No

Question 1

Ekologi

Answer 1

Det handlar om samspelet mellan växt och djur och den miljö de lever i. Det är läran om hur organismer, såsom djur, växter och mikroorganismer. Hur de lever och fungerar beroende på varandra.

Question 2

Ekosystem

Answer 2

Ett ekosystem är ett avgränsat område med alla levande varelser. Som till exempel sjö, hav, växt. Ett ekosystem kan vara något stort(som jordklotet) eller något litet som en blomma.

Question 3

Biotiska faktorer

Answer 3

Biotiska faktorer är alla levande varelser som har en påverkan i ett ekosystem som till exempel svampar, växter, bakterier och djur.

Question 4

Abiotiska faktorer

Answer 4

Abiotiska faktorer är tvärtemot biotiska faktorer. Alltså all “icke levande” miljö i ett ekosystem. De påverkar vilka biotiska faktorer som kan leva i ett ekosystem. Alltså sol, vind, vatten och temperatur.

Question 5

Population

Answer 5

Det är en grupp individer av samma art i ett ekosystem. Det kan t.ex. vara populationen av rosor i ett område.

Question 5

Biomassa

Answer 5

Det är mängden/massan biotiska faktorer i ett ekosystem.

Question 6

Samhälle

Answer 6

Alla individer av alla olika djurarter i ett ekosystem bildar tillsammans ett djursamhälle. Ett exempel är att alla växter av alla olika växtarter i ett ekosystem bildar ett växtsamhälle.

Question 7

Biotop

Answer 7

En biotop är en naturtyp som skog, äng, sjö.

Question 8

Habitat

Answer 8

Habitop är en hel omgivning som en viss art lever i. En arts habitat kan sträcka sig över flera olika biotoper.

Question 9

Dynamik

Answer 9

Ekosystemet förändras hela tiden på grund av biotiska och abiotiska faktorer. Det kallas för dynamik. Till exempel på havets botten så är det en liten dynamik för att det inte händer mycket där. Temperaturen är samma och det är ingen vind utan allt är helt stilla. Men däremot vid havsytan så är det en stor dynamik eftersom vädret, temperaturen, vinden och vågorna ändras från dag till dag.

Question 10

Konkurrens

Answer 10

Det kommer alltid att finnas konkurrensen mellan individer och arter i ett ekosystem. Det är för att det inte finns obegränsat med utrymme, mat, boende eller partners. Den art/individ som då är starkast är den som vinner.

Question 11

Nisch

Answer 11

En ekologisk nisch är en inriktning som arterna har för att kunna skaffa mat, partners eller utrymme att växa på och därmed överleva.

Question 12

Opportunist

Answer 12

En art som lätt anpassar sig, har en bred ekologisk nisch. Som till exempel tallar. De kan leva lite vart som helst.

Question 13

Specialist

Answer 13

En specialist har en smal nisch men det som är bra med det är att specialister är väldigt starka inom just den nischen. Tex granen som trivs bäst i sluttningar där det är lagom fuktigt. Granarna konkurrerar lätt ut tallar som försöker växa där eftersom tallarna är svagare inom nischen.

Question 14

Pionjär

Answer 14

Pionjär är en art som gynnas av störningar, till exempel brand, storm eller översvämning i ett visst område. Då växer det snabbt efter en sån störning. Men blir sedan utkonkurrerad av andra arter när de väl återhämtar sig efter störningen.

Question 15

Fotosyntesen

Answer 15

Fotosyntes är en process som sker i alla gröna växter när de producerar glukos. 6CO2 (koldioxid) + 6H2O (vatten) + Energi (solljus) ———-> C6H12O6 (glukos) + 6O2(syrgas)

Question 16

Kretslopp

Answer 16

Ett kretslopp är atomerna i ett ekosystem som går runt och aldrig försvinner.

Question 16

Nedbrytare (destruent)

Answer 16

Det är till exempel svampar, asätare och bakterier, organismer som lever på att bryta ner näringen från döda djur eller växter.

Question 17

Producent

Answer 17

En producent är gröna växter som kan producera mat. Tack vare producenten finns all energi och allt levande.

Question 18

Konsument

Answer 18

Djur, både kött- eller växtätare. De konsumerar (äter) på något sätt energin som de gröna växterna har producerat. Antingen genom att äta växten direkt (förstahandskonsument) eller äta ett djur som i sin tur har ätit växten (andrahands-, tredjehands-, eller toppkonsument.)

Question 19

Näringskedja

Answer 19

En näringskedja börjar alltid med en producent (växt). Nästa steg i näringskedjan är ett växtätande djur, den blir förstahandskonsument. Och så vidare, som jag berättade innan. Men en näringskedja kan bestå av många trofinivåer. Tex alg - plankton - räka - strömming - säl - isbjörn (toppkonsument/ nr 5 i trofinivån).

Question 19

Trofinivå

Answer 19

En trofinivå är det steg som befinner sig i en näringskedja. Producenten är på trofinivå 1. Förstahandskonsumenter är på trofinivå 2. Ju fler trofinivåer desto större energiförlust.

Question 20

Näringsväv

Answer 20

Alla olika näringskedjor i ett ekosystem.

Question 21

bärförmåga

Answer 21

En bärförmåga är hur många individer av en art som ekosystemet klarar av att ha utan att bli för belastande. Det kan vara bra när man ska räkna ut hur många älgar/vargar/björnar som ska skjutas i ett område

Question 22

Miljögift

Answer 22

Det är stabila och fettlösliga molekyler som stannar kvar i djurens kroppar (i fettvävnaden) länge.

Question 23

Anrikning

Answer 23

När halterna av miljögifter ökar för varje trofinivå. Så vi säger att ett plankton har tagit upp miljögift som släppt ut i en sjö. Då blir det ännu mer gift i räkorna. För räkorna som äter plankton kommer behöva äta ganska många plankton så att de ska bli mätta. Halterna ökar ytterligare i nästa trofinivå (tex en mindre fisk som äter räkorna) eftersom de i sin tur också behöver äta många räkor som redan har förhöjda halter av miljögiftet. Därför är det bra om det inte är så många trofinivåer i en näringskedja. Energiförlusten är ca 90% mellan varje energiförlust så det är därför halterna ökar så mycket att varje trofinivå behöver äta så stora mängder av den tidigare nivån.

Question 24

Positiv återkoppling

Answer 24

Positiva återkopplingar förstärkar förändringen. Om rovdjuren blir starkare OCH bytesdjuren ökar har en förstärkning skett, det är inte så vanligt. Ett annat exempel är djur som lever i flock. Konkurrensen om maten blir högre men de blir ändå starkare och ungarna överlever bättre för att de lever tillsammans och har fler vaksamma ögon som kan varna för rovdjur.

Question 25

Negativ återkoppling

Answer 25

När en förändring sker i ett ekosystem så “svarar” systemet genom en annan förändring som motverkar den första förändringen. Exempelvis om rovdjuren blir mer effektiva jägare så börjar de öka i antal eftersom ungarna då kommer överleva bättre. Men återkopplingen blir vanligtvis då negativ och kommer motverka detta. Det sker genom att bytesdjuren då blir färre eftersom rovdjuren äter för många bytesdjur. Då blir konkurrensen om bytesdjur högre för rovdjuren och rovdjuren kommer därmed minska i antal igen och bytesdjuren ökar så småningom igen efter det. Det går upp och ned i cykler.

Question 25

Tröskelvärde

Answer 25

En minsta gräns för antal individer inom en art innan de riskerar att utplånas från ett ekosystem.

Question 26

Stabila ekosystem

Answer 26

Ett ekosystem där de negativa återkopplingarna balanserar varandra. Det är ett system som kan ses som att det alltid är i balans med få förändringar i artsammansättningen. Stabila ekosystem har relativt liten dynamik, exempelvis gamla skogar och på havets djup.

Question 26

Labila ekosystem

Answer 26

Har stor dynamik, artsammansättningen förändras ofta. Abiotiska påverkar miljön och chanserna till överlevnad för djur och växter.

Question 27

Resiliens

Answer 27

Ekosystemens förmåga att stå emot olika förändringar som tex klimatförändringar och utsläpp. Om ekosystemet klarar förändringar utan större påverkan på arter så har den hög resiliens.

Question 27

Tipping point

Answer 27

När ett ekosystem har fått utstå så stora påfrestningar (tex uppvärmt klimat eller utsläpp av miljögifter) att när man upphör med utsläppen kan inte ekosystemet återhämta sig utan det förändras för alltid.

Question 28

Ekosystemtjänst

Answer 28

Allt vi får gratis av ekosystemen som främjar vår hälsa. Tex rent vatten, frisk luft, mat från producenterna, bin som pollinerar växterna etc.

Question 29

Naturskog

Answer 29

Skog som ej påverkats av människan. Träden är av varierande åldrar och den biologiska mångfalden är hög i jämförelse med odlad skog.

Question 30

Monokultur

Answer 30

En yta där bara en enda art finns odlad. Tex ett rapsfält. Detta är ett stort hot mot den biologiska mångfalden.

Question 31

Planetens gränser

Answer 31

Gränsen för hur mycket vi kan utnyttja jordens resurser och ekosystemtjänster. Överskrids gränserna gör det att ekosystemen förändras.

Question 32

Artutrotning

Answer 32

Massutdöende. Man kan säga att just nu pågår den sjätte artutrotningen under jordens historia. En av de tidigare art utrotningarna eller massutdöendena var tex när dinosaurierna dog. Skillnaden är att den artutrotning som pågår just nu är orsakad av människan genom att vi till exempel skövlar skogar, utnyttjar ekosystemen för mycket, släpper ut avgaser osv.

Question 33

Rättvist miljöutrymme

Answer 33

Handlar om att alla människor har rätt till att nyttja de viktigaste ekosystemtjänsterna som rent vatten och frisk luft. Fattiga länder måste ges utrymme för att kunna öka sitt ekologiska fotavtryck för att kunna utvecklas men då måste rika länder i sin tur minska våra fotavtryck för att detta rättvisa miljöutrymme ska kunna inträffa.

Question 34

cellandning

Answer 34

I cellandningen omvandlas förbränns glukos i djurcellen med hjälp av syre. När vi äter mat och andas in syre kan energi frigöras så att vi kan röra oss och leva. Glukosen och syret omvandlas sedan även till koldioxid och vatten som vi andas ut. Allt levande har cellandning.