Onkologi typfall 1 och 2 Flashcards

1
Q

Ulla Jansson, 72 år
Inom ramen för din valfria kliniska placering på AT tjänstgör du på onkologiska kliniken och deltar på en multidisciplinär konferens i urologi. Ulla Jansson, 72 år, genomgick för tre år sedan vänstersidig nefrektomi pga. klarcellig njurcancer. I samband med planerad uppföljning på urologiska kliniken har man genomfört radiologisk undersökning, som påvisar fynd som vid nytillkomna bilaterala lungmetastaser samt lokalt recidiv på platsen för vänster njure.
Vad behöver du för ytterligare information? Utöver tumörutbredning. Motivera.

A
  • Utöver tumörutbredning
  • Patientens önskemål
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar, eventuell samsjuklighet, aktuella mediciner.
    o Vid ev immunterapi viktigt veta om autoimmun sjukdom och om man ska ge tyrosinkinashämmare är det viktigt att veta om patienten har hjärt-kärlsjukdom, tromboembolisk sukdom eller hypertoni.
  • Patientens allmäntillstånd och funktionsförmåga (performance status)
    o Oftast används Karnofsky eller ECOG performance status, där 0 är full funktion och 4 helt sängbunden patient.
    o 2 och neråt så är cytostatika aktuellt
  • Rökning, cancersymtom
  • Ärftlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ulla Jansson, 72 år
Inom ramen för din valfria kliniska placering på AT tjänstgör du på onkologiska kliniken och deltar på en multidisciplinär konferens i urologi. Ulla Jansson, 72 år, genomgick för tre år sedan vänstersidig nefrektomi pga. klarcellig njurcancer. I samband med planerad uppföljning på urologiska kliniken har man genomfört radiologisk undersökning, som påvisar fynd som vid nytillkomna bilaterala lungmetastaser samt lokalt recidiv på platsen för vänster njure.
Vilka kompletterande undersökningar bör utföras? Motivera.

A
  • Det misstänkta recidivet bör verifieras med punktion. Det är viktigt att utesluta andra differentialdiagnoser, t.ex. annan malignitet och benigna tillstånd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ulla Jansson, 72 år
Inom ramen för din valfria kliniska placering på AT tjänstgör du på onkologiska kliniken och deltar på en multidisciplinär konferens i urologi. Ulla Jansson, 72 år, genomgick för tre år sedan vänstersidig nefrektomi pga. klarcellig njurcancer. I samband med planerad uppföljning på urologiska kliniken har man genomfört radiologisk undersökning, som påvisar fynd som vid nytillkomna bilaterala lungmetastaser samt lokalt recidiv på platsen för vänster njure.

Ulla behandlas för hypertoni men har i övrigt varit frisk. Hennes allmäntillstånd är gott. Hon tar regelbundna promenader med hunden och har inga tydliga symtom förutom att hon känner sig något trött och har gått ner något kilo i vikt senaste månaden. För att fastställa recidivet skriver du remiss för ultraljudsledd punktion av förändringen på platsen för vänster njure. Du kompletterar med blodprover.
Vilka blodprover kompletterar du med? Motivera.

A
  • Blodstatus, joniserat calcium, kreatinin, leverstatus
    o Vid njurcancer är det inte ovanligt med hypercalcemi och trombocytos vilket ibland är behandlingskrävande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Diskutera riskklassificering vid njurcancer och dess innebörd.

A
  • Prognostiska riskfaktorer för tumörprogress enligt IMDC, Hengs kriterier:
    o Tid från diagnos till start av palliativ behandling <1 år
    o Lågt Karnofsky performance status (<80 %)
    o Lågt hemoglobin (<nedre referensvärde)
    o Hypercalcemi
    o Neutrofiler (> övre normalvärde)
    o Trombocyter (> övre normalvärde)
  • Låg risk = inga riskfaktorer
  • Intermediär risk = 1-2 riskfaktorer
  • Hög risk = ≥3 riskfaktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ulla Jansson, 72 år
Inom ramen för din valfria kliniska placering på AT tjänstgör du på onkologiska kliniken och deltar på en multidisciplinär konferens i urologi. Ulla Jansson, 72 år, genomgick för tre år sedan vänstersidig nefrektomi pga. klarcellig njurcancer. I samband med planerad uppföljning på urologiska kliniken har man genomfört radiologisk undersökning, som påvisar fynd som vid nytillkomna bilaterala lungmetastaser samt lokalt recidiv på platsen för vänster njure.
Ulla behandlas för hypertoni men har i övrigt varit frisk. Hennes allmäntillstånd är gott. Hon tar regelbundna promenader med hunden och har inga tydliga symtom förutom att hon känner sig något trött och har gått ner något kilo i vikt senaste månaden. För att fastställa recidivet skriver du remiss för ultraljudsledd punktion av förändringen på platsen för vänster njure. Du kompletterar med blodprover.
Vilka ska alltid diskuteras på MDK? Vilka olika recidivbehandlingar finns?

A
  • Samtliga patienter med metastatisk sjukdom ska diskuteras på MDK.
  • Kirurgi
    o Ska alltid övervägas vid lokalt tumörrecidiv i kvarvarande njurparenkym efter partiell nefrektomi.
    o Lokalrecidiv efter nefrektomi bör excideras om det kan göras komplett.
  • Stereotaktisk strålbehandling
    o Kan vara ett alternativ till kirurgi vid lokalrecidiv och kan användas vid oligometastaser i till exempel hjärna eller lunga. Flera retrospektiva och mindre fas II-studier påvisar god effekt med långvarig lokal kontroll.
    o En svensk retrospektiv studie talar för att selekterade patienter kan uppnå lång överlevnad efter metastaskirurgi eller stereotaktisk strålbehandling
  • Systemisk behandling klarcellig njurcancer
    o Första linjens behandling. Valet av första linjens behandling vid klarcellig njurcancer baseras på riskgrupp: Låg risk: rekommenderas en VEGF-hämmare (sunitinib, pazopanib, tivozanib eller bevacizumab) + alfa-interferon. Intermediär risk: rekommenderas kombinationen ipilimumab + nivolumab i första hand. Andra möjligheter är kabozantinib, sunitinib, pazopanib, tivozanib eller bevacizumab + alfainterferon. Hög risk rekommenderas kombinationen ipilimumab + nivolumab i första hand. Andra möjligheter är kabozantinib, sunitinib eller pazopanib.
    o Andra och senare linjers behandling: För patienter som i första linjen fått immunterapi rekommenderas VEGF-riktad behandling. För patienter som fått VEGF-riktad behandling i första linjen rekommenderas immunterapi (nivolumab) i andra linjen. I senare linjer ska man välja preparat som patienten inte fått tidigare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ulla Jansson, 72 år
Inom ramen för din valfria kliniska placering på AT tjänstgör du på onkologiska kliniken och deltar på en multidisciplinär konferens i urologi. Ulla Jansson, 72 år, genomgick för tre år sedan vänstersidig nefrektomi pga. klarcellig njurcancer. I samband med planerad uppföljning på urologiska kliniken har man genomfört radiologisk undersökning, som påvisar fynd som vid nytillkomna bilaterala lungmetastaser samt lokalt recidiv på platsen för vänster njure.
Ulla behandlas för hypertoni men har i övrigt varit frisk. Hennes allmäntillstånd är gott. Hon tar regelbundna promenader med hunden och har inga tydliga symtom förutom att hon känner sig något trött och har gått ner något kilo i vikt senaste månaden. För att fastställa recidivet skriver du remiss för ultraljudsledd punktion av förändringen på platsen för vänster njure. Du kompletterar med blodprover.
Ulla genomgår punktion, som visar recidiv av klarcellig njurcancer. Pga. metastaser på multipla lokalisationer kan kurativ behandling med kirurgi inte erbjudas. Du träffar Ulla på onkologiska mottagningen dit hon remitterats för ställningstagande till palliativ systemisk behandling. Vid besöket bedömer du att Ulla har Karnofsky performance status 90 %.
Blodprover visar lindrig anemi och trombocytos samt lindrig hypercalcemi. Neutrofiler inom referensområdet.
Vilken riskkategori tillhör Ulla?

A
  • Den högre riskkategorin eftersom hon har tre riskfaktorer (anemi, hypercalcemi, trombocytos)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ulla Jansson, 72 år
Inom ramen för din valfria kliniska placering på AT tjänstgör du på onkologiska kliniken och deltar på en multidisciplinär konferens i urologi. Ulla Jansson, 72 år, genomgick för tre år sedan vänstersidig nefrektomi pga. klarcellig njurcancer. I samband med planerad uppföljning på urologiska kliniken har man genomfört radiologisk undersökning, som påvisar fynd som vid nytillkomna bilaterala lungmetastaser samt lokalt recidiv på platsen för vänster njure.
Ulla behandlas för hypertoni men har i övrigt varit frisk. Hennes allmäntillstånd är gott. Hon tar regelbundna promenader med hunden och har inga tydliga symtom förutom att hon känner sig något trött och har gått ner något kilo i vikt senaste månaden. För att fastställa recidivet skriver du remiss för ultraljudsledd punktion av förändringen på platsen för vänster njure. Du kompletterar med blodprover.
Ulla genomgår punktion, som visar recidiv av klarcellig njurcancer. Pga. metastaser på multipla lokalisationer kan kurativ behandling med kirurgi inte erbjudas. Du träffar Ulla på onkologiska mottagningen dit hon remitterats för ställningstagande till palliativ systemisk behandling. Vid besöket bedömer du att Ulla har Karnofsky performance status 90 %.
Blodprover visar lindrig anemi och trombocytos samt lindrig hypercalcemi. Neutrofiler inom referensområdet.
Vilken behandling erbjuder du Ulla?

A
  • Hon har gott allmäntillstånd och tablettbehandlad hypertoni men inga andra bakomliggande sjukdomar, därför rekommenderas en kombinationsbehandling med en CTLA-4 hämmare (ipilimumab) och en PD-1 hämmare (nivolumab), i första hand.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ulla som har recidiv av klarcellig njurcancer. Pga. metastaser på multipla lokalisationer kan kurativ behandling med kirurgi inte erbjudas. Du träffar Ulla på onkologiska mottagningen dit hon remitterats för ställningstagande till palliativ systemisk behandling. Vid besöket bedömer du att Ulla har Karnofsky performance status 90 %. Blodprover visar lindrig anemi och trombocytos samt lindrig hypercalcemi. Neutrofiler inom referensområdet.

  • Hon har gott allmäntillstånd och tablettbehandlad hypertoni men inga andra bakomliggande sjukdomar, därför rekommenderas en kombinationsbehandling med en CTLA-4 hämmare (ipilimumab) och en PD-1 hämmare (nivolumab), i första hand.
    Vilken information om behandlingen och dess tänkbara biverkningar ger du till Ulla?
A
  • Informera om hur behandlingen ges och biverkningar.
    o Behandlingen ges var tredje vecka i fyra kurer och sedan byter man över till singelbehandling med nivolumab, som ges var fjärde vecka. Behandlingen kan ge allvarliga autoimmuna biverkningar som kan kräva höga doser kortison och/eller inläggning i ca 30-40% av fallen. I vissa särskilt svåra fall kan man behöva ge annan immunsupression såsom infliximab eller mykofenolat
    o De vanligaste allvarliga biverkningarna är kolit, hepatit och pneumonit. Men alla organsystem kan drabbas och det är vanligt med hypotyreos, ledvärk, fatigue och hudutslag/klåda (Autoimmuna reaktioner och inflammation, -it i leder vanligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur fungerar PD1-hämmare och CTLA4-hämmare?

A
  • Immunoterapi/checkpointhämmare som hämmar immunhämmande signaler.
    o Antikroppar (nivolumab/pembrolizumab) fäster på PD-1-receptorn på T-cellen istället för tumörecellens PD1-ligand. Nu bromsas inte T-cellen längre.
    o CTLA4-hämmare (ipilimumab) som framför allt sitter på T-cellerna och påverkas av dendritisk cell (bromsen försvinner)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ulla som har recidiv av klarcellig njurcancer.
Pga. metastaser på multipla lokalisationer kan kurativ behandling med kirurgi inte erbjudas. Du träffar Ulla på onkologiska mottagningen dit hon remitterats för ställningstagande till palliativ systemisk behandling. Vid besöket bedömer du att Ulla har Karnofsky performance status 90 %. Blodprover visar lindrig anemi och trombocytos samt lindrig hypercalcemi. Neutrofiler inom referensområdet.

  • Hon har gott allmäntillstånd och tablettbehandlad hypertoni men inga andra bakomliggande sjukdomar, därför rekommenderas en kombinationsbehandling med en CTLA-4 hämmare (ipilimumab) och en PD-1 hämmare (nivolumab), i första hand.
    Du klassificerar Ulla som en högriskpatient (≥3 riskfaktorer) och förklarar för henne att den mest effektiva behandlingen i denna situation är kombinationsbehandling med ipilimumab och nivolumab. Ulla accepterar riskerna med behandlingen och vill starta så snart som möjligt. Glädjande nog svarar Ulla utmärkt på behandlingen och går i komplett remission. Hon får vissa biverkningar i form av klåda och ledvärk och utvecklar dessutom hypotyreos. Symtomen går dock i regress med substitution med levotyroxin (Levaxin®) samt klådstillande och analgetika vid behov. Strax innan återbesök på onkologiska mottagningen två år senare har utvärderingsröntgen genomförts. Denna påvisar tyvärr visar nytillkomna skelettmetastaser dvs. tumörprogress.
    Vilken behandling överväger du nu? Vad är detta för typ av läkemedel?
A
  • Tyrosinkinashämmare (sunitinib) som fungerar bra på njurcancer som är lämpliga om patienten inte svarat på/eller inte tålt immunterapi. Hämmar flera tyrosinkinasreceptorer, framför allt i slutändan angiogenes.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka biverkningar kan man förvänta sig av tyrosinkinashämmare?

A
  • Hypertoni, stomatit, fatigue och tromboser (både arteriella och venösa) är relativt vanliga. GI-problem
    o Något snällare preparat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

För vilka cancerdiagnoser finns det idag nationella screeningprogram i Sverige?

A
  • Bröstcancer (mammografiscreening (1-5) för åldern 40–74 år) och livmoderhalscancer. Implementering pågår av kolorektalcancerscreening.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Yasmina, 42 år, blir återkallad efter mammografiscreening på grund av en nytillkommen förtätning i vänster bröst.
Vilka kompletterande undersökningar bör utföras? Hur graderas dessa undersökningar?

A
  • Klinisk palpation (ja eller nej), ultraljud (1-5) och biopsi (1-5)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Yasmina, 42 år
Blir återkallad efter mammografiscreening på grund av en nytillkommen förtätning i vänster bröst.
Yasmina genomgår kompletterande utredning med följande resultat: Mammografi och tomosyntes vänster bröst: Selekterad från screeningen på grund av en cirka 11 mm stor malignitetsmisstänkt förändring som ligger i riktning kl. 12 på cirka 4 cm avstånd från mamillen. I övrigt inget avvikande påvisat.
Yasmina genomgår kompletterande utredning med följande resultat: Mammografi och tomosyntes vänster bröst: Selekterad från screeningen på grund av en cirka 11 mm stor malignitetsmisstänkt förändring som ligger i riktning kl. 12 på cirka 4 cm avstånd från mamillen. I övrigt inget avvikande påvisat.
Ultraljud vänster bröst: Motsvarande mammografifyndet påträffas i riktning kl. 12 en cirka 12 mm stor icke palpabel malignitetsmisstänkt förändring. Denna punkteras med mellannål. I övrigt inget malignt påvisat. Inga patologiska lymfkörtlar i axillen.
Nålbiopsi vänster bröst kl. 12: Invasiv bröstcancer i första hand duktal cancer.
Fallet diskuteras på MDK
Vilka olika behandlingsalternativ finns vid primär bröstcancer? Behövs någon mer information för att kunna fatta ett behandlingsbeslut? Vilken behandling rekommenderar du i Yasminas fall?

A
  • Primär kirurgi alternativt neoadjuvant behandling (cytostatika vid bröstcancer) med efterföljande kirurgi. Måste förutom tumörfaktorer beakta patientfaktorer innan behandlingsbeslut. Tumörstadie cT1N0 varför primär kirurgi (sektor + sentinel node) rekommenderas i detta fall.
  • Adjuvant strålning vid sektorresektion. Annars inte.
  • Mastektomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Yasmina, 42 år
Blir återkallad efter mammografiscreening på grund av en nytillkommen förtätning i vänster bröst.
Yasmina genomgår kompletterande utredning med följande resultat: Mammografi och tomosyntes vänster bröst: Selekterad från screeningen på grund av en cirka 11 mm stor malignitetsmisstänkt förändring som ligger i riktning kl. 12 på cirka 4 cm avstånd från mamillen. I övrigt inget avvikande påvisat.
Ultraljud vänster bröst: Motsvarande mammografifyndet påträffas i riktning kl. 12 en cirka 12 mm stor icke palpabel malignitetsmisstänkt förändring. Denna punkteras med mellannål. I övrigt inget malignt påvisat. Inga patologiska lymfkörtlar i axillen.
Nålbiopsi vänster bröst kl. 12: Invasiv bröstcancer i första hand duktal cancer.
Fallet diskuteras på MDK
Yasmina medicinerar med Levaxin på grund av hypotyreos men är i övrigt väsentligen frisk. Arbetar som förskolepedagog. Bor med sambo och två döttrar (10 år resp. 8 år gamla). Använder hormonspiral sedan senaste graviditeten. En moster insjuknade i bröstcancer vid 52 års ålder.
Yasmina opereras komplikationsfritt med sektor och sentinel node vänster bröst. Fallet diskuteras ånyo på MDK.
Postoperativt PAD: Sektor vänster bröst:

  • Tumörtyp: Invasiv duktal cancer.
  • NHG: 2 (2 + 3 + 1/3 vid synfältsdiameter 0,53 mm). Vaskulär invasion: Ses inte. Östrogenreceptorstatus: Positiv >50 % (95 % enligt KVAST). Progesteronreceptorstatus: Positiv >50 % (90 % enligt KVAST)
  • HER2-receptorstatus: 2+ (0-3+). SISH-undersökning (Ventana HER2 Dual ISH) av tumör: Amplifiering av HER2.
  • Proliferationsindex (MIB1, Ki67): 19 % (Intermediärt 12 - 21 %)
  • Tumördiameter, invasiv komponent: 13 mm. Avstånd till sidoresektionskant, till sida med “högsta klockslag”: 1,5 mm.
    Sentinel node vänster axill: En benign lymfkörtel.
    Hur klassificeras bröstcancer? Vilket tumörstadium samt till vilken subgrupp tillhör Yasminas tumör?
A
  • Tumörstadium enligt TNM, i detta fall T1N0. De fyra immunhistokemiska biomarkörerna som idag används i klinisk rutin (ER, PR, HER2 samt Ki67) kan användas som ”surrogatmarkörer” för de olika molekylära subtyperna (se nedan). Denna tumör klassificeras som HER2-positiv luminal.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Yasmina, 42 år
Blir återkallad efter mammografiscreening på grund av en nytillkommen förtätning i vänster bröst.
Yasmina genomgår kompletterande utredning med följande resultat: Mammografi och tomosyntes vänster bröst: Selekterad från screeningen på grund av en cirka 11 mm stor malignitetsmisstänkt förändring som ligger i riktning kl. 12 på cirka 4 cm avstånd från mamillen. I övrigt inget avvikande påvisat.
Ultraljud vänster bröst: Motsvarande mammografifyndet påträffas i riktning kl. 12 en cirka 12 mm stor icke palpabel malignitetsmisstänkt förändring. Denna punkteras med mellannål. I övrigt inget malignt påvisat. Inga patologiska lymfkörtlar i axillen.
Nålbiopsi vänster bröst kl. 12: Invasiv bröstcancer i första hand duktal cancer.
Fallet diskuteras på MDK
Yasmina medicinerar med Levaxin på grund av hypotyreos men är i övrigt väsentligen frisk. Arbetar som förskolepedagog. Bor med sambo och två döttrar (10 år resp. 8 år gamla). Använder hormonspiral sedan senaste graviditeten. En moster insjuknade i bröstcancer vid 52 års ålder.
Yasmina opereras komplikationsfritt med sektor och sentinel node vänster bröst. Fallet diskuteras ånyo på MDK.
Postoperativt PAD: Sektor vänster bröst:

  • Tumörtyp: Invasiv duktal cancer.
  • NHG: 2 (2 + 3 + 1/3 vid synfältsdiameter 0,53 mm). Vaskulär invasion: Ses inte. Östrogenreceptorstatus: Positiv >50 % (95 % enligt KVAST). Progesteronreceptorstatus: Positiv >50 % (90 % enligt KVAST)
  • HER2-receptorstatus: 2+ (0-3+). SISH-undersökning (Ventana HER2 Dual ISH) av tumör: Amplifiering av HER2.
  • Proliferationsindex (MIB1, Ki67): 19 % (Intermediärt 12 - 21 %)
  • Tumördiameter, invasiv komponent: 13 mm. Avstånd till sidoresektionskant, till sida med “högsta klockslag”: 1,5 mm.
    Sentinel node vänster axill: En benign lymfkörtel.
    Vilka olika adjuvanta onkologiska behandlingsmetoder används vid bröstcancer? Vilka behandlingar rekommenderar du i Yasminas fall?
A
  • Postoperativ strål- samt medicinsk behandling i adjuvant syfte.
    o Postoperativ strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi minskar risken för återfall med hälften och den bröstcancerspecifika dödligheten minskas med en sjättedel.
    o Den medicinska behandlingen kan bestå av cytostatika, endokrin behandling, anti-HER2- riktad behandling samt bisfosfonater. Bedömningen av vilka patienter som ska behandlas och med vilken typ av tilläggsbehandling är i dag baserad på riskanalyser på gruppnivå. De prediktiva faktorer som har stor betydelse är ER-positivitet (ca 80–85 % av alla bröstcancrar) som är en förutsättning för effekten av endokrin behandling, och HER2- positivitet (ca 15 % av alla bröstcancrar) som är en förutsättning för effekten av antiHER2-riktad behandling.
  • I detta fall erbjuds adjuvant cytostatika, anti-Her2-riktad behandling (trastuzumab), endokrinbehandling (tamoxifen) samt strålbehandling mot kvarvarande bröst.
17
Q

Yasmina har opererats för en vänstersidg T1N0 HER2-positiv luminal bröstcancer. I samband med nybesöket på onkologmottagningen rekommenderas hon följande adjuvanta onkologiska behandling:

  • Cytostatika i ca 5 månader; EC (epirubicin och cyklofosfamid) följt av taxan (Docetaxel alternativt Paklitaxel)
  • Antikropp Herceptin i totalt 1 år; påbörjas samtidigt som taxan
  • Strålning (2,67 Gy/fraktion till slutdos 40,05 Gy + boost mot operationsområdet 2 Gy x 5 (10 Gy)); efter avslutad cytostatika under pågående antikropps- samt endokrinbehandling
  • Endokrin i 5 år; Tamoxifen
    o Zolidronsyra hos postmenopausala minskar risken för skelettmetastaser
    Yasmina är orolig. Hon har många frågor angående biverkningar, hereditet samt prognos.
    Vilka biverkningar kan förekomma i samband med ovan planerade cytostatikabehandlingar? Vilka understödjande behandlingar kan ges i samband med cytostatika för att minska risken för biverkningar?
A
  • Fatigue trötthet som inte går att vila bort. Kan behandlas med fysisk aktivitet
  • Benmärgssuppression risk för neutropen infektion, anemi samt trombocytopenirelaterad blödning. Profylax i form av G-CSF (granulocyte-colony stimulatingfactor)
  • Alopeci kan döljas med peruk och förebyggas med kylmössa
  • Naglar onykolys kan förebyggas med ishandskar (taxan)
  • Illamående förebyggs och behandlas med antiemetika;
    o Akut illamående → bla Akynzeo (NK1 receptor-antagonist + 5-HT3antagonist)
    o Akut och fördröjt illamående → Betapred (betametason)
    o Fördröjt illamående → Primperan (dopaminreceptor antagonist)
  • Slemhinnor smakförändringar samt blåsor och sår i munnen kan behandlas med munskölj (Andolex, Lidokainhydroklorid i oral cleaner)
  • Perifer neuropati domningar/stickningar med utbredning ”som vantar och sockor”. Kan ge funktionspåverkan (balansrubbningar, nedsatt finmotorik) samt smärta. Kan eventuellt förebyggas med ishandskar samt behandlas med akupunktur (taxan)
  • ”Chemobrain” upplevd nedsatt kognitiv förmåga. Avslappning, träning, arbetsterapeutiska insatser samt olika typer av ”rehabkurser” kanhjälpa
  • Hjärta & kärl irreversibel myokardskada (antracyklin)
18
Q

Varför startar inte Herceptinbehandling samtidigt som EC (epirubicin och cyklofosfamid) vid ex bröstcancer?

A
  • Både Epirubicin och Trastuzumab (Herceptin) är kardiotoxiska. För att minska risken för hjärtbiverkningar bör dessa preparat ej ges samtidigt.
19
Q

Vilka biverkningar kan förekomma i samband med planerad strålbehandling på kort och lång sikt. Hur kan dessa behandlas och förebyggas?

A
  • Hud tidig rodnad, klåda och ytliga epiteldefekter, kan förebyggas med steroidsalva. På längre sikt kan subkutan fibros och teleangiektasier utvecklas
  • Trötthet fysisk aktivitet kan motverka detta
  • Lungor strålpneumonit kan utvecklas under senare delen av eller framförallt efter avslutad behandling. Behandlas med perorala steroider
  • Lymfödem ökad risk för besvär med lymfödem i arm och kvarvarande bröst
  • Hjärta tidigare sågs ökad hjärtrelaterad dödlighet hos strålbehandlade patienter. Med modern dosplanering och i vissa fall andningsstyrd behandling (”Gating”) har man kunnat sänka hjärt- och lungdoserna. Dra in luft i lungorna på beställning liksom
20
Q

Hur fungerar Tamoxifen? Vilka biverkningar kan uppstå? Hur skall man tänka kring preventivmedel hos en fertil kvinna, nu och i framtiden?

A
  • Tamoxifen (TAM) har lite förenklat beskrivits som ett antiöstrogen men har både östrogenantagonistiska och östrogenagonistiska effekter. Därför har man på senare år använt benämningen SERM (selektiv estrogenreceptor-modulerare) som kan beskrivas som ett signalhämmande läkemedel. De vanligaste biverkningarna är blodvallningar (10 – 20 %), vaginala- flytningar/blödningar, illamående, vätskeretention och hudutslag. TAM ökar även risken för endometriecancer och venös tromboembolism. Ingen statistiskt signifikant ökad dödlighet i vare sig endometriecancer eller venös tromboembolism har påvisats.
  • Efter bröstcancerdiagnos avråds från preventivmedel innehållande östrogen och/eller gestagener inklusive hormonspiral. Rekommenderar istället icke-hormonella preparat om barriärmetoder (kondom och pessar) eller kopparspiral.
21
Q

Yasmina har opererats för en vänstersidg T1N0 HER2-positiv luminal bröstcancer. I samband med nybesöket på onkologmottagningen rekommenderas hon följande adjuvanta onkologiska behandling:
* Cytostatika i ca 5 månader; EC (epirubicin och cyklofosfamid) följt av taxan (Docetaxel alternativt Paklitaxel)
* Antikropp Herceptin i totalt 1 år; påbörjas samtidigt som taxan
* Strålning (2,67 Gy/fraktion till slutdos 40,05 Gy + boost mot operationsområdet 2 Gy x 5 (10 Gy)); efter avslutad cytostatika under pågående antikropps- samt endokrinbehandling
* Endokrin i 5 år; Tamoxifen
o Zolidronsyra hos postmenopausala minskar risken för skelettmetastaser
Kan Yasmina arbeta eller behöver hon vara sjukskriven? Hur länge ska hon preliminärt säga till sin arbetsgivare att hon kommer vara borta?

A
  • Arbetsförmågan oftast helt eller delvis nedsatt under pågående cytostatikabehandling. Om patienter fått cytostatikabehandling först kan arbetsförmågan vara helt nedsatt under strålbehandlingsperioden på grund av kvarstående biverkningar. Efter avslutad cytostatikabehandling av icke-spridd bröstcancer kan arbetsförmågan i vissa fall vara nedsatt uppemot ett år, men många kan successivt återgå i arbete efter 2–4 månader. Vid adjuvant endokrin behandling och/eller antikroppar är arbetsförmågan ofta god.
22
Q

Yasmina, 42 år
Blir återkallad efter mammografiscreening på grund av en nytillkommen förtätning i vänster bröst.
Yasmina genomgår kompletterande utredning med följande resultat: Mammografi och tomosyntes vänster bröst: Selekterad från screeningen på grund av en cirka 11 mm stor malignitetsmisstänkt förändring som ligger i riktning kl. 12 på cirka 4 cm avstånd från mamillen. I övrigt inget avvikande påvisat.
Ultraljud vänster bröst: Motsvarande mammografifyndet påträffas i riktning kl. 12 en cirka 12 mm stor icke palpabel malignitetsmisstänkt förändring. Denna punkteras med mellannål. I övrigt inget malignt påvisat. Inga patologiska lymfkörtlar i axillen.
Nålbiopsi vänster bröst kl. 12: Invasiv bröstcancer i första hand duktal cancer.
Fallet diskuteras på MDK
Yasmina medicinerar med Levaxin på grund av hypotyreos men är i övrigt väsentligen frisk. Arbetar som förskolepedagog. Bor med sambo och två döttrar (10 år resp. 8 år gamla). Använder hormonspiral sedan senaste graviditeten. En moster insjuknade i bröstcancer vid 52 års ålder.
Yasmina opereras komplikationsfritt med sektor och sentinel node vänster bröst. Fallet diskuteras ånyo på MDK.
Postoperativt PAD: Sektor vänster bröst:

  • Tumörtyp: Invasiv duktal cancer.
  • NHG: 2 (2 + 3 + 1/3 vid synfältsdiameter 0,53 mm). Vaskulär invasion: Ses inte. Östrogenreceptorstatus: Positiv >50 % (95 % enligt KVAST). Progesteronreceptorstatus: Positiv >50 % (90 % enligt KVAST)
  • HER2-receptorstatus: 2+ (0-3+). SISH-undersökning (Ventana HER2 Dual ISH) av tumör: Amplifiering av HER2.
  • Proliferationsindex (MIB1, Ki67): 19 % (Intermediärt 12 - 21 %)
  • Tumördiameter, invasiv komponent: 13 mm. Avstånd till sidoresektionskant, till sida med “högsta klockslag”: 1,5 mm.
    Sentinel node vänster axill: En benign lymfkörtel.
    Yasmina har opererats för en vänstersidg T1N0 HER2-positiv luminal bröstcancer. I samband med nybesöket på onkologmottagningen rekommenderas hon följande adjuvanta onkologiska behandling:
  • Cytostatika i ca 5 månader; EC (epirubicin och cyklofosfamid) följt av taxan (Docetaxel alternativt Paklitaxel)
  • Antikropp Herceptin i totalt 1 år; påbörjas samtidigt som taxan
  • Strålning (2,67 Gy/fraktion till slutdos 40,05 Gy + boost mot operationsområdet 2 Gy x 5 (10 Gy)); efter avslutad cytostatika under pågående antikropps- samt endokrinbehandling
  • Endokrin i 5 år; Tamoxifen
    o Zolidronsyra hos postmenopausala minskar risken för skelettmetastaser

Hur vanligt är det med ärftlig bröstcancer? Är det i detta fall indicerat med en onkogenetisk utredning?

A
  • I 5–10 % av bröstcancerfallen är ärftlighet en dominerande orsak. Hos 2–5% av alla bröstcancerfall återfinns kända sjukdomsassocierade mutationer i BRCA1 eller BRCA2. Cancergenetisk utredning inklusive molekylärgenetisk testning rekommenderas vid:
  • Bröstcancer ≤ 40 års ålder.
  • Bröstcancer ≤ 50 år, om det i samma släktgren (första- eller andragradssläkting) finns minst ett ytterligare fall av bröst-, äggstocks- prostata (före 65 års ålder) – eller pankreascancer. Vilket gör att det är indicerat i fallet.
  • Bröstcancer ≤ 60 år, om det i samma släktgren (första- eller andragradssläkting) finns minst två ytterligare fall av bröst-, äggstocks- prostata (före 65 års ålder) – eller pankreascancer.
  • Trippelnegativ bröstcancer ≤ 60 års ålder.
  • Manlig bröstcancer oavsett ålder.
  • Äggstockscancer inklusive äggledarcancer och primär peritoneal karcinomatos oavsett ålder.
23
Q

Yasmina har opererats för en vänstersidg T1N0 HER2-positiv luminal bröstcancer. I samband med nybesöket på onkologmottagningen rekommenderas hon följande adjuvanta onkologiska behandling:

  • Cytostatika i ca 5 månader; EC (epirubicin och cyklofosfamid) följt av taxan (Docetaxel alternativt Paklitaxel)
  • Antikropp Herceptin i totalt 1 år; påbörjas samtidigt som taxan
  • Strålning (2,67 Gy/fraktion till slutdos 40,05 Gy + boost mot operationsområdet 2 Gy x 5 (10 Gy)); efter avslutad cytostatika under pågående antikropps- samt endokrinbehandling
  • Endokrin i 5 år; Tamoxifen
    o Zolidronsyra hos postmenopausala minskar risken för skelettmetastaser
    Slutligen undrar Yasmina om hon kommer få leva och se sina döttrar växa upp. Hur ser hennes prognos ut?
A
  • 10-årsöverlevnaden för bröstcancer är i Sverige kring 80 %. Stor försiktighet bör iakttas när man uttalar sig om en patients individuella prognos. Ett sätt att estimera Yasminas individuella risk samt nyttan av planerad onkologisk behandling är att använda sig av NHSs verktyg ”predict breast cancer”, inmatning av fallets variabler ger följande estimerade utfall vid 10 år (95 % chans till överlevnad)