsyndrom
71
Q

positiva aspekter av DSM-5 field trials

A

Stora representativa sample kliniker utförde bedömningarna med syfte att förbättra realiabiliteten

72
Q

Negativa aspekter DSM-5 field trials

A
  • Genomfördes för sent in i processen
  • ingen/lite tid för replikation och finjustering av bedömningsinstrument
  • Brist på finansiering
  • Inga jämförelser med DSM-IV
72
Q

De olika sektionerna i “stora” DSM 5

A
  • sektion 1, hur manualen sak användas
  • Sektion 2, alla diagnostiska kriterier och kodningsanvisningar
  • sektion 3, skattningskalor, kulturell formulering, alternativ modell och personlighetssyndrom
73
Q

Förlängd sorgreaktion i DSM 5

A

Mer än 12 månader efter dödfallet för vuxna och 6 månader för barn o ungdomar

74
Q

Innehållet MINI-D 5

A
  • Sektion 1, hur manualen ska användas
  • Sektion 2, diagnostiska kriterier och koder
75
Q

Diagnostiska klasser

A

Syndrom med liknande utryck och/eller etiologiska faktorer(ex ångest syndrom, depressiva syndrom)

76
Q

Specifikationer i DSM 5

A

Ger ytterliggare info om ex symtomens:
- Uttryck
- Svårighetsgrad
- Förlopp

76
Q

Vad är diagnoser baserade på?

A

Kriteriebaserade

77
Q

Symtomkriterium

A

Vilka symtom kan vi observera?

78
Q

Durationskriterium?

A

Hur länge har symtomen varat+

79
Q

Konsekvenskriterium?

A

Medför symtomen lidande och/eller sänk funktionsnivå?

79
Q

Uteslutningskriterium

A

Kan symtomen förklaras bättre på annat sätt

80
Q

Egentlig depression diagnostkriterier

A
  • Minst 5 av symtomen måste förelegat under samma 2 veckors period
  • Måste inneburit en förändring av personens tillstånd
  • Minst 1 av symtomen måste vara antingen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje
81
Q

Vilka övriga symtomen kan inkluderas vid diagnostisering av depression?

A
  • Betydande viktnedgång
  • Sömnstörning
  • Psykomotorisk agitation eller hämning typ dagligen
  • Svaghetskänsla
  • Känsla av värdelöshet eller starka skuldkänslor
  • Minskad tanke/koncentrationsförmåga
  • Återkommande tankar på döden
82
Q

Egentlig depression B-kriterie

A

Symptomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden

83
Q

Egentlig depression C-kriterie

A

Episoden kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller något annat medicinskt tillstånd

83
Q

Egentlig depression D-kriterie

A

Egentliga depressionsepisoden förkalras inte bättre med schizoaffektivt syndrom, schizofreni, schizofreniformt syndrom, opsecificerat schizofrenispektrumsyndrom eller andra psykoser

84
Q

Egentlig depression E-kriterier

A
  • manisk eller hypoman episod har aldrig förekommit
    Exklusionen gäller ej om alla episoder är substansutlösta eller kan tillskrivas fysiologiska effekter av något annat medicinskt tillstånd
85
Q

Man måste se till uteslutningskriterier, alltså innan en diagnos kan fastställas måste man utesluta varje tänkbar förklaring till problemet som patienten uppvisar

A
  • Psykosociala faktorer
  • Somatiska faktorer
  • Substansrelaterat
  • Andra psykiska tillstånd
86
Q

Svårighetsgrad mild

A

Få, om ens några symtom utöver dem som krävs för att få diagnosen

Symtomen är jobbiga men går att hantera

Symtomen leder till mindre handikapp socialt och arbete

87
Q

Svårighetsgrad medel/moderate

A

Antalet symtom, intensiteten av symtomen, och/eller funktionell nedsättning är mellan de för milda och allvarliga

88
Q

Svårighetsgrad allvarlig/severe

A

Betydligt många fler symtom än de som krävs för att få diagnosen

intensiteten av symtom är allvarligt stressande och inte hanterbara

Symtomen påverkar klart negativt patientens sociala och arbete

89
Q

Subgrupperingar

A
  • Avgränsar ömsesidigt uteslutande undergrupper inom en diagnos
  • Anges genom “specificera form” i kriterieuppsättningen
90
Q

Vad finns det för specifikationer av specifik fobi?

A
  • Levande varelser
  • Naturföreteelser
  • Blod-sprutor-skador
  • Situationsbetingad
  • Annan form
91
Q

Depression - Fullständig remission

A

Minst två månader utan signifikanta symtom

92
Q

Depression partiell remission

A
  • Symtom föreligger fortfarande men uppfyller inte längre kriterierna för egentlig depression

Eller

  • Det har gått mindre än två månader utan signifikanta symtom
93
Q

Recidiverande depression (återkommande)

A

Minst två månader utan signifikanta symptom eller episoder, sen kommer den tillbaka

94
Q

Primär diagnos

A
  • Uppfyller alla kriterier
  • Symtomen är ej orsakade av saker som läkemedel eller somatiskt sjukdomstillstånd
95
Q

Vad är övriga saker som kan orsaka depression?

A
  • Substans eller läkemedelsbetingad depression
  • Depression orsakat av annat medicinskt tillstånd
96
Q

Andra specificerade syndrom

A

Orsaken till varför kriterierna för en primär diagnos inte är uppfyllda specificeras

97
Q

Ospecificerat syndrom

A

Används vid tillfällen då man väljer at anger orsaken till varför kriterierna för primär diagnos ej är uppfyllda primär (ex bedöning på akutmottagning)

97
Q

Personlighetssyndrom, kluster A udda och excentriska

A
  • Paranoid
  • Schizoid
  • Schizotyp
98
Q

Personlighetssyndrom kluster B dramatiska emotionella och oberäkneliga

A
  • Antisocila
  • Borderline
  • Histrionisk
  • Narcissistisk
99
Q

Personlighetssyndrom kluster C ängsliga och räddhågande

A
  • Ängslig
  • Osjälvständig
  • Tvångsmässig
100
Q

generella kriterier för personlighetssyndrom

A
  • Varaktigt mönster som påtagligt avviker, minst två av kognitioner, affekter, mellanmänskligt fungerande, impulskontroll
  • Oflexibelt
  • Kliniskt signifiaknt lidande/nedsatt funktion
  • Stabilt, långvarigt, sedan tidigt vuxenliv
  • förklaras inte bättre med anna psykisk ohälsa
  • Inte en följd av substans
101
Q

Bordeline

A

Ett genomgående mönster av påfallande impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter

Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålderna och tar sug minst 5 uttryck av symtomen

102
Q

Kolla ihållande depression

A
103
Q

Substansbrukssyndrom

A
  • Problem med bruk
  • Intoxikation
  • Abstinens
  • andra X-betingade syndrom
  • Ospecificerat
104
Q

Substansbruksyndrom definition

A

Ett problematiskt mönster av X-bruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande
Visar sig i minst av två saker under 12 månaders period

105
Q

ICD Diagnostiska koder DSM 5

A

Oftast F-koder

106
Q

ICD koder Andra omständigheter som kan vara kliniskt i fokus

A

Vanligen Z eller T koder

107
Q

DSM vs ICD

A
  • ICD har i grunden statistiskt syfte
  • Diagnostik i DSM är mer kriteriestyrd
  • Har över tid blivit mer lika
  • APA involverade i revisioner av ICD
  • Vissa diagnoser skiljer sig åt, ex komplex PTSD finns bara i ICD-11
  • I Sverige används DSM oftast inom psykiatrin för diagnostik men ICD koder används för att registrerar diagnoser i ex journalsystemet
107
Q

ICD koder för läkemedelsbetingade motoriska störningar och andra läkemedelsbiverkningar

A

Vanligen G eller T koder

108
Q

Varför är kliniker inte reliabla?

A
  • Otillräckligt med info
  • Förutfattade uppfattnignar styr insamling av info
  • Info efterfrågas selektivt
  • Refererandet av viss asymtom till vissa syndrom görs på felaktig grund
  • hur frågor ställs
  • Hur svaren tolkas
  • Olika acceptans hos patienter för olika intervjustilar
109
Q

Diagnostiska intervjuer

A

Går igenom patientens symtom på ett standardiserat och systematisk sätt

  • Ex med M.I.N.I eller SCID
110
Q

Fördelar med diagnostiska intervjuer

A
  • Info samlas systematiskt
  • Mindre risk för selektiv inhämtning av info
    osv
111
Q

LEAD, longitudinal expert all data

A

Att väga samman den totala informationen från olika källor och göra en sammanfattande bedömning

112
Q

Kritik mot DSM

A
  • Symtom som inte säger något om bakomliggande orsak
    -Bristande reliabilitet
  • Patienter med samma diagnos kan ha mycket olika symtom med lite eller nästan inget överlapp alls
  • Hög komorbiditet
  • Många patienter passar inte in i någon diagnos
  • kliniker och forskare luras att tro att systemeter är exakt
  • Godtyckliga trösklar
  • Verkligheten är inte kategorisk utan har dimensioner
113
Q

DSM självkritik

A

Kamp mellan olika grupper med olika målsättningar - DSM är en kompromiss där många missnöjda med resultatet

114
Q

Specifik fobi

A
  • Stark överdriven rädsla för X
  • Undvikande av X eller genomlidande av X
115
Q

Specifik fobi, kriterier A-G

A

A. Utallad rädsla eller ångest
B. X leder nästan alltid till rädsla/ångest
C. Undvikande eller uthärdande av intensiv rädsla/ångest
D. Rädslan/ångesten är opproportionelig
E. Rädsla/ångest/undvikande håller i minst 6 mån
F. Kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning
G. Förklaras inte bättre av annat

116
Q

Huvudgrupper av specifik fobi

A
  • Levande varelser
  • naturföreteelser
  • Blod-sprutor-skador
  • Situationsbetingad
  • Annat
117
Q

Social ångest

A

Stark rädsla att göra bort sig eller bli negativt dömd i sociala sammanhang

118
Q

Social ångest/fobi A-E

A

A. Uttalad rädsla för en eller flera sociala situationer med risk för granskad
B. Rädsla uppvisa symtom på ångest eller framkalla negativa omdömen
C. Sociala situationer nästan alltid rädsla/ångest
D. Undvikande eller uthärdande
E. Rädslan är opproportionelig

119
Q

Social ångest F-J

A

F. Rädsla/ångest/undvikande i minst 6 mån
G. Kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning
H. Ej pga substanser eler emdicinska tillstånd
I. Förklaras ej bättre av annat
J. trots medicinskt tillstpånd är rädlsan överdriven

120
Q

Social ångest komorbiditet

A

70-80%, oftast depression eller missbruk

121
Q

Paniksyndrom

A
  • Stark rädsla/obehag för sina egna kroppsliga reaktioner

Somatiska tillstånd - panikattack

Överanding

Biased uppmärksamhet

122
Q

Paniksyndrom A

A

A. återkommande oväntade panikattacker.
Panikattack är plötslig våg intensiv rädsla eller intensivt obehag, når topp inom 10 min. Minst fyra symtom föreligger attacken

123
Q

Paniksyndrom symtom

A
  1. palpitationer
  2. Svettning
  3. Darrning/skakning
  4. Känsla tappa andan
  5. Smärta/obehag bröstet
  6. Illamående
  7. Svindel
  8. kvävningskänsla
  9. Frossa/värmevallningar
  10. Parestesier
  11. Derealisationskänslor
  12. Rädsla tappa kontroll
  13. Dödsskräck
124
Q

Agorafobi

A

Stark rädsla att inte kunna ta sig från en plats som uppfattas som hotfull

125
Q

Agorafobi kräver uttalad rädsla för minst två situationer, vilka typer kan det vara?

A
  • Färdas allmäna kommunikationsmedel
  • Öppna platser
  • Slutna platser
  • Stå i kö/vara i folksamling
  • Vara utanför hemmer själv
126
Q

Paniksyndrom och agorafobi, vad gäller livstidsprevalens, debut och komorbiditet?

A
  • Livstidprevalens 3-5% och vanligare hos kvinnor
  • Debut i sena tonår eller tidig vuxenålder
  • Ofta komorbidt med depression eller missbruk
126
Q

generaliserat ångestsyndrom (GAD)

A
  • Överdriven, patologisk oro
  • Intolerans för osäkerhet
127
Q

GAD A

A

Överdriven rädsla och oro (förväntansångest) inför ett antal olika händelser eller aktiviteter flertalet dagar under minst 6 månader

128
Q

GAD gällande kön och komorbiditet

A

Nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor och ofta komorbit med depression och social ångest

128
Q

Tvångsyndrom (OCD)

A
  • En övertro på vad ens tankar kan orsaka/stå för
  • Stark rädsla för att katastrofer inträffar om vissa handlingar ej utförs
129
Q

PTSD B, ett el fler av påträngande symtom som är associerade med den traumatiska händelsen, vilka kan dessa vara?

A
  • Återkommande påträngande jobbiga minnen
  • Återkommande mardrömmar kopplat till traumat
  • Dissociativa reaktioner
  • Intensiv/utdragen psykisk plåga vid exponering för inre/yttre signaler om traumat
  • Uttalade fysiologiska reaktioner på inre/yttre signaler
129
Q

PTSD

A

Ihållande och påträngande kraftig negativa reaktioner till följd av mycket hotfull situation.

130
Q

PTSD A-H kort

A

A. Exponering av faktiskt död eller livsfara
B. Ett eller fler av påträngande symtomen
c. Undviker stimuli som kan associeras med händelsen
D. Negativa kognitioner med koppling till traumat
E. Tydliga förändringar av stimulusreaktioner
F. Symtomen varar över 1 månad
G. Klinisk signifikant lidande eller nedsatt funktion
H. Inte fysiologiska eller medicinska tillstånd som orsakar

131
Q

Vad skiljer Komplex PTSD från den vanliga PTSD?

A

Centralt vid CPTSD är svårigheter med organisering av självet.
- Dysreglering av affekter
- Negativ självuppfattning
- Svårigheter i relationer

Dessa läggs till

132
Q
A
133
Q
A
134
Q
A
134
Q
A
135
Q
A
135
Q
A
136
Q
A
137
Q
A
138
Q
A
139
Q
A
140
Q
A
141
Q
A
142
Q
A
142
Q
A
143
Q
A
144
Q
A
145
Q
A
146
Q
A
147
Q
A
147
Q
A

Psykologprogrammet T3 (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions